Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 2.

Till första programmet

Lärlabbet student : Lärande i gruppDela
  1. Välkomna till "Lärlabbet Student",
    programmet om undervisningsfrågor-

  2. -och det som händer
    när man tar klivet in i klassrummet.

  3. Välkomna Walid och Jeannie!
    Ni är ju lärarstudenter.

  4. I dag vill vi prata om grupparbeten
    och det här med god kommunikation.

  5. Hur det kan göra
    att elever lär sig bättre.

  6. Vad tänker du, Walid?

  7. Jag tänker att det är en stor grej
    det här med grupparbeten-

  8. -eftersom inlärningen
    sker i samband med andra elever.

  9. -Man får andra perspektiv.
    -Vad tänker du, Jeannie?

  10. Lite i samma banor.
    Det är jätteintressant!

  11. Jag har själv testat
    lite olika delar av det.

  12. -Det finns mycket att diskutera.
    -Vi ska prata mer om det.

  13. Först ska vi
    till Malmö Idrottsgymnasium-

  14. -och följa lärarstudenten Anna när
    hon prövar kommunikationsmetoden EPA.

  15. Ämnet är retorik.

  16. Jag är 19 år. De elever
    jag undervisar är ett år yngre.

  17. De är treor, så de är 18.
    Vissa av dem är 19 till och med.

  18. Det har varit en utmaning,
    men det har varit kul också.

  19. Nu är jag ute på min första VFU-kurs.
    Det är på Malmö Idrottsgymnasium.

  20. -Hallå, Anna! Hur går det?
    -Jo, det går bra.

  21. Jag har gjort en planering, eller
    påbörjat den. Jag tänkte visa dig.

  22. Sen kör vi den här EPA:n.

  23. De får sitta med den ensamma
    nån minut.

  24. Den första lektionen valde jag
    att använda en metod som heter EPA.

  25. Eleverna får sitta en stund enskilt.

  26. Sen får de sätta sig i par med nån,
    där ett samspel kommer igång.

  27. Och sen alla,
    där man fångar upp det i helklass.

  28. Tänk på det med EPA:n, att du ger dem
    gott om tid i den enskilda fasen.

  29. Och också en tydlig instruktion
    när de ska in i sina par.

  30. Så att de vet vad som krävs av dem.

  31. -Är det sal sex?
    -Ja.

  32. -Känns det bra?
    -Ja, det är lite pirrigt. Men jo då.

  33. Fördelarna med EPA är att det kanske
    finns talängsliga elever som kan.

  34. Varför ska inte de
    kunna komma till tals?

  35. Varför ska inte de
    kunna uttrycka sig?

  36. Att bara begränsa dem
    genom att ha en enskild uppgift-

  37. -där de inte får höra
    nån annans åsikt eller kunskap...

  38. Det är negativt.

  39. Att begränsa dem genom att bara ha
    en helklassövning är också fel.

  40. De talängsliga försvinner ju.

  41. Som ni alla vet,
    ett tal har en disposition.

  42. Det brukar vara inledning,
    avhandling, avslutning.

  43. Vad gör man i en inledning?
    Man fångar uppmärksamheten.

  44. Nu ska vi lyssna...
    Eller jag ska läsa upp en text.

  45. "Gympasalen är full av folk.
    Friskis & Svettis har träning."

  46. "Ljuset lyser inne på scoutgården.
    Patrullavdelningen har möte."

  47. "Jag vill tala om hur samhället blir
    bättre genom ideellt engagemang."

  48. "Jag lovar
    att de tar emot dig med öppna armar."

  49. Nu önskar jag att ni sätter er
    med den här texten...

  50. ...och läser den en gång till.

  51. Det ska vara tyst. Arbeta enskilt.

  52. Tack.

  53. Okej,
    nu är det tyst fem till sju minuter.

  54. Tyst. Skriv.

  55. Eftersom vi håller på med en EPA,
    har ni fått jobba enskilt.

  56. Vi fortsätter i par.
    Vänd er till kamraten.

  57. Ja, ni kan sätta igång.

  58. Något ni tänker på när ni
    har sett Annas lektion? - Jeannie?

  59. Det verkar intressant
    att hon inte har fokus enbart på par.

  60. Just det som EPA innebär.

  61. Att man släpper fram alla elever
    på det de är bra på.

  62. Man lyfter eleven i en situation
    där eleven kan komma fram allra bäst.

  63. -Vad tycker du?
    -Precis samma.

  64. Att eleven får reflektera på olika
    plan. Först själv, sen med en kompis.

  65. Sen i en liten grupp med läraren.
    Det är verkligen givande, tror jag.

  66. Walid, du tycker det är bra
    att låta elever jobba i grupp.

  67. Utveckla hur du tänker.

  68. Det här med att man får ta del
    av olika perspektiv.

  69. Att det inte bara är ens egna åsikter
    som sätts i fokus, utan allas.

  70. -Man får tänka. "Det här var bra."
    -Att man delar?

  71. Har du erfarenhet av att leda
    grupparbete eller gruppsamtal?

  72. Ja, det har jag. Under en period
    då jag arbetade som lärare.

  73. Och utan utbildning i den stunden.
    Man prövar sig fram.

  74. Vad funkar bäst
    i olika klasser och situationer?

  75. Jag upplever att arbete i grupp
    är jättegivande.

  76. Men kanske inte bara i grupp.

  77. Vad är största utmaningen, då?
    Du prövade dig fram. Vad är svårt?

  78. Att få ihop bra grupper.
    Alla grupper funkar ju inte ihop.

  79. Att plocka elever, och se vad
    som inte funkar och vad som funkar.

  80. Lite den biten är svår.

  81. Man måste känna eleverna bra för
    att det ska bli så bra som möjligt.

  82. -Vad säger du, Walid?
    -Jag håller med.

  83. I årskurs 1 skulle man inte göra så,
    man känner inte de eleverna så väl.

  84. Det får nog komma lite senare.
    Man kan börja med parövningar.

  85. I stället för gruppövningar.

  86. Har du nåt exempel
    på hur du har jobbat?

  87. Jag gjorde
    som vi gör på universitetet.

  88. Jag ger dem några texter
    att jobba med hemma.

  89. Sen får de tänka själva.
    Sen kommer de till skolan-

  90. -arbetar i smågrupper
    för att höra andra perspektiv.

  91. Sen är jag med och alla får redovisa.

  92. Hur får man alla elever
    att komma till sin rätt?

  93. Det är en utmaning.
    När det är många i samma grupp.

  94. -Ja, hur gör man det?
    -Tydliga instruktioner är a och o.

  95. Nåt exempel?

  96. Att alla får svara
    på några frågor själva.

  97. Sen presenterar man dem en och en
    i grupp. Lite så tänker jag.

  98. Tydlighet och övning.
    Övning var ni inne på tidigare.

  99. Ja. Vi ska tillbaka till Anna,
    som ska få feedback på sin lektion-

  100. -och ta sig an nästa.
    Då har hon ett annat upplägg.

  101. -Samma sak på den.
    -Ja.

  102. -Hur går det här?
    -Var det i kronologisk ordning?

  103. -Menar du den mallen?
    -Ja, om det var det du pratade om?

  104. Det är de tre mallarna, ja.

  105. Vi bryter nu och...

  106. Vi kör alla i helklass.
    Vi fortsätter med vår EPA.

  107. Kan ni vända er om?

  108. Vi har hittat logos, att
    den ideella verksamheten är sårbar.

  109. -Hon har fakta med.
    -Där.

  110. -Varför är det logos?
    -Det är fakta.

  111. Tack.

  112. Yes. Bra!

  113. Här står det "vi kan möta hotet genom
    att alla drar ett strå till stacken".

  114. Man får en känsla
    av att man själv måste engagera sig.

  115. Vad heter det när nån tar en del
    av nån annans tal eller text?

  116. Det är en stilfigur.

  117. -Vad sa du?
    -Allusioner.

  118. Kom ihåg att ni har läxa.
    Ni ska hitta ett tal.

  119. Sen ska ni visa
    en representativ minut.

  120. Ni får sitta i grupper och diskutera.
    Det var allt för i dag. Tack.

  121. Får jag leta på nätet?

  122. Jaha.

  123. Ska vi stämma av lite hur det gick?
    Vad du tycker och funderingar?

  124. Det var en grej jag tänkte på.
    Det här med EPA när de satt i par.

  125. Jag hade planerat fem minuter.

  126. -Jag gav dem kanske tjugo.
    -Tjugo minuter? Nej, tror du det?

  127. -En kvart fick de. Mycket mer.
    -Varför valde du att göra så, då?

  128. De lär sig mest
    genom att prata med varandra.

  129. Det kan lika bra ta den tiden.

  130. Då är det bra att du går runt,
    och känner av hur snacket går.

  131. Är de på rätt spår? Så att de gör
    vad de ska. Det gjorde de.

  132. Sen skulle du läsa texten högt.
    Då satte du dig ner.

  133. Tredje lektionen i hela livet,
    och jag är redan trött på att stå.

  134. Jag måste säga att du signalerade
    att du skulle läsa texten.

  135. Alla var beredda. Det blev...
    Ja, en tydlig signal.

  136. Lugn och ro, nu sätter jag mig.

  137. Du var tydlig med att det skulle
    vara enskilt. De jobbade på.

  138. Sen var det den här parövningen.
    De skulle gå in i par.

  139. Du berättade hur det skulle gå till.
    Några satte sig fyra i stället.

  140. De började prata lite för många.

  141. Jag reagerade på det och tänkte:
    "Ska jag sära på dem?"

  142. Men de satt så fint och var lugna.

  143. Det var inte så att ljudnivån höjdes.

  144. Jag såg inte att andra började sätta
    sig fyra. Jag tänkte "varför inte?".

  145. Också ett bra val. Det är onödigt att
    haka upp sig på saker som inte stör.

  146. Det hade varit hemskt att gå in.
    "Bryt."

  147. -Lite för fyrkantigt kanske.
    -Ja, exakt.

  148. Jag tänker alltid:
    "Hur hade jag upplevt det?"

  149. Om det hade varit jag som satt där,
    och mina kompisar hade vänt sig om.

  150. Och min lärare bara "flytta undan".

  151. "Varför det då?"
    Det var inte negativt.

  152. Så länge de pratar om det de ska
    så är det ju bra.

  153. Känn dig trygg i att du är bra på att
    planera den här variationen med EPA.

  154. I morgon ska du testa nåt annat,
    då får du nog tänka om.

  155. -Det blir nog en rolig lektion.
    -Ja.

  156. Bra!

  157. Vi har en ny gäst.
    - Välkommen, Jörgen.

  158. Du har varit gymnasielärare, men
    jobbar nu på Stockholms universitet-

  159. -och högskolan i Gävle. Du skriver
    en avhandling om digitala verktyg.

  160. -Hur det stöttar dialog och lärande.
    -Ja, bland annat.

  161. -Först, tänkte du nåt om det vi såg?
    -Jag tänkte på flera olika saker.

  162. Bland annat att jag inte tycker
    att EPA ska ses som en metod-

  163. -utan ett förhållningssätt.
    Det bottnar i en teori om lärande.

  164. Att lärande handlar om
    att byta perspektiv med varandra.

  165. Lyssna. Pröva sin egen förståelse
    och se hur det landar i andra.

  166. Det är så vi lär
    i andra sammanhang också.

  167. Om man ska bli cool på dansgolvet
    tittar man inte bara på en person.

  168. Man kollar vilka "moves" de andra har
    och hur de jobbar.

  169. Det är det viktiga,
    att det inte är en metod.

  170. Det kanske är strukturen i EPA. - Du
    var inne på att struktur kan stötta.

  171. Vad tänkte ni på om det vi såg?
    - Walid?

  172. Det var bra att praktikanten
    inte höll benhårt på reglerna.

  173. Hon såg fyra elever bilda grupp,
    men sa inget.

  174. För det gick bra. Låt det vara.

  175. -Intressant. - Jeannie?
    -Jag tänkte på samma sak.

  176. Just hennes eget reflekterande.
    "Som elev hade jag protesterat"-

  177. -"om nån hade försökt dela.
    Jag hade velat ha ett argument."

  178. Hennes reflektion var fin.

  179. -Empatisk.
    -Verkligen.

  180. Det här med digital teknik.

  181. Hur kan det hjälpa till
    att stötta dialogen? Samtalet?

  182. Det mest intressanta svaret som
    jag kommer på nu rakt upp och ner-

  183. -är att genom att föra dialog
    på en annan arena än den fysiska...

  184. Jag jobbade med bloggar.

  185. Jag hade en blogg där de kunde skaffa
    sig beredskap för vad som väntade.

  186. "Vad ska vi göra? Det där har jag
    glömt." Då kunde de titta tillbaka.

  187. Jag hade kanske lagt upp
    en förklarande föreläsningssnutt.

  188. De kom bättre förberedda
    till samtalet.

  189. Jag märkte att eleverna ibland
    förändrades i det digitala forumet.

  190. Man tog ett utrymme som man inte fick
    eller kunde ta i det fysiska rummet.

  191. Det spillde ibland över
    i det fysiska klassrummet.

  192. Elever som hade varit blyga
    och inte kommit fram-

  193. -kom fram på ett annat sätt
    efter ett tag.

  194. Det tyckte jag var intressant
    i min egen praktik.

  195. Det låter jättespännande.
    En alternativ väg att bli synlig.

  196. Ja, ett annat uttrycksmedium.

  197. Om vi går tillbaka till den här idén
    om det goda grupparbetet.

  198. Är det självklart att elever vill
    samarbeta och dela med sig kunskap?

  199. Vad säger du?
    Hur gör man så att de ska vilja?

  200. Det är nog inte alls självklart.
    Det finns en kultur om vad skola är.

  201. Läraren pratar, man ska minnas.
    Man läser en text och ska berätta-

  202. -så att läraren kan se att man kan.

  203. "Varför ska jag bjuda på min kunskap
    när vissa andra åker med?"

  204. Det är jättesvårt, men...

  205. Ett sätt är att skapa...
    - Det var du inne på, Walid.

  206. Att skapa övningar som förutsätter
    samarbete för att få andra-

  207. -att inse att alla är viktiga.

  208. Vad har ni för funderingar?
    Har ni nån fråga till Jörgen?

  209. Jag har tänkt lite
    på just grupparbete.

  210. Om man ger en uppgift
    som man ska klara av i en grupp.

  211. Sen ska det fungera som ett underlag
    när man ska sätta betyg.

  212. Hur tänker man runt det? Det är svårt
    att ge ett individuellt betyg-

  213. -när personen har arbetat i grupp.

  214. Det är en jättebra fråga
    och ett ständigt problem.

  215. Det är en viktig uppgift för oss.
    Egentligen kräver det ett långt svar.

  216. Som lärare skapar man sig en bild-

  217. -av vad det är för tecken
    på kunskap...

  218. Vilka tecken letar jag efter
    på att de har lärt sig?

  219. Hur kan jag se de tecknen
    i det de gör?

  220. Om man inte kan se de tecknen, kan
    man inte bedöma just de aspekterna.

  221. Men kanske andra aspekter.
    Det är ett givande och tagande.

  222. Man får fundera på vad man kan och
    inte kan se i den här situationen.

  223. Dessutom är det inte så
    att man alltid behöver bedöma.

  224. Det kan finnas andra skäl
    till att man jobbar så här.

  225. Att skapa ett klimat i klassrummet
    för att sen göra andra saker.

  226. -Vad säger du, Walid?
    -Jag tänker lite på att...

  227. ...för att få grupper att fungera
    och elever att bjuda på sig själva-

  228. -tänker jag att man på nåt sätt
    ska få bort den här betygshetsen.

  229. Så att man bjuder på sig själv.
    Att man inte tänker på betyget.

  230. -Man ser sig kanske som konkurrenter.
    -Absolut.

  231. Apropå bedömning. Alla grupparbeten
    kanske inte har det syftet.

  232. Tack så jättemycket.
    - Tack Jörgen, för att du var med.

  233. -Känns det okej?
    -Ja. Det är lite pirrigt.

  234. På en tidigare lektion hade jag gett
    eleverna i läxa att hitta egna tal.

  235. Jag hade tänkt att de kunde sätta sig
    i grupper om fyra-

  236. -och visa talen för varandra
    och prata om det.

  237. "Varför valde jag talet?
    Vad tyckte de andra om det?"

  238. ...går till Zlatan Ibrahimovic!

  239. Vad tycker du?
    Världens bästa tacktal.

  240. Jag delade in dem lite fel,
    utan att ens veta det.

  241. Nån hade inte med sig nåt tal,
    nån var inte med på förra lektionen.

  242. Det blev små saker
    som jag inte var förberedd på.

  243. Tänk så här: Berätta varför du...

  244. -Eller... Har du valt talet?
    -Ja.

  245. Tänk på att när vi tar det i klassen,
    frågar jag vad ni tyckte om talet.

  246. Sen tar vi det i helklass.
    Ni väljer det tal ni tyckte bäst om.

  247. -Mitt.
    -Alla ska tycka det.

  248. Kan ni fälla ner locken?
    De behövs inte.

  249. Då avslutar vi kort.

  250. Jag vill att alla grupper väljer
    ett tal ni tyckte var speciellt bra.

  251. Och bara nämner talaren
    och varför ni valde det.

  252. Vi tog Andreas tal. Demi Lovato
    pratade om mentala sjukdomar.

  253. Hon ville bryta tabut som finns.

  254. -Vem...?
    -Vi valde Michelle Obama.

  255. Hon berättar att hon och Barack
    började med ingenting.

  256. Att allting är möjligt
    bara man är villig att jobba för det.

  257. Bra!

  258. Tack för i dag. Bra tal.

  259. Då är det slut. Vi ses nästa gång.

  260. Jag... Det finns lite grejer
    där jag gick utanför planeringen.

  261. Det här med att dela in i grupper,
    det visste du att du skulle göra.

  262. -Hur tänkte du när du väl...
    -Hur sitter de?

  263. Så får det bli, lite grann.

  264. Och att...

  265. Det var lite ojämnt.
    Vissa blev fem, vissa fick vara fyra.

  266. När de sitter fem i en grupp och har
    med sig tal... Alla får se fem tal.

  267. Då får de mycket med sig. En
    annan grupp kanske bara hade ett tal.

  268. Då ger det inte så mycket,
    även om de försökte så gott de kunde.

  269. Där får du nog... Man kan gå runt
    lite snabbt när du har delat in dem.

  270. "Har alla tal?" Om du upptäcker
    att nån bara har ett...

  271. Då kan du bara: "Du hoppar in
    i den gruppen och du går dit."

  272. Så att man tar en snabb runda,
    då löser du det problemet smidigt.

  273. Just det. Det tänkte jag inte på.

  274. Jag känner mig nöjd med praktiken.

  275. Jag känner
    att jag passar för det här.

  276. Jag tycker om den här ledarrollen.

  277. Att bestämma, det är lite grann...
    Jag trivs i det.

  278. Det känns jättebra det här,
    du är duktig och förberedd.

  279. Det är bara att kämpa på.
    Ska vi inte gå och äta nu?

  280. Jo, jag tycker också det.

  281. Vi har fått en nygammal gäst med oss.

  282. Välkommen, Martin. Du har varit med
    förut i "Lärlabbet Student".

  283. Nu är du inte student längre.
    Välkommen hit.

  284. Vad tänker du om temat
    "grupparbete för bättre lärande"?

  285. Det är nåt som är aktuellt och pågår
    i skolväsendet. Otroligt viktigt.

  286. Vad säger du annars?
    Hur har ditt första halvår varit?

  287. Oj! Väldigt spännande. Det är
    nya saker som händer hela tiden.

  288. Dels att man försöker främja
    elevens välmående.

  289. Och sen utmaningen
    att man ska samarbeta med lärarna.

  290. Det är saker och ting som har funkat-

  291. -och andra saker
    har funkat mindre bra.

  292. Är det nåt som du har fått omvärdera
    sen sist du var här?

  293. Det är kanske det här att vara mer
    lyhörd till förslag från kolleger.

  294. Att där finns förbättringsområden
    som jag kan ta lärdom av.

  295. Som de har misslyckats med tidigare.

  296. Vad säger ni? Har ni fantasier
    kring hur det blir att ha kolleger?

  297. -Är det svårt eller lätt?
    -Jag tror det kommer vara kul.

  298. Det är ju ett socialt arbete, så...

  299. Det är bra också.
    Man kan bolla mycket med dem.

  300. -Vad säger du, Jeannie?
    -Jag har prövat på att ha kolleger.

  301. Det är spännande
    just inom läraryrket.

  302. Man jobbar individuellt på ett sätt
    och i grupp på ett annat sätt.

  303. Det är spännande, den gången emellan.

  304. På min nuvarande arbetsplats
    jobbar vi med tvålärarskap.

  305. Man är två lärare inom
    ett visst ämne. Det fungerar bra.

  306. Det främjar det kollegiala lärandet.
    Man ska ju samarbeta-

  307. -för att få bästa möjliga resultat
    för eleverna. Det jobbar vi med.

  308. Det blir ett modellande, de två
    kollegerna pratar högt med varandra.

  309. -Apropå dialog med olika perspektiv.
    -Precis.

  310. -Man ger och tar.
    -Det är ju jättespännande.

  311. -Ett pågående grupparbete mellan två.
    -Precis! Absolut.

  312. Fick du en chock
    när du kom till skolan?

  313. Chocken att undervisa fick jag inte.

  314. Däremot kändes det överväldigande det
    här med alla saker som ska klicka.

  315. Bara en sån sak som vilket klassrum
    jag ska vara i. Vilket plan?

  316. Att man är mentalt förberedd
    på saker-

  317. -som individen kanske inte tänker på.

  318. -Känner du oro för hur det ska bli?
    -Ja, lite.

  319. När vi är ute på VFU så har läraren
    vi kommer till redan en planering.

  320. Vi får aldrig se det arbetet,
    det är redan färdigt när vi är där.

  321. Okej.
    Så här inför en liten avrundning.

  322. Vad säger ni? Vad tar ni med er
    i dag? - Jeannie?

  323. Oj, det är mycket. Kanske det här
    du pratade om att vara lyhörd.

  324. Att vara öppen för nya tankar
    och förändringar.

  325. Vad säger du?

  326. Framförallt god framförhållning.
    Sen det här med teknik i skolan.

  327. Det som Jörgen var inne på. Roligt.

  328. -Strålande. Tack så jättemycket.
    -Tack.

  329. Glöm inte att gå in på urskola.se
    och se fler program från oss.

  330. Nästa gång pratar vi om värdegrunds-
    frågor och fördomar i klassrummet.

  331. Vi ses.

  332. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Elever, Grupparbete, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Lärlabbet student
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Lärlabbet student
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Tics

En 6-årig pojke har kraftiga tics och hans mamma undrar om det går att träna bort. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger tips och råd kring barn med neuropsykiatriska diagnoser.

Fråga oss