Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017: Finskt lagspråk under det svenska styretDela
  1. "Hofrättsrådet" blev hofrätin raadi,
    alltså hovrättens råd.

  2. Ofta anpassades lånord till finskan med
    minimala ändringar, med "i" på slutet.

  3. Kul att vara här
    och kul att det är så många åhörare.

  4. Det arbete som gjorts i Sverige för att
    utveckla finskan hamnar ofta i skuggan-

  5. -av det som gjorts i Finland.

  6. Men tidigare
    var det lustigt nog delvis tvärtom.

  7. Då var Finland provins
    och Stockholm rikets huvudstad.

  8. Mycket av det arbete som gjorts här
    hade aldrig gjorts annars.

  9. En typisk sådan situation
    är skapandet av rätts- och lagspråket.

  10. Samhällsförändringarna i Sverige
    har dikterat det som gjorts i Finland.

  11. Lagarna skapades i Sverige,
    men tillämpades även i Finland-

  12. -och då behövdes
    också översättningar till finska.

  13. Till en början
    refererades kungens dekret och brev-

  14. -på finska vid olika slags ting-

  15. -men breven har i sin helhet översatts
    till finska redan från 1500-talet.

  16. Den äldsta bevarade handskriften är ett
    brev från Gustav Vasa till Savolaxborna-

  17. -där han lovar hjälp mot ryssarna
    men också beskattning för hjälpen.

  18. Följande bevarade lagtexter
    är från Johan III:s tid.

  19. Han kände till Finland väl eftersom
    han hållit hov i Åbo slott som hertig.

  20. Under hans regeringstid började man
    trycka lagtexter i Stockholm.

  21. Den äldsta bevarade trycksaken
    är kungens dekret-

  22. -med vilket man ville säkra undersåtars
    ersättning för transport och härbärge.

  23. Skriften är mycket liten,
    men inledningen är lite större:

  24. "Vi, Johan III, av Guds nåde Sveriges,
    Göters och Venders konung" osv.

  25. Hela lagtexter började
    översättas till finska på 1500-talet.

  26. Hör ni mig?

  27. Den äldsta hela lagtexten
    är kung Kristoffers landslags-

  28. -översättning till finska från 1580.

  29. Om upphovsmannen
    fanns det olika uppfattningar-

  30. -men man anser numera
    att det är Mårten.

  31. Han var präst
    i Stockholms finska församling.

  32. Hans handskrift finns
    på Kungliga biblioteket i Stockholm.

  33. Jag läser upp inledningen av förordet.

  34. Den är nog inte så lättläst
    så jag läser upp vad han skriver-

  35. -om Sverige
    och rättsväsendets tillkomst:

  36. "Swerikis Rike
    ær af hedne værld saman komith"

  37. -"af swea och gotha landh; swea kalladis
    nordan skogh och gotha sunnan scogh."

  38. "Twenne æra gotha j suerige,
    östgota oc wæsgotha."

  39. "Ey findz gota nampn j flerom landom
    fast standande wtan j swea Rike"-

  40. -"for thy ath aff them wt spreddis
    gota nampn j annor landh..."

  41. "Thetta Riket hauir i sik VII biscops
    döme oc XI laghmanz döme..."

  42. "Första ær erchebiscops dömit vpsalom,
    som hauer j sik eth laghmanz döme..."

  43. "Annat ær linköpungs biscops döme,
    som hauer j sik tw laghmanz döme..."

  44. "Tridia ær scara biscops döme,
    som hauer i sik tw laghmanz döme..."

  45. "Fierda ær strengenæs biscops döme,
    som haffuer i sik tw laghmanzdöme..."

  46. "Fæmpta ær westeraars biscops döme,
    som haffuer j sik tw laghmanz döme..."

  47. "Sietta ær wexio biscops döme, som
    hauer j sik tiiheredh laghmanz döme."

  48. Sen blir det intressant:
    "Siwnda ær aabo biscops döme"-

  49. -"som hauer j sik tw laghmanz döme,
    norfinna oc swderfinna."

  50. Och till sist berättar Mårten:

  51. "Yffuer alt swerike scal ey konungslik
    krona eller konnunger wara wtan een."

  52. "Han ægher styra oc raadha
    borgom oc landom"-

  53. -"oc allom konungslikom
    ræth oc ingældom, eensak sina hawa"-

  54. -"dwlga draap oc dana arff oc saköris
    bruth siin offuer alt swerike"-

  55. -"som lagh och rættir ær."

  56. Okej, jag ska försöka tala lite högre.

  57. Språkligt representerar översättningen
    ett tidigt finskt skriftspråk.

  58. Bara Agricola hade publicerat verk
    före Jacobus Finno-

  59. -som man först trodde hade
    översatt lagtexten, men inte långt före.

  60. Egentliga lagtexter
    har översatts nästintill ord för ord-

  61. -men översättaren har varit tvungen
    att skapa en hel del nyord.

  62. Överraskande många används ännu:
    kihlakunta, käräjät, lakimies-

  63. -lautamies, omistaja,
    perintö, saanto
    och syyllinen.

  64. Ordet kaari är ett bra exempel
    på ett ord med en ny betydelse-

  65. -där svenskans "balk"
    fått en ny juridisk mening.

  66. Men en sådan strategi
    har sina baksidor.

  67. Exempelvis verbet etsiä
    har fått många nya betydelser.

  68. Det inbegriper säkert
    både gammal och nyare svenska.

  69. Samma ord har översatts
    till många olika motsvarigheter.

  70. Ordet "klandra" kan ha
    många olika betydelser i en lagtext.

  71. Lagtexterna blev inte så exakta
    på det här sättet-

  72. -men på något sätt
    klarade man sig ändå.

  73. Mårtens översättning trycktes aldrig,
    och en otryckt text har sällan inverkan.

  74. Men på medeltiden
    kopierade man ofta handskrifter.

  75. Den här kopierades i flera exemplar
    och var underlag för nya översättningar.

  76. Ljungo Tomasson nyöversatte
    den i början av 1600-talet.

  77. Senare
    gjorde även Abraham Kollanius det.

  78. Men det är symptomatiskt
    att alla texter förblev handskrifter.

  79. Lagtexternas svenska utgåvor
    publicerades, även gamla lagar-

  80. -men trots begäran fanns det varken
    intresse eller pengar att trycka dem.

  81. Först på 1600-talet började man
    trycka lagarna här i Stockholm.

  82. Ni ser de allra äldsta lagverken
    publicerade på finska på 1640-talet.

  83. Titelbladen är inte på finska, eftersom
    det rör sig om tvåspråkiga utgåvor.

  84. Översättningarna gjordes på egen
    bekostnad av juristen Hartikka Speitz.

  85. Han föddes i Sääksmäki,
    studerade i Wittenberg, var domare-

  86. -men var lite besvärlig
    och fick därför en lägre tjänst.

  87. 1642 gav han ut en översättning
    av Gustav Vasas krigslagar.

  88. Syftet var att förbättra
    de finska soldaternas ställning.

  89. Han skriver...
    i förordet till sitt första verk-

  90. -efter dedikationen
    till greve Per Brahe:

  91. "Så sant som det är sagt,
    en oerhört stor last här i världen"-

  92. -"när en oskyldig person
    mot lag och rätt"-

  93. -"inför Gud
    ska utstå våld och orättvisa.

  94. "Förnuftsvidrigt verkar också det vara"-

  95. -"om undersåtar och tjänare
    först inte vet sin herres vilja"-

  96. -"att även krigsartiklar alltid i detta
    prisade och starka Guds rike Sverige"-

  97. -"i alla tider har stått på svenska."

  98. "För alla hedersamma
    och trogna soldater"-

  99. -"är det nämligen sorgligt om inte de
    trogna finska soldaterna förstår detta."

  100. Speitz skriver
    att han sett finska soldater avrättas-

  101. -bara för att de inte förstått reglerna
    på regementet eller på fritiden.

  102. Jag läser upp några utdrag
    ur Speitz översättningar:

  103. "Den som drar vapen inför en vakt
    på slottet skall dömas till döden."

  104. "Ingen ska på natten avfyra vapen
    om en enda fara inte föreligger."

  105. Alltså om faran inte är verklig.
    "Den som gör det får halsen avhuggen."

  106. "Om någon sover på sin vakt
    skall han skjutas till döds."

  107. Lagarna var alltså så stränga.

  108. Efter artiklarna översatte Speitz-

  109. -drottning Kristinas dekret
    om bergs- och gruvindustri.

  110. Därefter höll han på att råka illa ut
    då han i ett tvistemål blivit så osams-

  111. -med Åbo hovrätt
    och grovt kritiserat dess metoder-

  112. -att Åbo hovrätt såg sig tvungen
    att döma Speitz till döden för hädelse.

  113. Men som jurist visste Speitz
    hur man begärde nåd hos kungen.

  114. Ni ser ett utdrag ur Speitz
    tre sidor långa nådeansökan.

  115. Det ni säkert känner igen
    är vissa nyckelord i kapitäler:

  116. "Sanningen"
    och "exitus" som betyder dödsdom.

  117. Och som tur var...

  118. Som tur var
    biföll kungen hans nådeansökan.

  119. Han ändrade Speitz dödsdom
    till sex månaders fängelse.

  120. Speitz hamnade i fängelse i Tavastehus,
    där han fortsatte översätta lagtexter.

  121. Han satt troligen av endast några år
    av sin dom, men dog redan 1651.

  122. Så gick det till när man
    började trycka lagtexter på finska.

  123. Mitten av 1600-talet
    är en milstolpe även såtillvida-

  124. -att när samhällena utvecklades
    behövdes fler dekret-

  125. -men berörda myndigheter var inte
    beredda att finansiera översättningar.

  126. Per Brahes tid var viktig för Finland,
    och han lyckades ändra detta.

  127. Brahe bildade Åbo Akademi.

  128. Där var det några professorer som tog
    sig an översättningen av dekreten.

  129. Först Erik Justander,
    därefter Martin Milopeus.

  130. De var professorer i estetik,
    vilket orsakade terminologiska problem.

  131. Dekreten trycktes på universitetet tills
    biskop Gezelius grundade eget tryckeri.

  132. Översättarna var domkapitlets notarier,
    alltså professionella personer.

  133. Gezelius skaffade också finansiering
    till den tidigare nämnda-

  134. -översättningen och tryckningen
    av 1686 års kyrkolag.

  135. Henrik Florinus verk
    "Kirkkolaki ja ordninki"-

  136. -var den första hela lagtext
    som översattes till finska.

  137. Efter Johan Gezelius död
    tog sonen över.

  138. Under det stora nordiska kriget
    stiftades färre lagar-

  139. -då kungen var på fälttåg.
    Det trycktes mindre och mindre i Åbo.

  140. Bara krigsberättelser och böndagsplakat
    tills ryssarna intog Åbo 1713.

  141. De högsta ämbetsmännen
    flydde till Sverige.

  142. Gezelius lyckas flytta hit tryckeriet,
    men säljer det strax därefter.

  143. Men händelsen är viktig såtillvida...

  144. ...att det fredsarbete som följde...

  145. Målningen är från Kungsholmen 1725.
    Tio år senare...

  146. Verken översätts faktiskt
    till finska redan då-

  147. -om än tillfälligt av prästerna
    i Stockholms finska församling.

  148. Men man var inte nöjda med kvaliteten.

  149. Därför ansökte man
    hos riksdagen om att tillsätta-

  150. -ett eget ämbete för översättning
    av dekreten, vilket beviljades.

  151. Men lönen blev av någon anledning
    bara hälften av det-

  152. -som betalades för ryska översättningar.

  153. Det vållade ständiga problem.

  154. Ämbetet placerades i kanslikollegiet-

  155. -som skötte förvaltningsärenden
    och var dokumentmyndighet.

  156. Ämbetsmannens uppgift var att se till
    att dekreten blev korrekt översatta-

  157. -och att de skickades till alla kyrkor
    i Finland för uppläsning och arkivering.

  158. Den första innehavaren av ämbetet
    var Johan Mathesius.

  159. Han var son till en präst i Pyhäjoki.
    Årtalen ni ser är åren i tjänst.

  160. Han kände även till
    de svenska förhållandena.

  161. Under stora ofreden studerade han här
    och arbetade på Kungliga biblioteket.

  162. Han började utöva
    sitt ämbete målmedvetet-

  163. -med några grundlagar, som dock aldrig
    publicerades på grund av penningbrist.

  164. Han hamnade snart i politiska intriger
    i och med Gyllenstiernas landsförräderi.

  165. Han blev fängslad
    och dömdes till fängelse och utvisning.

  166. I praktiken skyddsförvarades han i två
    år, men karriären i Sverige var över.

  167. Han blev länssekreterare och lagman
    i Österbotten och dog respekterad.

  168. Nu hade kanslikollegerna ett problem:
    att snabbt hitta en finsk översättare.

  169. Sex personer sökte tjänsten,
    varav fem var födda i Finland-

  170. -och hade jobbat med uppgifter
    som kräver kunskaper i finska.

  171. Men fokus hamnade på den sjätte
    sökanden Kristoffer Adrian Rosenmüller.

  172. Antagligen för
    att han var den enda adliga.

  173. Hans far var kapten
    och hade stupat under stora ofreden.

  174. Familjen var av tysk adelssläkt.
    Han hade studerat i Åbo-

  175. -men kom tidigt till Sverige
    som hovrättsauskultant.

  176. Enligt urvalsnämnden är denna finska
    adelsman skicklig, men så fattig-

  177. -att han förtjänar medlidande.

  178. Så trots att Rosenmüller
    inte hade några förtjänster-

  179. -fick han chansen att visa sina
    färdigheter i ett översättningsprov.

  180. Enligt domkapitlets bedömare
    var han en skicklig translator-

  181. -och därmed utnämndes han 1741.

  182. Hittills allt bra.
    Men snart framgick det-

  183. -att Rosenmüller inte kunde tillräckligt
    bra finska för att klara uppdraget.

  184. Och han trivdes inte i Stockholm
    efter att han ärvt land i Kalmar.

  185. Han lät vikarier göra alla sina jobb,
    vilket var normal praxis på den tiden.

  186. Men även dessa diskuterades,
    framför allt-

  187. -när han ville anställa en ölbryggare
    som knappt gått på universitetet.

  188. Det väckte diskussion om vilket slags
    person man kunde ha som översättare.

  189. Hjälpredorna som gjorde allt jobb
    började givetvis-

  190. -själva sukta efter ämbetet, men
    Rosenmüller lyckades ha det i nio år.

  191. Uppdraget gick till Samuel Salin,
    även han son till en kyrkoherde.

  192. Så gick det till då. Han hade studerat
    i Åbo och hade tydliga förtjänster.

  193. Han hade hjälpt Juslenius
    att korrekturläsa en ordbok-

  194. -bokförläggare Melker
    att granska en psalmbok-

  195. -och tjänstgjort i Åbo hovrätt
    före åren i kanslikollegiet.

  196. Han hade också översatt
    en del av Rosenmüllers arbeten-

  197. -såsom regeringsformen 1720
    och riksdagsordningen 1723-

  198. -som båda publicerades på 1740-talet.

  199. Lagtexterna bestod ofta
    av många lånord från latin och franska.

  200. Som översättare ville Salin
    ersätta dem med finska ord eller fraser.

  201. "Hofrättsrådet" blev hofrätin raadi,
    alltså hovrättens råd.

  202. Ofta anpassades lånord till finskan med
    minimala ändringar, med "i" på slutet-

  203. -såsom det framgår av exemplen med
    förklaringar av remissiekspeditioni-

  204. -siviiliammunitio och kriminelli.
    Ibland är förklaringarna längre-

  205. -som i latinexemplet in logo,
    "där brottet har skett".

  206. I dag är termen "brottsplats".

  207. Regelrätta nyord eller första
    förekomster finns det inte många av.

  208. Pajula tycker sig hitta några sådana,
    men jämfört med Raimo Jussilas-

  209. -listor med första förekomster
    har orden varit i bruk tidigare.

  210. Under sina sista år stödde sig Salin-

  211. -på Forsséns översättning av Sveriges
    rikes lag 1759, granskad av Palin.

  212. Salin var hyfsad som översättare,
    men hans strategi-

  213. -som förespråkade
    kompletterande ord och fraser-

  214. -gjorde texterna
    onödigt långa och klumpiga.

  215. Trots det uppskattades hans arbete
    och han fick till slut upp lönen-

  216. -på nivå med andra översättares löner,
    men löneförhöjningen var personlig.

  217. Strax efter begärde han
    att bli pensionerad mot halva lönen.

  218. Han fick pension tack vare sina meriter-

  219. -och hans efterföljare fick återigen
    framhärda med halva lönen.

  220. Nästa översättare var turligt nog
    rikemansson, David Heintzius.

  221. Hans far var kyrkoherde i Sysmä
    och kallades "Plåtmikko"-

  222. -för att hans motto i ämbetet var:
    "Rätt eller fel, pengarna håvar jag in."

  223. Han hade samlat på sig en förmögenhet
    som säkert även sonen hade glädje av.

  224. Heintzius tog ganska lätt på studierna.

  225. Han hade studerat i Åbo och Uppsala,
    men hade ingen examen.

  226. Han var ingen vidare översättare, men
    såg till att processen blev snabbare-

  227. -då man satte vaktmästaren att hämta
    den svenska texten från tryckeriet.

  228. Tidigare tvingades man vänta på texten
    på grund av byråkratin-

  229. -vilket kanske också säger något
    om den finska översättarens ställning.

  230. Som sina föregångare använde han
    många lånord, ibland utan förklaring.

  231. Man kan säga att hans översättningar
    stundtals bara kom halvvägs.

  232. Följande är ett dekret från Storå
    som handlar om lantmätarens plikter.

  233. (Lånorden som förekommer är
    direktöörinskaalankedinkompassin)-

  234. -(diagonaalinafskärningen,
    figuren, uträkningenbeskrivningen)-

  235. -(stationin, konnektionin, punktien,
    graderingen, transporteringen.)

  236. Dessa ord ingår i ett betygsprotokoll.

  237. Överraskande och kanske av misstag
    gör han en förnyelse.

  238. I den äldre finskan skrev man
    k-ljud med "c" vid bakre vokaler.

  239. Heintzius är bland de första
    som börjar använda "k" även här.

  240. I vissa samtida dekret tryckta i Åbo
    används också "k"-

  241. -men han är en av de första
    som använder det här skrivsättet.

  242. Men Heintzius trivdes inte så länge
    i det underbetalda jobbet.

  243. Han återvände till Finland
    till sin fars herrgård i Artsjö.

  244. Hans efterträdare blev Abraham Lind-

  245. -som är den enda tidiga finska dekret-
    översättaren i historieböckerna.

  246. Namnet väckte uppmärksamhet
    hos Språkinstitutet.

  247. I språknämnden satt nämligen
    nyhetsuppläsaren Arvi Lind-

  248. -känd för sitt intresse för språkfrågor.

  249. Frågan var om de var släkt. Det var de
    inte,men en förfader var Abrahams bror.

  250. Inte så nära släkt, alltså,
    men språkintresset var gemensamt.

  251. Lind var född i Lammi, son till
    en kaplan, studerat i Åbo och Uppsala.

  252. Han hade haft samma uppgifter tidigare.
    Liksom Salin var han målmedveten.

  253. Det blev mer och mer arbete
    eftersom dekreten ökade i antal.

  254. Statsrådets bonderepresentanter
    begärde dessutom översättningar-

  255. -av sina klagomål,
    som de kunde ha hjälp av.

  256. För detta arbete begärde Lind
    både löneförhöjning och arbetsrum-

  257. -men kanslikollegiet ansåg att Lind ska
    ta ut separat arvode för sådana jobb.

  258. Han fick pengar till arbetsrum,
    men hela summan gick till hyran.

  259. Utan löneförhöjning försökte Lind lösa
    uppgifterna så ekonomiskt som möjligt.

  260. Han borde ha använt tryckerierna som
    hade ensamrätt att trycka finska dekret-

  261. -men för att spara pengar började han
    konkurrensutsätta tryckerierna-

  262. -och valde till slut
    Carlboms boktryckeri i Stockholm.

  263. Martti Rapola konstaterade
    att Linds finska dekret-

  264. -är de första beläggen för att den gamla
    finskans "tz" började skrivas "ts".

  265. Den nya stavningen etablerades då.

  266. Förnyelserna syns även i översättningen
    av "Millers bibliska historia" 1774.

  267. Det var ett extra arbete
    för att tjäna pengar.

  268. Ändringen kan ha skett
    av tryckeritekniska skäl-

  269. -men ts-stavningen spreds,
    till exempel i Garanders sagor.

  270. Garander gick över till "ts"
    i enlighet Linds råd.

  271. Det är därför
    Lind nämns i historieböckerna.

  272. Lösningarna gav extra inkomster åt Lind,
    men han blev oense med kanslikollegiet-

  273. -om vad som ingick i hans arbete
    och vad som var externt.

  274. Våren 1774 ansökte Lind om samma lön
    som den ryska översättaren-

  275. -eftersom en stor del av lönen
    gick till att avlöna en assistent.

  276. Lind påpekade diplomatiskt att hans
    arbete inte begränsas till översättning.

  277. Han måste även ta hand om
    finska gästers ärenden och förmåner.

  278. Därför fick Lind ett eget arbetsrum.

  279. Och att vikten av ett så synligt uppdrag
    borde även märkas i lönen.

  280. Rikskontoret medgav
    att Linds ekonomi var eländig.

  281. Men enligt 1773 års löneförordning
    var en löneförhöjning juridiskt omöjlig.

  282. Men när Salin till slut dog 1779-

  283. -fick Lind äntligen
    en del av hans gamla lön.

  284. Mer anmärkningsvärt var
    att i 1779 års tjänstemannaförordning-

  285. -blev den finska översättarens ämbete
    permanent, vilket det inte varit förut.

  286. Och lönen blev också lite högre.

  287. Men Lind själv-

  288. -hann inte njuta länge av det här
    eftersom han fick lungsot.

  289. Han begärde avsked i november 1885
    och dog månaden efter.

  290. Till Linds 25-åriga karriärs förtjänster
    hör att han permanentade ämbetet-

  291. -och höjde dess lön.

  292. Linds språkliga meriter var ortografiska
    och han hade några första förekomster.

  293. Men meningsbyggnaden
    följde den svenska i alltför stor grad.

  294. Till Linds efterträdare valdes Henrik
    Gummer, ursprungligen Gummerus.

  295. Han föddes och studerade i Åbo.
    Han hade arbetat på kanslikollegiet.

  296. Han skrev lika krånglig finska
    som sin företrädare, men även...

  297. ...ortografin började vackla.
    Här ser ni ett typiskt tryckt dekret.

  298. "Ett nådigt dekret
    om försäljning av kronhus, till arv..."

  299. I rubriken med en kunglig adress
    står det Ruotsi med "ts".

  300. Men längre ner-

  301. -står det Ruotzi med "tz"
    enligt det gamla sättet.

  302. Rapola konstaterar att "tz" kommer
    tillbaka tillfälligt efter Linds död.

  303. Jag har tittat på dekreten
    i den mån de finns på Kotus bibliotek.

  304. Och "tz" används även mycket senare-

  305. -så även ortografin
    börjar återigen vackla.

  306. Sina övriga administrativa uppgifter
    skötte Gummer som tidigare.

  307. Framför allt hade han kontakt med
    Porthan och andra professorer i Åbo-

  308. -vilka han försåg
    med gamla lagöversättningar.

  309. Man började forska i dessa
    i slutet av 1700-talet.

  310. Gummer dog 1803
    av en okänd sjukdom.

  311. Valet av efterträdare blev ett problem
    eftersom kanslikollegiet var upplöst.

  312. Först i februari nästa år utnämnde
    kungen en person som hette...

  313. ...Henrik Forshäll.

  314. Han var född i Lohjo
    som son till en lärare.

  315. Han hade studerat juridik,
    varit sekreterare hos sjötullen.

  316. Men som ni ser på årtalen-

  317. -hann Forshäll av begripliga skäl
    inte inneha ämbetet så länge.

  318. Redan 1808 fick han uppdraget
    att översätta ett dekret där det stod:

  319. "Rysslands armé har den 21 februari
    fientligt gått över den finska gränsen"-

  320. -"vilket meddelats
    kunglig majestät via telegraf."

  321. Förmodligen den första förekomsten
    av telegrafi i finskan.

  322. Ni som har läst gammal finska...
    Här skrivs sotajoucko med "ck"-

  323. -och tjedoksi med "je".

  324. Ni kanske känner igen det.
    Kopplingen kanske inte är så tydlig-

  325. -till finskans utveckling över lag.

  326. Men sen följer egentligen
    en liten komisk episod.

  327. Senare under 1808
    kom det i Stockholm ut en ny utgåva-

  328. -av den år 1759 till finska översatta
    Sveriges rikes lag.

  329. Att ge ut den här boken
    hade nämligen...

  330. ...varit ett önskemål
    vid flera tillfällen-

  331. -men man hade aldrig pengar
    för att ge ut den.

  332. Och när pengarna fanns
    hade man förlorat Finland.

  333. Jag kan tänka mig att den revisor-

  334. -som upptäckte detta
    inte var så glad åt det hela.

  335. Nyutgåvan gavs ut
    av Matthias Calonius.

  336. Han var professor vid Åbo universitet
    och en av sin tids främsta...

  337. ...jurister i Norden. Han var ett tag
    ledamot i högsta domstolen i Sverige.

  338. Han förnyade inte lagspråket mer än
    att han förnyade ortografin en aning.

  339. Han justerade fraser och ordförråd, men
    inte alltid åt senare etablerat håll.

  340. Han hade något emot...

  341. Han gillade till exempel inte ordet
    omaisuus, utan försökte ersätta det-

  342. -med äldre, otydligare varianter.

  343. Men översättningen som kom ut 1808-

  344. -blir den sista lagöversättningen
    under det svenska styret...

  345. ...som lämnat spår efter sig.

  346. När Finland 1809
    blir en del av det ryska kejsardömet-

  347. -upphör dekretöversättningen.

  348. Vad som hände Henrik Forshäll vet jag
    inte, om han omplaceras eller sägs upp.

  349. Men han dör redan 1810
    och blir således-

  350. -den sista officiella finska
    översättaren under det svenska styret.

  351. Därmed upphör traditionen
    med finska lagöversättare i Stockholm-

  352. -som började redan på 1580-talet
    när Mårten översatte landslagen.

  353. Denna institutionaliserade tradition-

  354. -som från och med 1735
    ingick i kanslikollegiet-

  355. -inbegrep många dekretöversättare
    som stressade och underbetalda-

  356. -säkert gjorde sitt bästa
    och skötte många praktiska göromål-

  357. -vid sidan av sina ordinarie uppgifter.

  358. Arbetet med utvecklingen av lagspråket
    flyttades till Finland.

  359. Men de svenska lagarna
    gällde även i storfurstendömet Finland.

  360. Översättningen av dekret organiserades
    på nästan samma sätt som i Stockholm.

  361. Här fanns kanslikollegiet
    där översättaren hade sitt ämbete.

  362. I Finland, som var en autonom del
    av ryska kejsardömet-

  363. -fanns en senat
    där man inrättade en översättartjänst-

  364. -som innehades av ett flertal personer.

  365. De är rätt många
    och deras namn är kända.

  366. Jag har själv skrivit om deras
    förehavanden i ett par kortare artiklar.

  367. När jag hade färdigställt presentationen
    insåg jag...

  368. ...att jag inte vet något om
    vad som hände i Stockholm-

  369. -efter att riksgränsen ändrades.

  370. Den finska populationen
    måste ju ha ökat-

  371. -eftersom många tjänstemän
    flydde till Sverige.

  372. Men det som händer i Sverige
    försvinner liksom.

  373. Åtminstone som intresseområde
    för finska forskare.

  374. Intresset kommer egentligen tillbaka
    först på 1900-talet.

  375. Å andra sidan står det klart
    att allt det som har hänt här...

  376. ...inte har försvunnit ur arkiven,
    utan det har lagrats på samma ställe-

  377. -som det arbete
    som gjordes under det svenska styret.

  378. Så allt material finns på Riksarkivets
    Mariebergsfilial i Stockholm.

  379. Men jag är rädd för att ingen
    efter Martti Rapola på 1920-talet-

  380. -har tittat i arkiven,
    åtminstone bland språkforskare.

  381. Men om det tidiga juridiska arbetet
    som gjordes under det svenska styret-

  382. -intresserar någon, så går det bra
    att besöka Kotus webbplats.

  383. På kaino.kotus.fi/aineistot/ finns
    Mårtens översättning av landslagen-

  384. -och många dekrettexter
    från 1700- och 1800-talet-

  385. -som jag nämnt i presentationen.

  386. Och här ser ni några
    av mina viktigaste källor.

  387. Den som bäst presenterar översättarna
    är kanske Einar V. Juvas artikel.

  388. I de essäer jag själv har skrivit
    för Kielikello och Kieliviesti-

  389. -har jag försökt
    att dra lite paralleller-

  390. -med skriftspråkets allmänna utveckling.

  391. Och utvecklingsjämförelsen
    sträcker sig till 1800-talet.

  392. Tack.

  393. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Finskt lagspråk under det svenska styret

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkhistoria, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Gamla och nya nyord i finskan

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss