Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 2.

Till första programmet

Lärlabbet student: LektionsplaneringDela
  1. Välkomna till en ny säsong
    av "Lärlabbet student".

  2. I fyra avsnitt fördjupar vi oss
    i undervisningsfrågor-

  3. -och språnget ut i klassrummet.

  4. Välkomna, Filip och Hanan.
    Härligt att ni är här.

  5. Vi vill börja i rätt ände och ska
    prata om att planera sitt upplägg-

  6. -och välja elevuppgifter.
    - Vad säger du, Hanan?

  7. Jag tycker att planering
    är A och O för en lärare.

  8. Vad säger du?

  9. Det kan vara svårt när man är ny-

  10. -att veta var man ska börja
    och hur utformningen ska se ut.

  11. Ni ska få berätta mer, men först
    ska vi träffa lärarstudenten Dea.

  12. Hon är på praktik
    och har planerat en lektion-

  13. -där hennes förskoleklass
    ska få flyga luftballong i fantasin.

  14. Jag studerar till lärare för att jag
    älskar att hänga med ungar.

  15. Jag älskar att lära ungar
    och trivs med dem.

  16. God morgon!

  17. Det låter så klyschigt,
    men det är så enkelt.

  18. Jag vill ha kul på jobbet
    och tycker att det är kul med ungar.

  19. Mitt namn är Dea Lagerström
    och jag är ute på min sista VFU.

  20. Alla mattor är på plats.
    Vi tar din lektionsplanering.

  21. -Har det gått bra?
    -Ja, det tycker jag.

  22. Jag har fortsatt med äventyret
    med luftballongen.

  23. Man får nog först landa i Warszawa-

  24. -och sen göra en miniutflykt
    till Kraków.

  25. Det huvudsakliga syftet med det-

  26. -handlar om att väcka deras intresse
    för omvärlden.

  27. Jag skapade uppgiften för att jag
    märkte ett grundintresse hos dem.

  28. Jag vill fånga dem
    så mycket som möjligt.

  29. Målet är att kunna återberätta-

  30. -på en muntlig nivå och genom bild.

  31. Då får vi även
    en estetisk uttrycksform.

  32. -Är du redo att dra i gång?
    -Ja. Polen, "here we come"!

  33. Alla ögon upp i taket,
    alla ögon ner i golvet.

  34. Noa, välkommen. - Välkomna!

  35. Vi brukar resa runt, eller hur?

  36. Vad använder vi oss av
    för att resa i?

  37. -En luftballong.
    -Ja.

  38. I dag ska vi åka till Polen
    och besöka en gruva.

  39. En saltgruva.

  40. Saltgruvan ligger i Wieliczka
    och är över 700 år gammal.

  41. Den har funnits superlänge
    och det går djupt ner i gruvan.

  42. -Lägg den här.
    -Jag visar runt först.

  43. Ur saltet gjorde man statyer
    och jättevackra saker.

  44. De här kristallkronorna
    är helt gjorda av salt.

  45. -Jag har två lösa tänder.
    -Om du hade bitit i saltet...

  46. ...hade de kanske flugit ut
    illa kvickt.

  47. Då var det också väldigt vanligt-

  48. -att de som arbetade trodde på Gud.

  49. -Guden är ganska snäll.
    -Det kan man tycka.

  50. På ett år besöker nästan
    en miljon turister saltgruvan.

  51. -Oj.
    -Det är jättemånga. Den är populär.

  52. Det hjälper till ekonomiskt.
    Ska jag förklara ordet ekonomiskt?

  53. Det handlar om pengar
    och ett land behöver pengar.

  54. Om nån blir sjuk måste vi hjälpa
    personen att få en doktor.

  55. Om det börjar brinna
    måste vi ha en brandkår.

  56. Vi lever i ett samhälle
    där man måste kunna bidra.

  57. Turism i ett land drar in pengar.
    Folk betalar för att se saltgruvan.

  58. Man kan gifta sig där nere eller ha
    en konsert. Vet ni vad konsert är?

  59. Det är när några sjunger
    alla sina låtar.

  60. Dea hade tydliga tankar
    om sin planering och sitt syfte.

  61. Vad tänker ni?

  62. Planeringen utgick från
    vad barnen ville göra.

  63. Det använde hon mycket i planeringen.

  64. Hon använde sig inte av syftet just
    när hon presenterade undervisningen.

  65. -Barnen började röra på sig.
    -Ja. Vi ska se sen hur det gick.

  66. Hur har ni tänkt
    kring ett visst uppdrag-

  67. -eller en uppgift ute på VFU?

  68. -Hur jag har planerat upplägget?
    -Precis.

  69. Det beror på ämnet,
    men vi kan ta historia som exempel.

  70. Ibland har jag visat en bild
    och pratat utifrån den.

  71. Men jag kan också fråga eleverna
    vad de vet och utgår från det.

  72. -Så det skiljer sig lite åt.
    -Vad säger du, Hanan?

  73. Jag håller med om att det är viktigt
    att konkretisera det man lär ut.

  74. Att förklara de olika begreppen
    som eleverna ska kunna, och syftet.

  75. På min senaste VFU
    hade jag matematik-

  76. -och då skulle eleverna få mäta
    och omvandla olika längdenheter.

  77. Jag konkretiserade betydelsen av att
    uppskatta och exemplifierade orden.

  78. Vad säger du om elevuppgift?

  79. Hittade du en uppgift
    där du kom åt elevernas kunnande?

  80. På ett av momenten skulle vi gå
    igenom orsak-konsekvenssammanhang.

  81. Det handlade om revolutioner
    i världshistorien.

  82. Då ritade jag upp en enkel tidslinje
    och pratade om den.

  83. Jag ville höra om de hade använt det
    innan och brukade använda sig av.

  84. Alla visste vad det var.

  85. Sen skulle de försöka metareflektera
    över om det var bra eller dåligt.

  86. Vad kan man använda
    en tidslinje kring?

  87. -Hur man uppfattar tiden?
    -Vad man kan avläsa från tidslinjen.

  88. De resonerade att man kan se att
    där händer det, och där händer det.

  89. Men vad kan man inte
    använda den till?

  90. Ska man kolla orsak-konsekvens-
    sammanhang är det ingen bra metod.

  91. Vi gick igenom en ny analysmodell
    som man skulle kunna använda sig av-

  92. -för att komma åt det här och
    lättare förstå revolutionerna senare.

  93. De fick en uppgift-

  94. -med en specifik händelse
    - digerdöden i det här fallet.

  95. De skulle se varför det sker
    och dess konsekvenser.

  96. De har inte så bra koll
    på orsak-konsekvens.

  97. Då insåg vi att vi måste
    attackera det i nästa moment.

  98. Då plockade du var de befann sig
    till nästa planering.

  99. Hanan, du har fått lära dig
    nåt som kallas baklängesplanering.

  100. Kan du förtydliga det?

  101. Man utgår från kunskapskraven
    i läroplanen och förklarar syftet.

  102. -Det gör du med eleverna?
    -Ja.

  103. Vi går igenom det tydligt,
    för att de ska vara mer medvetna.

  104. Fick du inte omvandla det då?
    Texten är kanske inte så elevvänlig.

  105. Nej, läroplanen är komplicerad
    och komplex.

  106. Det är viktigt att visualisera
    och konkretisera den för dem.

  107. Inte förenkla, men förklara på ett
    bättre sätt, för de ska ju utvecklas.

  108. -Tycker du att du lyckades med det?
    -Ja, det tycker jag.

  109. Får man ner det på deras nivå
    lyckas man.

  110. Vi har funderat på engagemang.

  111. Hur får man tag på elevengagemanget
    i ett upplägg?

  112. Man får försöka göra det intressant
    såväl som givande-

  113. -och det kan vara väldigt svårt.

  114. Det finns ingen gyllene regel eller
    mall för det. Det beror på eleverna.

  115. Man får känna av elevdynamiken
    och sin egen relation till dem-

  116. -för att därefter
    kunna utarbeta nånting.

  117. Ja, man kan inte ha
    ett lärandeperspektiv-

  118. -utan får utgå från olika lärstilar,
    men även ha elevinflytande.

  119. När eleverna får jobba
    blir det mer intressant för dem-

  120. -än när man bara föreläser.

  121. Vi ska tillbaka till Deas klassrum.

  122. Första lektionen är över och vi
    ska se vad hennes handledare säger.

  123. -Vad har vi precis pratat om?
    -Den där saltgrottan.

  124. Saltgrottan i Polen,
    i en stad som hette...?

  125. -...bajskorv.
    -Wieliczka.

  126. Oj, vad vi har pratat länge.
    Så kan det gå.

  127. -"Hello!"
    -Hej!

  128. -Nu har du haft din lektion.
    -Ja.

  129. Hur kände du med utmaningen
    för den lektion du har haft i dag?

  130. Det som kommer spontant är
    det här med att hålla fokus på ämnet.

  131. Det blir en tidsfaktor som påverkas.

  132. Jag vill fokusera på
    att prata om saltgruvan-

  133. -men andra ämnen dyker upp
    och det är svårt att hitta tillbaka.

  134. Så introduktionen som skulle ta
    10 minuter tog kanske 20 minuter.

  135. Jag tänkte på hur det skulle bli
    om du hade hela gruppen på 27 barn.

  136. Det hade inte varit hållbart.
    Jag ser ju hur de börjar ringla sig.

  137. Jag måste bli bättre på
    att kunna styra tillbaka.

  138. -Hur gör man då?
    -Det är det jag har funderat på.

  139. -Det är svårt.
    -Vad tänker du om nästa lektion?

  140. Det blir ju en liten lista.

  141. Jag får sortera upp bilder.

  142. Och så blir det att läsa på.

  143. Ska du använda iPad
    eller skriva ut bilder?

  144. Du tycker
    att jag ska skriva ut bilder?

  145. Är det ett förslag? Varför?

  146. Just med tanke på
    att slippa tappa fokus.

  147. Du har en bildserie på golvet
    eller lägger fram en bild åt gången.

  148. Barnen kan sen ta med sig bilderna
    till bilduppgiften.

  149. -Ja, varför inte.
    -Jag har ett förslag.

  150. Den här luftballongen som barnen
    har sett, ska vi ta in den i morgon?

  151. -Kan vi det?
    -Vad gör jag med den?

  152. -Vad skulle du kunna göra med den?
    -Jag vet inte. Jag känner att...

  153. Jag hängde upp den i en lampa,
    och barnen fokuserade direkt på den.

  154. -Vad har hänt med barngruppen då?
    -Då är de med oss.

  155. Det är ett verktyg för att starta
    ditt samtal inför det du ska göra.

  156. Ja, absolut. Så har vi ju jobbat
    tidigare, kom jag på.

  157. Är du med?

  158. Är det en sandboll, Julia?

  159. Säg till om det är nåt.
    Jag går och skriver ut lite.

  160. -Då kör vi i gång.
    -Får jag känna?

  161. -Vad kommer jag med i dag?
    -Berta.

  162. -Vad sitter hon i?
    -En luftballong.

  163. -Vad hade hon?
    -Jordklotet.

  164. Lotta, kan du hålla i Berta?

  165. Du kan få sätta upp henne i snöret,
    så har vi koll på henne.

  166. Noa såg att hon hade ett jordklot
    i sin korg.

  167. -Ville, varför har hon det?
    -För att kolla dit man ska åka.

  168. Just precis. Här har vi samlat
    var vi har varit nånstans.

  169. Vi har flugit en hel del.

  170. -Var började vi?
    -I Uppsala.

  171. -Sen åkte vi till?
    -Paris och Kina.

  172. -Och?
    -Lummelundagrottan.

  173. -Var låg Lummelundagrottorna?
    -I Lummelunda.

  174. -På Gotland.
    -Den har inte jag sett.

  175. Välkommen, Gennet.
    Du är ny gäst med oss här.

  176. Du är lärare
    och handleder lärarstudenter.

  177. Du är nog van vid
    att ha handledningssamtal.

  178. Vad säger du om det vi såg?

  179. Min första tanke är att jag tycker-

  180. -att Dea är väldigt engagerad
    i sin uppgift-

  181. -och tycker om eleverna,
    vilket är helt grundläggande.

  182. Hon vill mycket.

  183. Hon lyckas nå sina resultat
    på ett annat sätt-

  184. -jämfört med i det första inslaget.

  185. Skillnaden var att hon jobbade-

  186. -med konkret material.

  187. Luftballongen var ju helt avgörande.

  188. Jag vill påstå att det är samma sak
    när man jobbar på gymnasiet.

  189. Om vi omvandlar det
    till när du planerar för gymnasiet-

  190. -vad använder du för knep eller stöd-
    strukturer för att få med eleverna?

  191. Om du tar ett exempel.

  192. Jag kan ta nånting som rör orsaker
    och konsekvens, som du pratade om.

  193. Och arbetsmarknaden.
    Det är nåt som de ska ut på-

  194. -och det är viktigt att förstå
    hur den fungerar.

  195. -Fokus på ungdomsarbetslösheten.
    -Hur gör du då?

  196. Det är oftast i form av dokument
    där det står förklarat vad det är-

  197. -eller att man läser en text-

  198. -där vi tillsammans identifierar
    vad som är orsaker i texten.

  199. -I helgrupp?
    -Ja, man ger dem verktygen.

  200. Man gör exempel tillsammans-

  201. -och sen stämmer jag av.

  202. När jag märker
    att de är med på tåget-

  203. -kan de jobba i grupp eller enskilt.

  204. Det är blandat.
    Och så lyfter vi saker i helklass.

  205. Det är viktigt att man ser till
    att lägga grunden för det.

  206. Att man ger dem verktygslådan
    innan man släpper dem.

  207. Det blir som ett modellande.
    Du ska fungera som coach här.

  208. Så jag tänkte kolla
    vad ni har för frågor till Gennet-

  209. -vad gäller upplägg
    eller elevuppgift.

  210. Jag tänker mest på planeringen
    och hur mycket man får göra om den-

  211. -för att den ska fungera för
    just den lektionen som man ska ha.

  212. Hur många gånger
    har du fått slänga en planering-

  213. -eller fått göra om den för att
    den ska fungera på bästa sätt?

  214. Man kan gå in och testa den
    och då ser man att det inte funkar.

  215. När man är ny för en grupp...

  216. Det är ju ni, men även jag ibland.

  217. Då kan man få testa och justera.
    Man förkastar inte hela planeringen-

  218. -men justerar utifrån det resultat-

  219. -som man ser blir av arbetet.

  220. Då får man justera.

  221. Vad har du för frågor, Filip?

  222. Jag är snart färdigutbildad
    och ska söka jobb.

  223. Den erfarenhet du har är nåt man bara
    kan drömma om när man ska ut.

  224. Vad skulle du säga
    är extra viktigt att tänka på-

  225. -som nyutexaminerad lärare
    när det gäller planering?

  226. Finns det nåt vanligt misstag
    som man gör som ny lärare-

  227. -som du direkt kan säga?

  228. Ja, man planerar för mycket.
    Det är ett vanligt misstag.

  229. -För mycket tid?
    -För många aktiviteter.

  230. Ta det lugnt och lyssna.

  231. Ta dig tid att lyssna-

  232. -för det är mycket som händer
    i ett klassrum.

  233. Att bara tuffa på-

  234. -tror jag är nåt som man kan hamna i-

  235. -därför att man har planerat.
    Och så vill man nå sitt mål.

  236. Man är väldigt koncentrerad på
    sig själv-

  237. -vilket är helt naturligt
    och normalt när man är ny.

  238. Man tänker på
    att man ska klara av det.

  239. Men jag tror att man ska tänka på
    att ta in det som händer runtomkring-

  240. -och försöka hantera det.
    Det tjänar man nog väldigt mycket på.

  241. Tack för att du var med här, Gennet.

  242. Nu ska vi tillbaka till Dea och se
    hur det känns efter andra lektionen.

  243. Hon har ändrat
    en hel del i sitt upplägg.

  244. -Nu trycker jag in Polen. Vi lyfter.
    -Jag ser inte.

  245. Jag kan visa en gång till.

  246. Här har vi landet Polen. Här är
    Warszawa, och längst ner är Kraków.

  247. Vi ska lite utanför Kraków...

  248. ...till en stad som heter Wieliczka.

  249. Där ligger...
    Det här huset är det första man ser.

  250. -Hela gruvan är ett berg.
    -Det ser ut som slajm.

  251. Den ser ut att vara upp och ner.

  252. Hela berget är bestående av salt.

  253. Äkta salt? Gör man det här saltet
    till salt till maten?

  254. Man kan bryta ner det.

  255. -Vad fina lampor.
    -Jag ska berätta nåt häftigt om dem.

  256. Man kallar dem för kristallkronor,
    och de här är helt gjorda av salt.

  257. -Man har gjort också dem av salt.
    -Jag trodde att det var ett hjul.

  258. Nu ska ni få måla.
    Ni sätter er vid borden som vanligt.

  259. Ni återberättar det vi jobbat med.

  260. Och så duttar ni med vattenfärgerna
    efter kritorna.

  261. Det här är svart och här är det gröna
    vattnet. Här är hissen och dropparna.

  262. Här är stenarna, trappstegen
    och saltet som åker ner på marken.

  263. -Vad ska jag göra nu?
    -Om du har duttat är det fri lek.

  264. -Dea, hur kändes det i dag?
    -Jättebra.

  265. Jag är otroligt nöjd med
    att ha utskrivna, fysiska bilder.

  266. Det var stor skillnad.
    Varför då, tror du?

  267. Det var lättare
    att presentera varje grej.

  268. Jag behövde inte memorera,
    utan bilden blev min stötta.

  269. "Nu var det dags för statyerna..."

  270. Märkte du att du minskade
    på ditt samtal med barnen?

  271. -Ja, ja.
    -Nästan hälften mot i går.

  272. Jag rös lite, för skillnaden var inte
    jättestor, men det var en tydlighet.

  273. Ja, jag kände att de var med
    på ett helt annat sätt.

  274. -Det känns bra.
    -Härligt.

  275. -Ska vi äta mat nu?
    -Ja, jag är vrålhungrig.

  276. Lilla ballongen. Tar du den?
    Då drar vi.

  277. Välkommen Anette!

  278. När vi pratar med lärarstudenter
    förstår vi att det finns en oro för-

  279. -hur det ska bli
    när man kommer ut och jobbar.

  280. "Kommer jag att räcka till?"

  281. Hur är det i verkligheten? Du har
    jobbat i ett år på Årstaskolan nu.

  282. -Min andra termin.
    -Hur var ditt första år?

  283. Mitt första år är fantastiskt.
    Jag älskar mitt jobb.

  284. Och räcker till, det gör man.
    Ni kommer att räcka till.

  285. När jag kom ut som nyutexaminerad-

  286. -undrade jag
    om jag nånsin skulle kunna jobbet.

  287. Har jag lärt mig nåt
    av allt som jag har pluggat i fem år?

  288. Men när jag väl stod där
    föll bitarna på plats-

  289. -och känslan när jag kom på mig själv
    med att använda pedagogiska modeller-

  290. -var en sån eufori. Jag kunde det!

  291. Jag gick rakryggad
    ut ur mitt klassrum-

  292. -och kände
    att det här verkligen var min grej.

  293. Det visste jag, men jag undrade
    om jag kunde det jag hade lärt mig.

  294. -Känner ni igen er i orosbilden?
    -Ja.

  295. -Eller?
    -Delvis.

  296. Det jag känner mest är att på VFU
    har man alltid haft sin handledare-

  297. -som en stödpunkt
    att gå tillbaka till.

  298. Hur blir omställningen
    när man går från att ha detta-

  299. -till att man själv ska ta ansvaret?

  300. Den oron känner jag mer.

  301. -Vad säger du?
    -Det var lättare att klara sig själv.

  302. Det är ett konstant lärande
    att vara ute i yrkeslivet.

  303. När jag står i klassrummet
    lär jag mig saker hela tiden.

  304. Men på VFU
    blir man under lupp granskad-

  305. -och ska granska sig själv och skriva
    dokument som ska kopplas till källor.

  306. Det är mycket som ska levereras,
    och jag har höga krav på mig själv-

  307. -så den första tiden som lärare
    gick jag på lite i samma takt.

  308. I klassrummet var jag inte
    så avslappnad som jag ville.

  309. Jag visste att när tio minuter
    hade gått skulle jag göra det här...

  310. -Men du hittade dit.
    -Ja, det gick snabbt.

  311. Några veckor senare hade jag ett lugn
    och en naturlig, skön känsla.

  312. -Känner ni er redo?
    -Ja.

  313. Är det nåt speciellt som ni
    tar med er från samtalen i dag?

  314. Hanan, vad tar du med dig?

  315. Att man ska situationsanpassa.

  316. Att man inte kan gå efter sin egen
    planering, utan får anpassa den.

  317. Att man ska hitta ett intresse
    för yrket och hos eleverna.

  318. -Vad tar du med dig?
    -Jag är inne på samma spår.

  319. Märker man att nåt inte funkar
    får man hitta ett sätt som funkar-

  320. -istället för att fortsätta
    och tro att det löser sig.

  321. Man ska inte vara rädd
    att ändra på det man gjort.

  322. Tack så mycket för att ni kom.

  323. Gå in på urskola.se och se
    fler program från "Lärlabbet".

  324. I nästa program ska vi prata om att
    utvärdera sin undervisning. Vi ses!

  325. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Lärare, Lärare och elever, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss