Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017: Behovet av artfakta inom naturvårdenDela
  1. Kommuner bör hålla reda
    på artskyddsförordningen-

  2. -och veta vilka arter som faktiskt
    är skyddade på ett eller annat sätt.

  3. Vi har hört en hel del nu
    om forskning och inventering-

  4. -och sånt som är en förutsättning
    för att vi ska få in information.

  5. Nu ska det handla om hur man sen
    når informationen via Artdatabanken-

  6. -så vi knyter tillbaka till det
    Artur sa om taxonomi, observationer-

  7. -och artbestämning
    och samlad artinformation och så.

  8. Ni är representanter-

  9. -för offentlig sektor, ideell sektor
    och företagssidan, kan vi kalla det.

  10. Jag tänkte inleda med att ni
    får berätta hur ni använder det här-

  11. -så kan vi förhoppningsvis komma in
    på framtiden. Det vore spännande.

  12. Du får börja, Linda. Damerna först.

  13. Man kan säga att det finns tre nivåer
    av användandet som organisationer.

  14. Det är dels som ideell organisation.

  15. Vi använder allt, egentligen.

  16. Allt ifrån Dyntaxa
    till Artportalen och nycklar och så-

  17. -så Artfakta är vår ryggrad,
    för vi jobbar ju med arter.

  18. Sen på lokal nivå så kan det vara-

  19. -vid ideella inventeringsprojekt.

  20. Tittar man sen på individnivå
    kan det vara allt ifrån fenologidata-

  21. -till att man tittar
    i en landskapskatalog eller...

  22. Man kan ha det som obs-dagbok.
    Vi använder det på flera sätt.

  23. -Jätteviktigt är det för oss.
    -Ja, okej. - Karl, vad säger du?

  24. Jag jobbar
    på länsstyrelsen i Södermanland-

  25. -och vi använder artdata hela tiden
    - varje dag eller ibland veckovis.

  26. Det är allt ifrån åtgärdsprogram
    för skräntärna och trumgräshoppa.

  27. Vi matar in och registrerar fynd
    och följer upp åtgärder som vi gör.

  28. Så vi driver artprojekt, men det är
    även underlag vid reservatsbildning-

  29. -och i arbete med miljöstöd i betes-
    marker och skötsel av naturreservat.

  30. Vi använder det även vid
    stora järnvägsprojekt som Ostlänken-

  31. -och vid enskild exploatering, som
    att bygga en hustomt nära en ekbacke.

  32. Då kommer artdata in
    som ett av alla planeringsunderlag.

  33. Det går snabbt i dag med ärende-
    hanteringen, det är stort tryck-

  34. -så vi behöver bra koordinater
    och kvalitet på de fynd som finns.

  35. Det är ett ovärderligt
    planeringsunderlag för oss.

  36. -Okej! - Anders.
    -Vi jobbar på två ben.

  37. Dels har vi ett gäng naturvårdare-

  38. -som har mycket artkunskap
    och jobbar ungefär likadant som ni.

  39. Mycket export och import av data.

  40. Sen har vi samhällsplanering
    med landskapsarkitekter.

  41. De har mindre koppling till artdata,
    men jag frågade hur de använde det.

  42. Svaret var att de använder Artfakta-

  43. -för där handlar det mycket
    om kompensationsåtgärder.

  44. "Hur ska vi gestalta en salamander-
    park?" Det kan man se i Artfakta.

  45. Så olika delar av företaget
    använder olika typer av data.

  46. Okej. Vi kan vända på det. Är det
    några av delarna som ni känner är...

  47. "Det där har jag ingen nytta av."
    - Vad säger du om det, Linda?

  48. -Nej.
    -Svar: Nej. Allt är bra?

  49. Allt är inte perfekt,
    men allt används.

  50. -Vad säger du, Karl?
    -Vi har nytta av allt.

  51. Sen ägnar vi oss inte åt
    att leta släktskap och så där-

  52. -men det är ju en förutsättning
    för vårt jobb att det är rätt arter.

  53. Det är en förutsättning, den biten,
    men det är Artfakta och Artportalen-

  54. -som vi använder till 99 procent.

  55. Vi använder också allt.
    Dyntaxa är jätteviktigt för oss.

  56. För att kunna tala samma språk
    gäller det att använda rätt koder.

  57. Alla delar,
    i stor utsträckning, dagligen.

  58. Så glädjande för Artdatabanken!
    Det är full verkstad på outputen.

  59. Vi tar nästa steg. Bra kan alltid
    bli bättre, var sitter problemen?

  60. Man kan i planeringssyfte använda
    Artportalen, och så är det tomt-

  61. -och då tänker man:
    "Bra, här asfalterar vi."

  62. Det finns ju massa luckor
    och saker man kan utveckla.

  63. Nu har ni chansen att tala om det.
    - Vad säger du, Linda?

  64. Ja, just det där med asfalteringen
    ser vi som oerhört problematiskt.

  65. Hur man ska komma till rätta med det
    kan vara användarvänligheten-

  66. -att man förbättrar den.

  67. -Tänker du på Artportalen nu?
    -Ja, vi hämtar ofta data därifrån.

  68. Dels kanske data saknas,
    eller så kan man inte lita på det-

  69. -för att det inte är validerat.

  70. Man har mycket fokus
    på rödlistade arter-

  71. -och det är inte alltid
    det fokuset man bör ha.

  72. Antecknar ni nu?
    Nu hör jag massa bra grejer.

  73. Jag tror att användarvänligheten
    är väldigt viktig-

  74. -för tekniken går framåt snabbt.

  75. Nu kommer nycklarna
    som Artur presenterade-

  76. -och det är kanske bra
    om man har en liten grupp-

  77. -men det går ju inte om man
    vill artbestämma 120 långhorningar.

  78. Då har "Nationalnyckeln"
    haft jättestort värde-

  79. -så det är en brist,
    för den bilden har man tappat nu.

  80. Eller vid blomflugeboomen,
    som man pratade om, till exempel-

  81. -som också kom med "Nationalnyckeln",
    så det är kanske en bit vi saknar.

  82. Okej... - Några funderingar, Karl?
    Vad kan bli ännu bättre?

  83. Vi fick ju höra lite i början-

  84. -om det här att det skulle vara...

  85. Att man ska kunna rapportera direkt
    i fält och att det var lite på gång.

  86. Men kvalitetssäkring är viktigt när
    det används som planeringsunderlag.

  87. Vi måste göra kvalitetssäkring
    innan vi använder artfynden hos oss-

  88. -men det är rätt många fynd,
    så det gäller att hänga med där.

  89. Sen har det varit
    en otrolig utveckling-

  90. -och det kanske är för att
    inte vi själva fick uppdraget-

  91. -utan för att det har drivits
    av användarna och deras önskemål.

  92. Man ska förvalta det som redan finns,
    men man bör även satsa på utveckling.

  93. Vi blir mer och mer digitala,
    och det är den rätta vägen att gå.

  94. Jag skrev ner nåt under förmiddagen
    apropå denna fråga.

  95. Jag tänkte på workshopparna
    där man testar och kör lite.

  96. Analysportalen
    har jag själv inte hunnit jobba med-

  97. -och den kan man nog utveckla.
    Den är säkert bra i dag, men...

  98. Vi börjar också koppla till arter
    och förändra klimat och såna saker.

  99. Vi får nya uppdrag, så vi har behov
    av att se hur det ser ut i Sverige-

  100. -och kanske lite historik,
    förändringar i landskapet och så.

  101. Även det som du var inne på, att det
    ibland saknas fynd och observationer.

  102. Varför? Har ingen rapporterat?
    Kan man göra några analyser?

  103. "Här borde det finnas det här med
    tanke på geologin eller jordarten."

  104. Det blir många steg på vägen,
    men det är sånt vi lurar lite på.

  105. Fråga oss föreningar.
    Vi sitter på kunskapen.

  106. Ja, absolut, det brukar vi göra.

  107. Ja, att försöka prognostisera
    var artrika områden kanske finns-

  108. -det är väl
    en intressant vidareutveckling.

  109. -Vad säger du, Anders?
    -Bra kan ju alltid bli bättre.

  110. Jag ser tre behov som vi har.

  111. Dels jobbar vi mycket
    med SIS naturvärdesinventering-

  112. -där man jobbar med ytor
    och naturtyper som enheter.

  113. Det här kan vi lätt exportera in,
    men vi kan ju inte plocka ut det.

  114. Så det som kommer in
    måste också komma ut på sikt.

  115. I framtiden så...
    Punkter är väl lite förlegat-

  116. -så jag tror att en enkel
    geometrihantering i Artportalen-

  117. -är nånting som bör ligga
    några år framåt i utvecklingen.

  118. Jag tror också att vi behöver
    en förenkling av inmatning av data.

  119. För oss handlar det om förenkling.
    Vi jobbar mycket med listor.

  120. Vid en SIS naturinventering så letar
    vi efter ett antal naturvårdsarter.

  121. En sån lista är kvalitetssäkrande
    för att alla vet vad man jobbar med.

  122. Det andra är att en nollobservation
    av dessa arter också säger nånting.

  123. Det säger mer
    än att man hittat en ovanlig art.

  124. Det kan ge
    en massa miljöövervakningsdata.

  125. Om folk börjar utöva
    "citizen science" på fågelskådningar-

  126. -och gör en artlista där man visar
    att man har letat efter alla arter...

  127. Det ger mycket mer
    än när vi inte har den informationen.

  128. På den punkten vet jag att du har
    ett starkt medhåll från forskarna.

  129. Från oss också.
    Nollobservation är jätteviktigt.

  130. Med listor slipper man mata in noll-
    observationer. Man gör det bakvägen.

  131. Det är ett bra sätt att jobba.
    Det går snabbt att fylla i listorna.

  132. Vi behöver också märka upp arter.
    "De här arterna vi vill jobba med."

  133. Där ser jag också en
    utvecklingspotential i Artportalen.

  134. Rödlistan är sökbar, men kommuner bör
    hålla reda på artskyddsförordningen-

  135. -och veta vilka arter som faktiskt
    är skyddade på ett eller annat sätt.

  136. Så man kan bygga på Artfakta
    på ett bra sätt med listhantering-

  137. -och använda standardiserade listor
    som vi kan ta fram tillsammans.

  138. Och flagga alla naturvårdsarter?

  139. Ja, och komma överens om
    att vi jobbar med dem.

  140. I dagsläget
    är väl inte alla grupper flaggade?

  141. Nej, men jag vill vända på det:

  142. Vilka naturtyper
    har inga naturvårdsarter?

  143. I sandmiljöer är det underbemannat
    med dem, i skog är det ganska bra.

  144. Ja, just det. Se där, ja.
    - Där fick ni några bra passningar.

  145. Anders,
    du har en dubbel mössa på huvudet.

  146. Du har jobbat med de här statliga
    datainsamlings... DOS-historierna.

  147. Du kanske kan nämna nåt om det.
    Du har suttit vid de spakarna.

  148. Ja, vi byggde upp ett system för
    att rapportera in uppföljningsdata.

  149. Här handlar det mycket om
    att få in data hos en datavärd-

  150. -för att göra validering och kunna
    se till att det blir allmänt känt.

  151. Här vet jag att man jobbar
    med API:er, direktkopplingar-

  152. -så överföringen
    ska kunna ske automatiskt.

  153. Så det tror jag löser sig snart, men
    det kräver utveckling från båda håll-

  154. -både från Artportalen
    och utvecklarna inom Skötsel-DOS.

  155. Bra att du tar upp det,
    för man satsar mycket-

  156. -inom länsstyrelserna
    och Naturvårdsverket-

  157. -på att göra en databas för skyddade
    områden och hur man sköter dem-

  158. -och så jobbar vi med Artportalen,
    och det är viktigt att det synkas.

  159. Målet är ju trots allt
    att arterna ska finnas kvar.

  160. Allt ska föras över
    till Artportalen och revideras.

  161. Det som underkänns
    ska gå tillbaka till er portal.

  162. Men som sagt,
    API:erna är på väg att byggas.

  163. Jag ser inga hinder,
    annat än lite pengar.

  164. Det rör sig framåt, bra. - En aspekt
    är ju dina föreningsmedlemmar, Linda.

  165. Det är också ett fenomen, man är ute
    obetalt och lämnar in fynduppgifter-

  166. -och sen sitter det nån konsult
    och säljer allt i en dyr rapport.

  167. Då kan man känna:
    "Här var jag ute gratis..."

  168. Det får de gärna göra,
    det gör inte nånting, men...

  169. Det man måste titta på är att
    alla data kanske inte stämmer alltid.

  170. Som konsult kan man inte köpa det
    rakt av om det inte är validerat-

  171. -för man ger sig in
    på lite farlig mark-

  172. -om man säger att det inte
    är några skyddsvärda arter-

  173. -eller att det är skyddsvärda arter
    som inte faktiskt existerar där.

  174. Då kan man ju inte lita på datan.

  175. Det är jätteviktigt,
    och där fyller vi en viktig roll-

  176. -för vi kan validera datan,
    så där måste man inkludera oss mer.

  177. Det gäller alla organisationer,
    vare sig det är fåglar eller svampar.

  178. -Vad säger du, Anders?
    -Här kan man väl säga att...

  179. Konsultbranschen har haft "bad
    track record" på att mata in data.

  180. De har varit pigga på att ta ut data
    men sämre på att lägga in själva.

  181. En fördel med SIS-standarden är att
    man måste mata in allt i Artportalen.

  182. Om man ska ha kvar
    sin eventuella ackreditering-

  183. -så ser man till att göra det,
    och det tror jag är bra.

  184. Det blir också
    en helt annan öppenhet i processen.

  185. Ett företag
    kan inte mörka artfynd längre.

  186. Den där diskussionen pågår ju,
    vem har rätt till fynden?

  187. Vem har rätt till naturen?

  188. Det gäller att hamna rätt
    och förhålla sig lite diplomatiskt.

  189. Jag tror att det är bra
    om naturen har rätt till sig själv.

  190. Men apropå fynden vi pratade om
    så är det ju...

  191. Nu ska vi se...
    Nu tappade jag bort mig helt.

  192. Då kan jag flika in med en grej.
    Det är bra om ni är mer generösa-

  193. -och släpper in artnördarna
    i till exempel reservatsgränser.

  194. -Det är ju väldigt...
    -Du tänker på att man inte får?

  195. Ja, och det krävs pengar
    för att ansöka om dispens-

  196. -och sen kanske ett år regnar inne,
    och så får ni ingen...

  197. Där är det viktigt
    att ni tittar på oss som kunniga-

  198. -och inte rovsamlare
    för egen vinnings skull.

  199. Absolut,
    den diskussionen pågår också.

  200. De modernare reservatsbesluten
    ser inte ut som de gjorde förut.

  201. Det jag skulle säga var att
    det positiva med alla artfynd är-

  202. -att oavsett vilka arter
    man gillar eller ogillar-

  203. -så är det roligt att vi får in
    så många fynd. Det blir lite fakta.

  204. "Här har vi." Hur man tolkar
    och analyserar dem är nästa steg.

  205. Att vara överens om att de
    faktiskt finns där är en viktig del-

  206. -i arbetet med naturvårdsfrågor,
    som nog blir mer planering framöver.

  207. Vi måste planera landskapet bättre,
    och då blir fynden helt ovärderliga.

  208. Grön infrastruktur
    är ett arbete som kommer.

  209. Den stora delen är
    uppföljning av åtgärder-

  210. -men även att börja planera bättre.

  211. -Anders?
    -Jag tänkte koppla på.

  212. Miljöministern nämnde grön infra-
    struktur och kompensationsåtgärder.

  213. I USA, som har kompensationsåtgärder,
    har mellan i bästa fall 20 procent-

  214. -och i sämsta fall 90-95 procent
    av åtgärderna varit helt misslyckade.

  215. Det är ofta för att det
    saknas kunskap om arternas ekologi.

  216. Och just med de här arterna
    som man gör kompensationer för-

  217. -är det viktigt att ha bra artfakta,
    att det finns en bra vetenskaplig...

  218. Ja, det kanske saknas en databas
    för evidensbaserade studier.

  219. Här kommer idéer! Bra!

  220. Jag gjorde en liten gallup internt
    på länsstyrelsen innan jag kom hit.

  221. Vi har många handläggare som inte
    har jobbat som biologer så länge-

  222. -och inte har samma artfokus med sig,
    så de läser alltid på de här sidorna.

  223. Om de ska sätta sig in
    i en exploatering av nån väg...

  224. "Hur ska jag tolka det här?"
    Och så läser de på där.

  225. Förut gick vi runt
    och frågade varandra i korridoren-

  226. -så det där har gjort jättemycket.

  227. Det är glädjande att informationen
    kommer till nytta. Det är roligt.

  228. Om vi ska runda av med att drömma
    om artnyckeln och det som är...

  229. Taxonomidatabasen går som en klocka,
    Artportalen har kommit väldigt långt.

  230. Artfaktadelen är ett smörgåsbord
    som nu ska fyllas på med fler arter.

  231. Det är artbestämningsverktygen
    som är på gång. Vad ska det bli?

  232. Om ni får drömma var vi är om fem år
    gällande just det, vad tänker ni?

  233. Vad vill ni se?
    Var ska vi hamna för er nyttas skull?

  234. Jag som sitter i det bombmurkle-
    rikaste länet i hela världen-

  235. -och har några ärenden hade gärna
    haft det där streckkods...nånting.

  236. Det vore häftigt om jordprover
    kunde visa vilka svampar som finns-

  237. -eftersom de inte alltid syns.
    "Finns det mycel här? Vilka finns?"

  238. "Vi har inga arter att gå på,
    hur ska vi göra?" Det vore häftigt.

  239. -Det var en...
    -Ja, markprover, visst.

  240. Vad säger du, Linda?
    Om du får drömma lite?

  241. Det var en svår fråga, faktiskt.
    Markprover drömmer jag ju inte om...

  242. Jag vill kanske slå ett slag igen
    för "Nationalnyckeln".

  243. Stödet med artnycklarna är digitalt,
    men det är inte samma sak som en bok.

  244. En utskrivbar PDF
    som man åtminstone kan förändra-

  245. -när kunskapen förnyas-

  246. -om det inte kan ges ut i bokform,
    det hade varit önskvärt, faktiskt.

  247. -Anders, vad säger du?
    -Ja, bägge två behövs.

  248. För vår del är att alltid ha med sig
    en mobil eller Ipad en bra lösning-

  249. -anpassat till de arter
    där vi har bra kunskap-

  250. -om ekologiska krav
    och därmed också vad arten indikerar.

  251. Vi har mindre behov
    av gallmyggenyckeln i fält-

  252. -men däremot har vi stora behov
    av mossor, lavar och kärlväxter.

  253. Okej! Det känns som om budskapet är-

  254. -att Artdatabankens output kommer
    till nytta varje dag. Fantastiskt!

  255. Jätteroligt! Var stolta och glada
    över det. - Tack ska ni ha, alla tre!

  256. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Behovet av artfakta inom naturvården

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artdatabanken, Arter (biologi), Biologi, Faunavård, Floravård, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss