Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017 : Du tror inte på det här, eller hur!?Dela
  1. Linné kände till
    ungefär 1 500 arter.

  2. I början på 1920-talet uppskattade
    man antalet till tio gånger så många.

  3. Och i dag känner vi till
    över 27 000 insekter i Sverige.

  4. Det största djur som finns
    får väldig brådska

  5. var gång det drar ihop sig
    till åska

  6. Han säger "Åh" och äter allt muller

  7. och därför så blir det
    mindre buller

  8. Och därför finns det
    blixtar utan muller

  9. och djuret heter
    huller-om-buller

  10. Det minsta djur
    som funnits var så litet

  11. så magert och så tunt
    och ruskigt slitet

  12. Det var en fnill
    som var så svår att finna

  13. att en bacill
    kunde be den försvinna

  14. Han var så liten
    att hans huvud värkte

  15. men glad ändå om någon
    honom märkte

  16. Du tror inte på
    det här, eller hur

  17. men visan handlar
    om okända djur

  18. Många är långa och
    svåra att fånga

  19. Många syns inte
    men finns ändå

  20. Många är gula och fula
    och gröna

  21. och sköna och gula
    eller blå

  22. Många är stora som hus eller så

  23. men de flesta är små,
    mycket små, mycket små

  24. Hallå.
    Ni tror inte på det här, eller hur?

  25. Ni tror nog
    att det här är "fake news".

  26. Men faktum är att alla organismer
    som har visats här på bilden-

  27. -finns i Sverige,
    och en del är till och med vanliga.

  28. Den här skorpionsländan
    är ett exempel.

  29. Den här är fotograferad
    inne på SLU:s campus.

  30. Fantastiskt. Olle Adolphsons sång
    handlar om okända djur.

  31. Och det är precis vad det svenska
    artprojektet handlar om också.

  32. Projektet handlar om djur, växter,
    svampar och andra organismer-

  33. -som vi vet lite eller ingenting om.

  34. Och faktum är att det här är
    ett världsunikt projekt.

  35. Inget annat land har ett sånt här
    enastående svenskt artprojekt.

  36. Jag ska ge en liten bakgrund först.

  37. Linné började ju att beskriva
    en massa arter i Sverige.

  38. Han hittade ungefär 3 600 arter.

  39. 240 år senare
    gjordes en ny uppskattning.

  40. Och då var antalet uppe i över
    50 000 arter - en enorm stegring.

  41. Som ni ser har proportionerna
    förändrats ganska mycket.

  42. Linné kände till
    mycket kärlväxter och leddjur-

  43. -alltså insekter,
    kräftdjur, och så vidare.

  44. Och så kände han till
    många ryggradsdjur.

  45. Men nu vet vi att leddjuren utgör
    en ofantligt mycket större andel-

  46. -och vi känner till
    mycket mer svampar.

  47. Ryggradsdjuren har krympt ihop
    till en liten strimma.

  48. Och kärlväxterna har minskat -
    inte i antal, men i relation.

  49. Det har gjorts uppskattningar av
    antalet insekter i Sverige.

  50. Linné kände till 1 500 arter.

  51. I början på 1920-talet
    uppskattade man antalet till...

  52. ...ungefär tio gånger så många.

  53. I dag känner vi till
    över 27 000 insekter i Sverige.

  54. En nyligen gjord uppskattning
    av Fredrik Ronquist med flera-

  55. -menar på att det finns
    över 31 000 arter i Sverige.

  56. Så för att öka kunskapen om den
    biologiska mångfalden i Sverige-

  57. -startade Svenska artprojektet 2002-

  58. -på uppdrag av
    Sveriges riksdag och regering.

  59. Och Artdatabanken
    fick hålla i trådarna.

  60. Målsättningen är att
    hitta, identifiera och beskriva-

  61. -alla flercelliga
    organismer i Sverige.

  62. Projektet vilar på tre huvuddelar.

  63. Det är dels inventeringar som görs
    i skogen - eller naturen, snarare.

  64. Det är taxonomisk forskning, framför
    allt i samlingar och laboratorier.

  65. Sen är det publicering, både
    vetenskaplig och populärvetenskaplig.

  66. För att projektet ska funka
    är vi beroende av museerna.

  67. Och följaktligen
    stöttar vi dem ekonomiskt.

  68. Museisamlingarna utgör unika skatter-

  69. -som är en oersättlig tillgång
    i den taxonomiska forskningen.

  70. Sedan vi började projektet har
    ungefär 75 forskare fått stöd av oss.

  71. De får söka pengar
    för olika forskningsprojekt.

  72. Detta har lett till publiceringen
    av över 500 vetenskapliga artiklar.

  73. Det har också gjort att museerna
    kunnat digitalisera mycket av-

  74. -de föremål
    och även fynddata som de har-

  75. -för att detta ska kunna göras
    tillgängligt för folk mer effektivt.

  76. Det har resulterat i
    att museerna kunnat anställa folk-

  77. -som har kunnat jobba med specifika
    grupper som är dåligt kända.

  78. Under de tretton år
    som projektet har pågått-

  79. -har det hittats ungefär
    tretusen nya arter för Sverige.

  80. Ungefär en tredjedel
    är helt okända för vetenskapen.

  81. Ingen människa i hela världen
    kände till dem tidigare.

  82. Merparten är insekter-

  83. -men även rätt många andra
    ryggradslösa djur-

  84. -och även
    en del svampar och lavar och annat.

  85. All
    den här taxonomiska informationen-

  86. -om arters namn och släktskap-

  87. -hamnar i vår taxonomiska databas,
    Dyntaxa-

  88. -och där finns i dag
    ungefär 95 procent-

  89. -av alla de flercelliga organismer
    som vi känner till i Sverige.

  90. Och förutom information
    om namn och släktskap-

  91. -så finns där länkar
    till andra ställen.

  92. Till exempel till
    vår digitala artfaktainformation-

  93. -där vi samlar information om arters
    utseende, levnadsförhållanden, o.s.v.

  94. Den är under uppbyggnad,
    så som Lena berättade.

  95. Vi får höra Artur Larsson
    berätta om det här senare.

  96. Som ni förhoppningsvis känner till
    publicerar vi nationalnycklar-

  97. För att kunna kommunicera med
    vanliga människor-

  98. -måste man ha
    svenska namn på organismer.

  99. Och ni ser här några exempel på arter
    med rätt spännande namn.

  100. Erkänn att "snigelkott"
    låter mycket mer intressant-

  101. -än "Aeolidia papillosa".

  102. Och hur många av er har någon
    relation till Lineus longissimus?

  103. Men om jag säger
    att den heter långsnöre-

  104. -och faktiskt är
    världens längsta djur-

  105. -som kan bli femtio meter långt
    - tjugo meter längre än en blåval-

  106. -och är giftig
    och finns på svenska västkusten-

  107. -då glömmer ni den aldrig, eller hur?

  108. Varför finns Svenska artprojektet?
    Varför är det viktigt?

  109. Jo, arter är ju grunden
    för all biologi.

  110. Om man inte vet vad man studerar
    blir de flesta studier meningslösa.

  111. Man måste känna igen dem
    och veta vad de heter.

  112. Det är inne att tala om
    ekosystemtjänster i dag.

  113. Men alla ekosystem är ju
    uppbyggda av just arter.

  114. För att vi ska förstå nånting
    om de här ekosystemen-

  115. -och de så kallade tjänster
    som de tillhandahåller-

  116. -måste vi försöka förstå
    de arter som ingår i ekosystemen.

  117. Det säger sig självt att naturvård
    i grunden handlar om skydd av arter.

  118. Så det Svenska artprojektet
    är av fundamental betydelse.

  119. En liten framtidsspaning här.

  120. Man skulle kunna tänka sig
    att man med hjälp av artkunskap-

  121. -och modern teknologi skulle kunna
    automatisera inventeringen av faunan.

  122. Man skulle kunna ha en malaisefälla,
    som vi ska få höra om strax-

  123. -som samlar in
    massor med insekter i fällan.

  124. Sedan skulle de
    automatiskt kunna dna-sekvenseras-

  125. -och informationen skulle kunna
    skickas till Naturvårdsverket.

  126. Och det här förutsätter
    taxonomisk kunskap-

  127. -att det finns en
    dna-referensdatabas-

  128. -som alla de här sekvenserna
    kan jämföras med.

  129. Sen ska man inte sticka under stol
    med att det är kul med arter.

  130. När man inser
    hur mycket organismer det finns-

  131. -i Sverige, i vår närnatur-

  132. -och att många av dem
    i princip är helt okända-

  133. -så sporrar det till
    att undersöka naturens mångfald.

  134. Men som vi alla vet är denna
    mångfald, som vi är beroende av-

  135. -kraftigt hotad.

  136. Och många organismer som finns i dag
    kommer förmodligen dö ut-

  137. -innan vi ens får kunskap om
    att de existerar-

  138. -eller vilka roller
    som de spelar i ekosystemen.

  139. Så Svenska artprojektet behövs.
    Mycket mer forskning behövs.

  140. Tack.

  141. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Du tror inte på det här, eller hur!?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artdatabanken, Arter (biologi) , Biologi, Faunavård, Floravård, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Papperslös

Alla har rätt att erkännas som person men utan personnummer har du ingen rätt till vård i Sverige. Vi besöker Rosengrenska stiftelsens ideella vårdcentral som erbjuder vård för papperslösa flyktingar.

Fråga oss