Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017: Sverigefinskt vid Sveriges RadioDela
  1. Pengar, pengar, pengar.

  2. Det har varit centralt
    i Sisuradios historia – resurserna.

  3. Kära seminariepublik
    och givetvis Språkrådet.

  4. Jag vill tacka Språkrådet
    för den här fantastiska tillställningen-

  5. -och för att jag har fått komma hit-

  6. -och prata
    om den sverigefinska radions historia.

  7. Tack också till Språkrådet
    för ett långvarigt samarbete-

  8. -som började redan
    när det hette Språknämnden.

  9. Man får alltid hjälp därifrån. En
    journalist behöver ofta ett svar direkt.

  10. Man har inte tid att vänta så länge.
    Och jag har alltid fått svar-

  11. -vilket jag är mycket tacksam för.

  12. Det talades om Carl Axel Gottlund
    för en stund sen-

  13. -och att han talade finska
    trots att han inte kunde det.

  14. Jag hoppas att jag inte talar
    om den sverigefinska radions historia-

  15. -utan att veta något om den.

  16. Jag heter Jorma Ikäheimo och jag
    har jobbat på Sveriges Radio från 1992.

  17. De första tre åren i Gävle,
    när vi hade länssändningar på finska.

  18. I mitten av 1990-talet
    när bygget av en egen kanal påbörjades-

  19. -diskuterade jag
    och min dåvarande chef framtiden-

  20. -varpå jag och min tjänst
    flyttades till Stockholm.

  21. Rubriken ni ser är både rätt och fel.

  22. Ofta är det nämligen svårt att hitta-

  23. -en självklar startpunkt för något-

  24. -om det inte skrivits
    något åskådligt om det.

  25. Finsk radioverksamhet i Sverige
    har egentligen funnits-

  26. -sen andra världskriget.
    Det började när man sände finska-

  27. -radiomeddelanden
    från högkvarteret till Finland.

  28. Men om man ska tala om det
    finska språket eller tornedalsfinska-

  29. -så leder spåren till Ragnar
    Lassinantti, en polis från Tornedalen-

  30. -som började göra
    radioprogrammet Nordkalotten.

  31. Han blev också riksdagsman och älskad
    och prisad landshövding i Norrbotten.

  32. Om vi ska ange ett exakt datum
    när det gäller finskspråkig radio-

  33. -då får vi gå till mitten av 1960-talet.

  34. Föreningen Norden
    tog initiativet till radioverksamheten-

  35. -och ville öka
    den ömsesidiga förståelsen.

  36. Tanken var att turisterna
    som kom från Finland till Sverige-

  37. -kanske under den värsta turistsäsongen
    skulle behöva-

  38. -information på finska,
    nyheter på finska.

  39. Man ska komma ihåg
    att målgruppen var turisterna.

  40. Och man började
    med sommarnyheter 1965.

  41. Första nyhetsmakaren var Ari Valjakka,
    senare chefredaktör på Turun Sanomat.

  42. Även Esko Tommola var med,
    och båda var Yles korrespondenter här.

  43. Esko Tommola är intressant såtillvida
    att hans verksamhet har resulterat-

  44. -i ett par böcker
    som fortfarande är mycket intressanta.

  45. Mitt i den största flyttvågen 1969-

  46. -skrev Tommola boken
    "Suomalaisia Ruotsissa"-

  47. -som kanske traditionsmässigt
    eller stilmässigt-

  48. -mer liknar den
    på sin tid moderna rapportlitteraturen.

  49. Intervjuer utgör ändå basen i denna
    formmässigt enkla men intressanta bok.

  50. Esko Tommola
    var senare verksam i New York-

  51. -där han skrev en bok
    om amerikafinländare-

  52. -"Uuden maan rakentajat: New Yorkin
    suomalaisten tarina", som kom ut 1988.

  53. Det är ett intressant dokument-

  54. -om en annan tids invandring
    och om invandrarbakgrund.

  55. 1965 började sommarnyheterna
    sändas, och de blev senare permanenta.

  56. Och alla vet ju
    vad som började efter 1965:

  57. Den stora flyttvågen
    från Finland till Sverige.

  58. Det var en anledning,
    kanske den viktigaste anledningen-

  59. -till att nyhetsverksamheten
    kunde leva vidare-

  60. -tillsammans med magasinprogram
    i mindre skala.

  61. Men vi var inte ensamma.

  62. Det fanns även andra
    så kallade invandrare på den tiden.

  63. Sveriges Radio sände även program på
    grekiska, serbokroatiska och turkiska.

  64. 1966 kom det en nyhetsmakare med
    en helt annan bakgrund: Pertti Pitkänen.

  65. Till yrket var han entreprenör
    innan han blev journalist.

  66. Men han hade erfarenhet
    av tidningsjournalistik...

  67. ...från tidigare.
    Året efter, 1967, skedde något stort...

  68. ...ett slags dogmskifte.
    Det här är viktiga frågor:

  69. Vilka verktyg använder en person?
    Vilka miljöer verkar hen i?

  70. Då var fokus på inhemsk
    nyhetsproduktion som källor:

  71. SR:s eget material, nyhetsbyrån TT
    och internationella nyheter.

  72. Den tidigare använda Finska notisbyrån
    började förlora sin betydelse.

  73. Efter grundandet var 1969 året
    då den största förändringen ägde rum-

  74. -inom riksradion. Då bildades
    en finsk redaktion på Sveriges Radio.

  75. I början
    var det hela mycket anspråkslöst.

  76. Det fanns en chef,
    en sekreterare och två journalister.

  77. "Sekreterare"
    kanske skaver i somligas öron-

  78. -men ni som är lite äldre, som jag-

  79. -vet att organisationer förr
    hade en sådan befattning.

  80. I dag gör man allt själv. Man måste vara
    högt uppsatt för att ha en sekreterare-

  81. -eller assistent, som de numera kallas.

  82. Bildandet av den finska
    redaktionen 1969 innebar också-

  83. -att man inledde
    rätt stora medarbetarutbildningar.

  84. Det var många personer
    som gick SR:s finska medarbetarkurs.

  85. Deltagarlistorna är intressanta-

  86. -för på dem finns det personer
    som senare fått andra intressanta jobb.

  87. Men det är ett helt eget kapitel.

  88. Jag glömde att nämna att jag inte
    kommer att tala om programinnehåll-

  89. -utan mer om strukturer,
    resursfördelning, budgetar och liknande.

  90. Men jag ska ändå säga
    att fokus från början var på nyheter-

  91. -och aktuella ämnen, men också barn,
    arbetsliv och givetvis kultur.

  92. Lite siffror som avslutning
    på den här delen.

  93. På 1960-talet hade vi
    sex timmars sändningstid i veckan.

  94. 1981 hade den ökat till 8,15 timmar,
    och så vidare.

  95. Invandrarperspektivet
    som fanns från början-

  96. -blev mindre och mindre.

  97. Jag konstaterade tidigare
    att det finns rötter även i norr.

  98. Då syftar jag på Lassinanttis program.
    Men sen började det hända något-

  99. -utanför den rikstäckande strukturen.

  100. I centrala delar av Sverige
    började man nämligen då producera-

  101. -program under
    benämningen invandrarspråk.

  102. Språken var finska,
    italienska och serbokroatiska.

  103. Programmen producerades
    ungefär i mitten av 1970-talet.

  104. Det allra viktigaste efter bildandet
    av den finska redaktionen...

  105. ...år 1969...

  106. ...är året 1977.

  107. Det finns säkert många
    som lyssnar på P4 i publiken-

  108. -och i år firar lokalradion
    40-årsjubileum.

  109. 1977 startade Sveriges Radio
    lokalradiostationerna-

  110. -det vill säga
    länsspecifika radiosändningar.

  111. Det återstår fortfarande
    att klargöra vilka de mekanismer var-

  112. -som gjorde
    att man just då lyckades åstadkomma-

  113. -på ungefär 20 orter i landet-

  114. -finskspråkiga redaktioner
    som skulle arbeta länsspecifikt.

  115. En tillbakablick
    på det som hände efter 1977:

  116. Nätet sett söderifrån såg ut enligt
    följande: Malmö, Göteborg, Trollhättan-

  117. -Borås, Jönköping, Karlstad, Örebro,
    Västerås, Eskilstuna, Norrköping-

  118. -Stockholm, Uppsala, Gävle, Falun,
    Sundsvall, Umeå och Luleå.

  119. Inom loppet av några år bildades
    en finsk redaktion på dessa orter-

  120. -innanför P4-kanalen. Och det
    var verkligen revolutionerande.

  121. Mekanismerna kring bildandet
    borde undersökas grundligare:

  122. Hur lyckades man så fantastiskt bra?

  123. Det kunde gå till så att man först
    inrättade en tjänst någonstans.

  124. I Karlstad, till exempel.
    Och det dröjde länge till nästa tjänst.

  125. Man diskuterade mycket om något
    som säkert är bekant för många här-

  126. -nämligen om
    att arbeta ensam i en organisation.

  127. Det ansågs vara bra om lokalradion
    hade två finskspråkiga tjänster.

  128. De här sakerna drevs
    av en organisation-

  129. -som bestod av journalister på P4,
    och det gjordes med varierad framgång.

  130. Det största hindret var att ledningen
    på Sveriges Radio ännu inte-

  131. -ville ha något samröre
    med den här organisationen.

  132. Den ansågs inte vara
    en helt legitim samtalspartner.

  133. Själv kom jag till Gävle 1992.

  134. Och nu ska jag berätta lite
    om hur det var där.

  135. I Gävle fanns det två tjänster 1992.

  136. Jag hade glädjen att få arbeta
    med två fantastiska kvinnor.

  137. Irja Olsson hade inlett verksamheten,
    och kvinnan vars tjänst jag fick "ärva"-

  138. -den hade tidigare innehafts
    av Pirjo Bergqvist.

  139. Stämningen på stationen var bra
    och infrastrukturen fungerade.

  140. Jag har hört
    att det kan ha varit annorlunda-

  141. -men det här krävde
    på något sätt lite mer-

  142. -än på en vanlig arbetsplats,
    till exempel kontakt med ledningen.

  143. På jobbseminarierna var det
    först och främst nyhetsgruppen-

  144. -som presenterade
    vad den hade på gång.

  145. Därefter programgruppen,
    tekniken och administrationen.

  146. Till sist,
    när alla redan var jättetrötta-

  147. -fick den finska redaktionen på två man
    säga vad vi hade på gång.

  148. Så var det då.

  149. Men andan var god
    och det fanns resurser-

  150. -till mycket ambitiösa projekt.

  151. Till exempel kunde vi beställa material
    med en nästan obegränsad budget.

  152. Så mycket kan jag berätta.

  153. Nu har vi alltså kommit fram till...

  154. I början av 1990-talet har
    Sveriges Radio rikstäckande radio-

  155. -som fyller upp den rikstäckande
    programtiden med sina timmar.

  156. Dessutom finns länsspecifik radio,
    med ett tjugotal finska redaktioner.

  157. Samarbete fanns det inte så mycket av,
    det kan jag säga-

  158. -men givetvis fanns det undantag.

  159. Så småningom föddes diskussionen om
    hur det skulle vara om Sverige-

  160. -hade en finskspråkig radiokanal.

  161. Ledningens inställning var:
    "Bra idé, mycket bra idé."

  162. "Men i dagsläget finns det inte utrymme
    att sända i FM-nätet."

  163. "Så vi kan inte göra det."

  164. Och sett till personalresurserna,
    alltså de som jobbade-

  165. -så var det cirka 60 personer.
    Det fanns alltså fantastiska resurser-

  166. -för att köra i gång en kanal.

  167. Den här diskussionen
    pågick oavbrutet ända tills-

  168. -ryktet om en ny
    revolutionerande sändningsteknik, DAB-

  169. -alltså digital audio broadcasting.
    Den skulle möjliggöra flera kanaler.

  170. Diskussionen om DAB tog fart,
    och i början av 1990-talet-

  171. -som några kanske minns,
    fick Sverige kommersiell lokalradio.

  172. Utdelningen av frekvenserna var märklig
    – de utauktionerades.

  173. Intäkterna blev inte den guldgruva
    som ägarna hade tänkt sig.

  174. Men DAB var på frammarsch.

  175. Sveriges Radio bestämde sig för
    att satsa på DAB-sändningar.

  176. Så småningom fick även vi anställda
    reda på att de var på gång.

  177. Och sen...

  178. Hur saker och ting gick vet jag inte,
    men man började även inse-

  179. -att man borde fundera på
    att starta en finskspråkig radiokanal-

  180. -och på vilka möjligheter den skulle ha.

  181. Man tillsatte en arbetsgrupp som bestod
    av långvariga medarbetare från SR.

  182. Utanför Stockholm:
    Arja Claesson från Eskilstuna.

  183. Från Jönköping: Eija Björstrand.

  184. Från Stockholm: Marja Jussila,
    Markku Saarvanto och Bengt Packalén-

  185. -som även varit chef för det här huset.
    Då satt han på SR:s kulturredaktion.

  186. Jouko Mäkiperä
    är det nog inte många som känner till.

  187. Han var teknisk chef i Borås.

  188. Och dessutom SR Norrbottens
    kanalchef Jukka Häyrinen.

  189. Eija Björstrand ledde gruppen-

  190. -som utarbetade
    den första skissen till Radio Sisu.

  191. Den lämnades över
    till Sveriges Radios ledning-

  192. -och vice vd Jan Engdahl
    för vidare bearbetning.

  193. Successivt
    arbetade man fram ett förslag...

  194. ...och 1996...

  195. ...började det bli klart.

  196. Men man ska också betänka-

  197. -att Sveriges Radio hela tiden
    har haft sparkrav att ta hänsyn till.

  198. Den kanske första
    stora besparingsåtgärden-

  199. -i mitten av 1990-talet-

  200. -var framtvingad av regeringen!

  201. SR:s verksamhet
    finansieras ju via licensavgifter-

  202. -som inte har något att göra med
    Sveriges budget eller dess politiker.

  203. Men på Göran Perssons order
    skulle SR spara elva procent-

  204. -vilket man kan tycka
    var ett egendomligt förfarande.

  205. Men regeringen drev igenom beslutet.

  206. Nu började man se närmare
    på en finskspråkig kanal.

  207. Vilka var dess förutsättningar?
    Man såg på helheten-

  208. -på rikstäckande sändningar från
    Stockholm och på regionala sändningar.

  209. Detta förslag från Jan Engdahl
    innehöll en riktig skräll.

  210. Det står nämligen
    att lokala sändningar ska upphöra-

  211. -för att resurserna behövs
    till att bygga den finska kanalen.

  212. Man visste inte riktigt hur tillgängliga
    DAB-mottagare skulle vara-

  213. -och hur en DAB-radio skulle se ut.
    Hur många av er har sett en DAB-radio?

  214. Jaha. Några stycken, varav de flesta
    ser ut att vara mina kollegor.

  215. Okej. Det speglar situationen väl.

  216. Det blev politikerna
    som fick reda ut saken.

  217. Dåvarande ministern Marita Ulvskog sa-

  218. -att man inte fick sluta
    med analoga P4-sändningar-

  219. -innan DAB-radion
    har blivit tillräckligt stor.

  220. Det vill säga att så många som möjligt
    har skaffat sig mottagare.

  221. Men kanalen började sin verksamhet,
    och sommaren 1997-

  222. -samlade man ihop de rikstäckande
    och de lokala resurserna-

  223. -och började skapa kanalen.

  224. I början av 1998
    startade man sändningarna.

  225. Inledningsfasen
    av Sisuradio i Stockholm-

  226. -inbegriper
    en mycket komplicerad process-

  227. -om placeringen
    av kanalens verksamheter i Sverige-

  228. -och det faktum
    att redaktionen i Stockholm-

  229. -flyttade från Radiohuset
    till egna lokaler på Kungsholmen.

  230. Men verksamheten började alltså 1998.

  231. Situationen var egentligen rätt galen.
    Jag minns den väl.

  232. Sommaren 1998
    hade jag ett program på tre timmar.

  233. Och man undrade ju alltid
    om det var någon som lyssnade.

  234. Då kom jag överens med cheferna
    att jag skulle säga flera gånger:

  235. "Om du lyssnar på vår DAB-sändning,
    ring till oss"-

  236. -"och få ett studiebesök på Sisuradio,
    oavsett var i Sverige du befinner dig."

  237. Gissa hur många samtal vi fick?
    Inte ett enda. Och det har...

  238. Då föddes historierna om att vi inte
    har några lyssnare, men så var det inte.

  239. I samband
    med de första DAB-sändningarna-

  240. -inleddes en enorm utbildningsprocess.
    Varken före eller efter den tiden-

  241. -har det förekommit så mycket
    återkoppling i mediearbetet.

  242. Det var det som var bra.
    Vi hade mycket nytta av det.

  243. Och vi lärde alla känna
    den här apelsinen.

  244. Merja har sett den, Riitta likaså.
    Finns det fler?

  245. När man skär en apelsin
    kan man se klyftorna.

  246. Den ser ut ungefär så här. Den använde
    vi när vi gick igenom programtimmarna-

  247. -och analyserade dem.

  248. Det var alltså...
    Vi trimmade och trimmade kanalen.

  249. De digitala sändningarna
    hade inga lyssnare, men som tur var-

  250. -hade vi det så kallade Ulvskog-avtalet.

  251. Vi kunde hålla
    de regionala sändningarna vid liv.

  252. Inte längre länsvis,
    utan man hade skapat större regioner-

  253. -till exempel Stockholm-Uppsala
    och Gävleborg-Falun.

  254. På så sätt fick vi...

  255. På så sätt kunde vi fortsätta
    våra vanliga sändningar-

  256. -och våra rikstäckande sändningar.

  257. Men de digitala sändningarna
    hade riktigt dåliga lyssnarsiffror.

  258. Det här innebar att vi var tvungna
    att se på alternativa lösningar.

  259. Det var långt innan mobiltelefonerna.
    Och det kan vara aningen svårt-

  260. -att förstå det hela eftersom
    infrastrukturen såg helt annorlunda ut.

  261. Den första framgången-

  262. -och alternativa lösningen
    var kabelsändningar.

  263. Vi kunde alltså nå lyssnare-

  264. -först via ett företag som hette UPC
    och senare Comhem.

  265. Om man i dag har en Comhem-
    anslutning kan man lyssna på oss-

  266. -genom vägguttaget på en vanlig radio,
    på hela digitala utbudet.

  267. Man kan också lyssna på Sisuradio
    via tv:ns radiofunktion.

  268. Det här var saker
    som vi då var tvungna att fundera över-

  269. -för att få ut det digitala
    radioutbudet till lyssnarna.

  270. Strax därefter kom internet...

  271. ...och vi började också sända
    via internet.

  272. Då hade vi både kabel och internet
    som vi sände via, och så vidare.

  273. På så sätt
    kunde vi nå allt fler hushåll.

  274. Men de här
    var inga självklara lösningar.

  275. Att till exempel få ut Sisuradio
    på internet var en stor sak inom SR.

  276. Det krävdes
    ganska mycket ansträngning.

  277. Sveriges Radios ledning
    godkände inte internetplanen.

  278. Men när de efter sorgetiden
    förstod vilken betydelse den hade-

  279. -gjorde man samma sak med andra
    kanaler och började sända på internet.

  280. Pengar, pengar, pengar.

  281. Det har varit centralt
    i Sisuradios historia – resurserna.

  282. Vad har de bestått av och får vi
    pengarna vi är berättigade till?

  283. Ibland kommer jag att tänka på...

  284. När händer det att minoriteter-

  285. -minoritetsspråkiga medier
    eller motsvarande får maktpublicitet?

  286. Det finns ett rätt intressant exempel:

  287. Två politiker
    som var intresserade av Sisuradio-

  288. -socialdemokraterna Paavo Vallius
    och Åke Gustavsson-

  289. -hade räknat på de här sakerna.

  290. Sisuradios budget var på sätt och vis
    på minus på grund av årliga-

  291. -kostnadsökningar och ökade utgifter
    som inte hade budgeterats.

  292. Det här var början
    till en häftig debatt-

  293. -som överraskande nog ägde rum
    på Dagens Nyheters debattsida 2001.

  294. Det var ett ganska sällsynt tillfälle.
    I debatten deltog alltså politikerna-

  295. -Vallius och Gustavsson, som var
    riksdagsledamöter, och SR:s ledning.

  296. Alltså Sveriges Radios ledning,
    främst genom dåvarande-

  297. -kommunikationschefen Mikael Nilsson.

  298. Resultatet blev någon typ
    av kompensation. Med andra ord...

  299. Hade det lyckats
    med en helt intern debatt? Kanske inte.

  300. Så politikernas medverkan
    var mycket viktig.

  301. Voitto Visuri, som bör vara på plats
    här, har säkert insiderinformation-

  302. -om förhandlingarna med Sisuradio.
    Jag var ju aldrig med i dem.

  303. Jag är en vanlig journalist.
    Men det vore intressant att få veta mer.

  304. Om man nu tittar på hur...

  305. ...det hela har framskridit.
    Det har säkert påverkats av slumpen-

  306. -lyckoträffar och även det faktum
    att digitalisering...

  307. ...har hjälpt
    minoritetsspråkig verksamhet-

  308. -för att man då har kunnat rationalisera
    verksamhet och göra den förnuftigare.

  309. Så Sveriges Radio
    och annan allmän radioverksamhet-

  310. -levde i cirka 70 år på FM-teknik-

  311. -innan digitaliseringen slog igenom.

  312. I början användes den i redigering
    och först därefter i sändningar.

  313. Det säger säkert något att 2001...

  314. ...var Sisuradio...

  315. ...Sveriges Radios
    mest kostnadseffektiva enhet.

  316. Det var 2001, och jag har ingen
    färskare information om läget i dag.

  317. Egenskaper som behövs
    i minoritetsspråkig radioverksamhet-

  318. -är samma som inom politiken.

  319. En är ihärdighet.
    Att man orkar år ut och år in-

  320. -trots att utsikterna
    inte alltid är så bra.

  321. En annan är mål.
    Man måste ha vissa mål.

  322. Och inom radio
    menar man inte ens individuella karriär-

  323. -utan det
    att man måste kunna ta initiativ-

  324. -som i exemplen
    med kabel-tv och internet.

  325. Man hade alternativ
    när alla andra planer gått i stöpet.

  326. Utöver ihärdighet och mål
    måste man också ha driv.

  327. En politiker måste ha driv, och det
    måste även en minoritetsspråkig kanal.

  328. Tack!

  329. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Radio och tv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Finlandssvenskar, Masskommunikation, Massmedia, Minoriteter och massmedia, Sveriges radio
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Gamla och nya nyord i finskan

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss