Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 2.

Till första programmet

Lärlabbet student : Bredda normerna i klassrummetDela
  1. Välkomna till "Lärlabbet Student"! Vi
    fördjupar oss i undervisningsfrågor-

  2. -och det som händer
    när man tar klivet ut i klassrummet.

  3. Välkomna Sammy och Marcus.
    Ni är lärarstudenter.

  4. Vi ska prata om värdegrundsfrågor och
    hur man gör för att bemöta fördomar-

  5. -och ändå ha ett samtal
    som aldrig blir diskriminerande.

  6. Inte alltid så lätt, men viktigt.
    - Vad säger du, Sammy?

  7. Viktigast är att inte attackera
    nån med fördomar. Då skyddar man sig.

  8. Man behöver komma in underifrån och
    diskutera det grundläggande först.

  9. -Vad säger du, Marcus?
    -Jag håller med.

  10. Viktigast är att när man går därifrån
    så har man gått åt rätt håll.

  11. Och inte fastnat i en grop.

  12. Vi ska följa lärarstudenten Tommie
    i Katrineholm.

  13. Han ska testa ett material för att få
    igång ett samtal om normer och makt.

  14. Det är jätteviktigt att prata
    om normkritik och likabehandling.

  15. Skolan är det första steget in
    i livet, innan man kommer in i yrket.

  16. Får man utbildning i skolan redan när
    man är ung och ända in i gymnasiet-

  17. -har man med sig det resten av livet.

  18. Jag heter Tommie Campbell och
    är 26 år. Jag är på min fjärde VFU.

  19. Jag fick material
    av min handledare Sanna-

  20. -från boken "Bryt", som handlar
    om normkritik och värdegrundsfrågor.

  21. Jag fick fria händer att arbeta
    med det precis hur jag ville.

  22. Du fick kika på materialet
    som jag förberedde i går.

  23. -Kan du göra nåt med det?
    -Uppgiften är väldigt bra.

  24. Det som var lite svårt
    var att bilderna var rätt neutrala.

  25. Det är skillnad på personerna,
    men ingen är extrem på nåt sätt.

  26. Ur elevernas perspektiv vet jag inte
    hur neutralt de tolkar bilderna.

  27. De kan lägga in mer i det
    än vad vi gör.

  28. Jag har inte kört övningen själv.
    Det ska bli intressant för mig också.

  29. Viktigt att tänka på när
    vi har bilder på riktiga människor-

  30. -är att man håller fokus på normen
    och vem som har makt.

  31. Snarare än att lägga det
    på den som avviker från normen.

  32. Att hålla fokus där.
    Man kan behöva leda och styra.

  33. Jag förstod
    att det ska handla mer om vem som...

  34. Inte vad de tror,
    utan vad samhället tycker.

  35. Ja. Det kan man poängtera direkt.

  36. "Vi ska inte prata om vad ni tycker
    eller människor ni känner"-

  37. -"och absolut inte om nån i rummet"-

  38. -"utan generellt
    om hur det ser ut i samhället."

  39. Man bör utsättas för övningarna själv
    innan man håller i dem.

  40. Det är viktigt
    att du har den ingången.

  41. Att du både följer
    och bryter mot normer själv.

  42. Och vad det kan leda till
    i vad du får för bemötande.

  43. -Jättebra att ha det i bakhuvudet.
    -Yes.

  44. -Hej! Ni kan komma in.
    -Tack.

  45. Jag heter Tommie.
    Jag skriver det på tavlan.

  46. Vi ska prata om ett känsligt ämne-

  47. -som kan vara jobbigt att diskutera
    för vissa, och inte alls för andra.

  48. Jag har ett gäng bilder
    som ni ska arbeta utifrån.

  49. Fundera på
    vilka av de här individerna...

  50. ...som ni tror
    att samhället tycker har störst makt-

  51. -enligt de normer som finns.

  52. Så.

  53. Nu när ni har fått bilderna ska ni se
    vad för grejer på dem som påverkar-

  54. -att vissa har högre makt än andra.
    Sätt ordning på var de är nånstans.

  55. Det ser ut
    som en städare på ett café.

  56. Och städare har inte mycket makt.
    Vad beror det på?

  57. -De får inte lika mycket pengar.
    -Inte särskilt bra betalt.

  58. Den här killen
    ser ut att vara kändis.

  59. Han...
    Vänta, den här killen jobbar ju.

  60. -Va?
    -Han jobbar ju.

  61. -Men han har inte lika mycket makt.
    -Han är ganska gammal, inte så ung.

  62. -Ska han vara där?
    -Nej, han ska inte vara där.

  63. Nej!

  64. -Varför är det svårt?
    -Alla är typ normala.

  65. Ja... Spontana reaktioner?
    - Vad säger du, Marcus?

  66. Det är ett känsligt ämne
    och en vågad grej att göra.

  67. Speciellt om det är första gången.
    Det är en vågad lärarstudent.

  68. -Du känner med honom lite?
    -Ja, lite grann.

  69. -Du, Sammy?
    -Det är viktigt att man synliggör...

  70. ...att normer inte bara är på
    individnivå, utan också samhällsnivå.

  71. Att gruppen har skapat normerna.
    Så de här övningarna är bra.

  72. Tommie tar upp det
    på en egen lektion.

  73. De kan lika gärna dyka upp i andra
    ämnen. Hur förhåller man sig då?

  74. Sammy, du höll en lektion i svenska
    och pratade om Dantes inferno.

  75. -Kan du berätta om det?
    -Dante har kretsar i helvetet.

  76. Jag gick igenom kretsarna.
    Vi diskuterade synden och straffet.

  77. Efter genomgången fick de skriva ihop
    en berättelse själva.

  78. De skulle ha nån som utför en synd-

  79. -och som i livet efter detta
    straffas för den här synden.

  80. Det vi mötte, jag och handledaren-

  81. -var att många skrev om homosexuella
    som blev straffade i helvetet.

  82. Då vet vi inte
    om de skrev sina egna åsikter-

  83. -eller Dantes åsikter.
    Han har homosexuella långt ner.

  84. Eller om det var samhällets åsikter.
    Vi vet inte varifrån tankarna kom.

  85. Men vi kände att vi behövde ta
    den här diskussionen på en lektion.

  86. Vi planerade att till nästa lektion
    prata om homosexualitet.

  87. -Hur gick det?
    -Efter lektionen kände jag att...

  88. Nej, jag är inte nöjd.
    Det blev skrapat på ytan.

  89. -Vad innehöll lektionen?
    -Hur man har sett på det historiskt.

  90. När det blev icke accepterat
    i vårt samhälle.

  91. -Det var en historisk genomgång.
    -Lite det.

  92. Men också varför
    det fortfarande finns det här...

  93. ...motståndet
    eller de här motgångarna.

  94. Vad har du för reflektioner
    kring det här?

  95. Jätteviktig diskussion att ta.

  96. Jag tänker att om det är så
    att det är elevernas egna åsikter-

  97. -kan det inte vara kul för de elever
    som passar in på det de pratar om.

  98. Då är det viktigt att lyfta det
    och påvisa det. "Lugna ner er."

  99. Du var inte riktigt nöjd.
    Hur hade du velat gjort det?

  100. Om jag hade fått planera
    den här lektionen på nytt-

  101. -hade jag försökt gå in
    i värdegrundsarbetet i stället.

  102. Inte prata om homosexualitet, utan
    prata om alla människors lika värde.

  103. Så att man inte, som Tommie sa,
    pekar på individen som är utsatt-

  104. -utan i stället väljer
    att peka på de större normerna.

  105. -Du lär få möjlighet att pröva det.
    -Hoppas det.

  106. Marcus, du har också erfarenhet från
    när du undervisade i samhällskunskap.

  107. En elev började uttrycka
    extrema åsikter. Vill du berätta?

  108. Absolut.
    Det var samhällskunskap årskurs nio.

  109. Vi pratade om demokrati, diktatur,
    samhällsystem. Lite så.

  110. Vi gick in på svenska partier. Som
    vanligt blev det ett omstritt ämne.

  111. Grejen var att vi hade en elev
    i klassen som var starkt politisk-

  112. -och uttryckte det
    utan nån tanke på sina medmänniskor.

  113. Den här personen står och
    håller brandtal i åtta, nio minuter.

  114. Det börjar komma motreaktioner
    i klassen.

  115. Personen går då hårdare fram och det
    blir personligt mot andra i rummet.

  116. Jag sätter stopp. Då blir det frågan
    "varför får jag inte säga det här?".

  117. "Vi har ju åsiktsfrihet."

  118. "Jo, absolut." Jag fick
    lägga fram fakta mer och mer.

  119. Jag höjde inte rösten,
    men blev mer rakt på sak.

  120. "Så här kan vi inte säga."
    Jag började säga motargument.

  121. Eleven börjar gråta
    och springer ut ur klassrummet.

  122. Jag hör sen att det har hänt flera
    gånger. Personen kan inte ta kritik.

  123. Okej. Ja, det är en stark upplevelse
    på sin VFU.

  124. Sammy, vad tänker du om det?

  125. En sån här situation
    som faller en ur händerna.

  126. "Vad ska jag göra här?"
    Jag vet inte vad jag hade gjort.

  127. Jag hade känt mig helt tappad.
    Hur löser man en sån situation?

  128. Vi ska prata mer om era erfarenheter,
    men också först få följa-

  129. -hur det går för vår VFU-student.

  130. Tommie vill få igång samtal om vem
    som har makt och inte i samhället.

  131. Vi får se vart det leder.

  132. Vi går runt bord för bord
    och tar de...

  133. ...tre bilderna
    som ni har satt högst upp.

  134. Vi diskuterar från bord till bord
    varför ni har satt dem just där.

  135. -Högst upp. För att han har kostym.
    -För att han har kostym?

  136. Han har fina kläder
    och är ganska gammal.

  137. Vi har satt de andra
    som också är lite äldre högt upp.

  138. -Vi tog samma först, sen samma trea.
    -Okej.

  139. Enda skillnaden
    var den här människan.

  140. Det ser ut
    som nån som skulle vilja påverka nåt.

  141. Som har
    den här typiska journalistauran.

  142. Vi tog han högst upp.

  143. För att han är mer finklädd
    och han verkar vara så...

  144. ...ordningsam.

  145. Sen tog vi hon.

  146. En vit medelålders kvinna. Ja.

  147. Hon ser finklädd ut.
    Och står på ett kontor.

  148. Sen tog vi honom,
    det ser ut som en vanlig man.

  149. -En vanlig man?
    -En lärare kanske.

  150. I stort sett alla
    har tagit den här bilden först.

  151. Ni har sagt
    att det är nån som jobbar på kontor.

  152. Nån som... Han är politiker
    eller har ett högt uppsatt yrke.

  153. Hade ni lika åsikter i grupperna
    när ni diskuterade?

  154. Ja, typ.

  155. Ni har varit duktiga. Jag har fått
    veta hur ni tänker om samhället.

  156. Vi kan ta rast.

  157. -Hur kändes det?
    -Planeringen och upplägget var bra.

  158. Och jag var relativt förberedd.
    Men vad ville jag ha för slutprodukt?

  159. Jag ville ha ett bättre avslut
    på det hela.

  160. Jag kom på det i sista minuten,
    "shit, vad ska jag göra?".

  161. Hur rundar jag av det här?
    Vad vill jag att de ska få fram?

  162. -Vad vill jag se?
    -Så är det med ganska fria uppgifter.

  163. Det kanske inte blir nåt tydligt
    avslut. De ska få nya tankar.

  164. Det fick de definitivt.
    Jag gick runt och lyssnade.

  165. Det har väckt tankar och reflektioner
    som de inte har haft innan.

  166. Vissa sa saker som jag var osäker på
    om jag kunde ta upp.

  167. Den här gruppen sa "vit man".

  168. Ska jag skriva "vit man" på tavlan,
    eller blir det för påtryckande?

  169. Blir det för synligt liksom?
    Blir det för stort?

  170. Det hade nog inte varit nåt problem.

  171. Vi kommer tillbaka till anledningen
    att vi fokuserar på maktdelen.

  172. Att lyfta fram vilka som har makt
    och gemensamma faktorer för dem-

  173. -är inte lika problematiskt
    som för den längst ner på skalan.

  174. I vissa fall räcker det att så frön,
    att få dem att tänka annorlunda.

  175. Det ger effekt i andra ämnen.

  176. Jag tror det har gett nåt, men
    det blir kanske ingen slutprodukt.

  177. Det är den man vill ge dem
    som lärare. "Det här fick ni." "Ja."

  178. Men kul!
    Jag tyckte det var spännande.

  179. -Är det läge för en kopp kaffe?
    -Yeah!

  180. Vi har fått en ny gäst med oss.
    - Välkommen, Samuel.

  181. -Du har varit lärare i över 30 år.
    -Snart 40.

  182. Med mångfaldsfrågor
    och värdegrundsfrågor.

  183. Vad är dina spontana reaktioner
    om det vi såg?

  184. Jag reagerade på att det inte
    förbereddes bättre när han kom in.

  185. Att han inte berättade lite grann.
    För att få en relation till gruppen-

  186. -borde han ha bjudit lite
    på sig själv som person.

  187. Så att de fick en relation
    till honom. Nu visste de...

  188. De tänkte mer "vad förväntar de sig
    att vi ska prestera med bilderna?".

  189. De var mer anpassade till det
    än vad eleverna själva tyckte.

  190. Jag tänkte
    att det att de inte känner honom-

  191. -och tänker "vad vill de veta?"...
    Det kanske förstärker övningen.

  192. Att de kanske själva inte tycker att
    det ska sitta en vit kostymklädd man-

  193. -högst upp i maktsfären, men
    att det är vad de förväntas svara.

  194. Då blir samhällets normer tydligare,
    tror jag.

  195. Det kanske i det här fallet
    kan vara positivt.

  196. Sen vet jag att relationen är viktig
    när man pratar om känsliga ämnen.

  197. Samuel, du har beskrivit en position
    i känsliga samtal-

  198. -där det är viktigt
    att vara icke-dömande. Berätta mer.

  199. Jag använder uttrycket
    minimi-plattform när man samtalar.

  200. Jag tänker på vad du sa om killen
    som blev folktalare inför massorna.

  201. Jag kanske inte
    hade reagerat med fakta som ni sa.

  202. Fakta är åsikten man har i
    det här läget. Då har man som lärare-

  203. -en sån oerhörd position.

  204. Hans reaktion blev att gråta.
    Han gjorde det flera gånger.

  205. Som lärare bestämmer du lite
    vad som är sanningen.

  206. Jag tänker att det måste vara svårt
    när nån debatterar.

  207. Det var det eleven gjorde. Hur svarar
    man för att lugna och gå in i dialog?

  208. Vad säger du, Marcus?
    Hur kunde det ha blivit dialog?

  209. Jag vet inte. Jag kanske borde
    lugnat ner mig och pratat om det sen.

  210. Samtidigt kanske man inte
    kan lämna det. Det är svårt.

  211. Jag ser fram emot nästa gång det
    händer. Då ser jag hur jag reagerar.

  212. Det måste finnas punkter då man
    måste sätta stopp. Tydlig rasism.

  213. Man ska aldrig klä av en elev,
    och låta en elev tappa ansiktet.

  214. Jag tar aldrig en debatt
    i klassrummet med en elev.

  215. Även om det är ett bråk väntar jag
    tills jag har eleven ensam.

  216. Inte när det finns publik. Hamnar man
    inför publik blir det debatt.

  217. Bättre hade varit att stoppa eleven
    och säga:

  218. "Jättespännande, jag vill höra mer.
    Men inte just nu, utan efteråt."

  219. Då har eleven inte tappat ansiktet.
    Man har visat intresse-

  220. -men att det inte är rätt forum.

  221. Då slipper man konflikterna.
    Efteråt kan eleven säga vad den vill.

  222. Man kan själv argumentera.
    Men inte när andra lyssnar.

  223. Rent spontant hade jag velat
    lyfta fram att det är tidsbrist.

  224. "Men jag vill prata mer med dig
    om det här."

  225. Man kan säkert ha ett vettigt samtal
    när man sitter två och två.

  226. Personen får berätta hur den tänker.

  227. -Vad säger du, Sammy?
    -Jag tänker på "varför"-frågan.

  228. "Varför säger du så här?
    Varför tycker du så här?"

  229. Att man försöker få fram
    den tankeprocessen.

  230. Sen finns risken
    att man befäster åsikten.

  231. Det är en problematik i sig.
    Men för att få ner det på dialognivå.

  232. Jag säger hellre
    "hur kommer det sig att...".

  233. "Hur blev det så här?
    Vad hände som gjorde att du sa...".

  234. Jag har redan bestämt mig för att
    du gjorde nåt dumt i ordet "varför".

  235. Jag är mer intresserad av vad som
    har hänt. Sen drar jag en slutsats.

  236. Säger jag "varför" har personen
    bestämt sig. Man ska bara ha motivet.

  237. Det här exemplet som Sammy hade-

  238. -om att plötsligt blir homosexualitet
    fördomsfullt i fokus.

  239. -Vad gör man där? Skiljer det sig?
    -Sammy sa bra saker.

  240. Man diskuterar inte homosexualitet
    i sig, det är bara ett exempel.

  241. Man pratar om alla människors
    lika värde, med andra exempel.

  242. Man lär ut en palett av exempel,
    där man kommer in på normbredd.

  243. Vi pratar om normkritiskt perspektiv
    och så.

  244. Jag föredrar normbredd. Att normen
    inte bara är olika grupper-

  245. -utan att man tillåter. Att det
    blir gällande norm i klassrummet.

  246. Den typen av strävan,
    att hitta nån gemensam nämnare...

  247. Var börjar vi samtalet?

  248. Det är viktigast. Och det gäller
    allt umgänge mellan människor.

  249. I stället för att leta efter vad som
    skiljer, leta efter vad som förenar.

  250. Då bygger vi från det, i stället för
    att övertyga nån om att de har fel.

  251. -Vad säger du, Sammy?
    -Vi måste hitta vad som förenar oss.

  252. Vad som gör att vi kan prata om
    samma saker och leva i samexistens.

  253. Det är ett långsiktigt arbete, till
    skillnad från vad som sker i stunden.

  254. -Tack Samuel, för att du var här.
    -Tack för att jag fick komma.

  255. Tommie och handledaren ska ta reda på
    vad klassen tyckte om lektionen.

  256. Jag var ny.
    Jag hade aldrig träffat eleverna.

  257. Och handledaren bara dagen innan.

  258. Jag visste att jag var oförberedd.
    Så visst, det var nervöst.

  259. Nu ska vi prata lite grann
    om lektionen ni just hade.

  260. Tommie är här som lärarstudent-

  261. -och ska få med sig lite tankar,
    verktyg och tips härifrån.

  262. Ibrahim?

  263. Det var bra.
    Vi brukar aldrig tala om makt.

  264. Man lärde sig lite mer.
    Makt är ett speciellt ämne.

  265. Alla tycker olika.
    Man lär sig vad andra tycker.

  266. Det var lite trist
    att alla hade samma åsikt.

  267. Det blev inte mycket diskussion,
    utan mer konstaterande.

  268. Man berättar vad man ser,
    och så tycker man bara samma.

  269. -Tyckte ni det var roligt?
    -Ja.

  270. -Var det värt tiden?
    -Ja.

  271. Det svåra är att förstå hur eleverna
    kommer att se på materialet.

  272. Det handlar om normkritik.
    De ska förstå vad begreppet är-

  273. -samtidigt som
    man ska förklara begrepp som makt.

  274. Det var en kul uppgift. Det var
    inte svårt och man fick tänka själv.

  275. Om man inte ser ut
    som alla andra gör-

  276. -då kan man kanske räknas
    som mindre värd.

  277. Det är så mycket i media och allt.
    Man behöver förstå-

  278. -att det inte finns rätt och fel.
    Alla är bra, alla duger som de är.

  279. Det är viktigt att prata om det,
    att fler accepteras.

  280. Att det blir mer jämställt.

  281. -Hej.
    -Hej. Hur känns det nu?

  282. Det känns bra. Man har nån slags
    grundförståelse för rätt och fel.

  283. I kursplanen står det
    att man ska arbeta med det här.

  284. När man arbetar på det här sättet
    förstår man hur viktigt det är.

  285. Genom att lyfta frågorna
    och sätta ord på det-

  286. -och erkänna att det finns rasism
    och olika typer av förtryck-

  287. -även här på skolan, så stärker vi
    de elever som utsätts för förtryck.

  288. Jag får idéer
    om hur jag kan arbeta med det här.

  289. -Det har varit väldigt givande.
    -Kul.

  290. -Jag får önska dig lycka till.
    -Tack.

  291. Hej.

  292. Först tänkte jag
    att det blir hur enkelt som helst.

  293. Men ju mer jag tittade på materialet
    så förstod jag att...

  294. ...det inte var så enkelt.

  295. Vi har fått en ny gäst med oss.
    - Välkommen, Robin.

  296. Du är nyexad lärare. Du är med för
    att vi har pratat med lärarstudenter-

  297. -och förstått att det finns oro kring
    hur man ska räcka till i jobbet.

  298. Först vill jag fråga dig,
    för du har hört alla våra samtal...

  299. -Vad är dina reflektioner?
    -Det finns många kloka tankar.

  300. Jag märker att ni inte bara lämnat
    det. "Det var en engångshändelse."

  301. Som du sa, det ska hända igen.
    Då får du ta med dig dina lärdomar.

  302. Det är den inställningen
    man måste ha.

  303. Även en dålig erfarenhet
    är en erfarenhet. Man bygger på det.

  304. Det är ett evigt lärande, man är inte
    färdig när man går ut utbildningen.

  305. Vad har varit absolut roligast
    med att komma ut och jobba?

  306. Att ta de erfarenheter
    som jag har fått på utbildningen-

  307. -och sätta min egen twist på dem.

  308. Det är mycket man inte får med sig
    som handlar om konkreta metoder-

  309. -för till exempel värdegrundsfrågor.

  310. Jag har sökt utanför lärarprogrammet
    och kompletterat på egen hand.

  311. Genom att jobba med "Bryt"
    och gå utbildningar kring materialet.

  312. Det är bra material, men
    man måste veta hur det kan användas.

  313. Det får man inte med sig
    från min utbildning i alla fall.

  314. Vi pratade inte mycket
    om konkreta klassrumssituationer.

  315. Att sen få bygga ihop det materialet
    själv har varit jättekul.

  316. Härligt! Som nybliven lärare,
    vad är ditt bästa tips-

  317. -till Marcus och Sammy?

  318. Man kan känna, när man träffar
    kolleger som har hållit på länge-

  319. -att "oj, vad de måste veta mycket".

  320. Min erfarenhet är att många kolleger
    som jag stöter på-

  321. -är snarare intresserade
    av vad ni har med er för nåt nytt.

  322. Ni sitter på de senaste insikterna
    samlade i ett paket.

  323. Det roligaste
    är att folk är så entusiastiska.

  324. "Vad pratar ni om på utbildningen nu?
    Vad har du med dig för metoder?"

  325. Man får blanda det.

  326. Erfarenhet, jättebra. Men även
    att röra till lite. Det uppskattas.

  327. -Är ni redo att röra till?
    -Absolut.

  328. Om vi ska avrunda lite. Är det nåt
    speciellt som ni tar med er härifrån?

  329. Fortsatt tro på
    att det man gör spelar roll.

  330. Att vi har en viktig roll. I just
    såna här frågor som vi har berört.

  331. Nånstans måste de lära sig det här,
    det bör vara från oss.

  332. -Vad tar du med dig, Sammy?
    -Alternativet till ordet varför.

  333. När Samuel sa att man med "varför"
    ifrågasätter en redan...

  334. ...stadgad åsikt...
    Att man tar andra alternativ-

  335. -och på så sätt inbjuder till dialog.

  336. Spännande! Lycka till.

  337. -Stort tack för att ni delade med er.
    -Tack.

  338. Det här kan man prata om
    hur länge som helst.

  339. Gå in på urskola.se och
    se fler program om värdegrundsfrågor.

  340. Och fler ämnen och program
    från "Lärlabbet Student". Vi ses!

  341. Tack så mycket.

  342. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund
Ämnesord:
Lärarrollen, Lärarstuderande, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning, Värdegrund
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Minnesträning för hjärnskadade

Pia Roxell är lärare på Skarpnäcks folkhögskola och håller i Minneskursen, en utbildning för unga vuxna som drabbats av hjärnskador. Pia hjälper eleverna att träna upp hjärnans kapacitet och hitta strategier för att kompensera bestående skador. En av hennes viktigaste uppgifter är att hjälpa eleverna att gilla och acceptera sina nya jag.

Fråga oss