Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017 : Svenska malaisefälleprojektetDela
  1. Jag är fullständigt övertygad om-

  2. -att de ungdomar som upptäcker
    fascinationen med naturen-

  3. -aldrig skulle komma på tanken att
    elda upp bilar eller slå ner folk.

  4. För som Linné sa: Inget underverk
    är större än det minsta.

  5. Tack för inbjudan att presentera
    vårt malaisefälleprojekt-

  6. -eller SMTP, efter engelskans
    "Swedish Malaise Trap Project"-

  7. -som har gett oss världens
    största insektssamling på Öland.

  8. Så här ser alltså en malaisefälla ut.

  9. En tältliknande konstruktion
    som uppfanns av-

  10. -den svenska entomologen
    René Malaise på 30-talet.

  11. Den fungerar som så att en insekt
    som flyger in i fällans mittvägg-

  12. -börjar röra sig uppåt för att
    till slut hamna i burken högst upp.

  13. Målsättningen med SMTP är att göra
    en inventering av insektsfaunan-

  14. -och få material för
    morfologiska och molekylära studier-

  15. -av kanske främst
    dåligt kända grupper-

  16. -inom steklar och tvåvingar.

  17. Insamlingen gick till så att
    under tre års tid med start 2003-

  18. -sattes det upp 75 malaisefällor
    på 54 olika lokaler i landet-

  19. -på platser som Naturvårdsverket
    listat som särskilt artrika-

  20. -eller som vi av annan anledning
    visste var speciellt intressanta.

  21. Men en av de styrande faktorerna
    när vi valde platser-

  22. -var tillgången på
    en pålitlig person-

  23. -som kunde åta sig
    att sköta våra fällor-

  24. -i upp till tre års tid.

  25. Det blev närmare hundra personer
    som jobbade ideellt under tre år-

  26. -och de var ryggraden
    till hela projektet-

  27. -som utan deras insatser inte
    hade varit möjligt att genomföra.

  28. Fällskötarna blev ombedda
    att tömma fällorna-

  29. -ungefär en gång
    var fjortonde dag under säsong.

  30. Ett par gånger om året
    åkte vi sedan runt landet-

  31. -och samlade in materialet, som
    transporterades till Stockholm-

  32. -där det förvarades i källaren
    på Naturhistoriska riksmuseet.

  33. Det blev till slut
    drygt tvåtusen såna här burkar-

  34. -som innehåller
    tusentals insekter i varje.

  35. Och burkarna transporterades sen
    ner till Öland och station Linné-

  36. -där de har sorterats.

  37. Tar man ett prov ser det ut så här
    innan vi har börjat plocka i det.

  38. Vi sorterade på forskningsstationen
    i tre steg-

  39. -i lite drygt trehundra
    partitioner/grupper-

  40. -med en sorteringshastighet på
    en bestämning var tredje sekund.

  41. Hittills har ungefär femtio personer
    jobbat med sorteringen på Öland.

  42. Och glädjande nog är det nästan
    exakt lika många killar som tjejer-

  43. -som lockas till projektet.

  44. Ingen får dock
    börja arbeta med vårt material-

  45. -innan man har genomgått
    en introduktionskurs-

  46. -som innebär att efter en vecka-

  47. -kan man sortera alla Sveriges över
    30 000 insektsarter till ordning-

  48. -och det har gjort kursen och
    sorteringsarbetet väldigt populärt.

  49. Både populärt och meriterande.

  50. De allra flesta av de femtio
    studenter som har jobbat hos oss-

  51. -har fortsatt med
    högre studier eller forskning.

  52. När sorteringsarbetet är klart börjar
    vi skicka ut det bestämda materialet-

  53. -till taxonomer
    runtomkring i världen.

  54. Hittills har vi skickat ut insekter-

  55. -till 125 taxonomer
    runtomkring i världen.

  56. En bild säger mer
    än tusen ord, sägs det-

  57. -och här skulle jag vilja visa
    en filmsnutt-

  58. -som min f.d. student och nuvarande
    kollega Mareike Kiupel har gjort-

  59. -och som på ett utmärkt sätt-

  60. -fångar den så välkända SMTP-andan.

  61. Tillbaka till allvaret.

  62. Uppskattningsvis har vi samlat in
    ungefär 80 miljoner insekter-

  63. -och vårt material utgör därmed
    världens största insektssamling.

  64. Fyra femtedelar är nu sorterat
    i ett första sorteringssteg-

  65. -och räknar vi med all sortering och
    etikettering och vad det kan vara-

  66. -har vi gjort över en kvarts
    miljard hanteringar av insekter-

  67. -under de fjorton åren
    som projektet varit i gång.

  68. Vi har skickat ut mer än 300
    leveranser med över 600 000 insekter-

  69. -till 125 experter
    i 24 länder på fyra världsdelar.

  70. Och i den kvarts miljon rika-

  71. -exemplar av identifierade insekter
    till artnivå-

  72. -har det påträffats mer än
    tvåtusen nya arter för Sverige.

  73. Och mellan en tredjedel och hälften
    av dem är nya för vetenskapen.

  74. Vi tror att vi fått in mellan 50 och
    60 procent av den svenska artstocken.

  75. Och vi tror att vi kommer
    hitta ytterligare 3 000 arter-

  76. -när allt är uppsorterat.

  77. Det har publicerats
    drygt hundra vetenskapliga artiklar-

  78. -rapporter,
    avhandlingar, examensarbeten-

  79. -baserat på material
    från malaisefälleprojektet.

  80. Såna här resultat väcker ju intresse-

  81. -och nyfikenhet också
    utanför den förväntade sfären.

  82. Hittills har trehundra tidnings-
    artiklar publicerats om projektet-

  83. -och det är ett återkommande inslag
    i radio och tv-

  84. -både i Sverige och utomlands.

  85. Men är sånt här viktigt, då?
    Måste varenda prick ha ett namn?

  86. Vad är det för mening med
    att känna igen alla?

  87. En del är så små att de knappt syns,
    men de finns ändå.

  88. Eller som myggan i
    "Alice i underlandet" undrade:

  89. "Vad ska de ha namn för
    när de inte känns vid dem?"

  90. Och Alices svar löd: "De
    har nog inte användning för dem..."

  91. "...men jag gissar
    att de som ger dem namn har det."

  92. Och det är precis så det är.
    Linné var inne på samma spår.

  93. "Utan namn
    är kunskapen om tingen värdelösa."

  94. Linné var ju stor vän av ordning
    och försökte ordna upp naturen-

  95. -så att vi skulle få koll på
    vad som var där ute.

  96. Man kan jämföra hans arbete
    eller det som vi gör-

  97. -ett inventeringsprojekt
    likt malaisefälleprojektet-

  98. -med ett bibliotek.

  99. För vi måste ju hålla ordning och
    reda för att veta vad som finns-

  100. -annars riskerar vi
    att förlora kunskap och historia.

  101. Eller som före detta
    arbetsmarknadsminister-

  102. -och numera fjärilssamlande
    ölänningen Hasse Karlsson säger:

  103. "Alla säger numera att vi måste
    bevara mångfalden i naturen."

  104. "Men då måste vi veta vilka
    arter det är som utgör mångfalden."

  105. "Var de finns och vilka
    livsbetingelser de kräver."

  106. "Därför måste vi samla,
    sortera och artbestämma insekter."

  107. En annan vis ölänning är Anne Wilks,
    som har ritat den här teckningen-

  108. -som jag tycker är passande till
    sammanhanget och orden.

  109. "Utan spaning - ingen aning."

  110. Insekternas betydelse
    går att räkna på många sätt-

  111. -och på Smithsonian Institution
    har man helt enkelt räknat dem.

  112. Och man uppskattar att antalet
    insekter vid varje givet tillfälle-

  113. -är ungefär tio miljarder miljarder.

  114. Antalet människor är
    ungefär 7,5 miljard just nu.

  115. Räknar vi om det där så går det
    1,3 miljarder insekter per människa.

  116. 5,5 ton insekter på varje människa.

  117. Så det är klart att de har betydelse.

  118. Vad är det då för nytta
    med såna här inventeringar?

  119. Ingen påstår att jorden går under
    utan sån här forskning-

  120. -men den kan bidra till att planeten
    och dess invånare mår bättre.

  121. Det ökar och breddar
    förståelsen för naturen-

  122. -och som bonus
    kommer fler ut och rör på sig.

  123. Upprepas insamlingarna kan man
    konstatera om förändringar skett.

  124. Har några arter
    försvunnit eller tillkommit?

  125. Få organismgrupper svarar så snabbt
    på miljöförändringar som insekter-

  126. -och de bör givetvis vara en själv-
    klar indikator i klimatstudierna.

  127. Jag är fullständigt övertygad om-

  128. -att de ungdomar som upptäcker
    fascinationen med naturen-

  129. -aldrig skulle komma på tanken att
    elda upp bilar eller slå ner folk.

  130. För som Linné sa: Inget underverk
    är större än det minsta.

  131. Kunskap är aldrig tung. Den
    för med sig respekt och ödmjukhet.

  132. Okunskap är i alla lägen
    vår värsta fiende.

  133. Stort tack till alla trehundra
    personer som har hjälpt oss-

  134. -och ett speciellt tack till
    Artdatabanken och Artprojektet.

  135. Tack.

  136. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svenska malaisefälleprojektet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Arter (biologi), Entomologi, Insekter, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sexualitetens helande kraft

Går det som vuxen att få ett fungerande sexliv om man som barn utsattes för sexuella övergrepp?

Fråga oss