Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017: Forskningsnytt om gallmyggorDela
  1. Gallmyggetaxonomer
    har en stor kunskapslucka att fylla.

  2. Om det finns andra djur än människor
    som kan anses styra världen-

  3. -så är det insekterna,
    och inom insekterna tvåvingarna-

  4. -och inom tvåvingarna Cecidomyiidae-

  5. -det vill säga gallmyggorna.

  6. Det här är en slutsats från en studie
    av den kanadensiska insektsfaunan-

  7. -utförd av en kanadensisk expert
    på DNA-streckkodning, Paul Hebert.

  8. Studien antydde att världsfaunan
    kan bestå av 10 miljoner insektsarter-

  9. -och nästan 2 miljoner gallmyggearter.

  10. Om det är sant, så finns det fler olika
    gallmyggor på jorden än skalbaggar-

  11. -eller fler gallmyggearter
    än djur som finns beskrivna i dag.

  12. Jag vill nämna
    att Hebert inte är nån flugexpert-

  13. -så det är osannolikt att han bara
    vill göra reklam för sin favoritinsekt.

  14. Det finns andra bevis
    för gallmyggediversiteten-

  15. -i en studie som kommer ut senare i år.

  16. I en liten bit molnskog i Costa Rica-

  17. -har experter på tvåvingar hittat
    över 4 200 olika flugarter-

  18. -av vilka en femtedel, 812 arter,
    var gallmyggor.

  19. På andra plats kom Phoridae,
    puckelflugor, med 404 arter.

  20. Gallmyggor och puckelflugor är-

  21. -de artrikaste familjerna
    bland tvåvingarna även i Sverige.

  22. För experter på gallmyggefamiljen-

  23. -är antalet arter i världen
    omöjligt att uppskatta.

  24. Det är ett tecken på
    att majoriteten av gallmyggearterna-

  25. -fortfarande är helt okända.

  26. Vår samlade okunskap om denna
    mångfald blir kanske lättare att förstå-

  27. -om vi jämför det
    med andra tvåvingade djur - fåglarna-

  28. -som är mer populära
    och en mer utforskad grupp.

  29. Försök föreställa er
    att de enda fågelarterna vi känner till-

  30. -är en andart, två rovfåglar-

  31. -en vadare och tre finkar.

  32. Alla andra fåglar är okända
    och väntar på att bli upptäckta.

  33. Så ser situationen ut för gallmyggor.

  34. Gallmyggetaxonomer
    har en stor kunskapslucka att fylla.

  35. Luckan mellan de 1,8 miljoner arter
    som uppskattningsvis existerar-

  36. -och de 6 200 arter
    som är beskrivna och namngivna.

  37. Vad gäller vår forskning
    så tog det oss över tjugo år-

  38. -att identifiera
    och beskriva 400 nya arter-

  39. -på bara ett fåtal platser i världen-

  40. -så uppgiften vi står inför
    är verkligen gigantisk.

  41. Om ni blickar inåt
    och frågar er själva vad ni vet-

  42. -om myggorna som styr världen-

  43. -är det kanske inte mer än jag visste
    i början av min karriär för 25 år sen.

  44. Vi friskar upp kunskapen tillsammans
    och tar en promenad till Fiby urskog-

  45. -som ligger
    ett par kilometer väster om oss.

  46. Gallmyggor
    är bara 1-2 millimeter stora-

  47. -så de är för små
    för att synas på den här bilden.

  48. Ni får lita på mig
    när jag säger att varje gul prick-

  49. -utgör ett antal gallmyggor,
    antingen vuxna eller larver.

  50. Vi ser att de finns nästan överallt
    och förekommer i stora mängder.

  51. Larverna är antingen växtätare-

  52. -som lever i blåsliknande knölar på
    kärlväxter, så kallade gallbildningar-

  53. -eller svampätare eller predatorer.

  54. Vuxna myggor
    driver med vinden som aeroplankton.

  55. Svampätarna är
    min taxonomiska specialitet-

  56. -så från och med nu
    tänkte jag fokusera på dem.

  57. För att vi ska kunna studera myggorna
    samlar vi in dem-

  58. -med olika
    entomologiska standardmetoder-

  59. -där den mest effektiva
    är malaisefällan.

  60. Vinden blåser in
    de små myggorna i fällan-

  61. -vilken fungerar som ett fisknät.

  62. De fångas i en behållare med alkohol.

  63. En enda fälla kan fånga tusentals
    gallmyggor på bara några veckor.

  64. I laboratoriet sorteras hanarna ut-

  65. -och placeras i ett mikroskop
    när de har dissekerats i två delar.

  66. Den ena delen är kroppen,
    och den andra är genitalierna.

  67. Sen studeras
    de två delarnas morfologi-

  68. -vid 400 gångers förstoring
    med hjälp av ett ljusmikroskop.

  69. Då får vi de diagnostiska egenskaper
    som krävs för att besvara huvudfrågan:

  70. Vilken art är det?

  71. Med andra ord
    är små detaljer i hanens genitalier-

  72. -de viktigaste egenskaperna
    vid särskiljning av snarlika arter.

  73. För att se vilka egenskaper
    som är diagnostiska för en art-

  74. -brukar man ofta konsultera
    identifieringsnycklar i litteraturen-

  75. -eller jämföra exemplaren
    med exemplar i museisamlingar.

  76. I vårt arbete med gallmyggor
    vill vi skapa identifieringsverktyg-

  77. -såsom de två böcker
    vi gav ut 2009 och 2013.

  78. Svampätande gallmyggors
    favoritplatser i Sverige-

  79. -visade sig vara skogar
    som inte har avverkats på länge.

  80. På första plats kom Fiby urskog-

  81. -med 150 funna arter,
    varav 15 var nyupptäckta.

  82. På andra plats kom
    Grytsjön naturreservat i Småland-

  83. -med totalt 124 arter,
    varav 11 var nyupptäckta.

  84. Som jämförelse
    är en prydlig, monoton tallodling-

  85. -en lämplig livsmiljö
    för omkring 10 arter.

  86. I jämförelse med tropikerna
    är siffrorna dock blygsamma.

  87. I Zurqui, molnskogen i Costa Rica
    som jag nämnde tidigare-

  88. -hittade vi 314 arter,
    varav 307 var nyupptäckta.

  89. Tack vare intensiva studier har vi nu-

  90. -fler kända svampätande
    gallmyggearter i Sverige-

  91. -än i nåt annat land i världen.

  92. Vi började med 120 arter 2003-

  93. -och kom upp i 590 arter 2017.

  94. Det är en ökning med 470 arter,
    eller nästan 400 procent-

  95. -och nästan hälften av dem, 227 arter-

  96. -visade sig vara helt nyupptäckta.

  97. Just nu förekommer 40 procent av
    de kända svampätande gallmyggorna-

  98. -i Sverige, men detta avspeglar
    dock inte biogeografiska mönster.

  99. Det visar bara
    hur lite vi vet om världsfaunan-

  100. -och hur givande
    nationella förteckningar kan vara.

  101. Det är ingen överdrift
    att säga att Svenska artprojektet-

  102. -är en stöttepelare
    i dagens globala gallmyggeforskning.

  103. "Global gallmyggeforskning"
    kan låta som ett mäktigt forskarteam-

  104. -men faktum är att om alla forskare
    skulle åka ut på en insamlingsresa-

  105. -så hade det räckt med en minibuss.

  106. Det är oroväckande att bara fyra
    av de åtta taxonomiska experterna-

  107. -har uppsikt över världsfaunan,
    och tre av dem är nästan åttio år.

  108. Dessutom arbetar nästan ingen
    i exempelvis Asien eller Afrika.

  109. Till följd av detta
    har vi ingen möjlighet-

  110. -att hantera frågor om artskydd.

  111. I Sverige har många gallmyggor
    bara hittats på en eller två platser-

  112. -men vi saknar kunskapen som krävs
    för att förstå vad det faktiskt betyder.

  113. Men ansvaret vilar ändå på oss
    att bevara en rik gallmyggefauna.

  114. Eftersom gallmyggor
    är beroende av vissa värdarter-

  115. -som svampar, kärlväxter och leddjur,
    så säger det sig självt-

  116. -att ett villkor för gallmyggediversitet
    är hälsosamma värdpopulationer.

  117. En annan observation är
    att urskogar och öppna ängar-

  118. -kan försörja en enorm artdensitet-

  119. -så stora områden
    med såna miljöer bör skyddas.

  120. Sist men inte minst
    måste vi lära oss mer om gallmyggor-

  121. -för att kunna skydda arterna-

  122. -så fler förteckningar och forskning
    om sällsynta arter borde initieras.

  123. Gallmyggor har levt på vår planet
    i 150 miljoner år-

  124. -så ur deras perspektiv
    är vi människor nykomlingar.

  125. Deras stora ögon
    lär fortsätta observera oss-

  126. -både när vi lyckas
    och när vi misslyckas. Tack.

  127. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Forskningsnytt om gallmyggor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Gallmyggor, Insekter, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss