Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017: Den sverigefinska litteraturens tillståndDela
  1. Den sverigefinska litteraturen har
    bevarat ursprungsspråket ovanligt länge.

  2. I dag är det över 40 år.

  3. Invandrarlitteratur brukar annars
    vara ett tillfälligt kulturellt fenomen.

  4. Den estländska litteraturen-

  5. -frodades i Sverige
    i 30 år efter andra världskriget.

  6. Efter Estlands självständighet 1991-

  7. -förlorade förlagen sin politiska
    betydelse och utgivningen upphörde.

  8. Exil- och invandrarlitteratur
    har ofta bytt språk-

  9. -exempelvis den italienska i Tyskland.

  10. Den sverigefinska litteraturen har
    bevarat ursprungsspråket ovanligt länge.

  11. I dag är det över 40 år.

  12. Det är sällsynt även jämfört med
    den amerikanska invandrarlitteraturen.

  13. Vi har bland annat klassiker som Martta
    Matinlompolos "Ken tietäis huomisen"-

  14. -Hannu Ylitalos trilogi
    och verk av Antti Jalava.

  15. De är kanske de mest kända klassikerna
    från 1970- och 1980-talet.

  16. Sverigefinsk litteratur har setts som
    en fortsättning på arbetarlitteraturen.

  17. Det är den ramen den fått.

  18. Den har sagts handla om
    arbetskraftsinvandring från Finland-

  19. -industriarbete, stora populationers
    urbanisering och samhällsanpassning.

  20. Men sanningen är mer mångfacetterad-

  21. -än historieskrivningen ger sken av
    eller vad forskningen säger.

  22. Bara under de senaste tio åren
    har nya författare presenterat sig.

  23. Nya kulturevenemang och strukturer
    förnyar också litteraturen.

  24. Till exempel litteraturpriset
    Kaisa Vilhuinen från 2005-

  25. -Finn-Kirjas pris för årets författare-

  26. -Sverigefinska bokmässan
    och nya skrivarföreningar.

  27. Den yngsta jag känner till
    bildades 2015 i Malmö:

  28. Finska Skrivarföreningen
    i Södra Sverige.

  29. Kursverksamheten har tagit fart och
    skrivarkurser hålls runtom i Sverige.

  30. Man kan också säga
    att det på senare år-

  31. -har dykt upp
    många intressanta och starka berättare-

  32. -till exempel de som kan ses här.
    I själva verket är alla verken-

  33. -i den nedre delen nominerade
    till Kaisa Vilhuinen-priset i år.

  34. De är alltså kandidater.

  35. Dessutom kan man nämna
    Maire Niittylä, Koo Reiman-

  36. -Marjatta Riski och Väinö Vauhkonen.

  37. Vi har alltså ett flertal
    helt nya författare som börjat skriva...

  38. ...de senaste fem åren. Fältet är mycket
    dynamiskt och det har blivit större.

  39. I ett större perspektiv finns författare
    som lokaliserar sverigefinskheten-

  40. -i ett mer globalt, mångkulturellt
    och mångsidigt perspektiv.

  41. De har också ett nomadtema
    som rör sig utanför Sverige och Finland.

  42. De skriver om samma typ av nomadism
    som Antti Jalava, men i andra länder-

  43. -vilket även
    utgör länken till modern litteratur...

  44. ...kanske på ett annorlunda sätt än de
    tidigare nämnda självbiografiska verken.

  45. Vi har nya lyriker: Raija Nyberg, Arja
    Meski – högklassiga estetiska diktare-

  46. -som de senaste åren adderats
    till listan av sverigefinska författare.

  47. Fältet har ändrats mycket
    och ser inte alls ut som på 1970-talet.

  48. Det finns samma drag,
    samma typ av historieskrivning-

  49. -men även en analys av hur den
    sverigefinska historien har ändrats...

  50. ...tycker jag. Jag återkommer till det.

  51. Starka kvinnliga berättare är förstås
    Susanna Alakoski, Eija Hetekivi Olsson.

  52. Ända sen Alakoskis "Svinalängorna"
    har man återigen talat om-

  53. -klassperspektivets förstärkning
    och renässans i sverigefinsk litteratur.

  54. Dessa författare är också en väsentlig
    del av den nya svenska klasskildringen-

  55. -som har fått nytt liv
    från och med 1990- och 2000-talet.

  56. Båda dessa författares verk har väckt
    irritation bland sverigefinnar.

  57. De här kärva beskrivningarna av andra
    generationens anpassningsproblem-

  58. -fattigdom, arbetslöshet, våld och alko-
    holism har tvingat fram jobbiga känslor.

  59. Minoritetsböcker tävlar ofta av naturen-

  60. -om vem som får representera oss
    och hur vi representeras.

  61. Det är universellt för all
    minoritets- och invandrarlitteratur.

  62. Och även för nationell litteratur.

  63. Vem representerar oss och hur?
    Vilken bild ges av oss?

  64. När Hetekivi Olssons "Ingenbarnsland"
    kom ut 2012-

  65. -diskuterades det flitigt bland
    sverigefinnar om dess negativa bild...

  66. ...av finskundervisning i skolor
    kan skada möjligheterna-

  67. -att framöver få finskundervisning.
    Ett praktiskt exempel på litteratur-

  68. -som tar upp minoriteters språkfrågor.
    Hon är rätt kärv i "Ingenbarnsland"-

  69. -när hon kallar den tidens
    modersmålsklasser för cp-klasser.

  70. Hon skriver att barnen i dem inte hade
    samma möjligheter att ta sig vidare-

  71. -som etniskt svenska barn.

  72. Det intressanta i Alakoskis
    och Hetekivi Olssons verk är-

  73. -att de har lokaliserat sig sömlöst
    i den svenska arbetarklasslitteraturen.

  74. Båda har rosats
    för sin kritik av folkhemmet.

  75. Välfärdssamhället kunde inte
    erbjuda lika möjligheter för alla barn.

  76. Varken när det gäller skola
    eller uppväxtmiljö.

  77. Alakoskis och Hetekivi Olssons romaner
    lyfter fram-

  78. -den finska invandringens smärtpunkt-

  79. -fastän de är typiska i sin egen genre,
    den nya svenska arbetarklasskildringen.

  80. Alkoholism och elände har skildrats av
    Åsa Linderborg och Kristian Lundberg.

  81. Det finns en hel drös av författare
    som rör sig inom samma ämnesområde.

  82. I Alakoskis och Hetekivi Olssons värld-

  83. -finns aktiva och företagsamma kvinnor
    som drömmer om en bättre framtid-

  84. -där det moderna samhället
    kan erbjuda jämlikare möjligheter.

  85. Där Alakoskis Leena är duktig på idrott-

  86. -drömmer Hetekivi Olssons Miira om
    att bli statsminister eller kirurg.

  87. Det intressanta är
    att Alakoski och Hetekivi Olsson-

  88. -anses vara viktiga i just
    den svenska klasskildringslitteraturen.

  89. Sveriges Radios
    kulturjournalist Anneli Dufva-

  90. -skrev om "Svinalängorna"
    att det är en klasskildring-

  91. -som är tydlig och tidlös.

  92. Om "Miira" skrev man-

  93. -att den är representativ för sin klass-

  94. -för sin tid, för sin ålder
    och även för sitt kön.

  95. Man skulle kunna säga att Hannu
    Ylitalos trilogi var bäst på sin tid-

  96. -att skildra gästarbetarnas liv
    i Sverige. Trilogin recenserades-

  97. -i Bonniers litterära magasin,
    vilket var anmärkningsvärt då.

  98. Man sa att det var den bästa skildringen
    av gästarbetares liv i Sverige.

  99. Han skrev om baracker, industriarbete-

  100. -diskriminering på arbetsplatsen,
    alltså etnisk diskriminering.

  101. Alakoskis och Hetekivi Olssons verk är
    däremot lokaliserade mitt i folkhemmet-

  102. -som dess
    mest representativa skildringar.

  103. Här har det absolut hänt något
    i förhållande till finskheten.

  104. Finsk bakgrund och finska har blivit
    en del av den svenska arbetsklassen-

  105. -och kvinnlighetens
    universella bild och beskrivning.

  106. Till de nordiska välfärdssamhällenas
    utopier, det moderna samhället-

  107. -framtidsutsikterna, uppfattningen
    om modernitet hör givetvis-

  108. -förståelsen om jämlikhet mellan könen.
    Det är som ett axiom.

  109. Det moderna samhället-

  110. -utvecklas bara
    om det råder jämlikhet mellan könen.

  111. Och det säger något
    att starka kvinnoskildringar-

  112. -hör nära samman
    med skildringar av moderniteten-

  113. -och Sveriges syn på
    hur framtiden kan se ut.

  114. Vi ser också Folkhemmets ideologi om
    att man har möjlighet till utbildning.

  115. Drömmen om att flickor ska utbilda sig
    är tydlig för Leenas och Miiras mammor.

  116. Leenas mamma säger så här:

  117. Det är ett återkommande tema i båda
    böckerna: en framåtriktad modernitet.

  118. Man kan också säga att Alakoskis
    och Hetekivi Olssons verk-

  119. -passar den traditionella bilden
    av sverigefinsk litteratur.

  120. I den betonas
    utanförskapet och hemlösheten.

  121. I minoritetslitteratur och i skildringar
    av minoriteter är det vanligt-

  122. -att främst se dem genom drag-

  123. -som förstärker
    maktdiskursens bild av minoriteten.

  124. Man brukar säga att majoriteten
    definierar vad som är kultur-

  125. -vad som är bra minoritetskultur,
    hur den borde och inte borde vara.

  126. Majoriteten definierar det goda livet
    och den goda kulturen.

  127. Det handlar förstås om
    vilket perspektiv man har.

  128. Den här typen av karaktärisering
    eller etnifiering-

  129. -har att göra med
    att skapa begrepp och kategorier.

  130. Vi behöver kategorier för att kunna tala
    om saker. Samtidigt låser kategorier in.

  131. Det är en evig gränsdragning...

  132. ...både inom forskning och i livet.

  133. Maija-Liisa Jokinen beskrev
    sverigefinsk litteratur för 20 år sen-

  134. -genom just utanförskap,
    hemlöshet och historielöshet.

  135. Till vänster
    ser vi hennes beskrivning från 1996-

  136. -som betonar den sverigefinska
    invandrarlitteraturens...

  137. Hon använder fortfarande det begreppet.

  138. Hon betonar just det
    att det finns en grundton-

  139. -som är sorg och hemlöshet.

  140. Den här litteraturen, den här
    minoriteten har alltså ingen plats.

  141. Den är inte lokaliserad, den är hemlös,
    och är fortfarande invandrarlitteratur.

  142. Men 2013 skrevs den första
    mer omfattande beskrivningen-

  143. -av sverigefinsk litteratur i Finland-

  144. -i "Suomen nykykirjallisuus"
    av Eila Rantonen.

  145. Hon ger en mångfacetterad bild
    av litteraturen.

  146. Men den lokaliseras till Sverige,
    utspelar sig här.

  147. Den har sin plats i Sverige, den har sin
    tid i Sverige, den har ett kontinuum.

  148. Enligt Jokinens beskrivning-

  149. -har sverigefinsk litteratur
    varken plats eller kontinuum.

  150. Det typiska för invandrarlitteratur
    är att den inte har något kontinuum-

  151. -att den är tidsbunden.
    Den har varken historia eller framtid.

  152. Men i Rantonens beskrivning
    är den lokaliserad.

  153. Som sverigefinska författare räknas de
    som inlett sitt författarskap i Sverige.

  154. Rantonen talar om många folkgrupper:

  155. Finlandssvenskar, finnar, romer,
    kareler, karelska flyktingar, samer.

  156. Så bilden av sverigefinsk litteratur
    i dag är en helt annan.

  157. Den är lokaliserad
    till ett mångkulturellt Sverige-

  158. -som en etnisk kultur.
    Man kan tala om etnisk kultur...

  159. ...i det här sammanhanget.

  160. Härnäst ska det handla om
    hur den sverigefinska litteraturen-

  161. -har förändrats beträffande
    tema och gestaltning de senaste åren.

  162. Något som jag tycker
    har skett de senaste cirka tio åren.

  163. Temat har gått från arbetarklass
    till medelklass, som redan nämnts.

  164. Många berättare har
    under de senaste åren helt medvetet-

  165. -velat ändra bilden av sverigefinskhet,
    till exempel Henriikka Leppäniemi-

  166. -och Kirsi Blomberg.
    De representerar ett slags motreaktion.

  167. De reagerar mot eländesbeskrivningar
    och mot att sverigefinnarna-

  168. -skulle vara en särskild grupp
    förknippad med arbetarklassen-

  169. -som har problem
    med anpassning, språk och utbildning.

  170. De här böckerna
    är helt klart en motreaktion.

  171. Kirsi Blomberg har också sagt
    att boken ska få oss att inse-

  172. -att det finns många olika grupper
    och människor bland sverigefinnar.

  173. Båda skildrar en välmående
    och välutbildad sverigefinsk medelklass.

  174. Karaktärerna har bra yrken och
    utbildning. De är välanpassade kvinnor-

  175. -som umgås med svenskar och finnar.

  176. Gemensamt för romanerna
    är också att de tar avstånd-

  177. -från den gamla bilden av sverigefinnar-

  178. -och att de med humor
    skildrar stereotyperna-

  179. -om svenskar och finnar.

  180. Det finns en lekfullhet
    och karnevalisering som är ny-

  181. -i vår litteratur, ett avståndstagande.

  182. Jag har plockat ut
    några citat ur böckerna.

  183. Henriikka Leppäniemi: "Ingen kallade
    oss nånsin för finnjävlar."

  184. "Vi kom inte hit för fabriksarbete"
    och så vidare.

  185. Kirsi Blomberg ger en helt annan bild
    av skolan än Hetekivi Olsson.

  186. När barnen
    ska börja skolan i Stockholm-

  187. -har pappa
    redan läst godnattsagor på svenska-

  188. -och visat
    Astrid Lindgren-filmatiseringar.

  189. Så dessa böcker skildrar
    helt andra omständigheter.

  190. Men ändå...

  191. Jag läste
    i Henriikka Leppäniemis bok i veckan.

  192. Och ett av Henriikka Leppäniemis teman
    är ändå-

  193. -en historisk medvetenhet
    om den inbyggda finska skammen-

  194. -med ursprung i rasbiologins
    klassificering av finnar-

  195. -som östbalter och en lägre stående ras.

  196. Det finns
    en historisk medvetenhet i boken.

  197. Den finns också i annan sverigefinsk
    litteratur som getts ut de senaste åren.

  198. Det finns alltså skildringar
    av välfärd, utbildning och anpassning-

  199. -men också historisk skildring
    som har med kategorier att göra.

  200. Skammen förkroppsligas genom
    Tuovis avsky gentemot sin egen kropp.

  201. Det handlar alltså om att minnas
    eller känna genom sin kropp.

  202. "Jag skäms över att vara finsk,
    men ännu mer över min avsky"-

  203. -"när jag träffar mina blodsbröder."

  204. "...avståndet, avskyn
    och aversionen bara ökar."

  205. "Jag betraktar landsmän utifrån
    och frigör mig från min finska kropp:"

  206. "Potatisnäsan,
    det feta håret, den bleka huden"-

  207. -"den breda rumpan
    och svärtan under ögonen."

  208. Visst finns det humor i skildringen,
    men även hågkomster...

  209. ...kan man säga.

  210. Även Martta Matinlompolo
    refererade till rasbiologin-

  211. -i boken som kom ut 1976,
    "Vem känner morgondagen...".

  212. Exempelvis kan finnar
    förebrå varandra så här:

  213. "Du är för tjock
    och har en mongols ansikte."

  214. "Höga kindknotor och små ögon
    är kännetecken för mongoler."

  215. Hågkomsterna finns där.

  216. Bilden av sverigefinskheten har blivit
    positivare i sverigefinsk litteratur.

  217. Men samtidigt
    har man börjat tala mer öppet-

  218. -och djupare
    om sverigefinskhetens smärtpunkter.

  219. Lite överraskande är att andra
    generationens författare fortfarande-

  220. -berättar om skamkänslor
    som är förknippade med finskheten.

  221. Det var intressant att notera
    att även Kristian Borg-

  222. -refererar till rasbiologin och sättet
    att bemöta finskhet och finska-

  223. -i sin antologi "Finnjävlar",
    som kom ut ifjol-

  224. -och som blivit
    lite av en skandalbok i vår värld.

  225. Borg uppmärksammar maktrelationer
    mellan svenskhet och finskhet-

  226. -och det att finska
    betraktats som ett språk av lägre rang.

  227. Här ser vi återigen förkroppsligandet,
    kroppens erfarenhet av att vara finsk.

  228. Erfarenheten värker. Skammen.

  229. Vi ser alltså trådar
    i den nutida sverigefinska litteraturen-

  230. -som går långt tillbaka i historien.

  231. Andreas Ali Jonasson skrev så här:

  232. Båda dessa texter är skrivna 2016
    av andra generationens sverigefinnar.

  233. De är välutbildade och framgångsrika,
    men det historiska minnet märks.

  234. Hufvudstadsbladets kulturchef
    Fredrik Sonck...

  235. Här ser vi en bild på omslaget
    till antologin "Finnjävlar"-

  236. -och några textutdrag ur boken.

  237. Det är en reklamtext som inleds
    med hänvisningen till rasbiologin.

  238. Svenska rasbiologer
    stämplade finnarna som lägre...

  239. ...som lägre stående människor.

  240. Bland annat har man kallat finnarna
    för den sämsta beståndsdelen i Sverige.

  241. Så inledningen är rätt intressant.

  242. Hur som helst...

  243. Fredrik Sonck skrev
    i sin recensionen av "Finnjävlar":

  244. "Antirasistiska sverigefinnar
    på vänsterkanten"-

  245. -"lånar Sannfinländarnas historiesyn."

  246. Sverigefinnarna är lokaliserade
    i ett sammanhang där-

  247. -förhållandet mellan Sverige
    och Finland skulle ha varit kolonialt.

  248. Sonck anser att man inte kan analysera
    förhållandet mellan Sverige och Finland-

  249. -med hjälp av
    postkoloniala förklaringsmodeller.

  250. Han återställer sverigefinskheten-

  251. -på ett mycket entydigt sätt
    till klassperspektivet.

  252. Han menar att den bara kan analyseras
    ur ett klassperspektiv.

  253. Det är det han lyfter fram.

  254. Han skriver så här...

  255. Han efterlyser klassperspektivet
    med vars hjälp-

  256. -"man kan se släktskapet
    med en rasistisk-kolonial diskurs"-

  257. -"som nog så smärtsamt påverkat
    den sverigefinska erfarenheten".

  258. Han...

  259. ...återställer den mycket
    bestämt till klassperspektivet.

  260. Alltså att sverigefinnar
    förklaras bäst ur ett klassperspektiv.

  261. Det bör vara utgångspunkten
    enligt honom.

  262. Bilden av sverigefinskhet
    i "Finnjävlar"-

  263. -har att göra med Sveriges historia och
    relationen med dess gamla minoriteter.

  264. Den synvinkeln
    kan vara svår att se från Finland-

  265. -om man lokaliserar det hela
    till Sverige.

  266. Klassperspektiv, rasism
    och kolonial diskurs-

  267. -alltså ett kolonialt sätt att tala
    är inte heller separata företeelser.

  268. Inom forskningen
    talar man ofta om hur etnicitet-

  269. -klass och kön hänger ihop
    på ett ganska sömlöst sätt-

  270. -istället för att ange
    en förklarande kategori framför andra.

  271. De stödjer och upprätthåller varandra.

  272. I själva verket
    är det ofta rätt omöjligt-

  273. -att noga urskilja klass, etnicitet
    eller någon annan kategori-

  274. -som leder till ojämlikhet.

  275. Men jag tycker
    att diskussionen är oerhört intressant-

  276. -för att antologin "Finnjävlar"-

  277. -har gett en ny uppfattning
    om sverigefinnarnas historia-

  278. -som går längre tillbaka i tiden än
    sverigefinsk litteratur gjort hittills.

  279. Givetvis har det att göra med
    att denna minoritet nu-

  280. -har ställning som nationell minoritet,
    vilket ger den längre historiska rötter.

  281. Den sverigefinska litteraturen
    har blivit ett eget starkt delområde.

  282. Den har fler genrer, berättare, aktörer,
    förläggare och framtidsutsikter.

  283. Bilden av sverigefinskhet,
    lokalisering i samhället, särdrag-

  284. -klassperspektiv,
    klassresa, språkproblem...

  285. Allt det här har förändrats
    och fått nya synvinklar.

  286. Sverigefinnarnas historia
    håller på att skrivas om-

  287. -men det finns fortfarande starka drag
    av den kroppsligt upplevda-

  288. -undertryckta ställning och skam
    över finskheten och finskan.

  289. Att bryta upp stereotyper är en del av
    den emancipatoriska processen-

  290. -som man kanske kan se
    just i motreaktionsböckerna-

  291. -som mycket medvetet
    riktar sig emot stereotyperna.

  292. Det är också ett tema i sverigefinsk
    litteratur, att bryta upp historien-

  293. -och att omvärdera saker och ting...
    och att ge en mer nyanserad bild.

  294. Den språkliga emancipationen
    syns i "Finnjävlar".

  295. Den har ett emancipatorisk syfte
    att återerövra språket-

  296. -och återerövra
    det egna språkets anseende.

  297. Språkets emancipation kan också ses
    i individers språkbyte i offentligheten-

  298. -eller i en återgång till modersmålet,
    såsom i Anna Järvinens sångtexter.

  299. Anna Järvinen har mer och mer
    gått över till finskspråkig produktion.

  300. Det är också ett exempel på
    andra generationens sverigefinnar-

  301. -vars språkbruk i skriftlig
    eller musikalisk produktion-

  302. -har kommit... Man skulle kunna säga
    att garderoberna...

  303. ...som skeletten bland andra
    generationens konstnärer kommit ut ur-

  304. -i offentligheten är ganska många.

  305. Nu vill man ha tillgång till språket
    man hittills skämts för.

  306. Minoritets- och majoritetslitteraturen
    har ändå mer likheter än olikheter.

  307. Med hjälp av litteraturen förstår vi
    omgivningen, lokaliserar oss själva-

  308. -och gestaltar vår relation
    till andra människor.

  309. Vi berättar vår historia
    och formar den...på nytt.

  310. Jag vill gärna avsluta min översikt-

  311. -med Raimo Sillanpääs dikt från ifjol
    ur boken "Maailman humina".

  312. Den heter "Ihminen näyttää samalta"
    och handlar om våra universella drag-

  313. -om vår plats i världsalltet-

  314. -och vårt mål att nå en annan människa.

  315. Så här skriver Raimo Sillanpää:

  316. "Människan ser likadan ut, fyra
    utskjutande delar med fem gripdon"

  317. "På tetraederns ena sida"-

  318. -"har det uppenbarat sig en svullnad
    som de kallar huvud"

  319. "De kan skilja på människan och tigern
    som lurar i människans berättelser"

  320. "Människan kan inte se
    en annan människa"-

  321. -"för att solen speglar deras färger
    på olika sätt"

  322. Tack.

  323. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Finsk litteraturhistoria, Litteratur, Litteraturvetenskap, Minoriteter i litteraturen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Gamla och nya nyord i finskan

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnbokprovning 2014

Lättläst - läsning ska vara kul

Tidigare var lättläst barn- och ungdomslitteratur något som hade med skolan att göra. I dag har den samma teman som annan litteratur. Litteraturforskaren Kristin Hallberg har gått genom 130 lättlästa titlar från 2013. Inspelat 18 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Fråga oss