Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 2.

Till första programmet

Lärlabbet student: UtvärderingDela
  1. Välkomna till "Lärlabbet student",
    speciellt för dig som ska bli lärare.

  2. Vi fördjupar oss i undervisnings-
    frågor och klivet ut i klassrummet.

  3. Välkomna, Alexander och Malin.

  4. Vi ska prata om
    att utvärdera sin undervisning.

  5. Hur vet man att eleverna hänger med
    och lär sig det man har planerat?

  6. Alexander, du har provat lite olika
    metoder på din VFU, alltså praktiken.

  7. -Vissa var bra, andra mindre bra.
    -Ja, okej.

  8. Malin, är det viktigt
    med konkreta metoder-

  9. -eller kan man känna in i rummet
    hur det har gått?

  10. Det är nog både och.
    Jag har erfarenhet av det-

  11. -från min fältstudie på min VFU.

  12. Ni ska få berätta mer,
    men först ska vi följa med Cecilia-

  13. -på hennes allra första VFU.
    Hon ska undervisa en klass 6 i matte.

  14. Efteråt ska hon utvärdera
    med "exit tickets".

  15. Jag älskar att vara här.
    Även om man är riktigt trött-

  16. -är det så mycket glädje
    av att prata med barnen-

  17. -och undervisa, skratta och ha kul.

  18. Men man har ändå en gräns mellan det
    privata och professionellt arbete.

  19. Jag heter Cecilia Benson
    och är i VFU-period ett, termin två.

  20. -Allt bra?
    -Ja, det är bra.

  21. Jag tänkte avsluta med emoji-exit
    tickets som jag använt på engelskan-

  22. -och som vi har använt på högskolan.
    Därifrån fick jag inspirationen.

  23. De kan skriva
    hur de kände under lektionen-

  24. -och om de lärde sig nåt speciellt.

  25. Jag har valt emoji-exit ticket-

  26. -för att du som elev har lättare att
    uttrycka dina känslor för lektionen.

  27. Dessutom måste du förklara
    varför du har valt just den.

  28. Men även om du har uppfattat vad vi
    har lärt oss och om det var bra.

  29. Man får in många frågor
    på en väldigt kort exit ticket.

  30. Det är jättebra att du har dem-

  31. -men se till att de verkligen
    skriver. Det är viktigast.

  32. Men de ska också skriva
    vad de lärde sig.

  33. Jag går igenom den lite snabbt först,
    så att de vet att de måste skriva.

  34. Inte bara:
    "I dag fick vi lära oss enheter."

  35. Du får lämna dem här sen.

  36. -Ta inte alla mina saker.
    -Gratis är gott.

  37. -Känns det okej?
    -Ja, det ska nog gå bra.

  38. Jag ska hålla i en mattelektion.

  39. God morgon!

  40. De har tidigare jobbat
    med enheter för längd och vikt.

  41. Jag vill göra
    en lite roligare aktivitet.

  42. Det blir nästan som bingo,
    fast i par.

  43. Det är ju 1 meter och 68 centimeter.

  44. De ska få leta efter,
    förklara och motivera-

  45. -varför enheterna har samma värde.

  46. Jaha, så de två hör ihop.

  47. -Får man börja?
    -Nej, titta inte.

  48. Tänk på hur man kan skriva det
    på ett annat sätt.

  49. -5 cm, du har 50 mm.
    -Bra, då är vi två tillsammans.

  50. Du har 1 m, 4 dm och 5 cm. Hur kan
    man skriva det på ett lättare sätt?

  51. -Jag tror att det är 145 cm.
    -Ja, finns det nån som har det?

  52. -8 mm.
    -Nej, mil.

  53. -80 km blir 8 mil.
    -Ja.

  54. -Hur många km går det på 1 mil?
    -1 000.

  55. -10 km.
    -Ja, så 80 km är 8 mil.

  56. Fick alla ihop paren?

  57. Tyckte ni att det var kul
    och fick ni tänka lite?

  58. Inte så mycket.

  59. Det här är en emoji-exit ticket.
    Alla vet väl vad en emoji är? Ja.

  60. På den här ska ni inte bara skriva
    "bra, enheter, tråkig"-

  61. -utan ni ska skriva meningar.

  62. "Vi fick lära oss...och det var bra
    för mig eftersom..." Skriv en mening.

  63. "Så här kände jag under lektionen."
    Ringa in den emoji som passar bäst.

  64. Sen måste ni skriva
    varför ni valde emojin.

  65. Ni behöver inte skriva några namn.

  66. Då får vi se
    vad ni tyckte om lektionen.

  67. Cecilia hade utformat
    delvis egna exit tickets.

  68. Jag har med mig en här.
    Har ni några reflektioner kring den?

  69. Min spontana tanke är att det är bra
    att hon får med frågor också.

  70. Jag har erfarenhet av bara smilis-

  71. -och då fick man inte reda på
    så mycket om vad de lärde sig.

  72. Har man frågan "På lektionen fick vi
    lära oss...", så blir det tydligt.

  73. Ja. Man pratar mycket
    om formativ bedömning just nu.

  74. Bland annat att läraren ska ta
    reda på ungefär var eleverna ligger-

  75. -för att sen utveckla undervisningen
    därifrån.

  76. Du har provat många olika metoder.

  77. Kan du säga nåt
    om vad som har funkat?

  78. Dylan Wiliam är
    en väldigt stor husgud hos mig-

  79. -och han har utvecklat strategier för
    hur man kan utveckla eleverna.

  80. Som att man alltid ska säga...

  81. Jag ska lära ut engelska,
    så säger en elev att han inte kan-

  82. -svarar man:
    "You don't know this yet".

  83. -Istället för: "Nähä. Hur gör vi då?"
    -Man pekar framåt.

  84. Det uppmuntrar mycket, så att inte
    eleven känner att han inte kan.

  85. Det vore skönt för en själv
    som student om nån sa "snart".

  86. Du kan inte det "än".
    Ett fantastiskt ord.

  87. Men har du prövat nån metod
    som inte gick som du hade tänkt?

  88. Jag testade en
    som jag inte minns vad den hette-

  89. -men man skulle ställa en fråga
    och välja en elev slumpvis.

  90. När eleven har svarat, går man till
    en annan som svarar på det eleven sa.

  91. Då får man en reflektion
    och alla eleverna är på tårna.

  92. -Man vet inte vem som får frågan.
    -Annars brukar samma personer svara.

  93. -Vad hände när du provade det?
    -De blev som rådjur i strålkastaren.

  94. Jag la ner den snabbt,
    för de blev ställda.

  95. Hur skulle man kunna förbereda dem
    inför det?

  96. Jag hade kunnat prata om
    det jag skulle göra under lektionen.

  97. Wiliam pratar om glasspinnar
    man kan skriva namnen på.

  98. Det hade kanske varit
    en lättare introduktion.

  99. -Har du provat exit tickets?
    -Nej.

  100. -Du kan få kopiera den sen.
    -Ta med den.

  101. Har ni hunnit se om det ni tagit reda
    på påverkar undervisningen framåt-

  102. -eller fanns inte den chansen?

  103. Inte för mig, för jag gjorde bara
    en fältstudie under en lektion.

  104. Jag hade gärna gått dit
    på en lektion till-

  105. -för att se om de mindes det vi
    lärde oss, och för att följa upp det.

  106. -Hann du prova?
    -Lite.

  107. Men det blev en formativ bedömning
    med ett summativt slut.

  108. -Jag fick komma tillbaka.
    -Hur då summativt slut?

  109. Innan jag gick av min VFU
    fick de göra ett prov.

  110. Ett skrivet prov som var formativt.
    Jag hade pratat om det längs vägen-

  111. -men det summativa slutet blev
    provet. Jag återkom efter två veckor.

  112. Så du kunde inte ändra undervisningen
    baserat på proven?

  113. -Nej.
    -Ett prov kan ju leda till det.

  114. Det kommer jag använda i framtiden.

  115. Nu ska vi tillbaka till Cecilia
    på Kryddgårdskolan i Rosengård-

  116. -och få reda på vad hennes elever
    tänkte om lektionen.

  117. Då pratar vi om hur det gick.

  118. -Hur kändes det?
    -Det gick bättre än jag trodde.

  119. Men jag kan förbättra smådelar.

  120. När vi gör om det
    kan vi inte ge dem två lappar.

  121. Vi lägger lappar på tavlan-

  122. -och så får de gå dit
    och sätta dem vid magneterna.

  123. Det blir nog bättre, för de blev
    lite förvirrade med två lappar.

  124. Men vi löser det.
    Ska vi titta på exit tickets?

  125. De var bra,
    men jag undrar vad de skrev.

  126. "Vi fick lära oss om enheter
    och man fick ta kort"-

  127. -"och leta efter sin vän
    med samma som du."

  128. "Det var bra för mig eftersom det
    var roligt och gick snabbt att göra"-

  129. -"och man fick tänka mycket."
    Han är lite kärleksfull i dag.

  130. "Tyckte det var kul." Lite fundersam.

  131. "Det var kul
    och man fick tänka lite."

  132. Här är den fundersamma igen och jag
    kopplar det som att de har tänkt.

  133. -De flesta tycker att det är kul.
    -Jättebra.

  134. Jag brukar också köra
    tummen upp eller tummen ner.

  135. De får förklara varför de tycker
    det ena eller andra.

  136. Det kan vi ta på nästa lektion.

  137. Försök att inte ha nåt kvar på
    bordet, för nån kanske inte har hört-

  138. -och sen kör du det
    som ett avslut på lektionen.

  139. -Då testar vi det på nästa lektion.
    -Det blir jättebra.

  140. -Då går vi vidare...
    -...med dagen.

  141. De kommer in om två minuter.
    Hur känns det?

  142. Det känns bättre,
    för att jag testade det i går.

  143. -Men bara en lapp per person i dag.
    -Ja, annars blir de förvirrade.

  144. Och så ska jag inte glömma
    decimaltecknet och skriva syftet.

  145. God förmiddag! Varsågoda och sitt.

  146. Aktiviteten vi ska göra
    är bingopar med enheter.

  147. Då ställer vi oss upp
    och ser om vi kan hitta vår partner.

  148. -80 km är 8 mil. 10 km är 1 mil.
    -Bra.

  149. -Varför är de samma?
    -Här är det cm, och där mm.

  150. Superbra, då har ni ett par.
    - Vad har du för enhet?

  151. -10?
    -Ja. Då måste mm vara större än cm.

  152. -Det är rätt. Det är samma par.
    -"High five" på den.

  153. Då avslutar vi med att köra en exit
    ticket med tummen upp/tummen ner.

  154. Tummen upp, då har allt varit bra.
    Eller tummen ner eller mittemellan.

  155. Där har vi två tummar. Och där.
    Alla tyckte att det var kul.

  156. Varför har du tummen upp?

  157. Jag tycker att det var roligt,
    för man fick jobba med klasskamrater-

  158. -och lära sig vad andra kunde-

  159. -och sen fick man också
    lära sig mycket om kg, hg och så.

  160. -Så du kan det bättre nu?
    -Ja.

  161. -Varför har du tummen upp?
    -Samma som hon sa.

  162. Men det roligaste var att jag fick
    samma par som hon tre gånger i rad.

  163. Då har ni lärt er av varandra.
    - Varför har du tummen upp?

  164. Vi lekte
    och lärde oss nya saker samtidigt.

  165. -Är det roligare så?
    -Man lär sig nya saker bra då.

  166. -Lär ni er inte med mig?
    -Jo, vi lär oss då också.

  167. -Men det är roligare med det andra.
    -Det ska jag komma ihåg.

  168. Då packar vi ihop för i dag
    och ställer oss bakom stolarna.

  169. Minigym tills Tringa kommer in.
    Det kan du säga till dem så länge.

  170. Då säger vi tack för i dag och så
    blir det minigym innan SO med Tringa.

  171. Vi har fått en ny gäst.
    Välkommen, Angelika.

  172. Du är forskare i pedagogik
    vid Göteborgs universitet-

  173. -och har fördjupat dig i relationen-

  174. -mellan undervisning
    och elevers lärande.

  175. Har du några reflektioner
    på det vi såg?

  176. Först tänker jag på exit tickets,
    som ni också kommenterade-

  177. -och hur en sån ska vara utformad
    och vad som är syftet med dem.

  178. -Vad tänker du då?
    -Jo...

  179. Det som lyftes fram var mycket om hur
    eleverna kände, om det var roligt.

  180. Men en exit ticket
    kan vara ett bra tillfälle-

  181. -att få reda på hur eleverna förstår
    innehållet. Det kom bort lite här.

  182. Inte bara vad man har lärt sig.
    Det kan de ha svårt att formulera.

  183. Men hur kan läraren ta reda på hur
    de förstår just det här med enheter?

  184. Längd, kilo eller vad det nu är.
    Vad är svårigheterna?

  185. Vad blandar eleverna ihop eller vilka
    knutpunkter måste läraren komma åt-

  186. -för att eleverna ska förstå det?
    Det kan man få med på en exit ticket.

  187. Vad säger ni om det vi såg nu?
    - Malin?

  188. Det var bra
    att de hade en exit ticket...

  189. -...med tummen upp eller ner.
    -Varför då?

  190. Att bara sitta och formulera det
    på en lapp kanske inte är helt lätt.

  191. Det kan vara lättare
    att uttrycka sig verbalt.

  192. -Alexander, tänkte du på nåt?
    -Jag håller med dem båda.

  193. Men är det viktigt
    att de har kul egentligen?

  194. Om de har kul
    kanske det gynnar undervisningen.

  195. Och det kan bli lättare att lära sig.

  196. Men då måste man verkligen
    tänka igenom syftet.

  197. Som man frågar får man svar,
    är ju ett ordspråk.

  198. -Vad säger du, Angelika?
    -Motivation lyfts fram mycket.

  199. Jag ser motivation som en del, men
    en större del som ofta glöms bort-

  200. -är hur läraren hanterar innehållet
    i undervisningen.

  201. Inom mycket forskning tittar man på-

  202. -hur innehållsbehandling
    speglar det eleverna lär sig.

  203. Det sambandet tycker jag
    att vi bör fokusera mer på.

  204. Bara motivation gör inte
    att eleverna lär sig.

  205. Resultaten går inte upp
    av deras motivation-

  206. -utan vi måste komma åt vad som är
    barnens svårigheter. Förståelsen.

  207. Du jobbar mycket
    med "learning study".

  208. Beskriv det,
    så kanske de här frågorna klarnar.

  209. Mycket av vår forskning
    sker tillsammans med lärare.

  210. En learning study är
    att man under en termin-

  211. -går samman en grupp på tre-fem
    lärare och studerar en enda lektion.

  212. Man planerar den tillsammans,
    genomför den-

  213. -och sen analyserar
    och förfinar man lektionen.

  214. Då är det viktigt att ta reda på vad
    eleverna kan innan undervisningen.

  215. Det bör vara vår utgångspunkt, inte
    deras kunskap efter undervisningen.

  216. Om vi förstår vad de har för
    föreställningar innan vi undervisar-

  217. -kan vi låta det påverka
    vår planering och sen se resultatet.

  218. Lärde de sig faktiskt det vi trodde
    eller har de lärt sig nåt annat?

  219. -Alexander, vad tänker du på?
    -Hur man når fram...

  220. Vilka tester har ni
    för att hitta svårigheterna?

  221. Man har sin lärarerfarenhet och kan
    ta hjälp av den forskning som finns.

  222. Man måste få dem att uttrycka sig.

  223. Sätta dem i en situation
    där de måste visa det.

  224. "Om du skulle göra det här,
    hur skulle du göra då?"

  225. "Om du ska ta fram vad budskapet är
    i en text, hur gör du då?"

  226. Så kan man fråga,
    och med en sån fråga-

  227. -kan man få reda på
    hur de förstår vad budskap är.

  228. Då måste de visa det
    eller hur de bär sig åt.

  229. Är det delvis ett förhållningssätt?

  230. Ska jag förändra mig och undervis-
    ningen eller ska eleverna förändras?

  231. Finns den problematiken
    med förhållningssätt?

  232. Det är lärarens ansvar
    att eleverna lär sig.

  233. Det är ett pedagogiskt problem
    om eleverna inte lär sig.

  234. Inte elevernas.
    Det är också ett förhållningssätt.

  235. Med det förhållningssättet blir det
    ett lärarproblem som de måste lösa.

  236. Annars kan man säga att eleven inte
    lärde sig för att den var omotiverad.

  237. Men det kunde lika gärna
    ha berott på sämre undervisning.

  238. Då ska man våga se det hos sig själv.

  239. -Tack för att du var med, Angelika.
    -Tack.

  240. Nu ska vi tillbaka till Cecilia
    och hennes positiva elever-

  241. -och höra vad handledaren säger.

  242. Här är ingen, så vi sätter oss här.
    Hur känns det?

  243. Jag tycker att det känns bättre,
    men...

  244. Det blev fel i dag igen
    med tusendelarna. Jag var för nervös.

  245. -Men du löste det till slut.
    -Ja, och det gick bättre i dag.

  246. -Men...
    -Den tredje blir ännu bättre.

  247. Alla gör vi fel. Men det gick bra.

  248. Det är bra att man inte tror
    att det är en dans på rosor.

  249. -Men att du hittar tillbaka direkt.
    -Snabba lösningar.

  250. -Vad tyckte du om bara en lapp var?
    -Det var mycket bättre och lättare.

  251. Och att även jag hade en lapp
    och var med.

  252. En stor eloge för
    att du har hela klassen med dig.

  253. Du ser dem,
    så olika elever får svara.

  254. Att du avslutade med tummarna
    när det var tyst var jättebra-

  255. -så att det inte blir prassel.

  256. -Nu hade du med alla.
    -Ja, alla ögon var rakt framåt.

  257. Känslan jag hade första dagen
    jag skulle till min VFU-

  258. -var riktigt nervös.

  259. Jag har nog inte varit så skakig
    på väldigt länge.

  260. Jag kunde inte presentera mig
    när jag kom in i klassen.

  261. Men har blivit mycket stabilare nu
    med att prata inför eleverna.

  262. Nu är det dags för nästa lektion.

  263. -Vad har vi nu?
    -Nu har vi teknik.

  264. -Vad ska vi läsa?
    -Jag ska trycka ut dem.

  265. Du skulle inte ställa den frågan,
    för jag har ingen aning.

  266. Välkommen, Ellen!

  267. Du är här i egenskap av att ha
    överlevt ditt första år som lärare.

  268. Har du några reflektioner
    om det vi såg?

  269. Jag jobbar mycket med exit tickets
    men eleverna får skapa egna frågor.

  270. Jag kan samla in dem på lappar,
    så drar de en i slutet.

  271. Kan man inte svaret,
    så kan vi ge ledtrådar till varandra.

  272. -Frågor om det de inte förstod?
    -Nej, från undervisningens innehåll.

  273. -Så eleverna formulerar egna frågor?
    -Ja, en del.

  274. Det är bra,
    för då får de formulera dem själva-

  275. -och de kan kopplas till innehållet,
    så att eleverna förstår frågorna.

  276. Då får man med sig eleverna
    och tänker på samma sätt.

  277. Jag kan bara hålla med.

  278. Du har jobbat i ungefär ett år
    i Spekerödskolan i Stenungsund.

  279. Men du var nyss student.
    Hur har det första året varit?

  280. Otroligt givande och lärorikt.

  281. Det var pirrigt
    men härligt att träffa eleverna-

  282. -och få möta utmaningarna
    i det pedagogiska arbetet.

  283. Hade du nån föreställning innan du
    började som inte visade sig stämma?

  284. Ja, jag tänkte
    att jag kunde köra min planering-

  285. -men man upptäcker snabbt
    att alla elever är olika-

  286. -och att planeringen
    måste nå ut till alla.

  287. Det fick jag jobba med mer
    än jag trodde.

  288. Känner ni igen er
    i bilden av planering?

  289. Ja, det kan jag direkt
    skriva under på.

  290. Och det där med tid och planering.

  291. Man tänker att en lektion ska ta
    en viss tid men så blir det inte så.

  292. Jag har erfarenhet av
    att det går fortare-

  293. -så att man står där
    och undrar hur man ska fylla ut den.

  294. Hade du många såna lektioner
    där du undrade vad du skulle göra?

  295. Nej, jag hade mer grejer
    än det fick plats.

  296. Men då stannar man bara och nästa
    lektion tar man vid där man slutade.

  297. Så att man inte stoppar
    utan att fortsätta.

  298. Vad är ditt bästa råd inför
    första året till Alexander och Malin?

  299. Börja redan nu med att skaffa er
    en bank med material.

  300. Tänk vad ni kan göra på lektionerna
    och hur de kan anpassas.

  301. Gör samma planering på olika sätt.
    Och var bara väl förberedda.

  302. Då får vi knyta ihop den här säcken.

  303. Tar ni med er nåt speciellt
    från det här samtalet? - Alexander?

  304. Jag ska ta alla mina klasskamraters
    lektionsplaneringar.

  305. Och kanske testa exit ticket.

  306. -Du då, Malin?
    -Att jag ska jobba mer med frågor.

  307. Och det du sa om planeringen.

  308. Det känner man nu på föreläsningar.

  309. Man får olika idéer
    och kan då anteckna dem.

  310. Tack för att ni var här.

  311. Glöm inte att gå in på urskola.se
    och se fler program från "Lärlabbet".

  312. I nästa program pratar vi om
    bra grupparbeten och kommunikation.

  313. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Lärare, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss