Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017: Gamla och nya nyord i finskanDela
  1. Ett lite ovanligare sätt
    att skapa nya ord är ordtävlingar.

  2. Jag heter Henna Leskelä,
    och jag är språkvårdare på Språkrådet.

  3. I enlighet med dagens tema
    innehåller nyordspresentationen-

  4. -även historiska inslag med gamla nyord
    som Lari redan varit inne på.

  5. Så det blir lite repetition, och
    förhoppningsvis minns ni dem bättre då.

  6. Vi börjar med 1800- och 1900-talet
    för att sen gå vidare till nutid-

  7. -eller snarare till fjolåret
    sett till nyordslistorna.

  8. Alla ord har ju en gång varit nya,
    precis som vi alla en gång varit unga.

  9. Somliga är det fortfarande.

  10. Och hur kommer då
    nya ord in i finskan?

  11. Normalt sägs det att det finns tre sätt.
    Ett sätt är sammansättningar.

  12. Några exempel
    från fjolårets nyordslista:

  13. Hävikkiravintola och mutsifarkut.
    Vi ska snart se vad de står för.

  14. Det andra sättet är avledningar.
    Exempelvis hyggeillä och marittaa.

  15. Det tredje sättet är lånord,
    som hyggeillä ovan.

  16. Likaså brexit,
    som de flesta säkert känner till-

  17. -och hyperloop.

  18. Nya ord
    uppstår också ofta helt spontant-

  19. -till exempel i medier,
    i sociala medier, inom politik-

  20. -eller genom språkplanering, såsom
    översättning av vetenskapliga termer.

  21. Ett lite ovanligare sätt
    att skapa nya ord är ordtävlingar.

  22. Sådana arrangeras lite då och då,
    och jag tar upp även dem om en stund.

  23. De flesta nyord på nyordslistorna
    är sammansättningar.

  24. Ett annat sätt är kontamination.

  25. Exempel på det är porkkala,
    som är en kombination av två ord.

  26. Vi har också förkortningar, såsom vihis
    och lihis, av lihapiirakka (köttpirog).

  27. Vi ska se närmare på dem strax.

  28. Men vi börjar på 1800-talet.

  29. Som Lari sa var 1800-talet en big bang,
    och det hände mycket i finskan.

  30. Uppbyggnaden skedde språkmedvetet
    och med många nya ord.

  31. Finska skulle vara ett civiliserat språk
    och då fick man skapa nya ord.

  32. Tidigare hade man nästan bara
    vardagliga och religiösa ord.

  33. På 1800-talet ägde också dialektkampen
    rum mellan öst- och västdialekterna-

  34. -som i princip utgjorde grunden
    för den finska skriftspråksstandarden.

  35. Det hände alltså mycket på 1800-talet
    som hade med språket att göra.

  36. De som kom på nya ord
    var ofta språkproffs-

  37. -såsom översättare eller forskare,
    men även andra experter.

  38. De kunde vara läkare,
    som Elias Lönnrot-

  39. -präster, journalister
    och olika vetenskapsmän.

  40. På skärmen ser ni tre personer
    som skapade många nya ord i finskan.

  41. Om Lönnrot har det sagts-

  42. -att han jämte Agricola är
    det finska skriftspråkets andra fader.

  43. Han skapade många nya ord
    inom naturvetenskaperna.

  44. Wolmari Kilpinen
    skapade matematiska termer.

  45. K.A. Gottlund,
    som alla finlandssvenskar känner till-

  46. -var tyvärr
    den sämsta av dessa ordmakare.

  47. Mycket få av hans förslag
    används i dag.

  48. De innehöll många savolaxiska drag,
    som många ansåg vara främmande.

  49. 1800-talets betydelse för utökningen
    av ordförrådet var verkligen stor.

  50. Det kom tusentals nya ord.

  51. Alla blev förstås inte
    kvar i språkbruket-

  52. -vilket också gäller dagens nyord,
    som inte heller blir bestående.

  53. En del av mina exempel
    fanns med i Laris föredrag.

  54. Orden är indelade i olika ämnesområden
    och de skapades på 1800-talet.

  55. Områdena är
    medicin, matematik, politik-

  56. -och lite allt möjligt.

  57. Att bilda nya finska ord är flexibelt.

  58. Och avledning, som jag redan nämnt,
    är ett viktigt sätt att bilda ord.

  59. Till exempel kan ordet kirja (bok)
    avledas till kirjain (bokstav).

  60. Och ordet sähkö (el)
    är avlett från verbet sähistä (fräsa).

  61. Dessa ord känner vi till i dag.

  62. Men vi har också ord som inte
    slog igenom och inte blev kvar i bruket.

  63. På skärmen ser ni några exempel.

  64. Alla kanske inte känner till dem,
    så jag går igenom dem.

  65. Onnisto föreslogs
    som benämning för "paradis".

  66. Men paratiisi drog det längsta strået.

  67. Lari nämnde kolmio (triangel),
    där även kolmelma var ett av förslagen.

  68. Nimukka och lausukka
    är språkvetenskapliga termer.

  69. Nimukka betyder nomen, till exempel
    substantiv, och lausukka betyder verb.

  70. Otushaka är "djurpark".

  71. Näkymö är "teater".

  72. Suljetus var ett av Gottlunds förslag,
    och det betyder "kloster".

  73. Valmisto betyder logiskt nog "fabrik".

  74. Ortnamnen väckte tydligen diskussion.
    Ni kanske kan gissa vad de står för.

  75. Svaren är Stockholm,
    Göteborg och New York.

  76. Man föreslog
    en radikalare översättning av ortnamn-

  77. -men det gick inte igenom.
    Och i dag går vi ju åt motsatt håll.

  78. Till exempel ska Skåne skrivas just så
    och inte Skoone som tidigare.

  79. Då har vi kommit till 1900-talet.

  80. Farten ökar. Nya fenomen uppstår.
    Samhället förändras.

  81. Finskan hade under hela 1900-talet
    en utmärkt ställning i Finland.

  82. I början av 1900-talet
    fortsatte det flitiga ordskapandet.

  83. Under den senare hälften av 1900-talet
    var finska det absolut största språket.

  84. I början av seklet
    blev finskan maktspråket.

  85. 1922 stiftades en språklag i Finland-

  86. -som mest kom till
    för att skydda svenskan.

  87. Men läget kan vara på väg att förändras.

  88. Finskans guldålder inföll kanske under
    andra halvan av 1900-talet. Vi får se.

  89. På 1900-talet skapade man nya ord
    för en värld i förändring.

  90. Lånorden från engelska
    blev allt vanligare.

  91. Tidigare kom de mest
    från svenska och latin.

  92. Och nu började också ordtävlingarna,
    som jag nämnde.

  93. Det var inte längre bara proffsen
    som bestämde-

  94. -utan man lyssnade också på folket-

  95. -även om tävlingarnas resultat
    sällan blev permanenta i bruk.

  96. Här kan vi se några ord från 1900-talet,
    varav vissa tillkommit ganska nyligen.

  97. Många ord har fritidsanknytning,
    eftersom fritiden har ökat.

  98. De övriga är också rätt tidstypiska:

  99. Kelmu, lounaseines, lähiömuovi,
    pakaste och många fler.

  100. De här speglar min bild av den tiden.

  101. Vi har ordet auto. Formen automobiili
    har funnits i finskan sedan 1800-talet.

  102. Men den förkortades till auto
    på 1910-talet.

  103. Bruket av ordet kännykkä
    verkar minska.

  104. Det är ett ord
    som tillhör 1990- och 2000-talet.

  105. Det var Nokias varumärke från början,
    men blev ett allmänord senare.

  106. Ordet puhelin (telefon)
    kom in i finskan på 1890-talet.

  107. Ordet elokuva
    var från början elävät kuvat-

  108. -från svenskan,
    men förkortades till elokuva.

  109. Och från svenskans lefvande bilder
    har finskan fått ordet leffa.

  110. Jag har också tagit upp några ord
    som inte började användas.

  111. Kieppo och hyrysysy är ofta nämnda
    klassiker som ni kanske hört talas om.

  112. Kieppo var resultatet av en ordtävling.

  113. Det föreslogs som finsk motsvarighet
    till roll-on-deodorant på 1970-talet-

  114. -men det etablerades aldrig i bruk.
    Ett bra ord, tycker jag.

  115. Hyrysysy kanske många har hört förut.
    Det var också resultatet-

  116. -av en ordtävling i början av seklet.
    Och det motsvarade "bil".

  117. Det anspelade på ljudet och rörelsen.
    Det har använts i tidningen Kalle Anka.

  118. Det användes alltså,
    men som en lustig form.

  119. Täppäri är också från en ordtävling,
    i Helsingin Sanomat 2010.

  120. Det var ett av förslagen till
    ett nytt ord för tabletti (surfplatta).

  121. Men tävlingen vanns av sormitietokone
    (fingerdator), som ingen använder.

  122. Så det blev som det blev.

  123. Sätiö var ett finskspråkigt förslag
    för "radio".

  124. Vapuri, "handsfree",
    kommer från vapaat kädet (fria händer).

  125. Ni kan säkert gissa
    vad sähköaivot (elhjärna) står för.

  126. Det skulle betyda "dator".

  127. Följande är sympatiska:
    karskumurakka och nakerre.

  128. I en ordtävling
    var de förslag för "knäckebröd".

  129. Men tyvärr
    etablerades inget av orden i bruk.

  130. Näkkäri är etablerat,
    och det är ju också en sympatisk form.

  131. Det var de gamla orden,
    och nu går vi över till år 2016.

  132. Man kan fråga sig varför ni ser
    morötter. Jag återkommer till det.

  133. De finska orden är från Institutet för
    de inhemska språkens nyordslista-

  134. -som innehöll ett hundratal ord,
    rätt många alltså.

  135. I databasen för nyord
    hade man samlat totalt 7 000 ord-

  136. -men långtifrån alla
    kommer med på listan.

  137. Alla ord är förstås inte nya.

  138. Ibland har ordets bruk blivit vanligare,
    och det blir därför uppmärksammat.

  139. Listan innehåller som vanligt politik,
    ekonomi, samhälle, ny teknik, mode-

  140. -men i år var det också
    många nyord med matanknytning.

  141. Jag ska också nämna att Språkbyråns
    ordbok, som är gratis på nätet-

  142. -har uppdaterats med 650 nya ord,
    till exempel emoji.

  143. Så om ni vill ha en beskrivning av emoji
    så finns den på nätet.

  144. Då så... Brexit har ju
    debatterats även i Sverige.

  145. Dess motsvarigheter kunde
    vara swexit och kanske också fixit-

  146. -när det gäller Finland.

  147. Ortografin beträffande brexit
    ändrades i fjol.

  148. I början var rekommendationen stort "B",
    men den ändrades till litet "b".

  149. Vi har ordet huoneliha. Jag hoppas
    att ni inte sitter här som det-

  150. -klockan 16 en fredag. Det kommer
    från engelskans room meat-

  151. -och avser folk som är utfyllnad
    på möten för att de ska verka viktiga.

  152. Vi har också hyggeillä-

  153. -som är en kusin till svenskans verb
    mysa eller sverigefinskans mysata.

  154. Finskan lånar säkert inte så ofta
    ord från danskan-

  155. -men det här är ett undantag.

  156. Och det har också spridit sig
    utanför Nordens gränser på senare år-

  157. -detta hygge-fenomen, som betyder
    avslappnat umgänge och tidsfördriv.

  158. Man förstår att det inte är så lätt
    att översätta till finska.

  159. Sen har vi hyperloop, uttalat
    halvt på finska och halvt på engelska.

  160. Det är ett nytt sätt att resa på,
    en våt dröm för oss sverigefinnar.

  161. Det är att teleportera sig
    till Finland tur och retur.

  162. Ett snabbt sätt att transportera
    både varor och människor.

  163. Ordet har nämnts just mellan Sverige
    och Finland, men det lär dröja några år.

  164. Mellan Helsingfors och Tallinn
    har det talats om en tågtunnel.

  165. Städernas gemensamma namn
    skulle då kunna vara Tallsingfors.

  166. Hävikkiravintola - sådana har det
    öppnats flera av det senaste året.

  167. Restaurangerna tar hand om mat
    som butikerna tänkt slänga-

  168. -men som ändå är ätbar.
    Man lagar måltider av den och serverar.

  169. Det finns ett motsvarande ord på den
    svenska listan som vi ska se på snart.

  170. Kikysopimus
    är ett uttryck för finsk politik.

  171. Man ser framför sig statsminister
    Juha Sipilä när man hör ordet.

  172. Det är ett konkurrenskraftsavtal
    vars syfte är att stärka finsk ekonomi.

  173. Man har ökat statstjänstemännens
    arbetstid med sex minuter per dag.

  174. Det hoppas man hjälper. Dessutom
    har man slopat lediga vardagshelgdagar.

  175. Först hette det yhteiskuntasopimus,
    men ändrades till kilpailukykysopimus.

  176. Kulttuurien omiminen
    har väckt debatt även i Sverige-

  177. -speciellt beträffande samer.

  178. Det innebär att använda andra kulturers
    attribut på ett olämpligt sätt.

  179. Sen har vi verbet marittaa.

  180. KonMari-metoden har inte
    blivit lika populär i Sverige.

  181. Marie Kondo har skrivit en bok som
    hjälper en att omorganisera sitt liv.

  182. Till exempel
    när man städar skåpen hemma-

  183. -ska man känna
    på alla saker en och en-

  184. -och bestämma
    om den ska sparas eller slängas.

  185. Det kallas alltså för marittaa.

  186. Merenneitoreidet
    är en av mina favoriter.

  187. Det är ett snällt uttryck, översatt
    från engelskans "sjöjungfrulår"-

  188. -och med det menar man lår
    som gnider mot varandra.

  189. Det ingår i den nya kroppspositivismen,
    som det heter.

  190. Med mutsifarkut avses jeans
    som säkert rymmer dessa sjöjungfrulår.

  191. De är tajta vid midjan och rumpan,
    men annars ganska vida.

  192. De är inne nu, och ordet
    kommer från engelskans mom jeans.

  193. Muun sukupuolinen är omdebatterat-

  194. -och avser en person vars könsidentitet
    varken är man eller kvinna.

  195. Och det är inte samma sak
    som intersukupuolinen (intersexuell).

  196. Nyhtökaura är redan en klassiker.

  197. I Helsingfors gapar butikshyllorna
    tomma så fort det kommer in nytt.

  198. Det har diskuterats
    vad det ska heta på svenska.

  199. Några av förslagen är
    "pulled havre" och "baljhavre".

  200. Nyhtö är exempel
    på ett framgångsrikt nyord.

  201. Vi hade nyhtöpossu (pulled pork)
    och nyhtöletti, som är en lösare fläta.

  202. Så nyhtö har verkligen
    spridit sig explosionsartat.

  203. Porkkala är en sammanslagning
    av porkkana (morot) och kala (fisk).

  204. Det var poppis i julas bland veganerna
    som substitut för rökt eller gravad lax.

  205. Det lagas på ett speciellt sätt.

  206. Ordet richsplaining-

  207. -lyckades jag inte hitta
    någon finsk motsvarighet till.

  208. Det uppstod ur en debatt
    i Helsingin Sanomat i augusti.

  209. På insändarsidorna skrev någon
    att fattiga borde laga mat av kålrot-

  210. -medan andra menade
    att folk med problem att försörja sig-

  211. -inte har energi och tid
    att laga kålrotslåda.

  212. Det ansågs vara richsplaining.

  213. Vi hade ju redan mansplaining
    sen tidigare.

  214. Alltså män som förklarar världen.

  215. Det finska förslaget är
    setäselittäminen.

  216. Vi får se om även richsplaining
    får en finsk motsvarighet.

  217. Fler matord:
    sipsikaljavegaani (chipsölvegan).

  218. Många tror att veganer
    bara äter nyttiga grönsaker-

  219. -men somliga äter också friterad mat.
    Ett annat ord för dessa är sipsari.

  220. Det var också namnet på
    en Facebook-grupp, varifrån det spreds.

  221. Totuuden jälkeinen är från engelskans
    post-truth, vald till årets ord.

  222. Det har med Trumps politik att göra,
    att fakta inte längre är så relevanta.

  223. Vi lever i en tid av "postsanning",
    vilket i sig är nedslående.

  224. Täydennetty todellisuus-

  225. -som Pokémon-spelet
    Pokémon Go är ett exempel på.

  226. Benämningen finns också på svenska
    nyordslistan: "förstärkt verklighet".

  227. Synonymer är laajennettu todellisuus
    och lisätty todellisuus.

  228. Vihis har bildats i stil med lihis,
    slang för lihapiirakka (köttpirog).

  229. Vihis är
    den vegetariska versionen av lihis.

  230. Då ska vi se
    på några av de svenska nyorden.

  231. Ni ser en hamster
    som jag snart ska berätta om.

  232. Vi har "blippbetalning"...

  233. Årets svenska nyordslista innehöll cirka
    40 ord. Mycket färre än den finska.

  234. De svenska nyorden handlade om teknik
    och samhälle, men också om miljö.

  235. "Blippbetalning" på finska
    är lähimaksaminen-

  236. -eller det är åtminstone
    en ungefärlig motsvarighet.

  237. Man betalar genom
    att blippa kortet, utan kod.

  238. Nästa ord är "fomo".

  239. Några här har säkert drabbats av fomo,
    att ni inte vill missa något intressant.

  240. Motsatsen är "jomo"
    som kommer från joy of missing out.

  241. Då njuter man av
    att kunna stanna hemma.

  242. Sen har vi just "förstärkt verklighet",
    på finska täydennetty todellisuus.

  243. Det måste vara ett viktigt uttryck
    eftersom det finns på båda listorna.

  244. "Korsspråkande" är en försvenskning
    av engelskans translanguaging.

  245. Somliga språkvetare, till exempel
    Lasse i radion och även andra-

  246. -vill inte längre att man använder ordet
    kodväxling, utan nu talar man mer om-

  247. -att utnyttja alla språkliga resurser.

  248. Svenskan har "matsvinnsbutik",
    finskan hävikkiruokaravintola.

  249. I Sverige finns det alltså butiker-

  250. -som säljer utgångna livsmedel.
    Trenden är alltså densamma.

  251. Då kommer vi till hamsterbilden:
    "preppare" och "samlarsyndrom".

  252. En preppare har ett förråd
    med konserver och vatten-

  253. -för att överleva världens undergång
    eller en samhällskatastrof.

  254. Man har gjort dokumentärer om dem.

  255. Och samlarsyndrom
    innebär ungefär samma sak.

  256. Det finns en tv-serie som handlar
    om personer som har ett syndrom-

  257. -som går ut på att hamstra allt möjligt.
    Nu finns det ett svenskt ord för det.

  258. Donald Trump tog sig in på både den
    finska och den svenska nyordslistan:

  259. "Trumpifiering", som också
    har med "postsanning" att göra-

  260. -och med att ha en egen retorik
    och med populism.

  261. Om ni orkar lite till, har jag några
    helt färska nyord från Finland.

  262. De kommer att finnas med
    i aprilnumret av Kieliviesti.

  263. De här kom alltså från Institutet
    för de inhemska språken häromdagen.

  264. Elinvoimajohtaja är en ny
    tjänstebenämning i vissa kommuner.

  265. Hen ansvarar för näringsliv,
    tillväxt, konkurrenskraft-

  266. -och utveckling av ortens livskraft.

  267. Titeln kan sägas ingå i retoriken
    om att ge Finland ett lyft.

  268. Om vihapuhe
    har det talats mycket de senaste åren.

  269. Det kan bland annat
    avse elaka kommentarer på nätet.

  270. Som motsatsord har man föreslagit
    hyväpuhe i kampanjer på sociala medier.

  271. Lankuttaa... Jag tänkte nästan visa
    hur det går till, men jag ångrade mig.

  272. Det är en... Alla kanske vet?
    Man lutar kroppen mot armarna-

  273. -och bildar en planka med kroppen
    och tränar mag- och ryggmusklerna.

  274. Den engelska termen är hoover
    och på svenska heter det nog "plankan".

  275. Det finska verbet är alltså lankuttaa.

  276. Matkailuporo är en halvtam ren
    som används i rese- och turistuppdrag.

  277. Mirripipo är en helt ny översättning
    som också har med Trump att göra.

  278. Upphovet är engelskans pussyhat.

  279. Det är en feministisk mössa som bland
    annat använts i protester mot Trump.

  280. Till sist några slutord.

  281. När man pratar om nyord säger man att
    det är språkbrukarna som bestämmer.

  282. Språkbrukarna bestämmer
    vilka ord som lever vidare-

  283. -och vilka ord
    som förblir påminnelser om sin tid.

  284. Och som Lari sa i sitt föredrag
    finns det många lånord i dagens språk.

  285. Framför allt från engelska
    men även från andra språk.

  286. Till exempel hygge från danska,
    emoji från japanska-

  287. -och wallah från arabiska.
    Så man lånar även från andra språk.

  288. Och det finska ordförrådet växer,
    och språket blir rikare.

  289. Forskare brukar också säga
    att antalet lånord inte utgör något hot.

  290. Det är mer djupgående
    och strukturella ändringar-

  291. -som man bör oroa sig för
    än för enstaka ord.

  292. Min avslutning blir lite dyster.

  293. Det är inte längre självklart-

  294. -att man kan skriva och tala på finska
    inom alla forskningsområden.

  295. Språkets användbarhet
    är det man bör oroa sig för-

  296. -och fundera över om arbetet som
    gjordes på 1800-talet varit förgäves.

  297. Så muntert slutar mitt föredrag.

  298. Jag lägger upp källorna på vår webb
    med länkar till nyordslistorna.

  299. En viktig bok är till exempel
    Lauri Hakulinens klassiker-

  300. -som innehåller många nyord
    från 1800- och 1900-talet.

  301. Tack.

  302. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Gamla och nya nyord i finskan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnesord:
Finska språket, Nyord, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Gamla och nya nyord i finskan

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Fråga oss