Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017: Varför är det finska språket som det är?Dela
  1. 1800-talet är som en ny big bang-

  2. -för finskan som den är i dag:
    ett modernt samhällsspråk.

  3. Tanken på språket föddes då.

  4. Tack för inbjudan. Jag forskar i finska
    vid Helsingfors universitet-

  5. -och har undervisat vid
    Uppsala universitet i drygt tio år.

  6. Låt mig se... Jag hade även finska
    studenter, men de flesta var svenskar-

  7. -som ville lära sig
    vårt vackra språk som vuxna.

  8. Jag har skrivit den här boken
    som jag har med mig.

  9. Den ger en rätt översiktlig version
    av det finska språkets historia.

  10. Petra hade liksom ett förstoringsglas
    i sin presentation...

  11. Jag funderade på en lämplig jämförelse.

  12. Står vi på Titanics akter och ser på
    finskans historia? Förhoppningsvis inte.

  13. Vi ska se
    på det finska språkets historia-

  14. -under den närmaste dryga halvtimmen,
    vilket jag också gör i boken.

  15. I dag finns det sex anledningar...
    Ni förstår säkert-

  16. -att när ett språk utvecklas i små doser
    som nyss nämnda lagspråk-

  17. -så kommer finskans och dess olika
    variationers cirka 5 000-åriga historia-

  18. -inte att rymmas i sin helhet
    på min dryga halvtimme.

  19. Vi får istället kika in i dess olika
    faser genom små fönster.

  20. Och för att ni inte ska somna,
    dagen har ju varit lång-

  21. -så kanske ni får en bonus
    om ni lyssnar snällt.

  22. Första anledningen: Vi ser
    till hela tidsspannet och börjar...

  23. ...här, ungefär. Bilden är kanske inte
    bekant för finländare och svenskar.

  24. Den föreställer en stor flod i Finlands
    östra grannland, och den heter Volga.

  25. Finlands... Förlåt, det finska språkets
    ursprung... Det är ju helt olika saker.

  26. Det har diskuterats mycket. Forskarna
    är oense, och kunskapen är inte exakt.

  27. Vi vet inte exakt när man sa kala (fisk)
    för första gången.

  28. Om det var måndagen den 13 april
    eller någon annan dag.

  29. Tidsbegreppen
    är mycket diffusare än så.

  30. De flesta forskare
    anser ändå att finskan...

  31. Vad säger kameramännen
    om jag rör på mig nu?

  32. De anser att finskan härstammar
    från trakterna öster om Kazan.

  33. Alltså öster om Volga
    som gör en stor sväng här.

  34. Där anses protouraliskan,
    en föregångare till finskan, ha fötts.

  35. Likheterna är många, men olikheterna
    ännu fler vid det här skedet.

  36. Forskarnas tidsspann är mellan
    4 000 och 6 000 år tillbaka i tiden.

  37. Så länge sen.
    Några ord som man tagit upp-

  38. -men som inte direkt är tagna
    ur Volgasvängens lokaltidning-

  39. -utan de är rekonstruerade av forskare.
    Orden skulle ha kunnat se ut så här.

  40. Till exempel kalamuna och pesä
    tror man såg ut så redan då.

  41. Vi ser också några exempel på ord
    som jag inte ens vågar uttala.

  42. När vi går så långt tillbaka i tiden...

  43. ...finns mycket annat än ord
    som var annorlunda.

  44. Några grammatiska exempel...

  45. Grammatiken
    ändrar ju sig relativt långsamt.

  46. Under er livstid
    har den inte ändrat sig så mycket.

  47. Det har inte kommit
    några nya kasusformer i finskan.

  48. Men i protouraliskan
    fanns det bara sju kasusformer.

  49. Och ni vet att det i dag finns femton,
    så det har tillkommit några på vägen.

  50. Många företeelser
    som i dag känns högst väsentliga-

  51. -såsom stadieväxling, exempelvis
    tukka-tukanmatto-maton-

  52. -fanns inte då.

  53. Min egen favorit är dualis,
    som finns kvar i många samiska språk.

  54. I dag har vi ju bara singularis, minä
    kävelen, och pluralis, me kävelemme.

  55. Men då fanns det en form för
    när två personer gör något.

  56. Jag har ännu inte hittat någon kontext
    där dualis absolut skulle behövas-

  57. -men uppenbarligen
    behövdes formen i protouraliskan.

  58. Vi går över till nästa anledning,
    den andra anledningen.

  59. Som ni vet så stannade inte vi
    finsktalande eller det finska språket-

  60. -kvar bakom floden Volga.
    Jag har varit där och pratat finska-

  61. -men de flesta som bor där
    pratar inte finska.

  62. Området ser ut så här.
    Det är säkert bekant för er.

  63. Finskan och dess talare
    har vid något skedde flyttat.

  64. Förmodligen senast 1 000 år f.Kr.
    bodde vi kring det här området-

  65. -alltså främst
    söder och norr om Finska viken.

  66. Varför är den här tiden viktig
    för hur finskan är?

  67. Jo, för att vi vid den här tiden-

  68. -troligen har levt rätt fredligt med
    folk som talat många andra språk.

  69. I det finska ordförrådet är det många
    ord som lånats in under den här tiden-

  70. -och ungefär i det här området.
    Ni ser att det finns många ord-

  71. -som man inte kan lära sig enbart
    genom att man är ett stenkast från-

  72. -något otrevligt fiendegäng.

  73. Det måste ha varit fredliga relationer,
    möjligtvis handelsrelationer.

  74. Många ord tyder på blandäktenskap,
    till exempel-

  75. -sisartytärmorsian från balterna.

  76. Från germanska, som svenskan
    utvecklats ur, äiti, mitt favoritord.

  77. Relationerna är bra när man kan
    låna in 'mamma' från ett annat språk.

  78. Andelen urfinska ord vi känner till
    från den tiden är mycket stor.

  79. Finskans och svenskans urformer
    har levt i samma kultur.

  80. Liksom...lite som...
    Inga omvägar här, inte.

  81. Av germanerna har vi lånat över
    en fjärdedel av dåvarande ordförråd.

  82. Det den moderna finskan lånar från
    engelskan är bara en droppe i havet-

  83. -jämfört med detta, som omfattade
    mer än en fjärdedel av ordförrådet.

  84. Och givetvis har det hänt
    mycket i området även senare.

  85. Från slaverna öster om Finland
    har vi fått kristendomsord...

  86. ...och rätt långt senare
    så kallade bildningsord från svenskan.

  87. Till exempel rusina (russin),
    ett mycket viktigt ord för bildningen.

  88. Så grannsämjan bidrar till
    att finskan är som den är.

  89. Många av de här orden
    kan man inte ens tänka sig vara lånord.

  90. Men de är ändå annorlunda
    än ord från mer avlägsna släktspråk.

  91. Den tredje anledningen...

  92. ...ser ni här.
    Egentligen har finskan...

  93. ...delats upp i två varianter
    innan den ens har fötts.

  94. Tänk er dagens finska dialekter.
    De östra och västra är rätt olika.

  95. Bakgrunden till det ser ni här.
    I västra Finland talade man västdialekt.

  96. Tiden vi pratar om nu
    är strax efter Kristi födelse.

  97. Trots att Jesus inte hade något
    med finskans utveckling att göra - än.

  98. Hur som helst...

  99. I väst talade man västdialekt
    och i öst kring Ladoga östdialekt.

  100. Egentligen
    har det utvecklats två olika språk:

  101. Västfinska, senare tavastländska
    och sydvästdialekter, samt fornkarelska.

  102. Fornkarelskan har senare delats upp-

  103. -och återigen blivit "kompis"
    med den västra sidan.

  104. Alltså Finlands
    östdialekter, sydostdialekter-

  105. -och även skogsfinnarnas dialekter.

  106. De finska dialekternas historia
    handlar alltså om frigörelse.

  107. Det kanske har funnits två finska språk.
    Fornkarelskan har senare delats upp...

  108. Sladden drar ner mikrofonen.

  109. ...i dagens karelska,
    de ingermanländska dialekterna.

  110. Uppdelningen innebär att delar av dessa
    talare inte längre tillhör Finland.

  111. Försök själv att prata med en mask
    som ålar sig på ryggen.

  112. Tack, tack.

  113. Vi går vidare.

  114. Det här är första årtusendet.
    Man kan säga att fornkarelska...

  115. Tiderna är väldigt ungefärliga.
    Petri kan säkert precisera senare.

  116. Det nya närmandet mellan
    öst- och tavastländska dialekter-

  117. -sker mycket senare.

  118. Det har påverkats av
    Nöteborgsfreden på 1300-talet-

  119. -och kanske av den fjärde anledningen:
    skriftspråket - den största faktorn.

  120. Politiska, religiösa och andra utom-
    språkliga faktorer har bidragit till-

  121. -att öst- och västdialekterna
    anses som ett språk.

  122. Med en viss politik skulle Savolaxborna
    i princip kunna besluta-

  123. -att bilda en egen stat, och då skulle
    nog språket kallas något annat.

  124. De är ju rätt olika.

  125. Den fjärde anledningen till
    att finskan är som den är-

  126. -är att skriftspråket
    har sammansvetsat helheten.

  127. Det som är mycket annorlunda
    i många dialekter-

  128. -skrivs ändå på samma sätt
    i dagens skriftspråk.

  129. Skriftspråket påverkar
    även på annat sätt: den standardiserar-

  130. -men den skapar också
    en illusion av standardisering-

  131. -vilket man hänvisade till
    när man lanserade idén om finskheten.

  132. Och det är också
    den femte anledningen.

  133. Den största enskilda faktorn
    till finskans ställning-

  134. -och till varför den är som den är,
    det är ändå 1800-talets nationalism.

  135. Finland var inte längre
    en del av Sverige.

  136. Och alla politiska...
    faktorer som hade med det att göra.

  137. Vad hade ryssarna för intressen
    kring finskans och svenskans ställning?

  138. Vad var språkens inbördes relation
    i den nya kontexten?

  139. Svenskan var ju länge ett mycket
    viktigare och större språk i Finland-

  140. -men nationalismen
    väckte idén om finskheten.

  141. Om att vi kunde ha en speciell finsk
    natur och ett speciellt finskt folk.

  142. Och då behövdes ett språk till folket.
    Valet stod mellan svenska och finska-

  143. -och någonstans på vägen
    bestämde man-

  144. -att det ska vara ett folk och ett
    språk, och språket skulle vara finska.

  145. Problemet var att finskan inte var
    ett särskilt välutvecklat språk.

  146. Vi hade ett språk
    som fungerade bra i vardagen.

  147. I situationer folk normalt använder
    språk, i vanliga vardagsbestyr.

  148. Om jag får karikera:
    Ämnen som rörde Gud och Jesus-

  149. -hade finskan redan länge
    passat mycket bra för.

  150. Tack vare Agricola
    behärskade vi det religiösa språket.

  151. Och nyss hörde vi att lagspråket också
    har längre anor än från 1800-talet.

  152. Det var i stort sett allt.
    Men i ett civiliserat samhälle-

  153. -måste man ha ett myndighetsspråk
    redan på 1800-talet.

  154. Alla vetenskaper: naturvetenskap,
    matematik, biologi, språkvetenskap.

  155. Det saknades helt enkelt ord
    inom dessa områden.

  156. 1844 skriver Volmari Kilpinen
    i tidningen Suomi:

  157. "Alla språk är i början fattiga och
    fåordiga såsom de som talar det."

  158. "När språket är ett barn är det också
    barnsligt och har enkla uttryck."

  159. Det var läget i Finland.

  160. Själv skulle jag väl inte säga att allt
    som inte är vetenskap är barnsligt-

  161. -men så var det då.

  162. Den här typen av ord,
    som är skapade på 1800-talet-

  163. -fanns helt enkelt inte i finskan,
    bortsett från direktlånen från svenskan.

  164. På den här tiden ville man framhäva
    det finska och använda finska ord.

  165. Idén, med upphov på 1700-talet,
    blomstrade nu.

  166. Jag läser upp några ord
    om inte alla ser:

  167. Pääoma-osinko, en ekonomiterm,
    ulkonäkömonipuolinenravintola-

  168. -tiede och taide. Matematiktermer
    som yhteenlaskuvähennyslasku-

  169. -lasku och yhtä suuri kuin.
    Orden är från 1800-talet.

  170. Orden kom inte till
    genom en knapptryckning-

  171. -eller genom att Elias Lönnrot
    skrev i tidningen Suomi-

  172. -att vi från och med nu skriver så här.
    Det var liksom en öppen ordtävling.

  173. I min bok har jag
    skrivit om roliga förslag på ord-

  174. -som inte var menade att vara roliga då,
    men som är det i dag-

  175. -eftersom vi har bestämt oss
    för helt andra ord.

  176. Ett klassiskt exempel
    är kolmio (triangel)-

  177. -där det föreslogs bland annat
    kolmikulma och kolmikko.

  178. Och det finns ett tiotal förslag till.

  179. 1800-talet är som en ny big bang-

  180. -för finskan som den är i dag:
    ett modernt samhällsspråk.

  181. Tanken på språket föddes då,
    och därifrån kommer grundidén.

  182. Till exempel det att...

  183. Självständigheten
    kanske inte påverkade språkets struktur-

  184. -lika mycket som 1800-talet.

  185. Genom självständigheten har vi säkrat
    och etablerat användningsområdena.

  186. Alla myndigheter och andra instanser
    i ett modernt samhälle använder finska.

  187. Det kanske är något
    man kan ifrågasätta i dag.

  188. Används finska verkligen överallt,
    till exempel inom vetenskapen?

  189. Då har vi kommit fram
    till den sjätte anledningen-

  190. -till att det finska språket
    är som det är.

  191. Som ni mycket väl vet
    genomgick Finland...

  192. ...en språkförändring,
    där svenskspråkiga familjer-

  193. -adelsfamiljer och andra svenskar,
    bytte språk till finska.

  194. Och då var man tvungen att välja
    vilket slags språk man ska börja tala.

  195. Man bestämde sig för
    att börja tala skriftspråk-

  196. -som på 1800-talet hade blivit
    mångsidigare än på Agricolas tid.

  197. Jag ska visa ett exempel på det.

  198. Det är från en finsk film
    från 1900-talet.

  199. Vi vet givetvis inte om man
    verkligen pratade så här i Finland-

  200. -ens i finare kretsar på 1900-talet.
    Men vi vet att man inte gör det i dag.

  201. "Vad skall ni göra?" – "Jag vet inte.
    Jag går." – "Utan att tala med Lauri?"

  202. "Ja. Var inte orolig. Jag skall inte
    försöka få tillbaka honom. Farväl."

  203. Dagens filmer låter inte så här,
    och inte heller ett vardagligt samtal.

  204. Jag vet inte om ni pratar så här hemma-

  205. -men om jag hade svarat pojken i filmen
    hade det inte låtit så.

  206. Man får förmoda att talet var
    rätt skriftspråkligt vid den här tiden.

  207. Som om filmens...

  208. ...i våra öron
    till och med lite lustiga-

  209. -ordväxling har varit ganska nära
    sanningen, närmare än vi kanske tror.

  210. Vad har då hänt?
    Ni ska få ett skönlitterärt exempel.

  211. Det är taget från en ungdomsbok
    av Kari Hotakainen.

  212. Ni kommer att se
    att något har hänt med språket.

  213. "Late, 15 år, vaknade i sin lya
    och började kolla på tv."

  214. "Det är en sån där svart låda
    med knappar och en fjärr."

  215. "Trycker man på den får man fyra
    kanaler, eller sexton med parabol."

  216. "Late började stirra på apparaten,
    och snart dök det upp en donna."

  217. "Nån väderbrud med blinkande ögon."

  218. Texten är ur Kari Hotakainens bok
    "Näytän hyvältä ilman paitaa".

  219. Den kom ut år 2000.

  220. Det som egentligen hände i stor
    omfattning i den finska språkmiljön-

  221. -från och med 1970-talet-

  222. -var att det talade skriftspråket
    började trängas undan.

  223. Ofta säger man att lokalradions födelse
    på 1980-talet skulle ha föranlett-

  224. -en återkomst för talspråket, vilket
    kanske ledde till dagens dialektboom.

  225. Numera kan man i Finland
    ganska fritt prata sin egen dialekt.

  226. Även i offentliga sammanhang.

  227. Det är en lång process som pågick
    från 1970-talet till 1990-talets mitt.

  228. Och jag själv,
    som började som professionell talare-

  229. -först i slutet av 1990-talet,
    har aldrig lärt mig tala skriftspråk.

  230. Medan generationen före
    fick lära sig föreläsa på skriftspråk.

  231. Det finns bara en typ av tillfällen
    då jag pratar skriftspråk.

  232. Och det är
    när jag undervisar i finska utomlands.

  233. Tyvärr lär vi alltså utlänningar
    ett språk vi inte talar.

  234. Vilket givetvis
    kan tyckas aningen lustigt.

  235. Jag vet inte om ni märkt det,
    men jag vill påstå-

  236. -att det mer talspråkliga sättet
    har tagit över i offentliga sammanhang.

  237. Det är väl bara i kvällsnyheterna på tv
    eller när någon läser innantill-

  238. -som man kan förvänta sig
    rent skriftspråkligt tal.

  239. Jag vet inte riktigt
    hur lång tid jag har kvar-

  240. -men som en sammanfattning
    vill jag upprepa de sex anledningarna-

  241. -som är på generisk nivå:
    Det började vid Volga.

  242. När finskan kom till Finska viken
    och vi hade haft-

  243. -århundraden av sådan grannsämja
    att vi lånat ord av varandra-

  244. -i samband med handel eller familjeliv.

  245. Vi har första årtusendets uppdelning,
    som man fortfarande kan se-

  246. -på ett fantastiskt sätt i skillnaderna
    mellan öst- och västdialekter.

  247. Sen det västinfluerade skriftspråkets
    uppkomst. Därefter 1800-talet.

  248. Och till sist
    skriftspråkets uppgång och fall.

  249. Jag önskar att de unga
    åtminstone skulle skriva skriftspråk-

  250. -men även det börjar avta.

  251. I någon mån behärskar de ändå det.
    De gör faktiskt det.

  252. Jag läser studentuppsatser som censor,
    och de kan fortfarande skriftspråk.

  253. Men kanske inte så länge till.

  254. Men alla har väl aldrig kunnat skriva.
    Det kanske inte heller är nödvändigt.

  255. Jaha, orkar ni med bonusen?

  256. Jag vill ju inte uppta all er tid
    med mitt pratande.

  257. Bonusen är: Vad händer härnäst?
    Vart är finskan på väg?

  258. Några små profetior.
    Den första ska Henna strax tala mer om.

  259. Nya ord kommer även framöver
    från flera språk.

  260. Det i dag mest självklara området,
    eller språket, är...

  261. ...engelska. För tio år sen skrev jag
    boken "Mummonsuomi laajakaistalla".

  262. Vi samlade in nya ord från studenter,
    och bara ett av orden var från svenska.

  263. De övriga var bildade från finska
    eller inlånade från engelska.

  264. Och ordet från svenska
    var bara till hälften svenskt.

  265. Det var bastuface,
    som betyder rödansikte.

  266. Jag tycker det är ganska bra:
    "Han var en sån där bastuface."

  267. Ja...

  268. Men jag har inte hört det sen dess
    så det kanske är bäst...

  269. ...att inte använda det i Helsingfors.

  270. Många nyord är förstås sådana
    som kommer och går.

  271. Till skillnad från äldre lånord som äiti
    (mamma) som säkert består.

  272. Pitching-kilpailuexecutive-lippu,
    networking-tilaisuus från sajten Slush.

  273. Vi lånar självklart
    också från andra språk-

  274. -och vi vet inte
    vilka språk och länder som får uppgång.

  275. Gissningsvis kan det komma
    ord från arabiska eller kinesiska.

  276. Det kommer många ord från japanska,
    vilket man kanske inte tänker på.

  277. Det är globala lånord som finns
    i flera språk, till exempel sushi.

  278. Gillar man sushi känner man också till
    nigiri och kanske också sashimi.

  279. Man har länge frågat sig-

  280. -om invandrarspråken
    kommer att göra avtryck i finskan.

  281. Ett sådant avtryck är ordet wallah.
    Jag vet inte om det finns i svenskan.

  282. De betyder alltså 'jag svär'
    i ett slags performativt avseende.

  283. Jag har...
    Heini Lehtonen har forskat kring det.

  284. Det finns på webben för intresserade.

  285. Jag har själv lite på skoj frågat-

  286. -mina tonårsbarn
    om de använder eller har hört ordet.

  287. 16-åriga sonen kände till ordet, trots
    att han inte har invandrarbakgrund.

  288. Men själv skulle han inte använda det.

  289. Vi bor i Vanda, men i östra Helsingfors
    är det kanske i fullt bruk.

  290. Invandrarspråken kommer givetvis
    att bidra med mer och mer influenser.

  291. I Finland finns det en lång tradition
    av att skapa nya ord av befintliga ord-

  292. -genom sammansättningar
    och avledningar.

  293. Med över fem miljoner talare
    och med deras fantasi-

  294. -så kommer det inhemska ordmakeriet
    säkert också att utvecklas.

  295. Jag ska visa några exempel-

  296. -från ett samarbete med tidningen
    Kalle Anka kring ett språkrikedomstest.

  297. En av uppgifterna var att hitta på
    ett nytt ord för tabletti (surfplatta).

  298. Här ser vi några av förslagen.

  299. Några av dem
    skulle jag kunna tänka mig i finskan.

  300. Synd bara att de inte har ersatt
    tabletti, som har etablerat sig.

  301. Jag pratar alltså om Ipad och liknande.

  302. Hiplain eller hiplutin. Varför inte?

  303. Visst.

  304. Givetvis kan man säga att...

  305. De här orden finns på min blogg,
    som jag inte har skrivit i på några år-

  306. -men de finns alltså på webben
    på www.suomensuojelija.fi.

  307. Även grammatiken förändras
    men mycket långsamt. Vi har kanske...

  308. Det som händer är att man godkänner
    vissa talspråksformer i skriftspråket.

  309. Det kanske bidrar till att vi tror-

  310. -att grammatiken förändras
    snabbare än den gör.

  311. Exempelvis alkaa tekemään
    är en form som nyligen godkändes.

  312. I dag får man skriva så i skriftspråket.

  313. Många språkvetare förstår inte varför
    den över huvud taget var förbjuden.

  314. Vi har andra liknande fall,
    som jag ser det.

  315. Till exempel dubbelpassiv,
    som mött mycket motstånd: ei oltu tehty.

  316. Visst finns det två passivformer-

  317. -men vi tillåter ju flera
    negerande morfem i en nekande sats.

  318. Men det är inte godkänt än,
    men kanske...

  319. Det blev ju ett stort rabalder
    kring alkaa tekemään.

  320. Därför dröjer det säkert tio år innan
    Språknämnden godkänner något igen.

  321. Men då kan det vara dags för oltu tehty.

  322. Possessivsuffix,
    exempelvis minun suomen kieli-

  323. -när det egentligen heter
    minun suomen kieleni.

  324. Visst, det är på gång.

  325. Possessivsuffixet är inte på utdöende
    eller på väg att försvinna, men...

  326. Jäklar... Normalt är det ingen
    som ringer, men när man ska föreläsa...

  327. Det här kommer att godkännas,
    låt oss säga om tjugo år.

  328. Och me mennään.
    Det kommer också att godkännas.

  329. För skriftspråk och talspråk
    måste på något sätt...

  330. ...följa varandra. Givetvis finns det
    många olika slags talspråk-

  331. -och min synvinkel på dialektala drag
    i skriftspråket är kanske lite sydfinsk.

  332. Min sista profetia, nummer fyra...

  333. Skillnaderna mellan öst- och väst-
    dialekter håller inte på att försvinna.

  334. Tidigare
    var ju dialektgränserna så exakta-

  335. -att en forskare genom att lyssna
    kunde säga var någon kom ifrån.

  336. Ungefär från vilken socken.
    Det kanske inte är möjligt i dag.

  337. En ny tendens är att skillnaden
    mellan nord och syd växer-

  338. -och det bildas nya centralorter.

  339. Dialekten i Uleåborgsområdet
    är till exempel på uppgång.

  340. Tack, det var allt för mig.
    Mer information har ni på skärmen.

  341. Och jag svarar gärna på frågor.

  342. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Varför är det finska språket som det är?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Gamla och nya nyord i finskan

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss