Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017 : Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-taletDela
  1. Finskan har tidvis
    setts som ett problem-

  2. -och finnarnas beteende
    har tidvis setts som ett problem.

  3. Jag har studerat skogsfinnarna
    de senaste åren.

  4. Jag är inte språkvetare,
    men språkfrågan kommer ständigt upp-

  5. -i det material jag undersöker.
    Den kan inte hållas isär från etnicitet.

  6. Vi har redan diskuterat skammen
    som förknippas med sverigefinskheten.

  7. Det är också ett tema-

  8. -som syns i studier om skogsfinnarna
    och deras språk och traditioner.

  9. Projektet som ledde mig till
    att studera skogsfinnarna-

  10. -hette också "Från skam till stolthet".
    På 1900-talet har det nämligen vänt.

  11. Man skämdes för sina skogsfinska rötter
    och teg om dem.

  12. Men på 1980-/1990-talet
    har skammen vänts till stolthet.

  13. I dag ska jag inte tala om 1900-talet,
    utan börja i slutet av 1600-talet.

  14. Och som sagt,
    språket står i centrum för föredraget.

  15. Jag tar upp frågor
    om skogsfinnarnas språk-

  16. -och undersöker språkets status
    i skogsfinnarnas områden.

  17. Hur förhöll sig myndigheterna till
    det finska språket och de finskspråkiga?

  18. Min utgångspunkt
    är två historiska händelser.

  19. Den ena från slutet av 1600-talet
    i Gästrikland och Hälsingland-

  20. -och den handlar om en finsk prästs
    verksamhet i dessa områden.

  21. Den andra utgångspunkten är från
    hundra år senare i Värmland-

  22. -1790–1820. Under den här perioden-

  23. -inledde lokala präster
    en kampanj bland finnar-

  24. -för att de skulle lära sig svenska.

  25. Samma fråga har upprepats
    under skogsfinnarnas hela historia.

  26. Myndigheterna har klagat
    på finnarnas otillräckliga svenska.

  27. Vilka åtgärder har man då vidtagit
    för att de ska lära sig svenska?

  28. Den här kartan visar migrationen,
    som ni kan bekanta er med-

  29. -i exempelvis i Maud Wedins verk.

  30. Genom kartan vill jag visa hur utbredd
    den skogsfinska befolkningen var.

  31. Ofta är skogsfinnar synonymt
    med värmlandsfinnar.

  32. I Finland
    finns det också en föreställning om-

  33. -att de är en och samma sak.

  34. Men som ni ser på kartan
    hade dessa grupper spridit sig-

  35. -på ett ganska stort område
    i mellersta Sverige och även i Norge-

  36. -från Kongsvinger ända till Oslo.

  37. Skogsfinnarna och deras svedjebruk
    fanns alltså på ett stort område.

  38. De kom via Gävle
    och även söder om Stockholm.

  39. Och som sagt, mitt fokus är på Gävle
    och prästens verksamhet där.

  40. Värmlandsfinnarna flyttade inte direkt
    från Finland till Värmland-

  41. -utan migrationen skedde gradvis.

  42. De flyttade successivt västerut
    eftersom svedjebruk var en expansiv...

  43. ...försörjning.
    De som bosatte sig i Värmland-

  44. -var ofta andra eller tredje
    generationens skogsfinnar.

  45. De var alltså födda i Sverige,
    på den här sidan av Bottniska viken.

  46. Mitt föredrag
    handlar också mycket om religion-

  47. -vid sidan av språk, eftersom religionen
    var en viktig faktor på den tiden.

  48. Om vi jämför med situationen
    på den finska sidan-

  49. -så var ämbetsspråket
    i Finland svenska.

  50. Men efter reformationen
    betonade man bruket av folkmål-

  51. -i undervisning och utövning
    av religion, vilket i Finland innebar-

  52. -att språket i gudstjänster
    och kristendomsundervisning var finska.

  53. Och det var också
    den religiösa litteraturens språk.

  54. Det finska språket utvecklades
    alltså inom ramen för religionen.

  55. I kyrkolagen från 1686 stadgas
    att prästen ska vänja sig vid-

  56. -att tala korrekt finska,
    inom parentes svenska.

  57. I den svenska versionen
    står det enbart "svenska".

  58. Först 1806 antog man i Finlands
    biskopsstift en förordning om-

  59. -att prästerna
    ska kunna både finska och svenska.

  60. Vid den här tiden var det inte språket
    som band samman folk-

  61. -utan religionen. En gemensam religion
    var den viktiga faktorn.

  62. Och den var luthersk ortodoxi
    vid den här tiden.

  63. Det var folkets plikt att behärska
    grunderna i kristendomen, Guds lag.

  64. De skulle regelbundet
    gå på gudstjänsten och ta nattvarden.

  65. Lagen byggde på de tio budorden,
    och folket skulle leva efter dem.

  66. På 1600-talet trodde man också
    att Gud hämnas kollektivt på folket-

  67. -om en individ eller en grupp
    inte lever upp till lagen.

  68. Det fanns många bevis på det:
    naturkatastrofer, epidemier, krig-

  69. -hungersnöd och liknande.

  70. Till ortodoxin
    hörde också sträng kontroll.

  71. Prästerna
    stod i centrum för denna kontroll.

  72. De utförde
    regelbundna förhör om kristendom.

  73. Människorna skulle lära sig läsa
    och de skulle också kunna trossatserna.

  74. Att de gick på gudstjänster
    och tog nattvarden kontrollerades noga.

  75. Och som historikern
    Kari Tarkiainen har sagt-

  76. -krävde detta ett gemensamt språk
    för prästerna och folket.

  77. Det var ett problem i finnskogarna, för
    de flesta prästerna var svenskspråkiga-

  78. -och kunde inte kommunicera
    med de finskspråkiga.

  79. Exempel på hur man i praktiken
    utövade kontrollen och följde upp den-

  80. -var husförhörslängder,
    som de heter på svenska.

  81. Husförhörslängderna är också
    en guldgruva för släktforskare-

  82. -eftersom man i dem kan läsa-

  83. -hur det har gått för släkten
    i läsförhör och andra sammanhang.

  84. I dem finns namnen på alla i hushållet:
    föräldrar, barn-

  85. -far- och morföräldrar, syskon som bor
    hemma, tjänstefolk, drängar och pigor.

  86. Deras kunskaper i kristendom
    är noga noterade, likaså nattvardsbesök-

  87. -och senare även vaccinationer. Därav
    uttrycket "konfirmerad och vaccinerad".

  88. Vaccinationskolumnen
    tillkom på 1800-talet.

  89. Några ord om bosättningsfasen, trots att
    den inte ingår i mitt forskningsområde.

  90. Men den är en intressant utgångspunkt.

  91. När expansionen ägde rum
    i exempelvis Bergslagen-

  92. -var det möjligt
    att ordna tvåspråkiga tjänster-

  93. -till exempel genom kyrkan.

  94. I Bergslagen bildades nya församlingar
    som anlitade finskspråkiga präster.

  95. Kari Tarkiainen menar att dessa präster
    troligen hade skogsfinska rötter.

  96. De hade studerat till präst i Åbo.

  97. Men det fanns även svenskspråkiga
    präster som hade studerat i Åbo-

  98. -och som hade lärt sig finska.

  99. Det var alltså fullt möjligt-

  100. -att ordna tvåspråkiga tjänster
    åt församlingsborna.

  101. Och inte bara inom kyrkan,
    utan även inom rättsväsendet-

  102. -såg man till
    att ha finskspråkiga representanter.

  103. Kyrkan var också
    en viktig informationskanal.

  104. Genom den förmedlades
    kungörelser, förordningar-

  105. -lagändringar
    och annan samhällsinformation.

  106. Det var också ett problem
    ur ett språkperspektiv-

  107. -att de som inte förstod svenska
    gick miste om kungörelserna.

  108. I Finland hade man också problem,
    för att kungörelserna gavs på svenska-

  109. -och prästen försökte snabbt
    översätta dem till finska.

  110. Folket kanske inte alltid
    riktigt förstod vad de gick ut på.

  111. Ett minne från den tiden
    är en finsk bibel i Ljusnarsbergs kyrka.

  112. Men inställningen ändras
    efter bosättningsfasen.

  113. När den första generationen präster
    närmade sig pensionen-

  114. -och ett generationsskifte skulle ske,
    då bestämde sig biskopsstiftet-

  115. -att de inte skulle ersättas
    med finskspråkiga präster.

  116. Jag tolkar det så att kyrkans
    alla tjänster på finska skulle tas bort.

  117. Biskop Laurentius ansåg att andra
    generationens finnar kunde svenska.

  118. Det fanns inget behov
    av tjänster på finska.

  119. Beslutet togs av praktiska skäl: finskan
    orsakar "mycket oreda och oriktighet".

  120. Finnarna kunde låtsas att de inte kunde
    svenska, till exempel i rättegångar.

  121. Han menade
    att de använde språket strategiskt.

  122. Kontrollaspekten var också en faktor.
    Prästerna kunde inte fullt ut-

  123. -kontrollera denna grupp
    som påstod sig inte kunna svenska.

  124. Men 30 år senare, 1681-

  125. -tog finnarna i Ljusnarsberg
    saken till tingsrätten.

  126. Tingsrätten i sin tur
    sände frågan vidare till kungen.

  127. Jag vet inte vad kungen beslutade,
    men vid samma tid-

  128. -tog man hårdare tag mot språket.

  129. Så kungens svar på överklagandet
    var knappast positivt.

  130. Samtidigt...

  131. Om man vill förstå varför inställningen
    till finskan blev hårdare-

  132. -och ser det ur ett bredare perspektiv-

  133. -så vet man att Skåne försvenskades
    med krafttag vid samma tid.

  134. 1682 kom ett kungligt beslut
    där det stod-

  135. -att finnarna måste lära sig svenska
    för att lära sig den kristna tron.

  136. Det anges också ständigt
    som motiv till kraven-

  137. -att kristendomens språk är svenska
    på den här sidan av Bottniska viken.

  138. Guvernörens uppgift var att se till
    att så också skedde.

  139. Vilka åtgärderna var eller om det
    överhuvudtaget fanns några vet vi inte.

  140. Men det stod också
    att om finnarna inte lär sig svenska-

  141. -så ska de skickas tillbaka till Finland
    där de lär sig kristendomen på finska.

  142. Det förblev bara ett hot, och vi vet
    inte om de fick någon undervisning.

  143. Saken kanske glömdes bort.
    Åtminstone till början av 1690-talet-

  144. -då prosten Johan Schäfer,
    från Åbo, där han studerat-

  145. -och sedermera blivit
    hovpredikant i Stockholm-

  146. -valdes till prost i Gävle.
    Året var 1690.

  147. Schäfer reste runt i finnskogarna
    och överraskades nog av-

  148. -att det fanns så många finsktalande.

  149. Han undrade om han anställdes
    för sina kunskaper i finska-

  150. -men det verkar inte så. Trots det var
    han överraskad av antalet finskspråkiga.

  151. Men det var ingen fullständig
    överraskning för ärkebiskopen.

  152. Svebilius hade ju
    utforskat dessa områden-

  153. -och stött på finnar
    som inte kunde svenska.

  154. Det kan ha varit
    en av anledningarna till-

  155. -att man senare utsåg Schäfer
    till kontrollant i finnskogsområdena.

  156. Han började genast predika och lära ut
    på finska i de här områdena.

  157. Med hänsyn till det hårdare
    språkklimatet där man hotar-

  158. -att skicka tillbaka folk till Finland
    är det överraskande-

  159. -att det nu är tillåtet för Schäfer
    att resa runt och undervisa på finska.

  160. Han reser systematiskt från by till by
    och kartlägger antalet finnar-

  161. -och planerar åtgärder
    för att ordna undervisning på finska.

  162. Frågan är
    om det skedde av praktiska skäl-

  163. -eller om Schäfer var så stark
    och driftig att han tog för givet-

  164. -att en finsk präst lika gärna
    kan erbjuda tjänster på finska.

  165. Svebilius hade gjort en inspektionsresa
    till Hälsingland och Gästrikland.

  166. Och han konstaterade att till exempel
    Hasselas finnar försummar Guds ord.

  167. Finnarna försvarade sig också
    storordigt och högljutt-

  168. -men biskopen förstod dem inte
    för att de hellre talade finska.

  169. Överheten var alltså
    förmodligen medveten om situationen-

  170. -och var kanske därför positiv
    till Schäfers verksamhet.

  171. På tal om Hassela, i det digitala
    arkivet finns det ett förhörsprotokoll-

  172. -där det finns information... Det här
    är alltså året före Svebilius resa.

  173. I protokollet finns information om
    individernas kristendomskunskaper.

  174. Men av det framgår också...
    Nu ser ni en tydligare version.

  175. Av protokollet framgår också
    att folk var tvåspråkiga i Hassela.

  176. Somliga kunde vissa saker på finska,
    medan andra kunde dem på svenska.

  177. Några kunde
    Fader vår, trosbekännelsen-

  178. -och de tio budorden på finska.

  179. De kunde läsa dem utantill. I exemplet
    säger Anna: "Gud vet vad jag kan."

  180. Man kan fråga sig
    om prästen kunnat finska.

  181. Hur kan han veta
    vad någon kan på finska annars?

  182. Listan finns i Richard Gothes
    bok "Hassela-finnarna"-

  183. -om någon vill ha mer information.

  184. Man kan också se
    hur detaljerat folks kristna kunskaper-

  185. -upptecknades,
    hölls reda på och följdes upp.

  186. Kanske inte alltid så här detaljerat,
    utan i kolumner där man kryssade för.

  187. Det intressanta för språkforskare
    är att det fanns tvåspråkighet.

  188. En del hade kanske lärt sig
    budorden och böner på finska hemma.

  189. Som sagt började Schäfer målmedvetet
    kartlägga de finska områdena.

  190. Alltså antalet finnar
    och vilka byar de bodde i.

  191. 1693 besökte han
    socknarna Ockelbo och Ovansjö-

  192. -där han registrerade 226 finnar.
    Siffrorna inkluderar troligen inte barn-

  193. -eftersom han var intresserad av dem
    vars plikt var att kunna trossatserna.

  194. Det gällde inte små barn.

  195. I Hälsingland registrerade han
    nästan ett tusen finnar.

  196. Han gjorde även
    språkdemografiska anteckningar.

  197. En vanlig vanföreställning var-

  198. -att finnarna hade lärt sig svenska
    i de här områdena.

  199. Men han konstaterar
    att så inte var fallet.

  200. Män som rör sig ute bland folk,
    bland svenskar, och säljer saker-

  201. -till exempel på marknader,
    har lärt sig svenska-

  202. -men pratar svenska med brytning.

  203. Kvinnor, barn och tjänstefolk ansågs
    vara nästintill okunniga, "rama finnar".

  204. Det talades ju tidigare om skam-

  205. -och Schäfer försvarar finnarna-

  206. -för som han tvingas konstatera
    kan de varken svenska eller trossatser-

  207. -och lever som hedningar,
    som Schäfer beskriver det.

  208. De riskerar att hamna i helvetet,
    och prästen oroar sig för deras själ...

  209. ...efter döden. Han ansåg sig också
    vara ansvarig för deras själ.

  210. Han försvarar
    bristen på språkkunskaper-

  211. -och säger att svenskarna skrattar
    åt finnarnas svenska med brytning.

  212. Därför är finnarna rädda
    för att tala svenska.

  213. Han nämner också spänningar
    mellan folkgrupperna-

  214. -och att finnar helst gifte sig
    inom sin egen grupp.

  215. Han betonar det andliga mörkret och
    ser sig själv som Johannes döparen-

  216. -som vandrar omkring i öknen och
    försöker döpa och lära halvhedningarna.

  217. Det är ganska typiskt
    och gäller inte bara finnarnas-

  218. -utan också samernas omvändelse.

  219. Det var ganska mycket jobb för en man.

  220. Han reste runt i Gästriklands
    finska trakter och i Hälsingland.

  221. Han undervisade, delade ut nattvarden
    och höll gudstjänster.

  222. Han fick också
    en avlönad finsk assistent-

  223. -med vilken han delade dessa områden
    och sina uppgifter.

  224. Men hans verksamhet
    upphör så småningom.

  225. Redan 1697
    var Delsbos kyrkoherde Phragmenius-

  226. -uppenbarligen kritisk
    mot den finskspråkiga verksamheten.

  227. I mina källor
    finns inga texter av Phragmenius-

  228. -men han nämns i Schäfers rapport
    till kungen som en av de präster-

  229. -som inte är så nöjda
    med Schäfers verksamhet.

  230. Han inkräktade ju på deras område-

  231. -eftersom de fick ersättning
    för religiösa riter-

  232. -såsom dop, bröllop och begravningar.

  233. Så Schäfer och hans kollegor
    gjorde intrång på prästernas område.

  234. Det fanns en ekonomisk konflikt, men
    det handlade säkert också om principer.

  235. Så Phragmenius ansökte snabbt
    om befrielse för de finnar i Delsbo-

  236. -som klagade på tvånget
    att delta i den finska undervisningen.

  237. Och domkapitlet beviljade befrielse
    från den finska verksamheten.

  238. Men det kan ha funnits
    en strategi bakom.

  239. Liknande ansökningar
    gjordes även på annat håll.

  240. För folk kanske det inte spelade så stor
    roll om predikan var finsk eller svensk.

  241. De kanske helst ville slippa den helt.
    Så det här kanske var ett svepskäl.

  242. För även Schäfer hade svårt att få folk
    att komma till de här tillställningarna.

  243. Han stämde till och med
    en grupp finnar-

  244. -som uteblev från husförhören.

  245. Att de uteblev kan man förstå,
    då resorna var långa och vägarna dåliga.

  246. Förmodligen pågick
    en maktkamp i prästerskapet-

  247. -som hade negativa effekter
    på den finska verksamheten.

  248. På riksmötet 1720 talade prästerna om
    att fortsätta den finska verksamheten.

  249. Det behövdes mer anslag till norr,
    dels för att omvända samerna-

  250. -dels för att det förekom religiösa
    oroligheter i Umeå som krävde...

  251. ...mer anslag.

  252. Pengarna skulle tas från verksamheten
    i Hälsingland och Gästrikland.

  253. Motiveringen var
    att finnarna nu hade lärt sig svenska.

  254. Dessutom fanns det redan
    två finska präster i de här områdena.

  255. Alltså inte bara Schäfer.

  256. Man ansåg
    att verksamheten inte behövdes längre.

  257. Det verkar som om
    den finska verksamheten sågs-

  258. -som en tillfällig lösning
    tills finnarna lärt sig svenska.

  259. Genom till exempel domböcker vet vi-

  260. -att det i trakten fanns finskspråkiga
    som inte kunde svenska.

  261. I domböckerna nämns
    några anklagade helare-

  262. -som inte kunde svenska,
    utan behövde tolk vid rättegången.

  263. Då går vi över till Värmland.

  264. Kartan är lite otydlig, men
    i nedre hörnet ser vi Östmarks socken.

  265. Kartan är ritad
    av Karl Bernhard Wiklund-

  266. -som var professor i finsk-ugriska språk
    vid Uppsala universitet.

  267. Han reste till Värmland
    i slutet av 1800-talet.

  268. Och här skisserar han
    det finska språkets spridning.

  269. På den tiden jag undersöker var
    språkets spridning säkert mycket större.

  270. Jag får ofta frågor om antalet
    skogsfinnar, men vi har inga exakta tal.

  271. Richard Broberg uppskattar
    att det i slutet av 1600-talet-

  272. -fanns cirka 6 000 finnar i Värmland.

  273. Hur förhöll sig då myndigheterna
    i Värmland till det finska språket?

  274. Det finns källor ända från 1646,
    då röstläget var ungefär som...

  275. ...som i Hälsingland 1682.

  276. Finskan och finnarnas beteende
    har tidvis setts som problem-

  277. -men inte alltid. Man får inte
    generalisera utifrån källorna.

  278. Men det var inte bara i Värmland,
    utan även i Hälsingland och Gästrikland-

  279. -som finnarna hade ett rykte om sig
    att vara styvsinta.

  280. De vill inte lära sig svenska
    och lär inte sina barn svenska.

  281. Men det var nog inte styvsinthet.

  282. Finnarna bodde i enspråkiga områden
    och klarade sig bra utan svenska.

  283. Kvinnor och barn, som var hemma,
    pratade finska med varandra.

  284. Men myndigheterna
    såg det som styvsinthet-

  285. -och ovilja att lära sig svenska.

  286. Man klagade också på att finnarna
    åsidosatte sina förpliktelser-

  287. -såsom kyrkobesök och andra möten-

  288. -och förklaringen är ju
    att de bodde långt från kyrkan.

  289. Det kunde vara flera mil dit, så de
    kunde inte gå i kyrkan regelbundet.

  290. Och samma gällde sockenstämmor.

  291. Man klagade också på att de inte
    deltog i dagsverken och vägunderhåll.

  292. Men det var inte bara finnarna
    som inte gick i kyrkan-

  293. -utan de svenska prästerna klagade lika
    mycket. Och likadant var det i Finland.

  294. Alla klagade på
    att vissa inte går i kyrkan regelbundet.

  295. Avståndet var ett problem i glesbygder.

  296. Schäfers förhör av finnar
    skedde i januari och februari.

  297. Och när det var flera mil till kyrkan-

  298. -kan man lätt förstå
    att alla inte kunde ta sig dit.

  299. Av Schäfers listor framgår
    att det ofta var kvinnor som var hemma.

  300. De var ofta hemma med barn
    medan männen gick i kyrkan.

  301. Ser vi på vad
    landshövding Mörner från Älvdal...

  302. Inte att förväxla med Älvdalen,
    där prinsessan Sofia kommer från.

  303. Mörner gjorde en kontrollresa
    till Värmland 1762.

  304. Och han konstaterade detsamma
    som Schäfer gjort i Hälsingland:

  305. Männen kunde svenska
    eftersom de umgicks med svenskar.

  306. Men bland kvinnor och äldre
    var det flera som inte kunde svenska.

  307. Många av kvinnorna som var 20 år eller
    äldre hade aldrig tagit nattvarden-

  308. -på grund av språket.
    De kunde alltså inte svenska.

  309. På vissa orter använde prästerna tolk,
    vilket kan vara problematiskt-

  310. -om nattvarden förutsätter
    att man har biktat sig för prästen-

  311. -och berättat
    om sina bekymmer och synder.

  312. Då vill man nog inte använda tolk.

  313. Ni vet säkert vad det innebar
    om man inte tagit nattvarden.

  314. Utan regelbunden nattvard-

  315. -har man inte
    fulla medborgerliga rättigheter.

  316. Innan man ingår äktenskap
    förhörs man på trossatserna-

  317. -som man måste kunna
    för att få ta nattvarden.

  318. Förhören sker regelbundet
    under en persons olika livsfaser.

  319. Då avslöjas om man kan trossatserna.
    Om inte, då får man ingen lysning.

  320. Vissa befattningar
    krävde också nattvardsbesök.

  321. Så det var inte bara en kyrklig...

  322. ...ritual, utan den hade även större
    konsekvenser för en persons liv.

  323. Mörners kortsiktiga lösning
    gick ut på metoder med vars hjälp-

  324. -ungdomar skulle lära sig svenska.

  325. I samma område
    hade man tidigare föreslagit-

  326. -att finnarna
    när de läste Bibeln på söndagar-

  327. -skulle diskutera sinsemellan
    på svenska för att lära sig språket.

  328. Men i Mörners förslag skulle
    ungdomarna söka jobb i svenska trakter-

  329. -som pigor eller drängar på
    svenska gårdar där de lär sig språket-

  330. -i god tid
    före konfirmationsundervisningen-

  331. -som inte var riktigt som den är i dag.

  332. Mörners långsiktiga lösning var
    att bilda fler församlingar och kyrkor-

  333. -så att resan till kyrkan blir kortare.

  334. Då flyttar vi oss
    till slutet av 1700-talet-

  335. -till exempel till Östmark i Värmland
    där prosten Schelin-

  336. -inledde en kampanj för
    svensk- och kristendomsundervisning.

  337. Uppgifterna är från en rapport
    som han upprättade 1801-

  338. -men verksamheten
    kan även följas i andra dokument.

  339. I rapporten kartlägger han den
    finska befolkningen i norra Värmland.

  340. Den fanns i två härader.
    I Fryksdal i socknarna Gräsmark-

  341. -Fryksände och Östmark.
    Och i Älvdal i socknarna Ny och Dalby.

  342. Schelin konstaterar att finnarna har
    bevarat sitt språk ganska rent i 200 år.

  343. Jag vet inte hur han kunde bedöma det.

  344. Men han ansåg att de flesta
    förstår och kan tala svenska.

  345. De har också bevarat sin klädstil och
    sin byggstil, såsom rökpörte och bastu.

  346. Han analyserar finnarna
    och konstaterar-

  347. -att det finns två olika typer.
    Han delar upp finnarna i två kategorier.

  348. En del håller på att försvenskas-

  349. -vilket är logiskt eftersom de bor nära
    svenskar och har haft kontakt-

  350. -med landets "gamla och egentliga
    invånare" och anammat deras livsstil.

  351. Dessa finnar
    utgör normen i Schelins analys.

  352. De är mer civiliserade eftersom
    de liknar svenskarna mest.

  353. De har gett upp sin
    "nationella grovhet", enligt Schelin-

  354. -och kommer att assimileras
    med ursprungsbefolkningen-

  355. -vilket redan har skett
    i häraderna Nordmark och Jösse.

  356. Men gruppen
    som bor nära norska gränsen-

  357. -har kvar sitt finska kynne,
    enligt Schelin.

  358. Här råder sedeslöshet
    och ett ohämmat leverne.

  359. Prästerna har haft svårt
    att förhindra det på grund av avstånden-

  360. -som gör att prästerna bara
    besöker dem ett par gånger om året.

  361. Sedeslösheten
    och det ohämmade levernet-

  362. -hade Schelin och hans kaplaner
    kämpat emot i decennier i Östmark.

  363. Det sattes in alla möjliga åtgärder
    för att få stopp på sedeslösheten.

  364. Problemet fanns inte enbart hos
    finnarna, men nu handlar det om dem.

  365. Denna kamp
    fördes av prästerna runtom i Sverige.

  366. På 1700-talet ansåg man
    att kristendomen var hotad-

  367. -och att sedeslösheten skulle ta över.

  368. Deras huvudsakliga talspråk var finska,
    trots att de kunde svenska med brytning.

  369. Men de ansågs vara motvilliga
    att lära sina barn svenska.

  370. I protokollen som Schelin skrev
    i slutet av 1700-talet-

  371. -upprepas motvilligheten ofta,
    som jag nämnde tidigare.

  372. Det som hände var
    att prästerna kontaktade domkapitlet-

  373. -som i sin tur kontaktade kungen-

  374. -och man äskade medel
    för att åtgärda problemet.

  375. Man beviljades ett femårigt stöd
    vars mål var att få finnarna-

  376. -att visa intresse
    för kristendom och hyfs.

  377. De skulle också lära sig svenska, som
    var vägen till upplysning och räddning.

  378. Man diskuterar inte längre...
    I början av 1700-talet diskuterade man-

  379. -om man kunde anställa
    en ambulerande finskspråkig präst-

  380. -men den diskussionen
    finns inte alls i slutet av 1700-talet.

  381. Så det svenska språket fortsätter
    att vara kristendomens språk i Sverige.

  382. Man anställde två skolmästare-

  383. -varav den ena nog var finskspråkig,
    men undervisade säkert även i svenska.

  384. I kaplanens katalog-

  385. -listades 71 finska barn som fick
    regelbunden undervisning i svenska.

  386. Verksamheten gick upp och ner och
    upphörde under de stora hungeråren-

  387. -då många människors försörjning
    var hotad, så man la ner skolkampanjen.

  388. Men i prästernas egna rapporter står det
    att deras verksamhet var mycket...

  389. ...lyckad. De hade nått önskat resultat.

  390. "Finnarna använder
    nästan generellt svenska"-

  391. -vilket säkert är
    en lite överoptimistisk tro.

  392. Det står att barnen tidigt lär sig
    svenska och kristendomens grunder.

  393. Samtidigt konstateras att tiden var för
    kort för att uppnå bestående resultat.

  394. Konsistoriet anser
    att det behövs andra åtgärder.

  395. De är desamma som
    landshövding Mörner tagit upp:

  396. Man måste bygga nya kyrkor
    med präster som kan undervisa-

  397. -så att resorna inte blir så långa.

  398. Sammanfattningsvis kan man säga-

  399. -att statsmakten ansåg svenskan vara
    kristendomens språk i finnskogarna-

  400. -trots att man hade tillgång till
    finska präster och finsk litteratur.

  401. Men det finska språket,
    i den mån det användes-

  402. -ansågs vara en tillfällig lösning.

  403. Man upprepade ofta att de har
    lärt sig svenska, som i Värmland.

  404. Men så var det inte. Det fanns många
    ställen där man inte kunde svenska.

  405. Det finska språket
    sågs också som ett hot.

  406. Statsmaktens kontroll
    över församlingsborna var svag-

  407. -för att man inte kunde
    kommunicera normalt.

  408. Det finska språket
    sågs som en källa till oordning.

  409. Ordet "oordning"
    förekommer ofta i olika sammanhang.

  410. Åtgärderna motiveras ofta
    med religiösa argument.

  411. Svenskan var ett instrumentellt verktyg
    för att lära sig kristendomen.

  412. Det är förklaringen
    man kan hitta i dokumenten.

  413. Men man kan även
    leta efter andra förklaringar.

  414. Det var allt för mig,
    men jag svarar gärna på era frågor.

  415. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finlands historia, Finländare i utlandet, Finnmarker, Historia, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Den sverigefinska litteraturens tillstånd

Satu Gröndahl ger tillbakablickar över den drygt 40-åriga sverigefinska litteraturen och hur den har utvecklats och förändrats. Det karakteristiska i minoritetslitteraturen är vem som får representera minoriteten och hur. Det är en litterär renässans där miljöerna i böckerna går från boendebaracker till Östermalm. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Sverigefinskt vid Sveriges Radio

Från början var målgruppen för Sisuradios sändningar sommarturisterna från Finland. Radiojournalisten Jorma Ikäheimo blickar tillbaka och berättar om milstolpar och utmaningar i den sverigefinska verksamheten vid Sveriges Radio, som funnits i nästan sextio år. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Gamla och nya nyord i finskan

Finska språket får hela tiden nya ord via sammansättningar, utlåningar och genom att härleda ord från andra språk. Henna Leskelä från Språkrådet ger en kort historik i de finska nyordens tillkomst från 1800-talet till idag. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Tobias Rawet - Att överleva Förintelsen

Föreläsning

När den tyska armén invaderade Lódz i Polen 1939 var Tobias Rawet 3,5 år gammal. Här berättar han om hur han överlevde den systematiska förintelsen av Europas judar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss