Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017 : Det norska artprojektetDela
  1. Nu under 2017
    har vi 73 projekt i vår portfölj.

  2. Kartläggningsprojekt.

  3. I de här projekten har man fram till nu
    hittat 2 400 nya arter i Norge.

  4. Tusen tack för att vi
    har fått komma hit i dag.

  5. Vi är en systerorganisation
    till svenska ArtDatabanken-

  6. -och Svenska artprojektet.

  7. Jag vill börja med en bild från Arktis.

  8. Det blir inte så många bilder därifrån
    resten av dagen.

  9. Här är det en av våra kartläggare
    som är på jakt efter flugor-

  10. -under ett fågelfjäll på Svalbard,
    på sommaren.

  11. Naturen i Norge är väldigt variabel.
    Det är stor variation.

  12. Även om vi saknar de sydliga habitat,
    som ni har i Sverige-

  13. -så har vi ändå en rik artmångfald.

  14. Vi har påvisat 44 000 arter i Norge nu.

  15. Men vi antar,
    bl.a. med kunskap från Sverige-

  16. -att vi har 60 000 arter i Norge.

  17. Det betyder att det norska
    Artsprosjektet fortfarande har-

  18. -ett viktigt jobb framför sig. Vi har
    ett stort och viktigt jobb att göra.

  19. Lite siffror.
    Artsprosjektet etablerades-

  20. -av
    Klima- og miljødepartementet 2009.

  21. Det var efter stor inspiration
    från Svenska artprojektet.

  22. 2009 skrevs också
    ett samarbetsavtal med Sverige.

  23. Två ministrar satt på en båt utanför
    Koster och signerade ett avtal om-

  24. -att Norge och Sverige
    ska samarbeta för ökad kunskap-

  25. -och kompetens om biologisk mångfald
    i de två länderna.

  26. Det statliga stöd som Artsprosjektet
    mottar årligen är ca 30 miljoner kronor.

  27. Det utgör ungefär en tredjedel
    av Artsdatabankens totala budget.

  28. Så vi är en stor del
    av Artsdatabanken i Norge.

  29. Två tredjedelar av pengarna
    ska vi använda till kartläggning.

  30. I Sverige delar man
    artprojektet i tre delar.

  31. I Norge lägger vi
    stor vikt vid kartläggning.

  32. Vi startade 2009. Två pensionerade
    experter och en masterstudent-

  33. -åkte runt i Norge med en vattenkikare
    och letade efter alger i sötvatten.

  34. Det blev ett väldigt bra projekt.
    Nu 2017 har vi 73 projekt-

  35. -i vår portfölj. Kartläggningsprojekt.

  36. I de här projekten har man fram till nu
    hittat 2 400 nya arter i Norge.

  37. Var har man då gjort detta?
    Kartläggningen har utförts i hela Norge.

  38. Från Svalbard i norr till sydspetsen,
    från högfjället till djuphavet.

  39. Men huvudfokus fram till nu
    har legat på det terrestriska, på land.

  40. Två tredjedelar av våra projekt
    har bedrivits på land.

  41. I den akvatiska miljön
    ligger huvudvikten på det marina.

  42. Det används otroligt många metoder
    på många olika platser.

  43. Här ser ni en undervattensrobot
    som suger till sig-

  44. -svampdjur, eller Porifera,
    från djuphavet.

  45. Ingen kryssning utan gyttjebad,
    säger man ju.

  46. Här fick man upp en stor gyttjeklump,
    och i den hittade man-

  47. -tre av de här
    pyttesmå bubbelsnäckorna-

  48. -som professorn var på jakt efter.

  49. Här har vi
    vår svenske vän Christer Erséus.

  50. Han letar efter vita småmaskar,
    Enchytraeidae.

  51. Han har varit överallt i Norge,
    så var han är här, vet jag inte.

  52. Malaisefällor har vi hört om flera
    gånger i dag. Här är en på Svalbard.

  53. Man har t.o.m. använt hund
    i ett kartläggningsprojekt.

  54. Italienska tryffelhundar
    nosar sig fram till-

  55. -underjordiska svampar.

  56. Till slut har vi en bild
    från högfjället och en liten damm-

  57. -där man har jagat hoppkräftor
    och kräftdjur, Crustacea.

  58. Om vi fördelar dem i artgrupper,
    så kan vi dela upp dem i sex stycken.

  59. Ni ser att de flesta av de
    2 400 nya arterna jag pratade om-

  60. -har man hittat bland tvåvingar
    och steklar, i insektsvärlden.

  61. Men även i de akvatiska miljöerna
    finns en stor andel nya arter.

  62. Här är det... De mörkgröna staplarna-

  63. -visar det totala antalet
    nya arter för Norge.

  64. De grå, ljusare delarna av staplarna,
    visar arter som är nya för vetenskapen.

  65. I de akvatiska miljöerna är det nästan
    50 % nya arter för vetenskapen.

  66. Av akvatiska ryggradslösa djur finns
    som sagt 285 nya arter för Norge.

  67. Det spännande i dessa stora grupper,
    som havsborstmaskar och blötdjur-

  68. -är att närmare 80 %
    är nya för vetenskapen.

  69. Det är egentligen inte konstigt
    att det finns så mycket nytt där.

  70. Det är arter som lever i djuphavet.
    Ny teknologi och nya metoder-

  71. -gör att vi kan påvisa
    de här arterna nu.

  72. Bl.a. för havsborstmaskar, har Norge
    genomfört flera kartläggningsprojekt.

  73. Där finner man att arter som man
    tidigare trott haft en bred spridning-

  74. -och som det är lätt att känna igen...

  75. Med ökad kunskap visar det sig
    att vissa har relativt smal utbredning.

  76. Man måste använda DNA-metoder,
    streckkodning-

  77. -för att påvisa dessa kryptiska arter.

  78. Bland de landlevande ryggradslösa
    djuren finns det jättestora grupper-

  79. -bland steklarna och tvåvingarna.
    Här hittar vi naturligtvis mycket nytt.

  80. Det spännande är att även i grupper
    man trodde var relativt kända-

  81. -dök det upp nya arter för Norge.

  82. Bland steklarna hittade man sju
    nya myror i ett kartläggningsprojekt.

  83. För Norge. Inte nya för vetenskapen,
    men nya myror i Norge.

  84. Växter.
    Vi säger att var femte art i Norge-

  85. -tillhör svampriket.

  86. Det är inte så konstigt
    att man hittar mycket nytt här.

  87. Många nya lavar
    och sporsäckssvampar.

  88. Men även här, i kända grupper
    som mossor, till exempel-

  89. -hittar vi nya arter.

  90. Det finns en art som är utdöd
    i Sverige och Finland, pyramidmossa.

  91. Den har hittats i fyra habitat i Norge.

  92. I lantbruksområden längs Oslofjorden.

  93. Så vart tar alla...?
    Nu har jag pratat mycket om siffror.

  94. Det är ju inte den enda kunskap som
    kommer med ett kartläggningsprojekt.

  95. Alla arter som är nya för Norge
    eller för vetenskapen, eller sällsynta-

  96. -lämnas till ett universitetsmuseum
    som artexempel-

  97. -och förvaras
    till kommande generationer.

  98. Vi har vår Dyntaxa,
    eller Artsdatabankens namnregister.

  99. Det uppdateras ständigt, inte bara med
    nya arter för Norge och vetenskapen-

  100. -utan också med allt det
    som kommer in i Artsprosjektet.

  101. Det kan vara revidering av namn,
    och så vidare.

  102. Det är viktigt
    med ett uppdaterat namnregister.

  103. Det är ryggraden, själva navet,
    i Artsdatabanken.

  104. Det publiceras förstås väldigt mycket,
    såväl vetenskapligt-

  105. -som populärvetenskapligt,
    både i sociala och etablerade medier.

  106. En annan sak
    kartläggarna måste göra-

  107. -är att rapportera var
    de hittade arterna.

  108. Det redovisas
    till Artsdatabankens Artskart-

  109. -för bekräftade fynd.

  110. Varje enskilt fynd i Artsprosjektet
    får en prick på kartan.

  111. Det är nyttig information
    för t.ex. förvaltningar-

  112. -eller vid revidering av en rödlista.

  113. Ni ser de här rundhällarna.

  114. De representerar NiN, Natur i Norge.

  115. Varje art i Artsprosjektet
    knyts till en naturtyp.

  116. Artsdatabanken har sitt eget system.
    Det är det nationella systemet i Norge-

  117. -för klassificering av natur.
    Det är vår nomenklatur över naturtyper.

  118. Här bygger vi hela tiden
    kompetens om våra arter.

  119. Vi har sett de här bastardsvärmarna.
    Vi såg dem tidigare i dag.

  120. Här representerar den vår Arter på nett,
    och är motsvarigheten till Artfakta.

  121. Mycket av informationen i Arts-
    prosjektet läggs ut på Arter på nett.

  122. Den blir tillgänglig för alla
    och kan sökas på nätet.

  123. Det är ju så...

  124. Som du sa heter föredraget
    "Vi tätar hålen och bygger kompetens."

  125. Jag har pratat om hur hålen tätas,
    men för att bygga upp kompetensen-

  126. -måste vi ha duktiga systematiker
    och taxonomer.

  127. När Artsprosjektet startade
    såg man tidigt att det i Norge var-

  128. -en väldigt fragmenterad
    och begränsad miljö för taxonomer.

  129. Det var svårt att erbjuda tillräckligt
    bra undervisning, särskilt på PhD-nivå.

  130. Tillsammans
    med Norges forskningsråd-

  131. -finansierar Artsdatabanken
    Forskerskolen i biosystematikk-

  132. -eller ForBio. Den är nätverksbaserad.

  133. Det sitter samordnare
    på de fyra universitetsmuseerna-

  134. -som samarbetar och erbjuder
    både teoretiska och praktiska kurser.

  135. Mest till PhD-studenter och forskare,
    men även till masterstudenter-

  136. -och andra intresserade.
    De har ett nära samarbete-

  137. -med DEST, The Distributed
    European School of Taxonomy-

  138. -med NABiS, den nordiska
    masterutbildningen i biosystematik-

  139. -och STIRS,
    den svenska forskarskolan.

  140. Det här är
    ett ständigt pågående arbete.

  141. Under 2017
    finns det sexton kurser inplanerade.

  142. En annan väldigt viktig del av
    Artsprosjektet är streckkodning-

  143. -eller Norwegian Barcode of Life,
    NorBOL.

  144. De är en del av det
    globala referensbiblioteket-

  145. -för streckkodning av arter, BOLD.

  146. Målet för NorBOL är
    att före 2018, och det är ju snart-

  147. -ha 20 000 arter i sitt bibliotek.

  148. I dag har de nästan 13 000 arter.

  149. Kartläggningsprojekten i Artsprosjektet
    bidrar med väldigt mycket.

  150. Det är inte bara de 2 400 nya arterna
    som hamnar i referensbiblioteket.

  151. Det är alla arter som dyker upp
    i ett kartläggningsprojekt.

  152. Om de inte har blivit streckkodade
    förut, så blir de det nu.

  153. Det finansieras av Artsdatabanken-

  154. -och av infrastrukturmedel
    från Forskningsrådet.

  155. Jag vill bara nämna att streckkoden
    på sidan här, det är vår streckkod.

  156. Tack för mig.

  157. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det norska artprojektet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Arter (biologi), Biologi, Naturvetenskap, Naturvård, Norge
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss