Titta

NO-land

NO-land

Om NO-land

Vi lär oss grundläggande begrepp inom kemi och biologi. För högstadieelever på skolor som använder teckenspråk. Programledaren Tommy Rangsjö ställer frågor om olika ämnen och Gabriella Della Morte Pålstam svarar på frågorna och förklarar begreppen.

Till första programmet

NO-land: JonerMaterialDela
  1. Joner.

  2. Alla kemiska föreningar
    innehåller joner.

  3. Det finns positivt och negativt laddade
    joner. De dras till varandra.

  4. Men en jon...

  5. Vad är det egentligen?

  6. Atomer och molekyler
    är alltid neutrala.

  7. Atomer har lika många
    positivt laddade protoner-

  8. -och negativt laddade elektroner.

  9. Därför är atomen neutral.

  10. Men är joner neutrala?
    Nej, de är laddade.

  11. Hur då? Vi ska kolla närmare på det.

  12. Om en atom får en extra elektron-

  13. -betyder det att den har
    fler elektroner än protoner.

  14. Då blir den negativt laddad
    och blir en jon.

  15. Om en atom ger ifrån sig en elektron har
    den fler protoner än elektroner.

  16. Då blir den positivt laddad
    och är också en jon.

  17. Joner är alltså atomer
    eller molekyler som inte är neutrala-

  18. -utan negativt
    eller positivt laddade.

  19. Till exempel kan en kloratom ta upp en
    elektron-

  20. -och bli negativt laddad.

  21. Då blir det en kloridjon,
    som har beteckningen Cl-.

  22. En natriumatom
    kan ge ifrån sig en elektron-

  23. -och bli positivt laddad.

  24. Då omvandlas den till en natriumjon med
    beteckningen Na+.

  25. Jag vill verkligen veta hur
    joner smakar. Salt innehåller joner.

  26. Blä. Det är jättesalt.

  27. Typ som när man simmar runt
    i havet i Spanien.

  28. Finns det bara joner i det här saltet,
    eller finns de i havet också?

  29. Atomer och molekyler
    är alltså neutrala.

  30. Och om de blir positivt eller negativt
    laddade blir det en jon.

  31. Atomer strävar efter att få fullt
    med elektroner i sitt yttersta skal.

  32. Om man har valenselektroner i det
    yttersta skalet-

  33. -är det lättast att göra sig av med dem,
    eller ta emot elektroner-

  34. -för att göra skalet fullt.

  35. Natrium har till exempel
    en elektron i sitt yttersta skal.

  36. Då är det lättast
    att göra sig av med den-

  37. -så att nästa skal blir ytterskal.

  38. Då förvandlas det till Na+.
    Klor har sju valenselektroner-

  39. -och behöver åtta
    för att få ett fullt ytterskal.

  40. Den kan då ta upp en elektron
    för att få ett fullt ytterskal.

  41. Då förvandlas atomen till Cl-.

  42. Om Na vill bli av med en elektron, och
    Cl vill ta upp en elektron...

  43. Då kan de bindas till varandra
    och bilda en jonförening.

  44. En sån här jonbindning
    är väldigt stark.

  45. Den här jonbindningen
    heter natriumklorid.

  46. Men vad är det egentligen?

  47. Jo, nåt man brukar ha på maten.

  48. Koksalt.

  49. Smart.

  50. Den ena vill bli av med en elektron, och
    den andra vill ha en elektron.

  51. Smack!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Joner

Avsnitt 7 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en jon? Vad innebär det att en atom eller molekyl är laddad? Gabriella förklarar hur en kloratom blir en kloridjon. Hur påverkar valenselektronerna joner och vad är en jonförening?

Ämnen:
Kemi, Teckenspråk
Ämnesord:
Fysikalisk kemi, Joner, Kemi, Naturvetenskap, Teoretisk kemi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i NO-land

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Grundämnen

Avsnitt 1 av 20

Vi förklarar vad grundämnen är för något och hur det periodiska systemet är uppbyggt. Vad är det som är speciellt med grundämnen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Periodiska systemet

Avsnitt 2 av 20

De flesta grundämnen är metaller, men vad finns det mer för grundämnen? Vad är en valenselektron? Hur är periodiska systemet uppbyggt?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Atomer

Avsnitt 3 av 20

Allt runt omkring oss är atomer. Men vad består en atom av? Vi förklarar vad elektroner, protoner, neutroner och valenselektroner är för något. Hur är en atom uppbyggd och hur många atomer finns i ett sandkorn? Niels Bohr var den person som kom på modellen för hur en atom ser ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kol

Avsnitt 4 av 20

Kol finns i olika former men är ändå samma grundämne. Hur kommer det sig? Blyertspennor och diamant är två sorters kol. Varför kan kolets uppbyggnad bli så olika?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolväte

Avsnitt 5 av 20

Vad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Molekyler

Avsnitt 6 av 20

En molekyl är när två eller flera atomer är bundna till varandra. Molekyler kan vara olika stora. Dna är en makromolekyl, men vad betyder det egentligen? Om en molekyl bara har en sorts atom så är det ett grundämne. De molekyler som innehåller olika atomslag kallas för kemiska föreningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Joner

Avsnitt 7 av 20

Vad är en jon? Vad innebär det att en atom eller molekyl är laddad? Gabriella förklarar hur en kloratom blir en kloridjon. Hur påverkar valenselektronerna joner och vad är en jonförening?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Salter

Avsnitt 8 av 20

Vad är ett salt? Salter är fasta ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. Jonbindningar är väldigt starka och består av positiva och negativa joner som attraherar varandra. Vad är natriumklorid för något? Och hur ser salter ut om man kollar på dem i mikroskop?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 1

Avsnitt 9 av 20

Vad utmärker syror och baser? Gemensamt för alla syror är att de smakar surt, har ett lågt pH-värde och ofta är frätande. Gemensamt för alla baser är att de känns hala, har ett högt pH-värde och ofta är frätande. Men vad innebär det att syror har ett lågt pH-värde och baser har ett högt pH-värde?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 2

Avsnitt 10 av 20

Vad är det man mäter på en pH-skala och hur avläser man resultatet? De sura egenskaperna beror på en enda sak, vätejonen. Ju högre koncentration av vätejoner desto surare är en lösning. Basiska egenskaper beror på hydroxidjonen. Är syror och baser farliga? Vad finns det i vår omgivning som är surt och basiskt och vad händer om man blandar en syra och en bas?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolhydrater

Avsnitt 11 av 20

Kolhydrat är samlingsnamnet på olika sockerarter och är en viktig energikälla. Kolhydrater finns till exempel i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. I kroppen omvandlas glukos till energi som vi behöver för att kunna röra oss, tänka och hålla värmen. Hur ser en glukosmolekyl ut? Och varifrån kommer alla kolhydrater som finns i grönsaker och frukt? Kolhydrater tillverkas i en kemisk process i växtcellerna som kallas fotosyntes.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Proteiner

Avsnitt 12 av 20

Vad är ett protein? Proteiner finns i kött, ägg, fisk och mjölkprodukter och vi behöver dem för att bygga upp våra kroppar. De behövs till våra celler, vävnader och organ som till stor del består av proteiner. Proteiner är uppbyggda av något som kallas aminosyror. Tillverkningen av proteiner styrs av vårt dna som bestämmer vilket protein som ska tillverkas och när det ska tillverkas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Fetter

Avsnitt 13 av 20

Vad är fetter? Fetter kan vara flytande eller fasta. Fasta fetter brukar kallas för fett. De flytande fetterna brukar kallas för oljor. Vilka livsmedel innehåller fett? Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram i jämförelse med kolhydrater. Vad är fetter bra till?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 1

Avsnitt 14 av 20

Vad händer med maten vi stoppar i munnen? Vart tar allt vägen? Matspjälkningen, eller sönderdelningen av maten, börjar i munnen och slutar i ändtarmen. Det är ett långt system i våra kroppar. Faktiskt hela 7 meter långt. I matspjälkningssystemet ingår munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tolvfingertarmen och tjocktarmen. Våra kroppar får också hjälp att bryta ned maten av spottkörtlar, lever och bukspottkörteln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 2

Avsnitt 15 av 20

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter - syntolkat

Finns det trynen och knorrar i korven?

Vad innehåller falukorv egentligen? Är det sant att delar av grisen som tryne och knorr mals ner och hamnar i korvsmeten? Madelen ska ta reda på hur det ligger till och hon börjar med att besöka en grisbonde.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Knäcka kosmos gåta

Människan består av materia - de 92 grundämnen som genomsyrar kosmos. Men varifrån kommer materien och var skapades grundämnena? Hör om hur Nobelpristagare kommit fram till fakta om allt från Big Bang till kosmisk bakgrundsstrålning.

Fråga oss