Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future: The robots among usDela
  1. Kungliga Tekniska högskolan
    i Stockholm.

  2. En handfull forskare samlas
    för att testa sin robot.

  3. Den ska kunna placera föremålen
    i lådan på golvet.

  4. Det ser inte så svårt ut, men det här
    är vägen mot science fiction.

  5. När vi har robotar
    som kan utföra vardagliga sysslor-

  6. -kan de robotsystemen
    ta över vissa potentiellt farliga jobb.

  7. Som jobb på kemikalieföretag.

  8. De kan göra tråkiga saker-

  9. -som att placera saker på hyllor
    i en matbutik-

  10. -eller göra saker
    som förstör våra kroppar.

  11. De kan hjälpa sköterskor på sjukhus
    att byta sängkläder-

  12. -eller hjälpa dem att lyfta någon
    som inte kan lämna sängen.

  13. Folk kommer att fortsätta komma in
    medan vi pratar.

  14. En morgon i maj i Stockholm.
    En konferenslokal fylls på.

  15. Kom närmare.

  16. Forskare från hela världen samlas här
    för att prata om robotar.

  17. Hej och välkomna till Stockholm.

  18. Jag heter Danica Kragić
    och är ordförande för årets ICRA.

  19. Danica Kragić Jensfelt
    vill hjälpa robotar att ta plats bland oss.

  20. Hon föddes i Kroatien,
    studerade maskinteknik och matematik-

  21. -och jobbade som modell,
    men valde sen att bli forskare.

  22. Jag försöker att förstå vad fingret gör.

  23. Nu så! Vilket fast handslag!

  24. Hon tog vägen
    via flera toppuniversitet i USA-

  25. -men hade alltid KTH
    som utgångspunkt.

  26. På så sätt har hon nu blivit
    en av världens främsta robotforskare.

  27. I dag leder hon världens
    största konferens om robotteknik.

  28. Den här kan användas
    för att testa följsamhet.

  29. Hur människa och robot bär något
    tillsammans och roboten följer med.

  30. De stora stegen för att få robotar
    att bli en del av vår vardag-

  31. -tas långt bort från konferenserna.

  32. Robotarna inom forskningen
    är inte alltid de som ser häftigast ut.

  33. Under skalet kan de dock vara
    de mest avancerade.

  34. Roboten som tränar här ska snart delta
    i en internationell tävling i Tyskland.

  35. Man kan kalla det
    för VM i bokpackning.

  36. Ett stort Internetföretag
    står bakom det hela.

  37. Det här är väldigt svårt,
    eftersom vår värld är formad kring oss.

  38. -Den är gjord för människor.
    -Ska jag ta era ytterkläder?

  39. För att göra något enkelt
    som att lägga ner en bok-

  40. -måste roboten se saker på samma sätt
    som oss, fatta beslut som oss...

  41. "Roligt" betyder inget för en robot, sir.

  42. ...och röra sig som oss.

  43. Det första problemet är att förstå
    vad som är vad.

  44. Danica brukar visa ett exempel
    med sin egen dotter.

  45. Isabelle har förstått hur en stol ser ut,
    men inte dess funktion.

  46. Stolen är för liten för att sitta på-

  47. -och hennes hjärna behöver tid
    för att förstå det.

  48. När vi programmerar robotar måste vi
    lära dem att form och funktion-

  49. -måste uppfylla vissa krav
    som vi människor har.

  50. Robotarna ska lära sig att skilja lådor
    med böcker från andra fyrkantiga saker.

  51. Människor har lätt för det.

  52. Vi har undermedvetet tränat på det
    under hela vår barndom.

  53. Men att omvandla den kunskapen
    till programmerbar kod är svårt.

  54. Sen förbereds själva rörelsen.

  55. Med två kameror kan mänsklig syn
    och avståndsbedömning efterliknas.

  56. Med avancerad matematik
    och programmering-

  57. -kan roboten sträcka ut sin hand
    i faktisk 3D.

  58. Sen är det dags för det nästan omöjliga.

  59. En sak vi människor gör nästan
    utan att tänka är att hantera nycklar.

  60. Man tar upp dem och ser till att hålla
    dem så att man kan öppna dörren.

  61. Vi använder fingrarnas finmotorik,
    men också överkroppen.

  62. Det är väldigt svårt för robotar
    i dagsläget.

  63. Vid konferensen blir det uppenbart
    att motoriken är en stor utmaning.

  64. Nästan överallt
    står handen och rörelsen i fokus.

  65. Jag väntar i tio sekunder på ett svar.
    Om jag försöker med ett föremål...

  66. Vilket föremål letar du efter? Okej.

  67. Nu ska en kombination av förmågorna
    som utvecklas sättas på prov.

  68. Roboten måste titta och avgöra
    vilket föremål den ska plocka upp.

  69. Den måste avgöra
    precis var föremålet befinner sig.

  70. Sen kommer det svåra:

  71. Att ta tag i det som en människa
    skulle gjort och lägga det i lådan.

  72. Ja! High-five!

  73. Robotar som hjälper oss med
    vardagssysslor, som diskmaskinen-

  74. -eller robotar på sjukhus
    som hjälper sköterskor-

  75. -kommer vi att se prototyper för
    inom tio år.

  76. Robotar som kan köpas
    i en vanlig butik-

  77. -kommer att dröja lite längre.

  78. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Ämnen:
Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Datavetenskap, Maskinteknik, Robotar, Robotteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The spider in our hearts

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trotting gene

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Plants to save us

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

A stop to cancer

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The world´s largest map - of you

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Nasal spray against depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Cradle intelligence

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Laser beams for a better life

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Inside our bodies - in 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

She pins the stars

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The energizing sun

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Mission to Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to learn a language

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt, om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Your self-made vaccine

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

To battle diabetes

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Kommunikation inom vården

Björn Pehrson, professor i telekommunikationssystem, berättar om behovet av billigare hemvård och vilka system man utvecklar för att mycket sjuka patienter som vill vårdas hemma ska kunna göra det. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad hoppas vi på att hitta på Venus?

Carl-Mikael Zetterling, professor i fasta tillståndets elektronik vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om forskning kring elektronik på planeten Venus. Inspelat i mars 2014 vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Fråga oss