Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017: Forskning pågår om trådingarDela
  1. Vad är trådingar för nåt?

  2. Det är små till medelstora
    brunsporiga skivlingar.

  3. Det här "syns inte men finns ändå",
    det stämmer bra in på svampar.

  4. Svampar är heterotrofa organismer-

  5. -som större delen av sin livscykel
    lever som tunna trådar, mycel.

  6. Vi ser dem oftast inte
    förrän de bildar just fruktkroppar.

  7. Man beräknar att globalt
    har vi fem miljoner arter.

  8. Utav dem
    är ungefär hundratusen beskrivna.

  9. I Sverige har vi ungefär 5 500 arter.

  10. Det är sannolikt en underskattning-

  11. -av det verkliga antalet arter
    som vi har i Sverige.

  12. Även om vi här i Nordeuropa-

  13. -har en ganska god kännedom
    om vilka arter vi har-

  14. -jämfört med hur det ser ut
    på andra kontinenter-

  15. -så har vi många vita fläckar
    på kartan.

  16. I augusti förra året genomförde
    Sveriges Mykologiska Förening-

  17. -en inventering
    i Padjelanta nationalpark.

  18. Det var nio mykologer som åkte ut
    i nio dagar och inventerade.

  19. Våra preliminära resultat
    är att vi hittade 297 arter.

  20. 250 av dem var nya
    för floraprovinsen Lule lappmark.

  21. Vi hittade åtta nya arter
    för Sverige.

  22. Och 5-10 arter som med stor
    sannolikhet är nya för vetenskapen.

  23. Här har vi säkert
    väldigt mycket mer att hitta.

  24. Trådingar, då? Inocybe.

  25. 2004 fick jag anslag från Svenska
    artprojektet för att titta på dem.

  26. Jag skulle inventera och ta fram
    det vi kallar för en artmarkör.

  27. Jag skulle titta
    på arternas inbördes släktskap-

  28. -och korrelera det till morfologi.

  29. 2004 kände vi 88 arter.

  30. I den reviderade upplagan
    av "Funga Nordica"-

  31. -som är nycklar till alla släkten
    av svampar, hade vi med 160 arter.

  32. Den kom ut 2012. I dag räknar jag med
    att vi har 232 arter-

  33. -av trådingar i Sverige och Norden.
    De arter som jag har hittat nyligen-

  34. -har jag framförallt hittat
    i nordliga boreala områden-

  35. -och subalpina och alpina miljöer.

  36. Vad är då trådingar?

  37. Det är små till medelstora
    brunsporiga skivlingar.

  38. De lever som symbionter.

  39. De bildar ektomykorrhiza
    med en bred diversitet-

  40. -av buskar och träd.
    De finns i alla våra växtekosystem.

  41. Och det här namnet tråding-

  42. -kommer av
    att hattstrukturen är trådlik.

  43. Det ser man speciellt när de torkar
    lite och hatthuden spricker.

  44. Då blottas underhuden som ofta
    är ljusare. Då ser de trådiga ut.

  45. Makromorfologiskt är trådingarna
    ganska lätta att känna igen.

  46. De har hattar som är
    i nyanser av beige och brunt.

  47. De är ganska små och trådiga.
    Men i mikroskopet öppnas en ny värld.

  48. Som ni ser på bilden till höger,
    arten inocybe favrei-

  49. -så har den inkrusterade tjockväggiga
    cystider och knöliga sporer.

  50. Medan arten till vänster,
    som heter subhirsuta-

  51. -har tunnväggiga cystider
    i lamelläggen-

  52. -och släta sporer som är bönformade.

  53. När jag har tagit fram molekyler
    och tittat på dem, så ser jag-

  54. -att inocybe säkert behöver delas upp
    och representerar flera släkten.

  55. Här är en art, inocybe piricystis.

  56. Det är en art som jag nyligen
    har identifierat som ny för Sverige.

  57. Många av dem som är nya för Sverige
    är redan beskrivna.

  58. Antingen från Nordamerika
    eller från sydligare delar av Europa.

  59. Den här arten beskrevs på 50-talet
    av en mykolog som hette Favre.

  60. I dag, med modern teknik,
    kan vi ta fram såna här artmarkörer.

  61. Även på gammalt typmaterial.

  62. Det gör vi
    för att vi vill nagla fast namn-

  63. -vid en barcode-markör, en artmarkör.

  64. För att vi ska kunna kommunicera
    med varandra. Ni har hört det.

  65. Det är viktigt att kunna veta
    att vi verkligen pratar om samma art.

  66. Inocybe subpaleacea är också en art
    som vi hittar i fjällen.

  67. Kanske på lite rikare områden,
    här med dryas och ofta med nätvide-

  68. -på kalkrika marker.

  69. Den här hittade jag också på Öland
    och Gotland i allvarvegetation.

  70. Där växer den i symbios med solvända,
    helianthemum.

  71. Det är många arter av trådingar
    som har det här utbredningsmönstret-

  72. -att de förekommer just
    i kalkrika delar i fjällen-

  73. -och på allvarmark.

  74. Vi behöver inte komma till
    såna exotiska och förnämliga ställen-

  75. -som Padjelanta eller Abiskofjällen,
    utan...

  76. För några år sen stannade vi
    på rastplatsen utanför Svenstavik.

  77. Eftersom man är lite yrkesskadad går
    man ut och tittar i omgivningarna.

  78. Det är just så att många trådingar
    gillar ruderatmarker.

  79. Det är vägkanter med sälg
    och småtallar och grusplaner.

  80. Just här vid sjön
    är det lite grus och just salix.

  81. Jag tog ett sånt foto som
    jag brukar kalla för pyttipanna-bild.

  82. En kollektdokumentation.

  83. När vi kom hem och insåg
    att det är en ny art för vetenskapen-

  84. -blir man lite arg på sig själv.

  85. Efter det brukar jag tänka,
    när jag tar ett kort på en svamp-

  86. -att det här kanske
    är det första fotot på den här arten.

  87. Då skärper man förhoppningsvis
    till sig.

  88. Det är viktigt för mykologer
    att vi faktiskt får...

  89. Vi saknar bra och representativa
    foton på många svamparter.

  90. Andra miljöer
    där jag har hittat nya arter-

  91. -är gamla parker, kyrkogårdar
    och kulturlandskap.

  92. Det är ofta gamla träd, ek och bok-

  93. -lind, kanske lite hässlen
    och en och annan sälg och asp.

  94. Och i parker
    är det ofta lite störning.

  95. Folk rastar hundar, man har picknick.

  96. Många trådingar
    tycks gynnas av den här störningen-

  97. -och trädkontinuiteten.

  98. Den lilla arten inocybe suecica,
    som ni ser längst till höger-

  99. -är alldeles nyligen beskriven.
    I december förra året.

  100. Typlokalen
    är Nolhaga park i Alingsås.

  101. I samma miljö
    finns den här arten till höger-

  102. -som jag tror
    är en ny art för vetenskapen.

  103. Jag har bara två kollekter av den,
    men det är motsvarande miljö.

  104. Jag pratade om att det är viktigt att
    nagla fast vad gamla namn står för.

  105. Ett sånt namn är inocybe praetervisa,
    den översta arten.

  106. Det är ett namn på en art...
    En mykolog som hette Bresadola-

  107. -beskrev den
    andra delen av 1800-talet.

  108. I våra herbarier
    har vi många kollekter-

  109. -som ligger
    under namnet inocybe praetervisa.

  110. 2015 var det några spanska mykologer-

  111. -som tog reda på
    vad det här namnet skulle stå för.

  112. De epitypifierade arten
    med ett material-

  113. -från Italien. Just från barrskog,
    där arten beskrevs.

  114. De tog fram den här artmarkören.

  115. Den där DNA-sekvensen
    fiskade jag hem-

  116. -för att jämföra
    med det vi har i Sverige och Norden.

  117. Då kom jag fram till att-

  118. -"nej,
    vi har nog inte den arten i Norden".

  119. Det är en sydeuropeisk art. I stället
    har vi tre närstående arter.

  120. Den undre, inocybe favrei-

  121. -är också beskriven i alpin miljö,
    i Alperna.

  122. Vi har den också med krypvide
    i alpin miljö.

  123. Inocybe rivularis är en art
    som är beskriven på 80-talet-

  124. -av en svensk och finsk mykolog.
    Den finns...

  125. Antagligen lever den ihop med björk
    i våra blåbärsgranskogar.

  126. Den nedre arten
    är ny för vetenskapen.

  127. Den har vi nämnt inocybe arctica.

  128. Arctica indikerar
    att den har en arktisk utbredning.

  129. När man kommer till Svalbard
    är den en av de vanligaste arterna.

  130. Om ni kommer till Longyearbyen
    och är där i augusti-

  131. -så gå ut utanför husknuten, och
    ni hittar den med stor sannolikhet.

  132. Så här ser det ofta ut när vi jobbar
    med svampar och svampsystematik.

  133. Det är en del namn som försvinner.
    Namn som vi har applicerat på arter-

  134. -som vi inte har.
    Och så får man nya i stället.

  135. Det ställer till det lite för
    Dyntaxa, om inte annat. Och för oss.

  136. Vår litteratur blir väldigt snart
    inaktuell och felaktig.

  137. Ja, nu har jag visat en massa bilder
    på bruna små svampar.

  138. Och de har latinska namn och...

  139. Tyvärr har de ännu inga svenska namn.
    De är inte riktigt synliga för er.

  140. Men jag jobbar på det.
    Jag jobbar på att göra dem synliga-

  141. -och att de ska få både svenska namn
    och bra foton.

  142. Så att de kommer
    att synas i framtiden. Tack.

  143. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Forskning pågår om trådingar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Botanik, Ekosystem, Kryptogamer, Naturvetenskap, Skivlingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss