Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Vad innebär det i praktiken att förskolan enligt lag ska bedriva undervisning? Hur kan vi stimulera och utveckla förskolebarnens språk? Hur ser vi till att kulturen får plats i förskolans värld? Det är några av alla frågor som tas upp när forskare och experter inom förskoleområdet delar med sig tankar, idéer och inspiration. Inspelat på Stockholms universitet den 14-15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2017: SEMLA - ett arbetssätt för förskolanDela
  1. Det här gjorde att man började bygga
    linbanor i förskolan.

  2. Upp med krokar på väggarna,
    och så linor åt alla håll och kanter.

  3. Hej! Vad roligt att vara här.

  4. Ämnet är att olika barn behöver
    olika utmaningar för att lära.

  5. Egentligen ska vi presentera,
    för allra första gången, SEMLA.

  6. Inte SELMA, utan SEMLA: socio-
    emotionellt och materiellt lärande.

  7. Ni som inte känner till oss kanske
    har läst nån av de här böckerna.

  8. Jag har hållit på sen tidigt 90-tal.

  9. Jag har jobbat med Gunilla Dahlberg
    och Reggio-inspirationen-

  10. -på ämnet pedagogisk dokumentation.

  11. Vi har skrivit omfattande om det och
    i relation till genuspedagogik, m.m.

  12. Du och jag träffades på 2000-talet.

  13. 2004 när jag gick en vidareutbildning
    till grundskollärare som du höll i.

  14. Sen den dagen har vi jobbat ihop.

  15. Om ungefär ett år kommer det en bok
    som vi skriver, om just SEMLA.

  16. Fast bättre.

  17. I boken med pepparkaksdegen
    finns redan ett kapitel om SEMLA.

  18. Då vet ni det om ni är nyfikna.

  19. SEMLA står för socio-emotionellt
    och materiellt lärande.

  20. Ett sätt att jobba utforskande med
    stöd av multipla teorier och metoder-

  21. -som fokuserar både på enskilda barn
    och på grupplärande.

  22. I arbetssättet ingår tre olika typer
    av pedagogisk dokumentation.

  23. Det ska vi berätta om lite senare.

  24. Man skulle kunna säga att SEMLA
    motsvarar det som många pratar om nu-

  25. -alltså vår syn på
    undervisningsbegreppet i förskolan.

  26. Så skulle man kunna sammanfatta det.

  27. Vi har utformat SEMLA tillsammans,
    du och jag.

  28. Det senaste året har jag ansvarat för
    att pröva att genomföra SEMLA-

  29. -på tio olika förskoleavdelningar.

  30. Så tillsammans med pedagoger har jag
    genomfört olika SEMLA-arbeten.

  31. Det har jag gjort inom ett stort
    projekt som Hillevi fick medel för-

  32. -ihop med lingvister och psykologer.

  33. Jag skulle gärna vilja säga
    att det viktiga med det projektet-

  34. -är faktiskt det arbete som kommer
    nu, när vi har gjort datainsamlingar.

  35. Då fortsätter utformandet av SEMLA
    med alla pedagoger som har varit med.

  36. Det vill vi verkligen betona.

  37. Vi kallar det "Hjärnvägar i
    förskolan" för att ni ska slippa:

  38. "Enhancing children's attention,
    language and communication skills."

  39. Det här projektet utgår ifrån
    att Sven Persson har konstaterat-

  40. -att vi i Sverige talar mycket om hur
    man ska jobba med barn i förskolan.

  41. Vi skriver filosofiska böcker om det-

  42. -men vi gör sällan forskningsprojekt
    som tar reda på vad barnen lär sig.

  43. Det fick mig att tänka när jag skulle
    söka nya forskningsmedel 2013...

  44. För jag älskar det här med grupp-
    lärande och utforskandepedagogik.

  45. Ska vi försöka testa
    vad barnen faktiskt lär sig?

  46. Jag gick till Tove Gerholm
    på lingvistiken.

  47. Hon är jätteduktig på att jobba med
    små barn och utsätta dem för tester.

  48. Hon testar språk, uppmärksamhet,
    socio-emotionella förmågor, med mera.

  49. Jag frågade om vi kunde använda
    beprövade test-

  50. -och testa vad man lär sig i SEMLA.

  51. "Ja, men då behöver vi en kontrast."

  52. Vi och Susanne Kjällander och Sofia
    Frankenberg kom på ett arbetssätt:

  53. DIL - Digitalt individuellt lärande.

  54. Till skillnad från gruppinriktningen
    som också innehåller individen-

  55. -är det här total-individualistiskt.

  56. Barnen jobbar 20-30 minuter varje dag
    eller åtminstone fyra dagar i veckan-

  57. -med det här lärspelet i tidig
    matematisk begreppsutveckling.

  58. Och de gör det själva med plattan.
    Det är en stor kontrast.

  59. Vi har lottat de olika avdelningarna.

  60. Det finns också avdelningar som har
    jobbat på som vanligt - "kontroller".

  61. Nu är datainsamlingarna färdiga
    och nu ska data analyseras-

  62. -och vi ska följa upp arbetssätten
    nu när pedagogerna har prövat dem.

  63. Men vi ska inte berätta om det.

  64. Vi ska prata om: Varför SEMLA?

  65. Och om vår önskan att bryta
    polariseringen mellan pedagogiker.

  66. Och om hur vi kan ompröva pedagogiken
    så att den stämmer med vår tid.

  67. Vi ska berätta om SEMLA med barn-

  68. -om vårt praktiska
    och teoretiska arbete.

  69. Då ska vi beskriva de sju
    komponenter som SEMLA innehåller.

  70. Nu sitter ni och tänker:
    "Vad är bakgrunden till det här?"

  71. Hillevi, kan inte du berätta om den?

  72. -Jag kommer att bli lite långrandig.
    -Det tycker jag inte!

  73. Det är viktigt med historien
    eftersom vår idé med SEMLA är-

  74. -att vi ska aktivera multipla och
    många teorier när vi jobbar med barn.

  75. På 90-talet var det nåt slags
    vetenskaplig revolution.

  76. På den tiden dominerade vissa
    perspektiv väldigt starkt över andra-

  77. -och var självklara för praktiken.

  78. För att förenkla var det ett slags
    inifrån-och-ut-perspektiv på barnet:

  79. Barnet föddes med en potentialitet-

  80. -och man ville veta
    sanningen om barns utveckling.

  81. Som ni vet kan det medföra att man
    vill checka av om barnet är normalt-

  82. -och utvecklas enligt normalkurvan.

  83. Gunilla Dahlberg sa till mig
    att det går att utmana.

  84. Det finns även
    ett utifrån-och-in-perspektiv.

  85. Samhälle, sociala relationer, normer,
    allt som påverkar vad ett barn blir.

  86. I den fåran började vi jobba.

  87. Det kallas social konstruktion
    av verkligheten.

  88. Så det blev en polarisering
    mellan de här perspektiven.

  89. Som bilden visar
    var polariseringen väldigt stark.

  90. Några här har kanske varit med länge.

  91. Ni vet att det fanns motsättningar
    mellan Göteborg och Stockholm.

  92. Jag tycker inte att de finns längre.

  93. Vi jobbar mycket med Sonja, Pia,
    Susie Garvis och Karin Lager-

  94. -och vill motverka de skillnaderna.

  95. Det är en viktig del av arbetet.

  96. Men jag tror att den polariseringen-

  97. -kanske under en tid var
    politiskt viktig, riktig och bra-

  98. -för att skifta fokus.

  99. På den tiden tänkte åtminstone jag-

  100. -att det skulle gå att hitta
    en allt bättre teori.

  101. En teori som skulle omfatta allt
    och bara svara på alla frågor.

  102. Men det har jag lärt mig
    att inte längre tro på.

  103. Jag tror att vi behöver många teorier
    för teorier är så specialiserade.

  104. Det ska jag prata mer om strax.

  105. Men det som vi i dag kan enas om-

  106. -är den ontologiska grunden för hur
    vi kan se på ett barns utveckling.

  107. Bilden illustrerar
    den konflikt som jag nyss nämnde.

  108. Är vi natur eller kultur?
    Vad är nedärvt och vad är påverkbart?

  109. Där hoppade jag hela vägen till
    "allt är påverkbart".

  110. Och den bilden...

  111. De flesta naturvetare ställer inte
    upp på den bilden längre.

  112. Vi ser det som
    "nature-culture interaction".

  113. Vi tänker att de är sammanflätade,
    till och med dna påverkas-

  114. -genetiken påverkas hela livet av hur
    vi lever, vad vi äter och hur vi mår.

  115. Om vi älskar eller mår dåligt.
    Det kallas epigenetik.

  116. Allt det gör att vi i dag har
    en samsyn kring-

  117. -att det är en interaktion mellan
    natur och kultur. Och det är viktigt.

  118. Det bryter ju polariseringen
    som har varit så länge.

  119. Inom hjärnforskningen har vi med
    hjälp av neuroimaging technology-

  120. -fått fler och fler vittnesmål om
    hur det kan se ut.

  121. Hjärnforskningen vet väldigt lite i
    förhållande till den smarta hjärnan-

  122. -men man kan se en hel del.

  123. Man kan se just plasticiteten,
    omformbarheten.

  124. Inom projektet gör vi också
    EEG-skanning på barnen.

  125. -Inte vi.
    -Nej, utan de som kan sånt!

  126. Det kan visa att barns uppmärksamhet
    har förstärkts av interventionerna.

  127. Och det är för att hjärnan är
    omformbar som det är möjligt att se.

  128. Teorier, då. De kan likt tårtbitar
    låta oss smaka på verkligheten-

  129. -på ett speciellt sätt.

  130. Jag brukar använda tårtbilderna ofta
    eftersom jag är förtjust i tårta-

  131. -men också för att visa att
    en tårta innehåller ingredienser-

  132. -som får verkligheten att smaka
    och se ut på ett speciellt sätt.

  133. Just den specialiseringen gör-

  134. -att vi kan göra smarta telefoner,
    bygga broar och sånt-

  135. -för att vi har fokuserat oss
    och tagit fram specialistkunskap.

  136. Men å andra sidan betyder det... En
    verksamhet som förskolan är komplex.

  137. Nästan kaotisk, tycker jag. Den
    kräver många såna smaskiga tårtor-

  138. -om vi ska förstå nåt
    om alla olikheter mellan barn-

  139. -och olikheter som barn utvecklar.

  140. Vi brukar prata om begreppet
    att barn blir annorlunda sig själva.

  141. Vi behöver många teorier och metoder
    för att stötta alla barns olikheter-

  142. -för att uppnå en likvärdig förskola.

  143. För att sammanfatta kan man säga
    att det här synsättet-

  144. -att alla barn i grunden är lika
    och följer en likvärdig utveckling-

  145. -det stämmer inte helt,
    men det stämmer också.

  146. Tillägget som vi började jobba med
    handlar om barns olikhet-

  147. -och barns likvärdighet.
    Det är väldigt viktigt.

  148. Barn förändras ju oupphörligen
    och blir annorlunda sig själva.

  149. Ett tillägg som är viktigt att göra-

  150. -är att de här sakerna är där
    samtidigt. "Lika olika" kan man säga.

  151. Det som förenar alla barn och oss är
    att vi är under ständig förändring.

  152. Återigen, olika barn
    blir annorlunda sig själva.

  153. De är i en process som jag kallar
    ständig självdifferentiering.

  154. Därför behöver de olika teorier
    och metoder-

  155. -för att utvecklas och lära.

  156. Hur har vi då byggt upp SEMLA
    utifrån det här tänkandet?

  157. Vi har utgått från det som många här
    håller på med - befintlig verksamhet.

  158. I botten på semlan
    har vi så klart lagt läroplanen-

  159. -och alla våra erfarenheter som
    vi har jobbat med under de här åren.

  160. Sen kom det en till komponent
    - "social emotional learning".

  161. Det är ett arbetssätt
    som har utvecklats i Nordamerika-

  162. -och sen spridits till
    England, Australien och Nya Zeeland.

  163. Ibland är det väldigt kritiserat.
    Jag vet inte om ni känner till SEL.

  164. För mig... Det har hållit på i 20 år-

  165. -och det visar verkligen på-

  166. -att barn behöver utveckla
    de icke-kognitiva färdigheterna-

  167. -för att kunna ta till sig
    kognitiva färdigheter.

  168. Alltså faktakunskap och andra typer
    av kunskaper, som vi kollar med test.

  169. Men de icke-kognitiva färdigheterna
    är en förutsättning för det.

  170. För att vi ska kunna bygga
    ett fungerande demokratiskt samhälle-

  171. -behöver man jobba med social
    medvetenhet, empati, förståelse-

  172. -självmedvetenhet om sina egna
    känslor och med värden och normer-

  173. -och så klart med samarbetsförmågan.

  174. Ni vet allt det här,
    det här står ju i vår läroplan.

  175. Därför blev jag väldigt nyfiken på
    just SEL.

  176. SEL får stöd av
    den senaste hjärnforskningen.

  177. De har inte använt hjärnforskning
    som stöd tidigare.

  178. Vi två är väldigt intresserad av-

  179. -Helen Immordino-Yangs forskning
    om känslornas betydelse för lärande.

  180. Det visar sig vara otroligt viktigt-

  181. -hur man känslomässigt knyter an
    till ett innehåll eller en praktik.

  182. Motivation och nyfikenhet. Vi ska gå
    in på några av de teorierna i dag.

  183. Så har vi byggt upp SEMLA-

  184. -och vi välkomnar alla nya tips på
    spännande nya teorier och praktiker.

  185. Ja, verkligen.
    Det där var väl inte långrandigt?

  186. Nu ska ni få se en bild över hur vi
    har tänkt kring SEMLA:s komponenter.

  187. Vi ska inte läsa allt som står här
    nu, utan vi ska ta dem en och en.

  188. I stället riktar vi blicken
    mot mitten.

  189. "SEMLA som relationell
    onto-epistemologi och etik."

  190. Det ser vi som grunden för
    vårt SEMLA-arbete.

  191. Relationell onto-epistemologi
    och etik.

  192. Och det kan ju innefatta
    så väldigt många olika saker-

  193. -men det som vi tycker är viktigast-

  194. -är att lärande och subjektskapande
    sker samtidigt.

  195. Alltså, vi blir till som subjekt
    samtidigt som vi lär nånting.

  196. Och det här gäller ju inte bara barn-

  197. -utan givetvis också
    vuxna och pedagoger.

  198. I vårt SEMLA-arbete har vi genomfört
    utbildningar av pedagoger-

  199. -innan man börjar arbeta med barnen.

  200. I det här förberedande arbetet
    har pedagoger själva fått pröva-

  201. -att med kreativa material
    konstruera, lösa problem, fantisera-

  202. -och också dokumentera, och känna hur
    det känns att själv bli dokumenterad.

  203. Det har vi genomfört i relation till
    en övergripande problemställning-

  204. -och det är också nånting
    som vi tycker är väldigt viktigt.

  205. Det problem som vi har jobbat med,
    det kan givetvis vara andra problem-

  206. -men pedagogerna och sen barnen
    har fått arbeta med den här frågan:

  207. Hur lever, bor och färdas vi
    i framtiden?

  208. Det är en problemställning som väcker
    enormt många idéer, tankar, frågor.

  209. "Prognoser" enligt framtidsforskare.

  210. Ni har ju fått ta del av en massa
    olika tankar kring just framtiden.

  211. Det gjorde även pedagogerna. Man
    diskuterade olika tekniska lösningar.

  212. Som: "Vad är en 3d-skrivare?"

  213. "Kan en 3d-skrivare skriva ut
    köttbullar?" Ja, redan nu faktiskt.

  214. Man pratade om självkörande fordon
    och vilken teknik som ligger bakom-

  215. -men också om social hållbarhet.

  216. Hur kommer vi att leva och relatera
    till varann i ett framtida samhälle?

  217. Ni som har arbetat i längre projekt-

  218. -vet att en problemställning måste
    vara utmanande och hållbar över tid-

  219. -för att fungera.

  220. Och frågan får inte ha omedelbara
    eller slutgiltiga lösningar.

  221. Det är krävande att komma på en sån-

  222. -men vi har jobbat med den här
    och det har varit spännande.

  223. Nu ska ni få sett ett klipp ur
    en film från Göteborgs Stad.

  224. Filmen inspirerade både barn
    och pedagoger, och dig och mig-

  225. -att sätta i gång ett utforskande
    kring det som ni strax ska få se.

  226. Det ska jag berätta mer om strax.

  227. Filmen är gjort med tanke på
    miljövänlig kollektivtrafik.

  228. Hur kan man genomföra det?

  229. Ja, barnen introducerades för samma
    problemställning som pedagogerna:

  230. Hur lever,
    bor och färdas vi i framtiden?

  231. När barnen sett filmen sa ett barn:

  232. "Vi bygger en linbana. Hur gör vi?"
    Sen kom det fler frågor:

  233. Vad är en linbana?
    Hur bygger man en linbana?

  234. Vilka olika sorters linbanor finns
    det? Hur får man korgen att röra sig?

  235. Ett barn sa: "Man fäster en ballong
    på korgen och låter luften pysa ut."

  236. Barnet hade lärt sig att ballonger
    kan få föremål att röra sig.

  237. Det hade barnet lärt sig genom
    en NTA-låda. Känner ni till dem?

  238. Det visar att olika typer av
    arbetssätt kan samsas och samhandla-

  239. -i såna här stora projekt.

  240. Det här gjorde att man började bygga
    linbanor kors och tvärs i förskolan.

  241. Upp med krokar på väggarna,
    och så linor åt alla håll och kanter.

  242. Man prövade tvättlinor och garn-

  243. -och gondoler byggdes av
    plastbyttor av olika slag.

  244. Den här typen av arbete kan man kalla
    för interdisciplinära processer.

  245. Här har vi hämtat inspiration från
    det stora forskningsfältet STEAM:

  246. "Science, technology, engineering
    and mathematics."

  247. Alltså naturvetenskap, teknik-

  248. -ingenjörsvetenskap, som faktiskt
    sällan används i svenska förskolor-

  249. -men som är ett ämne som ligger
    nära barnens konstruktionsarbete-

  250. -och konst och matematik.

  251. Och i ett STEAM-arbete kan man inte
    skilja mellan de olika ämnena-

  252. -utan alla ämnen går in i varandra
    och samhandlar.

  253. I linbaneprojektet såg man hur barnen
    behövde kunskap från en rad ämnen-

  254. -och hur de då samhandlade
    på väldigt många spännande sätt.

  255. Som ni ser är det ett "A" med i
    STEAM, som står för "arts"-

  256. -men vi valt att göra en komponent
    till SEMLA av det:

  257. Estetiskt, multimodalt, lekfullt-

  258. -kreativt,
    experimenterade utforskande.

  259. Det är väldigt nära
    det som hände bland barnen.

  260. I det intensiva linbaneprojektet
    som stundtals var så koncentrerat-

  261. -att det nästan dallrade i luften-

  262. -så kom pedagogerna med förslag på
    andra aktiviteter att bryta av med.

  263. Ett sånt var att projicera en film,
    som ni ser här, med fåglar.

  264. Barnen dansade med fåglarna-

  265. -med transparenta sjalar
    som vingar eller mantlar.

  266. Det blev ett sätt att översätta-

  267. -den kunskap som barnen hade gjort
    i linbanorna och gondolens färd-

  268. -till att också göra det kroppsligt
    och estetiskt.

  269. Det var två komponenter.

  270. Begrepp, alltså hur vi tänker kring
    problemformuleringen, innehållet-

  271. -och hur vi tänker kring
    det estetiska.

  272. Vilka teoretiska betoningar kan man
    göra i relation till de här två?

  273. I dag väljer vi att betona bara
    vissa saker, lite sammanfattningsvis.

  274. Det är just problemställningen.

  275. Hjärnforskarna Mascolo och Fischer
    visar hur viktigt det är-

  276. -att barn och unga får fråge-
    ställningar som man inte kan besvara.

  277. Samtidigt finns det småfrågor
    inom ramen för ett projekt-

  278. -som vi tycker att man ska besvara-

  279. -och ge barn begrepp så att de kan
    fortsätta utveckla sitt tänkande-

  280. -gentemot en större frågeställning.

  281. Men den typen av frågeställning
    menar de är väldigt viktigt-

  282. -för att utmana framför allt
    framlobsfunktionerna, de exekutiva-

  283. -att tänka om sitt eget tänkande
    och att fantisera och vara kreativ.

  284. En annan sak är
    att träna sin uppmärksamhet på nåt.

  285. För tio år sen hade jag inte varit
    lika positiv till-

  286. -målinriktat och målstyrt lärande-

  287. -men ju fler studier jag har läst,
    desto mer övertygad har jag blivit.

  288. Det visar sig vara väldigt viktigt
    att ha en målstyrning-

  289. -mot nån form av idé, och inte
    ett bestämt kunskapsinnehåll-

  290. -utan en problemställning som man
    kan labba och vara kreativ med.

  291. Det är framför allt Posner i Oregon
    och Helen Neville-

  292. -som har jobbat med
    uppmärksamhetsforskning.

  293. Vi designade vårt projekt som ett
    interventionsprojekt, som Neville-

  294. -där hon kan visa hur barn faktiskt
    kan stärka sin uppmärksamhetsförmåga.

  295. Och sen det här med
    att engagera sina känslor och sinnen.

  296. Vi kommer att betona det ofta.

  297. Det är enormt viktigt att inte bara
    fokusera på ett kunskapsinnehåll-

  298. -utan alltid koppla ihop det med ett
    emotionellt och sinnligt engagemang.

  299. Var är det då som är lika olika
    med hur vi tänkte förut?

  300. Den här dna-strängen får representera
    ett kontinuum och betoningar.

  301. Jag tror att många av er tänker
    att ni redan gör och tänker så här-

  302. -alltså lika olika.
    Lite olika betoning är det kanske.

  303. De sista åren
    som jag har varit ute på förskolor-

  304. -ser jag att projektinriktningen
    gör att man utforskar vatten här-

  305. -och man utforskar spindlar där-

  306. -men man har inte riktigt den
    drivande frågan som hänger i luften.

  307. Man observerar barnen
    för att följa deras intressen-

  308. -men inte så att man sätter det
    i relation till en större fråga.

  309. Och det har vi märkt
    har betytt jättemycket.

  310. Inte minst för att pedagogerna känner
    att de kan genomsyra verksamheten.

  311. När jag började med Reggio Emilia
    på 90-talet-

  312. -var det det som Reggio stod för:

  313. Att verksamheten skulle genomsyras av
    en gemensam problemställning.

  314. Det tror jag att vi behöver återta
    och betona igen.

  315. Sen har vi det interdisciplinära,
    estetiska och multimodala.

  316. Det har varit väldigt viktigt
    att vi har kopplat in STEAM-

  317. -som är det interdisciplinära
    arbetssättet i många skolor i USA-

  318. -på högre nivåer än i förskolan,
    med väldigt bra resultat.

  319. Och återigen handlar ju STEAM-

  320. -och de olika sinnena
    och de olika verktyg som vi använder-

  321. -om att aktivera många olika ställen
    i kroppen och därmed i hjärnan.

  322. Det man kan se med brain imaging
    technology när man tittar på hjärnor-

  323. -hos vuxna och ungdomar är att om
    man har lärt sig på många olika sätt-

  324. -och får kontakt med den kunskapen,
    lyser det upp på många olika ställen.

  325. Det lyser upp på ställen som rör
    benen, motoriken och det kognitiva.

  326. Det betyder ju att en människa-

  327. -kan få tillgång till sin kunskap
    på många olika sätt-

  328. -och relatera till den kunskapen när
    man är ute och går eller springer.

  329. Det behöver inte ens handla om
    just det kunskapsområdet.

  330. Översättningar jobbade Karin Furness
    och jag med redan på 90-talet.

  331. Vi pratade om att man gör
    översättningar mellan olika material.

  332. Det är det som ny forskning visar
    utvecklar de exekutiva funktionerna-

  333. -som gör att vi kan
    tänka om vårt tänkande-

  334. -och att vi kan kontrollera vår kropp
    och vårt tänkande.

  335. Det är en generell intelligens som
    stärks av att göra översättningarna.

  336. -Nu ska du ta en komponent till.
    -Ja.

  337. Jag ska prata om en socio-emotionell
    och materiell lärandemiljö.

  338. Det är den lila, klockan sju.

  339. Och om inkludering och delaktighet-

  340. -som då finns klockan nio.

  341. Den har vi konstruerat i linje med
    läroplanens målsättningar-

  342. -kring inkludering och delaktighet.

  343. Men först socio-emotionell
    och materiell lärandemiljö.

  344. Det handlar om ett kreativt rum där
    barnen har tillgång till material.

  345. Material som har med problemen
    och med barnens frågor att göra.

  346. Om man ska bygga en linbana,
    då måste det ju finnas linor.

  347. Det måste finnas krokar och olika
    slags material att göra kabiner av.

  348. Om man som pedagog strävar mot ett
    matematiskt och tekniskt innehåll-

  349. -behöver det finnas material
    som också tillgodoser det.

  350. I arbetet med SEMLA har vi valt
    att separera konstruktionsbyggena-

  351. -från reflektion och tänkande och
    inrättat nåt som vi kallar tänkarrum.

  352. I rummet finns det plats för barnen
    att rita, skriva, se på lärplattor-

  353. -söka efter information
    och utbilda sig.

  354. Jag tänker mycket på att jag har
    krävt så otroligt mycket av barnen.

  355. Att de både ska reflektera och
    konstruera i samma rum, samtidigt.

  356. Med stöd av neurovetenskapen
    har vi valt att separera de sakerna.

  357. Barnen tycker att det är skönt.

  358. De har haft lugn och ro,
    men också prat och diskussioner.

  359. Vi är inte bra på "multitasking",
    vi behöver koncentrera oss.

  360. Vi har också alltid en hörna i rummet
    för nåt att äta och dricka-

  361. -för att fylla på energi. Vi märkte
    att barnen blev väldigt trötta.

  362. Om man inte har ätit och druckit
    tänker man inte riktigt klart.

  363. Miljöerna är väldigt viktiga.
    Där såg ni komponenten också.

  364. Miljöerna ska alltså på bästa sätt
    tillgodose barns individuella frågor.

  365. Men de ska också ställa frågor
    och väcka frågor.

  366. En sån fråga
    som uppstod i linbaneprojektet var:

  367. Hur får man stolparna
    att stå stadigt?

  368. Ni ser hur barnen har konstruerat
    linbanestolpar av papprör.

  369. De skulle stå på golvet,
    och så gick det en lina mellan dem-

  370. -där kabinen åkte.

  371. Ni kan ju föreställa er att så fort
    kabinen började åka, föll stolparna.

  372. Gång på gång, med höga smällar.

  373. Då frågade pedagogen:
    "Hur ska vi göra?"

  374. Då sa ett barn: "Man måste gräva hål
    för stolparna och hälla jord runtom."

  375. Ett annat barn sa: "Jag kan inte
    gräva i golvet, det går inte"-

  376. -"men vi kanske kan pröva tejp." Så
    man börjar tejpa fast dem i golvet.

  377. Men problemet kvarstår, för kabinen
    är för tung och stolparna faller.

  378. Pedagogen kommer nu med erbjudanden,
    en viktig del i SEMLA-arbetet-

  379. -att erbjuda barnen olika begrepp,
    eller som filmklippet.

  380. Pedagogen sa:

  381. "Ska vi pröva att lägga nåt tungt
    längst ner i rören?"

  382. "Tror ni att de blir stabilare då?"

  383. "Vi prövar", sa barnen, och hällde i
    ärtpåsar som finns i rörelserummet-

  384. -ner i botten på cylindrarna,
    och tejp, och det blev mer stabilt.

  385. Barnen fick också pröva att vara
    linbanestolpar med sina kroppar.

  386. Har ni varit det nån gång?
    Ett barn håller i ett barns fötter-

  387. -för att känna hur stabiliteten ökar
    när det är tungt långt ner i botten.

  388. Arbetet handlar om att uppmärksamma
    barnens frågor, ge erbjudanden-

  389. -och pröva att hålla kvar
    uppmärksamheten och lösa problem-

  390. -som uppstod olika hos olika barn.

  391. Det här leder till nästa komponent
    som är inkludering och delaktighet.

  392. Vi tänker oss att SEMLA ska ge barn
    rätt att få förverkliga sina idéer-

  393. -och sina hypoteser - att få pröva.

  394. Och rätt att få uppmärksamhet av en
    vuxen, vilket barnen har uppskattat.

  395. Vi vet att det är svårt
    att ägna sig åt ett barn i taget-

  396. -men det behövs,
    för barnen mår gott av det.

  397. SEMLA vill ge alla barn rätt till en
    likvärdig utveckling och utbildning-

  398. -oavsett sociala, ekonomiska
    och etniska skillnader, givetvis.

  399. Det var två komponenter till.
    Hur tänker vi teoretiskt kring dem?

  400. Det blir en liten sammanfattning.
    Återigen, det här med många sinnen...

  401. Damasio och Immordino-Yang:
    "We feel, therefore we learn."

  402. Att ladda med estetiska möjligheter
    är jätteviktigt.

  403. Det roliga med det här-

  404. -är att hjärnforskare som är
    intresserade av utbildningsfrågor-

  405. -pratar om sånt som många av er
    har pratat om sen början av 90-talet:

  406. Att det här verkligen är viktigt-

  407. -för översättningar och emotionella
    relationer till det man sysslar med.

  408. Det kan inte nog betonas. Vi tycker
    även att John Walls bok är spännande.

  409. Han har från feminism utvecklat
    nåt som han kallar "childism".

  410. "Barnism" låter knasigt på svenska.

  411. Här pratar han om respekt för barns
    äganderätt av sina egna verkligheter-

  412. -och att få vara delaktiga i
    att utveckla dem.

  413. Det passar med svensk läroplan-

  414. -och är precis som vi har tänkt
    hela tiden i Reggio-inspirationen.

  415. Framför allt att han trycker på-

  416. -vad barnets perspektiv kan lära
    vuxna. För mig är det väldigt Reggio.

  417. Var är då lika olika
    från hur vi har tänkt tidigare?

  418. Ja, nästan ingenting är olika.

  419. Men miljön som
    den tredje pedagogen...

  420. Där tänker jag självkritiskt
    att du, jag och Karin Hultman...

  421. Det blev problem när vi gav för
    mycket agentisk kraft till material-

  422. -som om materialen skulle fixa allt.

  423. Man föser in barnen i hörnor-

  424. -och så ska de bara bli inspirerade.

  425. -Ibland blir de ju det.
    -Jo, men vi betonade det för mycket.

  426. Om man sätter ihop material med
    den socio-emotionella kontexten-

  427. -och den övergripande frågan-

  428. -och ändrar miljön interaktivt-

  429. -med de individuella barnens
    individuella projekt och grupprojekt-

  430. -då blir det en levande materiell
    miljö. Det är betoningsskillnader.

  431. Det är en komponent kvar. Eller två.

  432. Nu ska vi titta på kollaborativt
    och stöttat lärande, den röda.

  433. Vad är då det?

  434. Vi tänker att stöttat lärande
    är en del av SEMLA.

  435. Det begreppet känner ni till.

  436. Det är ju ett Vygotskij-begrepp.
    Ni kanske tänker på "scaffolding".

  437. Och ni kanske tänker
    att det är ett urtvättat begrepp.

  438. Men ju mer vi har läst om det
    och ju mer vi har jobbat utforskande-

  439. -desto mer märker vi
    att det är användbart.

  440. I arbetet med linbanorna märkte vi-

  441. -att när pedagogerna skulle stötta
    barnens lärande kring problemen-

  442. -så behövde de läsa på och
    utbilda sig för att kunna göra det.

  443. De behövde fundera kring lärandemålen
    för att kunna stötta barnen.

  444. De behövde ta reda på
    vad barnen visste om linbanor-

  445. -och det var faktiskt en hel del.

  446. De behövde också fundera på vilken
    typ av frågor som man kan ställa-

  447. -för att utmana dem att tänka
    till exempel mer matematiskt.

  448. Det vet ni ju,
    hur svårt det är med de där frågorna.

  449. Vad ska vi ställa för typ av frågor
    för att det här ska utvecklas vidare?

  450. Några frågor som barnen hade var:

  451. Varför går korgen snabbare
    med en blank lina än en tufsig?

  452. Hur gör man en korg som inte välter?

  453. För i rummet kom det korgar som föll
    omkull och alla passagerare föll ur.

  454. Ett stort och viktigt problem.

  455. Eller det som jag nyss visade, hur
    man får stolparna att stå stadigt.

  456. Alla de här frågorna kräver ju
    kunskap om matematik och teknik-

  457. -och det blev nåt som pedagogerna
    verkligen har jobbat med i projektet.

  458. Men stöttat lärande är också ganska
    mycket vardagliga och små handlingar-

  459. -som vi kanske inte ens tänker på,
    utan som går av bara farten.

  460. Det kan vara att lyssna noga.

  461. Att rikta sin blick mot det barnet
    tittar på och intresserar sig för.

  462. Att se till att förstärka
    det som barnet intresserar sig för.

  463. In med mer av just det.

  464. Det kan också vara att komma med
    kvalificerade erbjudanden.

  465. Det är inte så enkelt alla gånger,
    men vi kanske gör det av bara farten.

  466. På den här bilden, som ni ser här,
    pågår det ett intensivt lärande.

  467. Under 45 minuter satt ett barn
    vid stolpen och knöt knutar-

  468. -och lärde sig faktiskt att knyta.

  469. En pedagog sitter bredvid och riktar
    sin blick mot barnets fingrar-

  470. -och lyssnar noga,
    och stöttar på en rad olika sätt:

  471. Genom att lägga fingret på knuten,
    genom att nicka-

  472. -eller genom att säga: "Ska vi prova
    att snurra snöret ett varv till?"

  473. Det är olika stöttande-strategier-

  474. -och ett barn kan behöva kanske
    tre, fyra stycken i ett sånt lärande.

  475. Och stöttat lärande handlar också om-

  476. -att stärka barnets koncentration-

  477. -och göra det möjligt för barnet
    att utveckla sina idéer.

  478. Det allra viktigaste är
    att inte ge upp!

  479. Ni vet såna barn som drar i väg
    eller försvinner bort...

  480. Att försöka locka tillbaka
    och hålla kvar uppmärksamheten-

  481. -kring det som barnet gör,
    är en form av stöttande.

  482. Att hålla kvar uppmärksamheten.

  483. Många barn vet
    att vuxna till slut ger upp.

  484. Det här har jag sett många gånger
    och även varit med om.

  485. Det handlar om uppmärksamhet,
    uppmärksamhet, uppmärksamhet.

  486. Här har vi då vänt oss till Torkel
    Klingbergs forskning och hans bok-

  487. -"Hjärna, gener och jävlar anamma".

  488. En fantastisk bok. I den boken
    beskriver han begreppet "grit".

  489. "Grit" är ett hett begrepp
    som ni säkert har hört talas om.

  490. På svenska är det ungefär
    gry, kämparanda, kurage, driv.

  491. Har vi några här från Finland?
    Ni vet vad "sisu" är.

  492. Man kan översätta "grit" med "sisu".

  493. Och forskning visar att det faktiskt
    går att träna "grit"-

  494. -genom t.ex. motivation, träning,
    upprepning och regelbundenhet.

  495. Men, nu kommer det allra viktigaste,
    ihop med ett intresse.

  496. "Grit" måste ha ett intresse kopplat
    till sig för att gå att träna.

  497. Och intresset kommer först.

  498. Vi tänker att "grit" inte bara är nåt
    för barnen, utan även för pedagoger.

  499. Att hålla ut och kämpa på-

  500. -och verkligen se till
    att barnen blir intresserade.

  501. Att koncentration kan uppstå
    i de miljöer som vi ordnar.

  502. -Man måste vara intresserad själv!
    -Som pedagog, ja. Det är sant.

  503. De teoretiska betoningar som vi
    vill göra är bara en sammanfattning.

  504. Jag vill återigen närma mig SEL
    och de icke-kognitiva färdigheterna.

  505. För ni hör när Anna pratar
    att de hela tiden aktiveras.

  506. Även om vi säger matematik,
    begrepp och teknik-

  507. -så är det ändå de andra delarna som
    ska se till att det ska kunna läras-

  508. -och de är minst lika viktiga
    för lärandet.

  509. Det betyder att pedagoger behöver
    jobba lika mycket med grupprocesser-

  510. -som med de individuella barnen.

  511. Men vi vill betona att göra
    det som står här - affektintoning.

  512. Att verkligen uppmärksamma.

  513. Det begreppet vill vi
    att ni tar med er: uppmärksamhet.

  514. Att uppmärksamma
    varje barns affekter-

  515. -hur barnet svarar kroppsligen,
    sinnligt och känslomässigt-

  516. -på sakerna som man gör.
    Det tycker vi är viktigt.

  517. Det finns mycket forskning kring det.

  518. Mascolo och Fischer har spännande
    hjärnforskning kring stöttat lärande.

  519. De har 13 typer av stöttat lärande
    och när man tittar på dem ser man-

  520. -och när vi har analyserat material-

  521. -att en duktig pedagog kan använda
    åtta strategier under tio minuter-

  522. -för att hon eller han anpassar sig
    till det som pågår hos barnet.

  523. Man kan sammanfatta dem i uppgifts-
    stöttande, att ge erbjudanden-

  524. -i socialt stöttande, att bjuda in
    en kompis, eller att vara i en grupp-

  525. -och i självstöttande, barn pratar
    för sig själva och hittar på saker.

  526. Att hjälpa barnet att uppmärksamma
    hur det kan stötta sig självt-

  527. -är en väldigt viktig del i
    stöttat lärande.

  528. Vad är lika olika nu mot tidigare?

  529. Väldigt lika, men väldigt ofta
    när jag har varit ute-

  530. -ser jag att man utgår från individen
    för att säga nåt om gruppen.

  531. Det heter ofta
    "barnen gör", "barnen säger".

  532. Vi uttalar oss om barnen som grupp,
    eller flock, till och med.

  533. Vad gjorde de enskilda barnen? Var
    fanns de enskilda barnens projekt?

  534. Det tycker vi betoningsmässigt
    att SEMLA verkligen vill betona.

  535. Vi är ju själva skyldiga till
    att skriva "barnen sa"...

  536. Vi har skrivit det väldigt mycket!

  537. Så individens projekt inom ramen
    för gruppens är viktigt.

  538. Nu ska vi titta på den sista:
    pedagogisk dokumentation.

  539. Vi tänker att den innefattar
    tre olika dokumentationspraktiker.

  540. Först pedagogernas dokumentation av
    de individuella barnen och gruppen.

  541. Vi utvecklar olika verktyg till
    pedagogerna, för vi har märkt-

  542. -att många tycker att det är svårt
    att fånga både individer och gruppen.

  543. Den andra praktiken
    är barns eget dokumenterade.

  544. Vi har märkt att barn är otroligt
    duktiga på att dokumentera själva-

  545. -och använda lärplatta,
    och apropå självstöttande-

  546. -att berätta för sin platta vad man
    har lärt sig, och visa för andra.

  547. Den tredje är reflektionspraktiken,
    tid för reflektion och samtal.

  548. Reflektionspraktiken kan se olika ut.

  549. Ibland har barnen haft
    egna reflektionsmöten-

  550. -eller så har pedagogen ordnat att
    man ser på varandras dokumentation-

  551. -och där barnen får berätta.

  552. Man är ju aldrig så duktig på nåt
    som när man precis har lärt sig det.

  553. Att få berätta eller visa bilder
    eller film har varit väldigt bra.

  554. Framgången beror nog på att pedagogen
    har uppmärksammat etiska frågor-

  555. -och tränat barnet i
    ömsesidig respekt-

  556. -och i att värdesätta
    den individuella integriteten.

  557. Man har verkligen visat barnen
    vikten av att fråga först.

  558. Innan du filmar din kompis, fråga.

  559. Innan du tar bilden,
    fråga om det går bra att ta den nu.

  560. Barn som inte hade språket
    eller var för upptagna för att svara-

  561. -använde sig att stopp-handen
    om de inte ville bli fotade.

  562. Ofta har de sagt: "Nej, men kom
    tillbaka när jag har byggt klart."

  563. Så handen har också använts
    för att fördröja förlopp.

  564. Barnen har också fått radera.

  565. Ni vet hur mycket det blir
    på lärplattan.

  566. Att lära sig var papperskorgen sitter
    och att hjälpas åt att radera bilder-

  567. -och bestämma vilka som ska sparas.

  568. Och att de har fått egna mappar
    att lägga filmer och dokumentation i.

  569. I SEMLA-arbetet tänker vi nog ändå
    att det mest intressanta och viktiga-

  570. -är just barnens dokumenterande.

  571. Vi ser också hur barnen
    lär sig om sig själva.

  572. "Vilka strategier
    har jag för att lära mig?"

  573. Sen får man se hur en kompis gör
    och kan pröva att ta till sig det-

  574. -alltså andra "mindset".

  575. Så i pedagogisk dokumentation-

  576. -ingår också reflektion,
    dekonstruktion och medvetande.

  577. Så hur tänker vi att vi betonar det?

  578. Jag vill säga en sak först.
    Det här med stopp-handen och etiken-

  579. -var nåt som vi som forskare införde
    på de här avdelningarna.

  580. Vi som forskare är tvungna
    att fråga om vi får filma och fota.

  581. "Sätt upp handen om du inte vill."

  582. Det tyckte jag var en kul interaktion
    med forskningen.

  583. Eftersom vi lever i ett samhälle
    med bristande integritet-

  584. -tycker jag att det är en viktig
    praktik att lära barnen stopp-handen.

  585. Du har pratat om de digitala
    verktygen och de är så fantastiska!

  586. De möjliggör att barnen
    kan visa och lära andra.

  587. Det är också en aspekt,
    det här med "teachable agent"-

  588. -som det har forskats mycket kring-

  589. -som visar att man lär sig snabbare-

  590. -och kan använda kunskapen bättre
    när man är den som också lär ut.

  591. Det är därför vi gillar att lära ut.

  592. Och det gör även barnen,
    och där är plattorna behjälpliga.

  593. Inte bara möjligheten att ett barn
    mitt under dokumenterandet kan säga:

  594. "Jag måste ta reda på vad det där
    heter på mitt språk", och googla det-

  595. -för att kunna prata om det på sitt
    hemspråk, för att ta ett exempel.

  596. Det metakognitiva tänkandet
    och upplevandet-

  597. -stärker den pedagogiska
    dokumentationen väldigt mycket.

  598. Det finns massor av forskning om att
    stärka det metakognitiva tänkandet.

  599. Ja,
    och vad är lika olika med det här?

  600. Det är väldigt lika olika!

  601. Det som jag tänker är
    att vi har satsat nästan allt krut-

  602. -på att dokumentera och utvärdera
    med betoning på verksamheten.

  603. Vad vi behöver göra för att ge barn
    de rätta förutsättningarna.

  604. Det är jätteviktigt och självklart-

  605. -så det har vi klarat av i förskolans
    verksamhet på väldigt många ställen.

  606. Men det som inte har varit lika lätt,
    vilket vi upptäckte-

  607. -var den kontinuerliga
    dokumentationen av varje barn.

  608. Här blev det fantastiskt att se-

  609. -att på vissa avdelningar saknade
    barnen erfarenhet av plattor-

  610. -men förstod snabbt
    hur de skulle göra-

  611. -och använde dem som ett produktivt
    verktyg för det egna lärandet.

  612. Och det blev bra för pedagogerna-

  613. -för om barnen dokumenterar själva
    kan de vuxna ta ett steg tillbaka-

  614. -och sitta med enskilda barn
    och dokumentera.

  615. Så det tror jag är
    en betoningsskillnad också.

  616. Vi har precis klarat av vår timme nu
    och det här är näst sista bilden.

  617. Vi vill betona att olika barn, som
    ständigt blir annorlunda sig själva-

  618. -behöver olika teorier och metoder
    i olika sammanhang-

  619. -för att utvecklas och lära.

  620. Det känner jag
    att vi har tagit i bruk i SEMLA.

  621. Och som vi fortsätter att utveckla
    tillsammans med pedagoger.

  622. Tack för att ni har lyssnat. Tack.

  623. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Barns utveckling, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Framtiden ligger i förskolan

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Att lära sig språka

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Barns rätt till kultur och konst

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Undervisning i förskola

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Pedagogiska relationer

Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss