Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017: Arterna skönheten och hjärtats oroDela
  1. Just mikroskopet... Att närma sig
    arterna och se dem i ögonen.

  2. Att upptäcka färgerna, borsten -
    trichobotrierna. Hör, så vackra ord!

  3. Roligt att vara här och få orera
    om mina fritidsintressen.

  4. Arterna, skönheten och hjärtats oro.
    Det blir mycket arter och taxonomi.

  5. Arterna inom vår naturvård
    och inom taxonomin-

  6. -är början och slutet. Utan arterna
    blir det inte mycket gjort-

  7. -inom industrierna,
    vetenskapsgrenarna och aktiviteterna.

  8. Arter har varit i fokus
    under en stor del av mitt liv.

  9. Som trettonåring satt jag
    och skrev av-

  10. -artnamnen i registren
    i naturböckerna i min bokhylla.

  11. Jag gjorde långa listor. När jag nu
    tänker på det, många år senare...

  12. Jag ska inte säga hur många år.
    Nu gör jag i stort sett samma sak-

  13. -fast på lite mer global basis.

  14. Det har blivit
    många aktiviteter genom åren.

  15. Arterna är viktiga
    för till exempel inventeringar.

  16. Det har jag sysslat med på fritiden,
    men jag har ju fått betalt.

  17. Det har blivit många, och de
    har resulterat i många fynd av arter.

  18. Den där siffran är gammal.
    Det ska vara uppemot 10 000.

  19. Tyvärr är det bara lite av det
    som ligger på Artportalen.

  20. Janne Edelsjö har försökt dechiffrera
    mina inventeringar-

  21. -och lägga ut dem.
    Jag är dålig på det själv.

  22. Det sträcker sig
    ända tillbaka till 1980-talet.

  23. Då sågs insektsinventeringar
    som nåt synnerligen kuriöst.

  24. Det var bara galningar som
    gjorde sånt, och det fanns ingen...

  25. ...avsättning för sånt
    inom naturvården.

  26. Det blev bättre,
    men den stora brytpunkten för mig-

  27. -inträffade kring år 2000.

  28. Det sammanföll med att
    den första riktiga rödlistan kom ut.

  29. Plötsligt började arter bli hett
    inom svensk naturvård.

  30. Kommuner och länsstyrelser
    blev intresserade av mina rapporter.

  31. Det influerade till och med...

  32. ...beslutsvägarna när det gällde
    att bygga eller exploatera natur.

  33. Jag upptäckte att arter är makt.

  34. Kan vi säga det allihop?
    Arter är makt!

  35. Lite mer från fötterna.
    Arter är makt!

  36. Så ska det låta.

  37. Det var en inventering
    som jag gjorde utanför Lund-

  38. -vid Kaninlandet,
    en före detta grusås...

  39. Det blev inte mycket kvar av åsen-

  40. -när kommunen, länsstyrelsen och
    trafikverket hade lagt beslag på den.

  41. Den ligger numera under
    motorvägen mellan Malmö och Lund.

  42. Men kvar blev Kaninlandet,
    som visade sig vara väldigt artrikt.

  43. Och mina små artlistor kunde
    förhindra exploatering av markerna.

  44. Det var en stor framgång,
    och det har på nåt sätt...

  45. Nu är det inarbetat
    att man begär ut artlistor-

  46. -när man vill hugga ner skog
    eller nåt sånt.

  47. Det känns bra
    som intressent och som entomolog.

  48. Men...

  49. Arter är ju inte bara taxa, eller
    nåt annat torrt och tråkigt ord.

  50. Det finns andra dimensioner.

  51. Det var det som gjorde
    att jag blev intresserad av insekter.

  52. Jag upptäckte att de var vackra
    när man lade dem under mikroskop.

  53. Precis som Kajsa nog känner till...

  54. När man stoppar in en ful och äcklig
    spindel under mikroskopet-

  55. -på en faunistikkurs, där studenterna
    säger att de är äckliga...

  56. En vecka senare
    vill de bara se mer och mer spindlar.

  57. Just mikroskopet... Att närma sig
    arterna och se dem i ögonen.

  58. Att upptäcka färgerna, borsten -
    trichobotrierna. Hör, så vackra ord!

  59. Det är ju en lisa.

  60. Jag är taxonom, och upptäckte...

  61. Många andra har upptäckt det
    tidigare, och fascinerats av det.

  62. Om man ger sig in i taxonomin-

  63. -blir man tvungen
    att konsultera gamla böcker.

  64. Många av böckerna
    är fyllda av vackra planscher.

  65. Särskilt om de
    härrör från 1750 fram till 1850.

  66. Då var det så
    att konstnärerna själva...

  67. Nej, taxonomerna själva
    var även konstnärer-

  68. -i en och samma person.

  69. Det finns många exempel på
    duktiga miniatyrmålare.

  70. De lärde sig att tillverka
    sina egna koppargravyrer.

  71. De lärde sig
    att sticka och måla sina gravyrer.

  72. Det är en obehaglig upplevelse
    för nån som vill...

  73. ...ha såna böcker
    i sitt lilla handbibliotek hemma.

  74. Det vill man ju. Så fort man får en
    sån i handen blir man entusiastisk.

  75. Här är en entusiast som har upptäckt
    "Insecten-Belustigung".

  76. "Der monatlich herausgegebenen
    Insecten-Belustigung" heter det.

  77. Alltså... Månatligen utgivna
    insektsförlustelser.

  78. Med förkrossande precision
    gav han ut dem en gång i månaden.

  79. Han startade försiktigt 1740.

  80. Första volymen kom 1746.

  81. Den fjärde och sista volymen
    kom ut 1761. Han dog 1759.

  82. Den gode
    August Johann Rösel von Rosenhof.

  83. I dag kan vi njuta av det. Att
    slå upp en bok som ser ut så här...

  84. Det börjar värka i min börs
    och det bränner i kontokortet.

  85. Man vill ju ha det här i sin hylla.

  86. Jag gick till antikvariatet
    och beställde den.

  87. "Har ni Rösel von Rosenhof?"
    - "Nej."

  88. "Hur får man tag på den?"
    - "Den finns inte att få tag på."

  89. "Vad kostar den, då?" Då sa han
    en summa med en massa nollor.

  90. Tyvärr är det så.

  91. De här otroligt vackra böckerna,
    med sitt krispiga lumppapper-

  92. -med sin fantastiska läderdoft,
    av nött läder-

  93. -med guldbrodyr, denteller
    och guldsnitt...

  94. De är använda
    av generationer av taxonomer.

  95. Det är ju helt oskattbart.
    Titta på den här herkulesbaggen.

  96. Visst får man lust att ta tag i den
    och lyfta upp den ur boken?

  97. Den har djup och glans.
    Den är skön att titta på.

  98. Ja... Herkulesbaggar är tyvärr
    inget forskningsfält för mig.

  99. Jag lade mig vinn om att lära mig
    så många arter som möjligt.

  100. Jag började med skalbaggar.
    Det gick snabbt - 4 300 arter.

  101. Men det fanns en grupp på slutet
    som var besvärlig.

  102. Det var fjädervingar.
    Här ser ni varför de kallas så.

  103. Bakvingarna ser ut som gåspennor.

  104. Det är en effekt av miniatyrisering.

  105. De här arterna har
    en genomsnittslängd på 0,7 mm.

  106. Därför hade ingen fördjupat sig i
    dem, men jag tog det som en utmaning.

  107. Sen dess har jag
    ägnat mig åt fjädervingar.

  108. De är fascinerande,
    men okända ute i världen.

  109. Men lustigt nog beskrev en svensk
    den första fjädervingen.

  110. Det var i "Memoires pour servir
    a l'histoire des insectes".

  111. Det är egentligen
    en råkopia av entomologen Rémys verk.

  112. Det är Charles de Geer,
    som Mattias så förnämt harangerade-

  113. -i sitt tacktal.
    Han gav ut det 1752-1778.

  114. Den första volymen lär han ha bränt
    på bål efter dåliga recensioner.

  115. Men...

  116. Men det kom ut sex andra volymer.

  117. Det lär vara ett antal tusen arter
    som är beskrivna i verket-

  118. -bland annat
    världens första fjädervinge.

  119. Den ser ni strax nedanför mitten.

  120. Nej, ni ser den till höger i mitten.
    Det är två exemplar.

  121. Sen ser ni en ring runt några
    prickar. Det är i naturlig storlek.

  122. Den gode de Geer. Det är sympatiskt.

  123. Men det är långt ifrån
    den vackra herkulesbaggen.

  124. Släng ett getöga
    till vänster i bilden-

  125. -på den här
    otroligt vackra bokryggen.

  126. Sånt görs inte längre. Eller hur?

  127. Ja...

  128. Det var en chock när jag fick tag på
    en uppsats, publicerad i New York-

  129. -där nån hade letat upp
    den tråkigaste varelsen som fanns-

  130. -i museets samlingar.

  131. Och samlingarna omfattar
    32 miljoner föremål.

  132. Vad tror ni att vederbörande väljer?

  133. Jo, det var en fjädervinge. Det var
    ett hårt slag mot min forskning.

  134. Jag grät och funderade på
    att börja med nåt annat-

  135. -som att sälja vingummin på torget,
    men jag lyckades komma över det.

  136. Jag har fortsatt jobba med det,
    på en mer global nivå.

  137. Här är lite ungdomsbilder
    från Rocky Mountains.

  138. Man hittar djuren genom
    att sålla fram dem. Man siktar förna.

  139. Det ger muskler.

  140. Eller så kan man suga upp dem,
    med hjälp av en insektssug.

  141. Här är en bild från Karibien,
    från Saint Vincent.

  142. Bilden till höger är från Jamaica.
    Man blir svettig i tropikerna.

  143. Jag var förresten...
    Just den resan löpte över sju veckor.

  144. När jag kom hem
    var jag lika vit som när jag åkte.

  145. Mina vänner trodde inte på
    att jag hade varit i Karibien.

  146. Jag fick förklara att jag hade
    legat på knä i regnskogen och sållat.

  147. Så jag hade knappt sett solen.

  148. Men jag hade roligt,
    och det gav mängder av nya arter.

  149. Jag är numera
    ansvarig för fjädervingarna-

  150. i den Palearktiska katalogen-

  151. -som har getts ut
    under flera år under 2000-talet.

  152. Man hittar de här i volym nummer två.

  153. Man kan roa sig med
    att göra statistik och fina diagram.

  154. Här ser vi hur man kan ljuga
    med fakta. Det är ju inne i dag.

  155. Jag har sammanställt-

  156. -de 57 artrikaste länderna
    i Palearktis.

  157. Bokverket delar in Palearktis
    i 97 länder eller delar av länder.

  158. Till exempel Kanarieöarna
    är en entitet för sig.

  159. Här kan man se att Ryssland, som
    utgör 30 procent av Palearktis yta-

  160. -på 56 miljoner kvadratkilometer,
    leder ligan med 96 arter.

  161. Medan Sverige, med en yta som utgör
    0,8 procent av Palearktis yta-

  162. -ligger fyra, med 80 arter.
    Kina, som utgör 18 procent-

  163. -en sjättedel,
    ligger långt ner i tabellen.

  164. Och Danmark, som utgör
    knappt 0,1 procent, har många arter.

  165. På det viset kan man ljuga
    om tillståndet för ptiliiderna.

  166. I själva verket är det
    i Kina och i de andra länderna där-

  167. -som de stora artmassorna finns.

  168. Den gula linjen ovanför staplarna-

  169. -är den estimerade
    genomsnittliga artdiversiteten-

  170. -som vi kan räkna med i framtiden,
    per land.

  171. Nånstans mellan 100 och 120 arter
    i genomsnitt.

  172. Då räknar jag även Saudiarabien
    och de torrare områdena.

  173. Det är ett tomrum mellan linjen och
    staplarna, som ska fyllas med arter.

  174. Det är bara
    nya arter för vetenskapen.

  175. Det är inte bara arter
    som är intressant-

  176. -utan de som beskriver arterna
    är också intressanta.

  177. Det har börjat dyka upp nya titlar
    i de vetenskapliga tidskrifterna.

  178. Man skriver om
    den utrotningshotade taxonomen.

  179. Mattias har redan
    varit inne på den linjen.

  180. Vi har en åldrande taxonomkår.

  181. Det är faktiskt svårt
    att engagera nya-

  182. -med den här väldigt långsiktiga...

  183. ...bilden av livet som taxonom.

  184. Det är ju lite oroande.

  185. Vad är det här?
    Ja, det är ju siffran 100.

  186. Kan nån gissa vad den ska illustrera-

  187. -när vi pratar om
    artbeskrivningar och taxonomi?

  188. Det är alltså
    drömsiffran för en taxonom-

  189. -att nå per år
    i nya artbeskrivningar.

  190. 100 arter per år är en drömsiffra.

  191. Det är lika sällsynt som
    att bestiga Mount Everest-

  192. -eller att kasta 80 meter i slägga.

  193. Men det finns folk som gör det.

  194. I min kollegiala krets
    har vi åtminstone en person-

  195. -som nu gör en bra bit över
    100 nya artbeskrivningar per år.

  196. Han ligger just nu
    på 120 arter per år.

  197. Det är Volker Assing från Hannover.

  198. Han har från 1995 och framåt
    beskrivit 1 956 arter.

  199. De första sju, åtta åren
    handlade det bara om tre, fyra arter.

  200. Men nu är han uppe i 120 i snitt.

  201. Då ska man veta att han
    jobbar som engelsklärare på heltid.

  202. Det här gör han alltså på nätterna.

  203. 120 arter i snitt per år-

  204. -blir en art var 60:e timme,
    som han producerar - på nätterna.

  205. Det är en fruktansvärd mängd arter.
    Det är helt otroligt att det går.

  206. Men han gör det,
    med precision och kvalitet.

  207. Det märkligaste är
    att han inte har beskrivit flest.

  208. Han sysslar med kortvingar.
    Där leder italienaren Roberto Pace.

  209. Han har beskrivit 2 700 arter.
    Nja, det är nog mer än så.

  210. Han håller en lite lägre hastighet.
    Han har jobbat i 40 år.

  211. Men Volker har bara
    hållit på i femton år.

  212. Fantastiskt! Med det vill jag säga
    att amatörtaxonomer-

  213. -kanske är
    räddningen för den här vetenskapen.

  214. Inte hela räddningen,
    men en viktig del.

  215. Jag vill anknyta till
    det som andra har berört lite grann.

  216. Men...

  217. Vi behöver underlätta för amatörerna,
    hjälpa dem ekonomiskt-

  218. -med verktyg och utrustning,
    och kanske pengar till resor.

  219. Där tycker jag att vi i Sverige
    har varit lite halvdåliga.

  220. Här är ett bra exempel på
    en otroligt skicklig taxonom.

  221. Han har
    jobbat som potatisplockare länge.

  222. På senare år har han hjälpt andra
    att bestämma insekter.

  223. Han har på eget bevåg rest
    till Centralamerika och Nordamerika.

  224. Han har producerat en fantastisk
    revision över mycelbaggar.

  225. Han heter Rickard Baranowski
    och bor i Blekinge.

  226. Han är en idol för vem som helst,
    inte minst för mig.

  227. Så kan det vara. Så man kanske
    ska involvera och utbilda-

  228. -eminenta amatörforskare
    i mycket högre grad än vi gör nu.

  229. Sen skulle inte jag ha nåt emot
    att ge hjälp-

  230. -till tropiska länder
    med mycket hög artdiversitet.

  231. Man kan göra det
    i form av taxonomisk hjälp.

  232. Man kan
    i stora forskarlag eller taxonomlag-

  233. -utforska de här områdena-

  234. -för att kunna rädda dem
    från nedhuggning eller exploatering.

  235. Man skulle även kunna inrätta
    mycket små tjänster-

  236. -på kanske
    5 000-10 000 kronor i månaden-

  237. -som gör att de kan jobba på deltid
    med de här sakerna.

  238. Det här är bara drömmar och förslag-

  239. -som man kommer på i det här gamet-

  240. -men som kanske kan ha
    en verklig förankring.

  241. Så, ännu en gång... Arter är makt.

  242. Taxonomer, naturvårdare
    och artälskare, förenen eder!

  243. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Arterna skönheten och hjärtats oro

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Arter (biologi), Entomologer, Entomologi, Insekter, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss