Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017 : Att skydda och tillgängliggöra naturenDela
  1. Vi måste ta hand om naturen
    för att den ska kunna ta hand om oss.

  2. Hej!
    Så fantastiskt roligt att vara här-

  3. -och träffa kämparna i naturvården.

  4. Det är tradition sen många decennier
    att miljöministrar kommer till mötet.

  5. Jag vill tacka arrangörerna
    för att ni ihärdigt och sen länge-

  6. -arrangerar
    den här viktiga mötesplatsen.

  7. Jag tänkte säga några ord om det jag
    tog upp i min debattartikel i dag.

  8. Nämligen ekosystemtjänster.

  9. För välmående skogar,
    sjöar, ängsmarker och hav-

  10. -bidrar till samhällets utveckling
    och till människors välbefinnande.

  11. Naturens ekosystemtjänster
    som råvaror, rent vatten och luft-

  12. -är exempel på det
    vi människor får av naturen.

  13. Ett rikt växt- och djurliv
    garanterar ekosystemtjänsterna-

  14. -som är grunden för liv
    och för vårt välmående.

  15. Vi måste ta hand om naturen
    för att den ska kunna ta hand om oss.

  16. Jag tror att det är bra-

  17. -att vi som har naturvården
    nära om hjärtat-

  18. -också i ännu större utsträckning får
    metoder för att förklara sambanden-

  19. -så att fler får ögonen på-

  20. -och systematiskt förstår
    nyttan av naturvård.

  21. Där är ekosystemtjänster
    ett redskap, en metod-

  22. -för att göra detta
    begripligt för många.

  23. Att inkludera biologisk mångfald
    och ekosystemtjänster-

  24. -i samhällsplaneringen
    och i näringslivsutvecklingen-

  25. -är alltmer angeläget...

  26. ...i takt med minskningen
    av biologisk mångfald-

  27. -samtidigt som vi har
    en väldigt hög byggtakt i Sverige.

  28. För skyddar vi ekosystem
    stärker vi deras långsiktiga förmåga-

  29. -att bidra till robusta samhällen-

  30. -och det är viktigt inte minst
    i ljuset av klimatförändringarna.

  31. Naturvårdsverket ska öka förståelsen
    i samhället för ekosystemtjänsterna-

  32. -genom ett särskilt regeringsuppdrag.

  33. Den satsningen
    har fallit väldigt väl ut.

  34. Allt fler företag och kommuner börjar
    ta hänsyn till ekosystemtjänsterna.

  35. Boverket arbetar å sin sida med
    att få in det i planeringsverktygen-

  36. -översiktsplaner, detaljplaner
    och som grund för bygglov-

  37. -så att vi kan fatta
    mer välgrundade och kloka beslut.

  38. Bevarandet av ekosystem
    är grunden i miljöarbetet.

  39. Arbetet med att nå miljömålen
    och generationsmålet-

  40. -genomsyrar regeringens hela politik.

  41. Det är inte en fråga som är isolerad
    bara för mig som miljöminister.

  42. Även i mitt arbete är ekosystem-
    tjänster ett sätt att kommunicera-

  43. -nå mina kollegor inom regeringen-

  44. -och visa varför vi måste vara många
    som är delaktiga i arbetet.

  45. En annan del som är viktig i arbetet
    och som kan bli ett framgångsrecept-

  46. -är arbetet med grön infrastruktur.
    Att stärka de ekologiska sambanden-

  47. -har stor betydelse för biologisk
    mångfald och ekosystemtjänster.

  48. Därför vill vi att den gröna infra-
    strukturen utvecklas i hela landet.

  49. För att ekologiska funktioner
    och samband ska skyddas-

  50. -måste de sammanbindas
    med ekologiska korridorer-

  51. -och biotoper och habitat ska finnas
    med jämn spridning i landskapet.

  52. Som ett första steg vill vi
    från regeringen att varje län-

  53. -har regionala handlingsplaner
    för grön infrastruktur senast 2018.

  54. Här pågår
    ett väldigt intensivt arbete-

  55. -och efter detta kommer vi att gå in
    i en implementeringsfas.

  56. Vi har avsatt medel för detta
    från regeringens sida.

  57. Naturvårdsverket och länsstyrelserna
    ska köra i gång arbetet.

  58. Länen identifierar var i landskapet
    de olika viktiga naturtyperna finns.

  59. Man arbetar också med att involvera
    kommunerna i detta viktiga arbete.

  60. En annan viktig pusselbit är
    ekologisk kompensation.

  61. Det är ett sätt att kompensera-

  62. -där ingrepp i naturen
    inte går att förhindra.

  63. En utredning ska ge en effektivare
    tillämpning av detta verktyg.

  64. Utredningen kommer att redovisa
    sitt resultat i slutet av april.

  65. Vi har självklart också
    ett gemensamt och tydligt ansvar-

  66. -att skydda värdefull natur.

  67. Sverige har internationella åtaganden
    att skydda värdefulla naturområden-

  68. -som skogar, hav,
    fjäll, sjöar och våtmarker.

  69. Detta är ett ansvar som måste bäras
    av staten såväl som av markägare.

  70. Från regeringens sida genomför vi nu
    den största satsningen nånsin-

  71. -på skydd av värdefull natur
    och skyddade områden.

  72. Under mandatperioden är det en ökning
    med nästan 3,5 miljarder kronor.

  73. Det är fantastiskt att jag får åka ut
    till de nyligen skyddade områdena-

  74. -och prata med dem som är engagerade.

  75. Länsstyrelser,
    föreningar och företag-

  76. -som arbetar i de skyddade områdena.

  77. Jag har varit i Östersund och sett en
    fantastisk entusiasm kring det här.

  78. Skogar och marina områden
    ligger i fokus här.

  79. Skogar tar en stor del av kakan
    i anspråk-

  80. -av den enkla förklaringen att det är
    kostsamt att köpa in och skydda skog.

  81. Regeringens ambition är att
    skyddsvärda skogar inte ska avverkas-

  82. -och att miljöhänsynen i skogsbruket
    ska öka.

  83. Det är en viktig del
    vid sidan av det formella skyddet.

  84. Länsstyrelserna arbetar med
    att inrätta naturreservat.

  85. Förra året ökade antalet beslut
    om nya reservat från 271...

  86. Till nästan 271
    jämfört med 154 året innan.

  87. En väldigt tydlig ökning.

  88. Vi har också i år satsat pengar för
    att stötta länsstyrelserna i arbetet.

  89. Vårt ersättningsmärke från Sveaskog
    håller på att gå mot sitt slut.

  90. Vi ser ett gott resultat från det.

  91. Hela 450 nya skogsreservat
    kan nu bildas-

  92. -med en areal om 100 000 hektar,
    och ca 60 000 är produktiv skogsmark.

  93. Området innehåller också
    värdefulla våtmarker.

  94. Många av skogarna är också
    av stort värde för friluftslivet.

  95. Om vi ska bevara den här höga takten
    i att skydda natur-

  96. -är det viktigt
    att vi också arbetar med-

  97. -att göra naturen tillgänglig
    för många människor.

  98. Att många människor kommer ut
    och får uppleva naturen.

  99. Det är så vi får en förståelse för
    varför den är så viktig att skydda.

  100. Sveriges natur bjuder
    på fantastiska upplevelser.

  101. Människor gör olika saker: plockar
    svamp, badar, klättrar i berg.

  102. Det är en ovärderlig förmån.

  103. Vi ser också att när man
    inom turistsektorn frågar-

  104. -varför utländska besökare
    söker sig till Sverige-

  105. -så är naturen det vanligaste svaret.

  106. Det är positivt
    och nåt vi ska ta till vara ännu mer.

  107. Jag ser en lysande framtid
    för svensk besöksnäring-

  108. -och att naturturism kommer att vara
    en väsentlig del av den utvecklingen.

  109. Nu när vi gör en ny strategi
    för besöksnäringen i Sverige-

  110. -så är Ekoturismföreningen
    otroligt viktig.

  111. Det här ska ligga nära
    arbetet med skydd av natur-

  112. -så att vi får ut
    positiva delar i det.

  113. Det finns också kunskap bland
    de här företagen som är värdefull-

  114. -när man gör handlingsplaner
    för den skyddade naturen.

  115. Vi ska göra en särskild satsning
    på naturguider från regeringens sida.

  116. Vi ser att vi har potential
    att öka den näringen-

  117. -men det har också funnits
    en väldigt märklig skillnad.

  118. I dag är det så-

  119. -att när man tittar på en älg
    på Skansen så är det låg moms på det-

  120. -men om man tittar på den i skogen
    med en guide är det högre moms.

  121. Det ska vi rätta till så att det blir
    samma låga moms för kultur och natur.

  122. Det har mottagits väldigt väl
    bland de företag som finns.

  123. Mycket livsstilsföretag. Människor
    som möjliggör ett liv nära naturen.

  124. Jag tror att vi kommer
    att se mer av det.

  125. Utländska besökare söker ju guidning
    och hjälp i den svenska naturen.

  126. Men i takt med
    att vi lever mer urbaniserat-

  127. -efterfrågar många människor
    guidningstjänster i naturen.

  128. Vi kan också koppla in
    nya sätt att komma ut-

  129. -vilket är viktigt
    för att få ut de unga.

  130. Det skadar ju inte om de har kul ute.
    De kan lära sig mycket samtidigt.

  131. Skyddsarbete är inte bara kvantitet.

  132. Vi ska också ta hand
    om den skyddade naturen.

  133. Vi har gjort tydliga förstärkningar
    av länsstyrelsernas arbete för det.

  134. Ett exempel är vandringslederna.

  135. Det statliga ledsystemet i fjällen
    är en högt prioriterad fråga.

  136. Åtgärderna
    för att öka skyddet av natur-

  137. -har lett till
    väldigt konkreta resultat i fjällen.

  138. Det höjda anslaget har möjliggjort
    att öka satsningarna på ledsystemet.

  139. Under 2016
    byttes 45 broar ut mot nya.

  140. 38 broar har renoverats.

  141. Totalt har 316 km leder röjts.

  142. 627 km leder har fått ny, förbättrad
    markering. 20 km spång har anlagts.

  143. 13 gamla rastplatser har ersatts
    och 18 har renoverats.

  144. Det är väldigt konkreta resultat som
    gör att naturen blir mer tillgänglig-

  145. -och att det är säkert
    att vistas i fjällvärlden.

  146. Jag hoppas och tror
    att spontanbesöken ökar-

  147. -och att det ger bra förutsättningar
    för naturturismen.

  148. Att vi kommer ut, många av oss-

  149. -är en viktig del
    för att öka förståelsen av naturen.

  150. Vi rör oss mindre och mindre
    i Sverige.

  151. Därför tror jag väldigt mycket på
    att stärka friluftslivet-

  152. -och stärka den pedagogiska
    verksamheten som finns ute.

  153. Att ta med barnen ut en helg
    är den bästa presenten vi kan ge dem.

  154. Men vi behöver också mer av den sorts
    fördjupade kunskap som vi får här.

  155. Det är en viktig del, och det är
    fantastiskt att följa framstegen-

  156. -som vi står för i Sverige. Att bidra
    med djup kunskap är viktigt för oss-

  157. -men vi gör också
    en insats för världen.

  158. Ni som arbetar med de här frågorna
    har intensiva år framför er, 2019-

  159. -inför flera stora leveranser.

  160. Det involverar också
    många av er som lyssnar.

  161. Alla som hjälper till att samla in
    kunskap. Men det är ett kärt arbete-

  162. -som erbjuder alla som är delaktiga
    möjligheter att komma ut i naturen.

  163. Och att vi gör detta tillsammans.

  164. Bygger kunskapen, men också praktiskt
    skyddar Sveriges fantastiska natur.

  165. Jag vill avsluta med att tacka
    alla er som på olika sätt-

  166. -bidrar till
    att öka kunskapen om svensk natur-

  167. -och bidrar till att vi skyddar det
    som är värt att skydda. Tack.

  168. Hej. Hjalmar Croneborg heter jag.
    Tack ska du ha, intressant!

  169. Vi ska inte prata partipolitik i dag,
    men jag måste konstatera-

  170. -att det är första gången det står
    en grön miljöminister här på golvet.

  171. -Ja, så är det.
    -Vi önskar dig lycka till framöver.

  172. Du... Min uppgift är
    att följa upp med lite frågor.

  173. Nu skakar humanisten här.

  174. Jag är i underläge här
    bland alla kloka naturvetare.

  175. Tänk tvärtom - vilket stöd du har!
    Ja, för sjutton.

  176. Jag tänkte att vi skulle börja i
    det stora perspektivet, lite globalt.

  177. Sen begreppet "planetens gränser"
    identifierades för åtta år sen-

  178. -har man utvecklat det vidare
    och konstaterat-

  179. -att förlust av biologisk mångfald
    är världens värsta miljöproblem.

  180. Värre än klimatpåverkan, havs-
    försurning och sötvattenförsörjning.

  181. Det stämmer till eftertanke, även om
    Sverige inte har några regnskogar.

  182. Vad säger det dig om prioriteringarna
    på ditt skrivbord i miljöarbetet?

  183. Där har vi en tydlig "mismatch"
    i det offentliga samtalet.

  184. Det är konsekvent svårt att få upp
    naturvård, bevarande av arter-

  185. -som en del
    av det politiska samtalet.

  186. Man får räkna med
    att det behöver göras-

  187. -utan att man får
    stor uppmärksamhet för det.

  188. Men den här regeringen har gjort en
    stor satsning på bevarandet av skydd-

  189. -samtidigt som vi också jobbar
    med andra miljöfrågor, självklart.

  190. Jag diskuterar väldigt mycket,
    bland annat med IUCN-

  191. -om varför det är fokus på klimat
    men inte på biologisk mångfald.

  192. En del är att vi tenderar att klara
    en stor fråga i taget i debatten-

  193. -och nu tar klimat det utrymmet.

  194. Men vi som jobbar med miljöfrågor
    brett måste se den här dynamiken-

  195. -och inte bara jobba med klimat.

  196. Vi måste ha ett stabilt arbete
    med biologisk mångfald-

  197. -trots att det inte ger
    stora rubriker.

  198. Men också att jobba med att förenkla.

  199. Ekosystemtjänster är ett sätt
    att förklara vad naturen gör-

  200. -som gör att den upplevs angelägen
    för fler professioner.

  201. Det är också jätteviktigt
    att vi gör naturen tillgänglig.

  202. Okej.

  203. Vi har de globala målen som ett golv
    i arbetet med naturvård i Sverige.

  204. Du vet, Nagoya och Aichimålen
    och allt vad det heter.

  205. De som är under konventionen för
    biologisk mångfald löper ut nu 2020-

  206. -och kommer att "växla över"
    i de här globala utvecklingsmålen.

  207. En punkt som har gett upphov till
    funderingar är områdesskyddmålen-

  208. -med 17 % på land och 10 % till havs.

  209. Men allt följer inte med,
    så vad händer efter 2020?

  210. Vad kommer det att ha för betydelse
    för ambitionsnivån som ska sättas?

  211. Jag uppfattar det som... Inom Agenda
    2030, de globala hållbarhetsmålen-

  212. -förutsätter man att internationella
    avtal, exempelvis Nagoyamålen-

  213. -ska uppfyllas, eller i den mån de
    inte uppfylls följas upp efter 2020.

  214. Man skriver inte nya,
    men man pekar på existerande avtal-

  215. -varav Nagoya är otroligt viktigt.

  216. Behovet av att ha siffersatta mål
    kommer ju inte att försvinna 2020.

  217. Jag tolkar det som
    att det ska fortsätta gälla.

  218. I stället för att definiera om det
    ser man Nagoya som grunden inom 2030.

  219. Så det kommer inte att holkas ur-

  220. -när det inte står på samma sätt
    i de kommande målen?

  221. Vi har mycket arbete framför oss.

  222. Att tolka om vårt arbete
    och se vad vi ska göra inom 2030.

  223. Stockholm Environment Institute gör
    en kartläggning av arbetet inom 2030-

  224. -jämfört med existerande.

  225. De ska identifiera gap så att det
    blir tydligt för oss politiskt-

  226. -mot New York och mot regeringen.

  227. Det blir ett viktigt verktyg,
    för vi ska inte tappa bort nånting.

  228. Poängen med de globala hållbarhets-
    målen är att det är en helhet.

  229. Men det är en svårighet, eftersom
    man ska hantera en enorm massa.

  230. Stockholm Environment Institute ska
    se till att vi har en karta i handen.

  231. Det låter som om du ser det an
    med visst förtroende.

  232. Jag upplever verkligen att Agenda
    2030 är ett väldigt gott ramverk-

  233. -för ett bra arbete framåt.

  234. Om man tittar på EU
    finns det ännu mer kvantifierade mål-

  235. -och mätvärden på hur det går.

  236. Du har ju nämnt områdesskydds-
    satsningarna sen förra valet-

  237. -och det är en fantastisk framgång.

  238. Samtidigt har vi utvärderingarna
    gentemot EU som säger oss-

  239. -att bevarandestatusen inte är
    nåt vidare för nästan alla habitat.

  240. Det är problematiskt.

  241. Hur ska man se på områdesskydd
    kontra helheten?

  242. EU-rapporteringarna
    gäller ju hela Sverige-

  243. -medan områdesskydd är
    pluttar i landskapet.

  244. Arbetet måste vara en helhet.

  245. Skydd fyller sin uppgift, men vi
    måste också ha ett helhetsarbete.

  246. Hållbarheten i både skogsbruk
    och jordbruk behöver öka.

  247. Både i Sverige och i hela EU,
    och i världen, självklart.

  248. Där kommer de svårare delarna,
    men regeringens politik är tydlig.

  249. Biologisk mångfald rör helheten.
    Hållbarheten i skogsbruket måste öka.

  250. Vi behöver hållbarare brukmetoder
    i de delar vi vill bruka.

  251. Vi behöver skogen.
    Den gör fantastiskt mycket nytta.

  252. Vi ser möjligheten att få fler nyttor
    av skogen. Inte genom mer kvantitet-

  253. -utan genom en smartare användning
    av det som skogen producerar.

  254. Ett annat sätt att titta på helheten
    är de svenska miljökvalitetsmålen.

  255. Naturvårdsverket kom med en rapport.
    Det var väl nu häromveckan? Nyligen.

  256. Mars 2017 står det på den, tror jag.

  257. Det är en likartad läsning
    som tidigare miljömålsuppföljningar.

  258. Det är inte röda, gula och gröna
    gubbar, men det är samma budskap.

  259. Det säger mig att områdesskydd är
    en sak, men hur gör vi med helheten?

  260. Vi arbetar ju på marginalen ibland.

  261. Den stora hela bilden
    fortsätter att peka fel.

  262. Hur ska man kunna
    förhålla sig till det?

  263. Jag har hunnit titta på förstasidan,
    och det var ungefär samma läsning.

  264. Ett kommer vi att klara, ett kanske
    vi klarar men alla andra går nedåt.

  265. Det stämmer till eftertanke och
    påminner om allvaret i vårt arbete.

  266. Jag hoppas att vi om några år ska se
    effekter av det utökade skyddet.

  267. Det märks inte på en gång-

  268. -utan vi ska ha mätbara effekter
    av det utökade skyddet om några år.

  269. Väldigt mycket återstår, men vi har
    kunskaper om vad som behöver göras.

  270. Vi behöver ha hållbarare brukmetoder
    i både skog och mark-

  271. -och minska utsläpp
    som vi känner till.

  272. Om vi tittar på miljömålssystemet
    som helhet-

  273. -återstår mest arbete
    som rör transporter.

  274. Det har både Naturvårdsverket
    och EU-kommissionen konstaterat-

  275. -för några månader sen. Också OECD,
    som granskar vår miljöpolitik-

  276. -pekar på att transportsektorn
    har mest kvar att göra.

  277. Därför är det i regeringens fokus
    att komma med nya styrmedel-

  278. -och ta tag i frågor kring transport,
    för de har varit politiskt känsliga.

  279. Där behövs tydligt ledarskap
    och en tydlig politik.

  280. "Go for it!" säger jag.
    Sen är det ju så att...

  281. Om man tittar på miljömålen så ser
    det värst ut för de gröna miljömålen.

  282. Sen -95 har vi ju
    ett så kallat sektorsansvar.

  283. Jordbruksverket har sitt,
    och så vidare.

  284. Men du har på ditt bord
    det här med rikt växt- och djurliv.

  285. Inom naturvård och biologisk mångfald
    blir det ett paraply-

  286. -som ska härbärgera problematiken
    via de här andra.

  287. Hur ser du på din roll där?
    Jag tänker på regeringskansliet.

  288. Man funderar ju över frågan. Du kan
    ju inte nå målet som är ditt ansvar-

  289. -med mindre än att de andra lyckas.

  290. De gröna målen,
    om vi ska kalla dem det...

  291. De sträcker sig över hela och är en
    bas för arbetet med alla miljömålen-

  292. -för de går inte att nå
    utan att vi har det på plats.

  293. Därför är det så viktigt,
    som jag poängterade i mitt tal-

  294. -att arbetet med att nå miljömålen
    är en uppgift för hela regeringen.

  295. Det är också tydligt i vårt arbete.

  296. Men det blir ju ofta min roll
    att jaga på och påminna-

  297. -och identifiera när man faktiskt
    håller på att gå i fel riktning.

  298. Det finns ju en massa tryck,
    en massa politik på borden.

  299. Ibland föreslår man enkla vägar
    som kan hamna snett.

  300. Men det är hela regeringens arbete.

  301. Återigen ser jag optimistiskt
    på Agenda 2030.

  302. Inom ramen för Agenda 2030
    kan vi bättre än tidigare lyckas med-

  303. -att involvera flera sektorer, inom
    regeringskansliet flera departement-

  304. -i arbetet med hållbarhet.

  305. I Agenda 2030
    blir kopplingarna väldigt tydliga.

  306. Det är tydligt från regeringens sida-

  307. -att alla statliga myndigheter
    är involverade.

  308. Vi har gett uppdrag till alla
    att identifiera vilken roll de har.

  309. Det är ett väldigt intensivt arbete.

  310. Vi är det land som har kommit i gång
    bäst med att införa 2030.

  311. Vi fokuserar på naturvård, biologisk
    mångfald, rikt växt- och djurliv.

  312. Där finns en dynamik i hur man styr.

  313. Är du trygg med att du kan hålla
    ditt mål tack vare andras arbete?

  314. Inte genom att sitta
    och rulla tummarna.

  315. Mycket eftersom utvecklingen
    till vissa delar går åt fel håll.

  316. Men det är inte så
    att det står en stark allmänhet-

  317. -och att journalister frågar
    mina kollegor hur det går.

  318. Vi från miljösidan behöver stå
    för trycket, men också för metoderna.

  319. Vi kan inte bara peka på problem,
    vi behöver också peka på lösningar.

  320. Ekosystemtjänster är
    ett sånt verktyg-

  321. -som jag kan visa mina minister-
    kollegor som ett sätt att nå framåt.

  322. Som att bygga mycket, men bygga bra.
    Det byggs mycket i Sverige framöver.

  323. Vi måste se till
    att det byggs på ett klokt sätt.

  324. Okej. I stora, breda sammanhang
    är det lättare att vara överens.

  325. I mer detaljerade frågor
    blir det mer motsättningar.

  326. Jag dyker ner
    under allmänna perspektivet-

  327. -och ställer fler frågor kring
    mer specifika saker, som Sveaskog.

  328. Många undrar om regeringen avser att
    ge förändrade direktiv till Sveaskog-

  329. -så att vi slipper se fler
    "fulhyggen" på deras markinnehav.

  330. Det är oerhört allvarligt att de får
    de anmärkningar som de har fått.

  331. Som de fick relatera till
    från stratifieringsorganisationer.

  332. Deras uppdrag är tydligt. Det där är
    inte i närheten av uppdraget de har.

  333. Vi har en aktiv ägarstyrning
    för våra bolag.

  334. Det är tydligt att Sveaskog
    ska ha ett hållbart skogsbruk-

  335. -och vara ett föredöme i den frågan.

  336. Att utveckla metoder
    för hållbart skogsbruk.

  337. I det finns inte utrymme för
    såna snedsteg som verkar föreligga.

  338. -Det har vi gjort tydligt för dem.
    -Hoppas att du kan skruva åt där.

  339. Det hände saker senast på norra Öland
    som gör oss klart bekymrade.

  340. Ni har ögonen på dem i alla fall. Det
    kommer ni att behöva fortsätta ha.

  341. Nyckelbiotopinventeringen i Norrland-

  342. -har du kommenterat i ATL eller Land,
    så den är lite given här i dag.

  343. Den har ju fått ganska många här
    att börja skära tänder-

  344. -om jag uttrycker mig diplomatiskt.

  345. Fortsatta kunskapsunderlag behövs
    för fortsatt arbete med områdesskydd.

  346. Hur ska vi styra det här? Vem har
    ansvaret att få ordning på detta?

  347. Apropå ditt mål kontra andra miljömål
    och departement.

  348. Hur ska vi hantera det här nu?

  349. Man kan konstatera lite olika saker.
    En är att lagen är väldigt tydlig.

  350. Det är markägaren som ska identifiera
    och anmäla i avverkningsanmälningar-

  351. -om det finns naturvärden. De ska
    veta vilka naturvärden som finns-

  352. -och om det finns störningar
    ska det ingå i anmälningarna.

  353. Det är helt oberoende av
    hur myndigheterna agerar.

  354. Sen har också Skogsstyrelsen ett
    tydligt och kontinuerligt uppdrag-

  355. -att också ha kunskap
    och bistå och kunna reagera-

  356. -och läsa informationen de ser,
    och se om det fattas uppgifter i det.

  357. Hur de gör det
    är faktiskt deras eget ansvar.

  358. Att nyckelbiotopsarbetet inte har
    fungerat helt i hela landet...

  359. Där finns konsensus, så en
    arbetsgrupp har tittat just på det.

  360. Det som oroar mig är
    om samverkan störs-

  361. -och miljöorganisationer är tveksamma
    till att fortsätta samverka-

  362. -för det kan inte fungera
    utan att en samverkan finns på plats.

  363. Där behöver vi agera och se till att
    få på plats den samverkan som krävs-

  364. -för att utveckla nya metoder och
    få det här att fungera i praktiken.

  365. Kan du inte säga nåt mer om hur du
    och din ministerkollega ska agera-

  366. -med stackars Herman Sundqvist?

  367. Jag kan säga att myndigheternas
    ansvar är kontinuerligt.

  368. -Det är inte pausbart.
    -Det är bra. Det är klart.

  369. Ligg på där, tycker vi.

  370. Jag har nog alla här inne med mig
    i den här frågan.

  371. Nyckelbiotopinventeringen
    kan ju bli bättre-

  372. -men det är hemskt om det slutar med
    att hela samrådet avbryts.

  373. Vi får se hur det avlöper. Regeringen
    har sagt, och du nämnde det också-

  374. -att inga fler skyddsvärda skogar
    ska avverkas. Det ligger väl fast?

  375. -Ja, det ligger fast.
    -Lycka till.

  376. Okej. Vi har en annan aspekt
    på skog också, som är skogsdikningar.

  377. Man har ju dikat ut
    ungefär en miljon hektar i Sverige-

  378. -för att öka skogsproduktionen i
    surdråg och sumphål. Det är historia.

  379. Men en väldigt stor andel, kring
    en fjärdedel, har helt misslyckats.

  380. Det blev inte bättre skogsproduktion-

  381. -och det blev sämre för gallmyggorna.
    Du kastades ju rakt in i dem här.

  382. Kommer ni att göra nåt för att lägga
    igen de där och återvinna mångfalden-

  383. -eftersom produktionen inte vann nåt?
    Det är ju lågt hängande frukt.

  384. Jag håller med om att vi har gjort
    stora utdikningar i svenska marker.

  385. Ibland har det gett ökad produktion,
    men i många fall har det inte det-

  386. -utan det har bara lett
    till lägre biologiska värden.

  387. Det finns en potential i
    att restaurera såna våtmarker-

  388. -och få tillbaka ekosystemtjänster
    som kolbindning och vattenrening.

  389. Hur det skulle gå till praktiskt
    har jag inga svar på.

  390. -Men det finns en potential.
    -Okej, vi får se hur det går.

  391. Jag är också tvungen att ta upp
    odlingslandskap, ängs- och hagmarker.

  392. Det är ett pågående arbete-

  393. -att utveckla ersättningssystem
    och rådgivningsinsatser.

  394. Men faktum kvarstår att det nästan
    inte är lönsamt att vara jordbrukare.

  395. Allt färre är jordbrukare. Vem ska ni
    vända er till med alla ersättningar?

  396. Det är ett problem som står i direkt
    konflikt med miljömålets uppfyllelse.

  397. Det räcker inte att höja ersättningen
    med en hundring. Det är uppenbart.

  398. Vad tänker du
    kring den här delen av problematiken?

  399. Här finns en möjlighet till en
    "win-win" från olika politikområden.

  400. Det finns
    av väldigt många anledningar-

  401. -väldigt goda skäl att öka
    livsmedelsproduktionen i Sverige.

  402. Det finns säkerhetspolitiska skäl.

  403. Att vi är beroende av stark import
    är ett skört system.

  404. Det finns näringspolitiska,
    landsbygdspolitiska och miljöskäl.

  405. Genom en ökad livsmedelsproduktion
    har vi också möjlighet-

  406. -att få fler
    exempelvis betade marker.

  407. I handlingsplanen jag har presenterat
    tillsammans med lantbruksministern-

  408. -är en punkt
    att öka antalet djur som betar.

  409. Det är livsmedelsproduktion, men jag
    ser en "win-win" för naturvården där.

  410. -Om djuren går på rätt marker.
    -Ja, det finns alltid en...

  411. Men jag tror ändå att man kan säga
    att generellt i Sverige vore det bra.

  412. Dels att det inte minskar,
    men även om det faktiskt kunde öka.

  413. Det är en åtgärd där jag
    och lantbruksministern arbetar ihop-

  414. -och funderar på hur det ska göras.

  415. Bidrag är en del, men det är alltid
    en begränsad politisk...

  416. Att vara beroende av bidrag är skört,
    så det är bättre att öka efterfrågan-

  417. -så att de får sälja kött eller mjölk
    från betade hagar och ängar.

  418. Det är det som strategin siktar till.

  419. Det är lika mycket näringspolitik
    som naturvård.

  420. Bidrag är bara en del och inte den
    mest robusta delen av en sån politik.

  421. Jordbruksverket har föreslagit grejer
    för att komma till rätta med det här.

  422. Bland annat en höjning
    av ersättningen.

  423. 700 miljoner gånger en och en halv.
    380 extra eller nåt sånt där.

  424. Vissa tycker att det borde vara
    en nolla till på slutet.

  425. Varenda bonde säger: "Ge mig betalt
    för det jag producerar i stället."

  426. Men många pekar på ersättningarna...

  427. Upp med dem rejält,
    så händer det grejer. Hur tänker du?

  428. Det finns skäl för det allmänna att
    ge ersättning för de här tjänsterna-

  429. -men det är värt att komma ihåg
    att det finns...

  430. Det är inte
    det mest långsiktiga sättet-

  431. -att skapa stabilitet i produktionen
    att vara alltför beroende av stöd.

  432. Politik förändras,
    ekonomi går upp och ner-

  433. -så det är farligt
    att förlita sig bara på det.

  434. Men jag kan se
    att det finns skäl att bidra-

  435. -för allmänheten får tydliga nyttor
    av att det betas mer.

  436. Ett problem är att få folk att vilja
    flytta ut på landet och skaffa djur.

  437. Det börjar ju bli ont om dem.
    Vi ska komma in på en annan sak:

  438. Översynen av artskyddsförordningen,
    som du har på ditt bord i nån form.

  439. Det har kommit upp som ärende
    i det här med skogsavverkning.

  440. Hänvisningar
    till artskyddsförordningen.

  441. Att man får avstå från avverkning om
    det finns en förordningsskyddad art.

  442. Hur ska det hanteras?
    Det har ju slagit åt olika håll.

  443. Du har själv yttrat att det inte är
    en lätt översyn, men den behövs väl?

  444. Jag vet
    att artskyddsförordningen debatteras.

  445. En del är ju
    i pågående rättsprövningar.

  446. Vi har fått nåt mål, och det har
    genom våra myndigheter bidragit till-

  447. -att ge lite klarhet eller
    att vi har tagit ett steg framåt.

  448. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen
    har nya riktlinjer efter ett domslut.

  449. Men flera pågår i domstolarna,
    och dem kan jag ju inte kommentera.

  450. Det handlar fortfarande om att följa
    det som händer i domstolarna.

  451. Regeringens roll är att avvakta det-

  452. -och låta ansvariga myndigheter
    tolka de domar som kommer.

  453. Okej. Jag tänkte också återkomma
    till ekosystemtjänster.

  454. Det är en viktig pusselbit.

  455. Dagens tema var
    "Många syns inte men finns ändå".

  456. Ju mindre man är-

  457. -desto större betydelse har man
    för ekosystemtjänster.

  458. Bakterierna gör det största jobbet,
    och sen uppåt via mikroorganismer.

  459. Naturligtvis har stora rovdjur
    också stor betydelse.

  460. Hur ser du på insikten-

  461. -om små kryps och mikroorganismers
    betydelse för ekosystemtjänster?

  462. Vad betyder det för naturvården, som
    brukar jobba med fåglar och växter?

  463. Det är en otroligt viktig kunskap-

  464. -som behöver integreras och
    infiltreras in i våra beslutssystem.

  465. Inte minst i samhällsplaneringen-

  466. -där vi ju bestämmer vad vi ska göra
    med jord, mark och vatten.

  467. För att kunna få
    de beslutsunderlag som behövs-

  468. -behöver vi
    väldigt många typer av experter.

  469. Deras kunskap behöver komma in.

  470. Återigen är ekosystemtjänstbegreppet
    ett sätt att tratta in detta-

  471. -till begripbar kunskap-

  472. -som bas för beslut om man exempelvis
    ska bygga eller inte bygga.

  473. Genom myndighetsarbetet som sker nu
    i Naturvårdsverket och i Boverket...

  474. Det handlar om att skapa metoder för
    att göra komplex information-

  475. -till en del av beslutsunderlag,
    till exempel i översiktsplaner.

  476. Det kan vara komplex information
    om jordar, vatten och arter-

  477. -där man kan komma förbi
    det här förenklade.

  478. Att skydda arter som vi ser, och
    hellre det som är gulligt än läskigt.

  479. Att systematisera det är metoden-

  480. -för att få
    mer evidensbaserade beslut.

  481. Du hörde nog slutet av gallmyggorna.
    Det finns otroligt mycket att göra.

  482. De kanske har väldigt stor betydelse-

  483. -om de nu är kungen av småkryp,
    som vi fick intrycket av.

  484. Man får fundera på
    vad naturvården borde jobba med.

  485. En annan aspekt på det här är
    åtgärdsprogrammen för hotade arter.

  486. Där finns en konkret fråga:
    Varför ska bara Naturvårdsverket-

  487. -och Havs- och vattenmyndigheten
    jobba med det, inte Jordbruksverket?

  488. Naturvårdsverket är
    förvaltningsmyndighet-

  489. -och Havs- och vattenmyndigheten
    tar ansvar för hav och vatten-

  490. -i att bestämma planerna. Men
    i genomförandet är många involverade.

  491. Trafikverket och Skogsstyrelsen
    är ansvariga för delåtgärder-

  492. -i åtgärdsarbetet.

  493. Det är sällan lyckat att sprida ut
    åtgärdsansvaret på många myndigheter.

  494. Det är ofta bättre
    att ha det tydligt centrerat.

  495. Men de ansvarar inte för
    att genomföra det.

  496. De ansvarar för att det blir åtgärds-
    planer som håller god kvalitet.

  497. Okej. Vi börjar närma oss
    slutet av tidsutrymmet.

  498. Jag måste göra en reflektion här.

  499. Vi ska inte prata partipolitik,
    men nästa höst kan det hända grejer.

  500. Jag vill skicka med dig-

  501. -att du har en historisk chans
    att sopa till här i budgeten.

  502. "Kom igen!" säger jag.

  503. Jag vet, det känns så.
    Men det är faktiskt så.

  504. Det är bubblet underifrån till dig.

  505. Ja.

  506. Min vanligaste kommentar
    när jag gick på för ett år sen var-

  507. -att jag är otroligt ödmjuk
    inför uppgiften.

  508. Att stå som grön miljöminister
    i en regering.

  509. Och jag känner trycket
    och förväntningarna-

  510. -från Miljö-Sverige,
    från Naturskydds-Sverige och så.

  511. För att göra det enkelt...
    Det här har jag inte sagt till många.

  512. När jag träffade Per Gahrton första
    gången efter att jag blev utnämnd-

  513. -gav han mig den enkla uppgiften
    och sa: "Allt hänger på dig."

  514. -Den vacklar lite där.
    -Den ligger här.

  515. Men tänk på att du står
    på alla de här människornas axlar.

  516. Det är ju verkligen så att
    miljöarbetet är en kollektiv uppgift.

  517. Jag tycker fortfarande...
    Det finns en så fantastiskt fin bild-

  518. -inom Agenda 21-arbetet där en man
    skrubbar jordens yta med en borste.

  519. Sen står det: "Inte på en dag,
    och inte ensam." Och så är det ju.

  520. Miljöarbetet är väldigt mycket
    ett gemensamt arbete.

  521. Jag har tillgång till pengar
    som jag genererar arbete med.

  522. Inte minst på länsstyrelserna,
    där man sliter hårt nu-

  523. -för att leverera mycket beslut
    i naturskyddet i Sverige-

  524. -och leverera på det ökade
    naturskyddet. Det händer jättemycket.

  525. Jag hinner inte åka runt
    och titta på allt.

  526. Sverige har aldrig haft en så grön
    statsbudget som de senaste två åren.

  527. Jag har 73 % mer pengar
    än nån tidigare miljöminister.

  528. Och ni satsar på områdesskydd.
    I vinter kommer kanske sista chansen.

  529. "Sopa till!" säger jag. Lägg på
    lite nollor åt oss. Nej, jag skojar.

  530. Jag ska runda av här. Jag tänkte bara
    ställa en mer informell fråga.

  531. Ni minns Arne Weises famösa yttrande:
    "Naturen är bäst på tv."

  532. Så sa han faktiskt. Men var hittar vi
    Karolina när hon är ute i naturen?

  533. Jag är ju havspräglad.
    Jag är uppväxt vid kust.

  534. Vid ostkusten.

  535. Så för mig finns det inget annat som
    stressar av och får mig att må bra-

  536. -som en öppen horisont.
    Jag paddlar gärna havskajak.

  537. Att vara nära vattnet,
    höra vattnet och känna dofterna.

  538. Då går jag ner till lugn och harmoni.

  539. Mina damer och herrar, Karolina Skog.

  540. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö
Ämnesord:
Faunavård, Floravård, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss