Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : When the stomach runs amokDela
  1. Många unga i dag lider av
    inflammationer i mage och tarmar.

  2. Med svåra smärtor och orolig mage kan
    det vara svårt att leva ett normalt liv.

  3. Men en ung svensk forskare
    kan vara på väg att hitta en lösning.

  4. Jenny Mjösberg studerar
    ett av kroppens mest komplexa system:

  5. Immunförsvaret.

  6. Vårt immunförsvar bekämpar olika
    sjukdomar och skyddar våra kroppar.

  7. Men ibland löper immunförsvaret amok
    och skapar onödiga inflammationer.

  8. Och det kan göra oss allvarligt sjuka.

  9. Jennys team undersöker en ny del av
    immunförsvaret som hittats i tarmarna-

  10. -och som kan hjälpa till
    att stoppa inflammationerna.

  11. Vi vill lära oss mer
    om immunförsvaret i tarmarna-

  12. -och vad som händer när nåt går fel,
    som med IBD.

  13. Vi vill hitta nya behandlingsstrategier-

  14. -och botemedel för sjukdomarna.

  15. På Karolinska sjukhuset i Huddinge-

  16. -tar man emot patienter med
    inflammationer i mage och tarmar.

  17. Hej. Är det Panos?
    Välkommen till oss.

  18. En av de här patienterna
    är 19-årige Panos-

  19. -som för två år sen
    diagnostiserades med Crohns sjukdom.

  20. Jag fick sluta träna, gick ner i vikt
    och blev väldigt trött.

  21. Jag hamnade efter i skolan
    och fick gå om en årskurs.

  22. Det innebar
    väldigt stora förändringar för mig.

  23. Sen dess har Panos fått läkemedel
    för att lindra symptomen-

  24. -men ibland
    måste han åka in till sjukhuset.

  25. Den här gången är det
    för att ta nya vävnadsprover.

  26. Jenny samarbetar med mottagningen.
    Hon får en del av tarmvävnaden.

  27. Att man forskar
    på mänskliga prover är unikt.

  28. Det ser bra ut.

  29. Forskningen på inflammatorisk
    tarmsjukdom sker oftast på möss.

  30. Men det är inte säkert att sjukdomarna
    beter sig på samma sätt hos möss-

  31. -och därför är det viktigt
    att även forska på mänskliga prover.

  32. Nu ska Jennys team undersöka hur
    immuncellerna påverkar inflammationen.

  33. Cellerna kallas ILC-celler.

  34. Immunförsvaret utgörs till stor del
    av vita blodkroppar i blodet.

  35. Men för några år sen upptäcktes
    ILC-cellerna i magen och tarmarna.

  36. De ska reagera när bakterier
    eller virus angriper magen.

  37. Immuncellerna skickar då ut signaler
    till försvar mot angreppet.

  38. Men ibland blir ILC-cellerna överaktiva.

  39. De skapar då en allvarlig inflammation
    som skadar kroppen.

  40. Överaktiva ILC-cellers aktivitet-

  41. -är nåt
    som vi vill lära oss mer om.

  42. Det kan vara genetiskt betingat-

  43. -men det kan också bero på behandling,
    till exempel med antibiotika.

  44. För att städa ILC-cellerna
    rengör man proverna med enzymer.

  45. Men det räcker inte, utan det krävs mer
    för att sortera ut cellerna.

  46. Nu lägger vi till antikroppar,
    som fastnar på cellernas yta.

  47. Det gör vi för att senare kunna
    analysera cellerna med flödescytometri.

  48. Jenny tar med provet till ett labb
    där säkerheten är stor-

  49. -eftersom utrustningen används
    till flera olika sorters forskning.

  50. Maskinen här kallas flödescytometer,
    och känner igen antikroppar med laser-

  51. -och sorterar ut cellerna
    som Jenny letar efter.

  52. Resultaten samlas i provrören nedanför.

  53. Jenny tar provrören
    med ILC-celler tillbaka till labbet-

  54. -där teamet kan påbörja experimenten.

  55. Vi stimulerar cellerna
    med inflammatoriska proteiner-

  56. -men kan även blockera stimuleringen
    med olika läkemedel-

  57. -på samma sätt
    som med patienter i framtiden.

  58. Och det gör vi för att påverka
    cellernas proteinutsöndring.

  59. Proteinerna som ILC-celler producerar
    är signalerna som påverkar inflammation.

  60. Olika substanser får cellerna
    att bygga olika sorters proteiner.

  61. Teamet vill hitta läkemedel
    som får cellerna att bygga proteiner-

  62. -som kan lindra inflammationer.

  63. Och det kan förhindra
    tarmsjukdomar som Crohns.

  64. Immunförsvaret är väldigt avancerat,
    och vi vet inte-

  65. -vad som händer
    när man påverkar ILC-cellerna.

  66. Men om Jennys team lyckas
    kanske de kan bota inte bara Crohns-

  67. -utan även
    flera andra vanliga sjukdomar.

  68. ILC-cellerna fungerar på liknande sätt
    i olika delar av kroppen.

  69. Så om vi lär oss mer om dem-

  70. -kan vi kanske hitta effektivare
    behandlingar av andra sjukdomar-

  71. -som psoriasis och ledgångsreumatism.

  72. Panos sjukdom går i skov.

  73. Ibland är allt nästan som vanligt,
    men sen blir det sämre. Nu är det sämre.

  74. Och ibland känns det rätt hopplöst.

  75. Panos hoppas att han tack vare
    forskningen en dag ska bli helt frisk.

  76. Det vore helt otroligt.

  77. Det vore en enorm lättnad-

  78. -och då hade jag kunnat leva mitt liv
    så som jag tänkt innan jag blev sjuk.

  79. Mycket forskning återstår för
    Jennys team på Karolinska institutet.

  80. Men Jenny tror att hennes upptäckter
    en dag ska hjälpa Panos och andra.

  81. Vi hoppas
    kunna stoppa sjukdomarna tidigt.

  82. Inte behandla bara symptomen, utan
    de tidiga stadierna av inflammationen-

  83. -innan patienten har börjat lida.

  84. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler
Ämnesord:
Allmän medicin, Celler, Forskning, Gastroenterologi, Immunförsvar, Matspjälkningsorgan, Medicin, Tarmsjukdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Scientists for the future
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The spider in our hearts

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trotting gene

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Plants to save us

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

A stop to cancer

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The world´s largest map - of you

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Nasal spray against depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Cradle intelligence

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Laser beams for a better life

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Inside our bodies - in 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

She pins the stars

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The energizing sun

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Mission to Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to learn a language

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt, om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Your self-made vaccine

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

To battle diabetes

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Scientists for the future
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Populärt om Nobelpriset i medicin 2014

Populärt om Nobelpriset i medicin 2014

Göran K. Hansson presenterar 2014 års pristagare av Nobelpriset i medicin. Pristagarna är John O´Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser och deras upptäckt är ett positioneringssystem i människans hjärna som gör det möjligt för människan att orientera sig i rummet. Inspelat i december 2014. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Naturvetenskap i Lund

Lösningen på honungens gåta

Obehandlad honung innehåller en rad ämnen som har läkande egenskaper. Det har människan vetat i tusentals år. Sedan nyligen vet forskare också att ämnena framställs av bakterier från bina. Biologen Alejandra Vasquez berättar hur detta kan komma till användning. En populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Lunds universitet.

Fråga oss