Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017 : Med blick för nakensnäckorDela
  1. Det här är en mjölkträdnuding,
    den blir över 15 centimeter.

  2. Den är vanlig på västkusten på
    hösten. Man kan plocka dem från ytan.

  3. Nu blir det lite
    om svenska västkusten.

  4. Lite om nakensnäckor, forskning
    och den marina naturvården.

  5. Och så mycket nakensnäckor igen.
    Det får man inte nog av.

  6. Det här är Smögen, längst ut.

  7. Man tittar ut,
    och där väntar långsnöret.

  8. Eller hur? En bit ner.

  9. Det finns annat också. Det här ser ut
    som nåt från ett tropiskt korallrev.

  10. Det är ett svenskt djur,
    den är ganska vanlig i Bohuslän.

  11. Den heter purpurborstnuding.

  12. Den ser ut som en borste
    man vänder upp och ner på.

  13. Det är en av drygt 90 arter
    vi har i Sverige.

  14. Det finns jättemånga.
    "Syns inte, men finns ändå."

  15. Man måste dyka för att se dem,
    för det mesta.

  16. De flesta finns utomskärs,
    där det är kallt och strömt.

  17. Men det finns några
    under vanliga bryggor.

  18. De är bra på att gömma sig.
    Det är snäckor utan skal.

  19. De har reducerat skalet,
    men försvarar sig på andra sätt.

  20. De kan vara osmakliga,
    eller ha batterier med nässelceller-

  21. -längst ut på utskotten på ryggen.

  22. Det svider. Jag pussade en.
    Läpparna svullnade upp en halvtimme.

  23. Sen la jag försiktigt tillbaka
    nakensnäckan.

  24. Det är lite som att leta efter svamp.

  25. Man letar efter trådingar
    till exempel. Var är Ellen?

  26. Eller trattkantareller. När man väl
    ställt in blicken, står man på tre.

  27. Man ser att de finns överallt.
    Just nu finns det massor.

  28. Det kryllar av dem.
    Det är ungefär sex grader i vattnet.

  29. Det passar nakensnäckor.
    Det finns mycket mat för dem.

  30. Ja. Det om nakensnäckor.
    Jag återkommer till dem.

  31. Jag jobbar på Göteborgs
    Naturhistoriska museum med samlingar-

  32. -av marina ryggradslösa djur.
    Det är mycket att hålla ordning på.

  33. Vi kan även använda samlingarna och
    den informationen som finns i dem.

  34. Ett sånt exempel
    är ett projekt där vi jämför-

  35. -två stora inventeringar som gjorts
    längs med västkusten. Det finns två.

  36. En var från Jägerskiöld.
    Han var museichef.

  37. Under 20- och 30-talen gjorde han
    en inventering längs hela västkusten.

  38. På 20- och 30-talen. 440 lokaler.
    Från grunda bottnar till djupa.

  39. Det kan man jämföra med Svenska
    artprojektets marina inventering-

  40. -från 2000-talet. Längs med väst-
    kusten med fokus på djupa bottnar.

  41. Om vi jämför de här... Det är 80 år
    emellan, det är två nedslag.

  42. Man ser att det blir en väldigt stor
    förändring under de här åren.

  43. Det är en artikel som är på gång.

  44. Den ska publiceras i samarbete
    med Göteborgs universitet.

  45. Och med ArtDatabanken.

  46. Som ni ser här...
    De här två nedslagen.

  47. Vi tittade på 650 arter
    på 54 platser. Det var samma plats.

  48. Vi valde djupa mjukbottnar.
    Vi kunde jämföra "effort".

  49. Hur mycket botten man har provat, hur
    mycket tid man lagt på artbestämning.

  50. Vi ser att två tredjedelar av arterna
    finns inte i den nya undersökningen.

  51. En tredjedel finns i båda. 6 %
    finns i den nya, alltså nya arter.

  52. Kanske klimatförändring?

  53. Om man tittar på abundans,
    antalet individer av varje art-

  54. -har tre fjärdedelar minskat.
    Nästan allt har gått ner.

  55. 17 % har oförändrat. 8 % har ökat.

  56. Man har gått från ett system
    med många arter som naturligt...

  57. ...fanns i ganska litet antal.

  58. Vi har ett nytt system
    där vi har samma arter överallt.

  59. En liten klick arter som
    är samma överallt. Ganska instabilt.

  60. Ni kan läsa mer om det här
    när den här artikeln kommer.

  61. Vi har den här samlingen från Svenska
    artprojektets marina inventering-

  62. -som är väl bestämd och fräsch.

  63. Vi tar barcode-prover för det här.

  64. Vi jobbar med norrmännen,
    norska Barcode of Life.

  65. Det finns även ett svenskt på gång.

  66. Vi tog vävnadsprover av 600 arter
    av nässeldjur, blötdjur, kräftdjur-

  67. -och tagghudingar.
    Vi har sekvenser av dem.

  68. Av dem är 425 godkända barcodes.
    Det finns krav för att få barcode.

  69. Man kan använda det om man
    vill testa en art man är osäker på.

  70. Det finns inga experter tillhanda.

  71. Då kan man få svar på det. Man kan
    också ta bottenprov och skanna.

  72. Det går att använda väl för
    marin förvaltning och övervakning.

  73. Det här vi håller på med
    kan myndigheterna ha som underlag...

  74. ...för sin förvaltning och planering.

  75. Jag måste berätta vad som händer
    på västkusten. Det händer bra saker-

  76. -för den marina förvaltningen.
    En sak är en gemensam strategi-

  77. -för marina miljöer och arter.
    Det är västkustens tre länsstyrelser.

  78. Det är jättebra. De som jobbar
    på länsstyrelsen ska sträcka på sig.

  79. Det är både skydd av arter
    och av miljöer.

  80. Om man tittar på hela västkusten...
    Här ser ni hela västkusten.

  81. De skyddade områden som finns.
    Då blev det nu i december beslutat-

  82. -om två stora Natura 2000-områden
    i Skåne.

  83. Ett som ni ser längst söderut,
    söder om Malmö.

  84. Och så ser ni ett stort område
    ungefär vid Kullaberg och Höganäs.

  85. Det vid Kullaberg och Höganäs
    planeras att bli ett naturreservat.

  86. Arbetsnamnet är Skånska Kattegatt.

  87. Vi säger "heja". Väldigt bra jobbat.

  88. Fler naturreservat kommer längre upp.
    Ni ser de små rutorna-

  89. -som är lite streckade i blått.

  90. Allra längst upp
    har ni Kosters nationalpark i grönt.

  91. Så har ni ett gult område lite längre
    ut, det så kallade Brattenområdet.

  92. Bratten betyder brant.
    Det har vi på norska också.

  93. Det är djupa raviner i det området.
    Det finns många unika arter där.

  94. Det är ett Natura 2000-område, men...

  95. I januari i år har EU-kommissionen
    beslutat om fiskefria områden där.

  96. De områden som är svarta...

  97. Det kan vara nån färgblind här.

  98. De stora områdena med
    svarta streckade linjer är fiskefria.

  99. Sen finns det mindre områden
    där sportfiskarna kan gå in.

  100. Det här är en chans
    för bottenfaunan att återhämta sig-

  101. -från de alarmerande resultaten man
    ser från 20- och 30-talen och i dag.

  102. Det ger gott hopp för framtiden
    att man gör mycket.

  103. Även om svenska Västerhavet är
    ett förhållandevis väl undersökt hav-

  104. -om man jämför med andra
    havsområden.

  105. Ändå finns det mycket nytt
    att upptäcka även på grunt vatten.

  106. En sån grupp
    som behövde lyftas fram lite mer-

  107. -är nakensnäckorna.
    Vi kommer tillbaka till dem.

  108. Det här är en långstjärtnuding. Den
    är kanske ett par centimeter lång.

  109. Den här käkar mossdjur.
    Tycker om mossdjur.

  110. Den är lite varningsfärgad.

  111. Nakensnäckor har lite magiskt skimmer
    över sig. De är lite så här...

  112. De kommer och går. Vi bör lära oss
    hur de beter sig och var de finns.

  113. Ofta har de en massförekomst
    tidigt på året när det är kallt.

  114. När det finns mycket mat för dem.

  115. Sen kan de försvinna lite fram emot
    sommaren, men de finns i alla fall.

  116. Särskilt stor diversitet
    vid Bohuskusten.

  117. I Östersjön finns det två, det
    är lite tunnare där. Men de finns.

  118. Bara i havet. Ja.

  119. Här har vi en blek sammetsnuding.

  120. Den äter svampdjur. Den sitter
    på svampdjur och ser ut som ett.

  121. Nakensnäckor
    lever av fastsittande djur.

  122. Som hydroider, svampdjur,
    sjöpungar, mossdjur.

  123. De är ofta födospecialister.

  124. De har stor "impact"
    på de här fastsittande djuren.

  125. Det finns några arter
    som äter brännmanetpolyper.

  126. Alltså polypstadiet av brännmaneter.
    De påverkar säkert hur många vuxna-

  127. -medusastadier av brännmaneter
    man får på sommaren.

  128. De kan påverka det.

  129. Här har vi
    en ögonfläckig stumpnuding.

  130. Vad sägs om att rimma på det?

  131. Vi har även jobbat
    med att ta fram svenska namn på dem.

  132. För att få lite identitet.
    Den är ögonfläckig.

  133. Jag och Klas Malmberg driver sedan
    tio år ett projekt om nakensnäckor.

  134. Vi har funnit ett dussintal nya arter
    för landet och några för vetenskapen.

  135. Här har vi en som heter praktnuding.

  136. Den käkar mossdjur,
    även om den just nu är på en...

  137. Tvärtom,
    den är på en mossdjurskoloni.

  138. Det var brist på fälthandböcker.

  139. Vi gjorde en själva,
    som vi gav ut för två år sen.

  140. Här har vi en dubbelhornsnuding.

  141. Den har dubbla horn på huvudet.
    Framför de här antennerna.

  142. Huvudtentaklerna kallas
    för rhinoforer på fikonspråk.

  143. Vi har årliga kurser om nakensnäckor
    för dykare på flera olika...

  144. ...dykcentra som finns, för att
    de ska lära sig hur man hittar dem.

  145. För de som är undervattensfotografer-

  146. -så är det här ett tacksamt objekt.

  147. Det sker en snabb utveckling
    på kamerasidan.

  148. Folk köper monsterkameror
    och dyker med dem.

  149. Vad ska man fota? Fiskar simmar iväg,
    men nakensnäckor sitter still.

  150. De är väldigt exotiska och vackra.

  151. Här har vi en klubbnuding.
    Lite klubbformade utskott.

  152. Den sitter på mossdjuret tångbark.

  153. Om man lär dykare var man hittar dem,
    kan dykare göra en stor insats-

  154. -för att inventera just nakensnäckor.

  155. Traditionella metoder att inventera,
    som Svenska artprojektets-

  156. -har svårt att hitta dem. Man har
    skrapande redskap släpande efter båt.

  157. Dykare kan hitta dem under stenar
    eller under överhäng.

  158. Sen är de ganska bräckliga.

  159. Här har vi
    arten månggälad sköldnuding.

  160. Ett helt koppel med nakensnäckor
    som klämmer ur sig ägg.

  161. Det blir en stor äggmassa. Då får
    predatorerna svårt att äta upp allt.

  162. Kan ni se hur många det är?

  163. Jag räknar till sju.

  164. Här har vi en art av de
    taxonomiskt struliga kottnudingarna.

  165. Utskotten ser ut som små tallkottar.

  166. Den här är på en hydroidkoloni. Den
    här är 4-5 millimeter, den är liten.

  167. Men så finns det stora.

  168. Det här är en mjölkträdnuding,
    den blir över 15 centimeter.

  169. Den är vanlig på västkusten sent på
    hösten. Man kan plocka dem från ytan.

  170. De är kamouflerade, men får man
    väl syn på dem kan man plocka dem.

  171. De här kan man även prova att käka.
    I alla fall jag har...

  172. Det är bara jag som gjort det. Mitt
    bidrag till ArtDatabankens kokbok.

  173. Jag tänkte att man kan rensa den,
    steka den i lite olivolja.

  174. Jättegott!
    Den krympte lite grann kanske.

  175. Däremot finns det andra arter,
    som klyvfransläpp som blir 2 dm.

  176. En tjej i Norge tog den i handen.
    Händerna svällde upp som boxhandskar.

  177. Den är så giftig. Den ska jag
    inte äta. Jag har 90 andra att prova.

  178. Här är en ny art för Sverige,
    som vi hittade förra sommaren.

  179. Vi kallar den för stjärnkottnuding.
    I Lysekil.

  180. Den har så fina stjärnor runt
    skidorna som skyddar rhinoforerna.

  181. Närmast tidigare känd från Skottland.

  182. Här är en icke beskriven art,
    som man har sett via dna-

  183. -att den skiljer sig
    från linjeborstnudingen.

  184. Lite i täckningen också.

  185. Man lär sig hur man ska särskilja
    de här icke beskrivna arterna.

  186. Smögen är den ifrån. Tio meters djup.

  187. Här är också en icke beskriven art
    av rygghorning-

  188. -som vi hittade precis vid nakenbadet
    i Lysekil, passande nog.

  189. Precis vid ytan. Sen har vi hittat
    den i Smögen och Idrefjorden.

  190. Beskrivningen pågår för den.

  191. Och sen... Det här
    är faktiskt ingen nakensnäcka.

  192. Det är en annan bakgälad snäcka,
    en opisthobranchia.

  193. Den har dolt skal.
    Den heter jättehavsmandel.

  194. Den blir sju centimeter, som är
    jättelikt bland havsmandelsnäckorna.

  195. Den här är doldisarnas doldis, om
    vi talar "syns inte, men finns ändå".

  196. Den gräver i botten på ålgräsängar.
    Strax utanför dem, där den går djupt.

  197. Sen på sommaren kommer den upp
    och lägger ägg som gröna klumpar.

  198. För att de inte ska bli uppätna
    av fiskar har de körtlar-

  199. -som avsöndrar
    koncentrerad svavelsyra.

  200. För att avskräcka fiskarna,
    och även mig.

  201. De är associerade till ålgräsängar.

  202. Det är en miljö som har gått
    kraftigt tillbaka på västkusten.

  203. 60 % har försvunnit på 20 år.
    Mer lokalt.

  204. Havs- och vattenmyndigheten
    har gjort en åtgärdsplan-

  205. -för bevarande av ålgräsängar.

  206. Man vet inte vad som har hänt
    med jättehavsmandeln.

  207. Det finns nya arter att upptäcka
    framför våra fötter. Uppenbarligen.

  208. Man behöver inventera djurlivet
    på grunda bottnar lite bättre.

  209. Svenska artprojektets inventering
    täckte inte upp dem.

  210. Det gjorde Jägerskiöld. Det är nåt
    man skulle kunna fortsätta med.

  211. Jag tackar för mig. De här
    fina bilderna på nakensnäckor-

  212. -är tagna av Klas Malmberg,
    som jobbar på Universeum.

  213. Tack Maria Kilnäs och Eva Lavett,
    Länsstyrelsen i Västra Götaland.

  214. Matthias Obst, Göteborgs universitet.
    Och er för att ni lyssnade.

  215. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Med blick för nakensnäckor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Arter (biologi), Biologi, Marinbiologi, Naturvetenskap, Vattnens växt- och djurvärld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss