Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande: Utan språk förstår man ingentingDela
  1. Jag såg ett nytt beteende
    hos småbarnsföräldrarna-

  2. -i generationen efter mig.

  3. De var inte lika fokuserade på
    att bebisen ska överleva.

  4. Hej. Jag pratade lite med dig
    för ett par dar sen på mejlen.

  5. Mina barn är 19 och 21 och säger att
    de inte håller på med mejl längre.

  6. Det är förmodligen en fluga
    som går över.

  7. Men jag får 150-200 om dan,
    så det pågår fortfarande.

  8. Jag kände mig som en katt
    bland hermelinerna-

  9. -med professor emeritus i didaktik
    och pedagogik och hjärnforskare.

  10. Jag är ödmjuk
    och glad att jag får vara här.

  11. Jag är inte på något sätt forskare.

  12. Jag är ett resultat
    av den s.k. flumskolan.

  13. Så här ser vi ut
    när vi har blivit 50 plus.

  14. Skolan började med att man skulle
    niga för fröken innan man gick in.

  15. Sen fick vi stå vid bänken medan vi
    sjöng "Morgon mellan fjällen"-

  16. -en psalm, med tramporgel.

  17. När jag kom ut i nian 1979 hade jag
    rullat på golvet i velourdräkt-

  18. -och räknat fysiska äpplen och päron-

  19. -och sen skulle jag inte göra det
    utan bara forska.

  20. Jag vet inte vad jag lärde mig mer än
    att jag kunde bli vad som helst.

  21. Statsminister, bonde
    eller kanske nåt helt annat.

  22. Allt var möjligt och jag hade makten.

  23. Jag kunde bara demonstrera om jag
    inte tyckte det var bra skolmat.

  24. Det gjorde jag, så vi fick fil
    som alternativ till spaghettin.

  25. Men jag ville bara säga
    att jag inte är forskare.

  26. Samtidigt har jag rört mig
    i ett fält-

  27. -mellan konst, lärande och lek.

  28. Det är väldigt tråkigt att bli vuxen-

  29. -i betydelsen "rigid".

  30. För mig är det viktigt
    att leka i mitt liv.

  31. Lek är väldigt allvarligt.
    Det kan man inte göra på skoj.

  32. Man kan inte bara sätta sig med
    ett barn. Man måste gå in i det.

  33. Lek är besläktat
    med konst och forskning.

  34. Jag är musiker, manus- och
    barnboksförfattare och allt möjligt.

  35. Jag har hållit på mycket
    på scener av olika slag.

  36. Jag tog också en MBA
    på Handelshögskolan.

  37. Kristin och jag var de enda som var
    från kultursektorn. Andra sa:

  38. "Jag är jurist." Jag är ingenjör."
    "Jag är överläkare."

  39. "Jag är bonde i botten" kunde jag
    säga, för jag är utbildad bonde.

  40. För några veckor sen
    kom en forskningsrapport-

  41. -om hur bra det är för hjärnan
    att ägna sig åt handens arbete.

  42. Den utbildningen
    var kanske inte helt bortkastad-

  43. -även om jag sällan får möjlighet
    att vända en kalv i magen på en ko.

  44. Men jag kan det
    om nån skulle behöva det.

  45. Det här med att jobba på bibliotek...

  46. ...och försöka främja språkutveckling
    på olika sätt...

  47. I Stockholm finns det 40 bibliotek.

  48. Vi hade 10,4 miljoner besökare
    i fjol.

  49. En tisdagseftermiddag i februari-

  50. -i det tysta och vardagliga,
    utan glamour och röda mattor-

  51. -får kanske en nioåring tag i
    en berättelse som uppslukar hen.

  52. Det är ett slags mirakel. Hen kommer
    att få en större värld inuti-

  53. -helt nya drömmar och tankar-

  54. -en livslång kompis och miljoner
    andra världar att gå in i.

  55. Hen kommer kanske att kunna skapa
    sina egna världar och uttrycka sig.

  56. Dessutom är det gratis
    och belagt med sekretess.

  57. Ingen får veta vad du lånar.

  58. Man kan följa konsumtionsmönster
    genom mobiler och krediter och sånt.

  59. Men på bibblan är det fritt spelrum.

  60. Ni fattar säkert att det ger mening
    att arbeta i bibliotek.

  61. Särskilt i den här kommunen-

  62. -som riskerar att falla isär annars.

  63. Det skiljer åtta år i livslängd
    mellan en kvinna på Östermalm-

  64. -och en kvinna i Skärholmen. Åtta år.

  65. Bland treåringar är hål i tänderna
    13 gånger vanligare-

  66. -i den mest utsatta stadsdelen
    jämfört med den med lägst andel.

  67. Jag vill bara peka på
    hur otroligt viktigt det är...

  68. Ni vet det, för det är många här
    från förskola och utbildning.

  69. ...att försöka utjämna skillnaderna.

  70. Bibliotek är ett sätt,
    skola ett annat...

  71. Vuxna i hemmet
    eller andra förebilder...

  72. Barn och unga ska få likvärdig
    tillgång till utbildning, språk-

  73. -hälsa och fritid.
    Alla i hela landet.

  74. Jag är ordförande
    i regeringens läsdelegation.

  75. Jag tänkte avsluta med
    att berätta om vad vi pysslar med.

  76. Jag har ju bara 20 minuter kvar.
    Hur ska det gå?

  77. Jag har grubblat på vad jag ska säga
    för att kunna bidra med nåt.

  78. Men jag tänkte ta två exempel för er
    på vad jag har experimenterat med.

  79. Båda är från min tid
    i Kulturhuset i Stockholm.

  80. Det är viktigt med "i Stockholm" för
    det finns kulturhus i hela landet.

  81. Det lärde jag mig när jag
    blev kulturhuschef i Helsingborg.

  82. Jag sa "kulturhuset".
    "Vilket kulturhus?", sa de.

  83. Där fick jag en fysisk arena.

  84. Galleri tre ser ni här.
    Det är tusen kvadrat.

  85. Jag krigade för att barnkultur
    skulle få "claima" denna yta.

  86. Den var ju till för vuxenkonsten
    och den är ju så viktig.

  87. Men mitt politiska mål var
    att prioritera barn och unga.

  88. Nån gång kan väl jag få inta platsen
    för våra besökare-

  89. -som i det här fallet
    är en målgrupp som är 0-1 år.

  90. Jag tänkte göra en utställning
    för bebisar 0-1 år.

  91. Varför då, kan man fråga sig.

  92. 2007-2008 kom iPhonen.
    Nån kanske minns.

  93. Jag var chef i Rum för barn som var-

  94. -ett bibliotek där man tänkte sig
    att lek ledde till läsande.

  95. Det är ett häftigt och lekfullt rum.

  96. Där såg man att lek ledde till lek,
    men inte nödvändigtvis till läsande.

  97. Det var en tanke.

  98. Där fanns många innerstadsföräldrar
    som smekte sina iPhones-

  99. -och hade dem på kroppen och så.

  100. Jag såg ett nytt beteende
    hos småbarnsföräldrarna-

  101. -i generationen efter mig.

  102. De var inte riktigt lika fokuserade
    på att bebisen ska överleva.

  103. Ibland kunde vi
    ha väldigt många krypare.

  104. När i öppnade
    stod de där och väntade.

  105. Då fiskar man upp en forskande bebis-

  106. -precis vid rulltrappan
    ner till våning tre.

  107. Man kollar efter nån vuxen.
    Där står en.

  108. Då går man fram och säger:
    "Hej. Är det ditt barn?"

  109. Då tittar han upp. "Aaa."

  110. "Då kanske du
    ska titta på ditt barn"-

  111. -"så att ditt barn kommer att klara
    sina första år här i livet."

  112. Jag vill inte raljera
    men jag blev bekymrad.

  113. Det var ganska många
    som ville komma in-

  114. -och slippa det där.

  115. Jag hade förståelse för dem.
    De var trötta och hade en ny leksak.

  116. Sen kom barnombudsmannens rapport
    om de minsta medborgarna i Sverige.

  117. Det var 2008-2009.

  118. Där visade det sig att en tredjedel
    riskerade att missa anknytningsfasen.

  119. Jag vet att anknytningsfasen
    är omdebatterad-

  120. -men jag är inte forskare
    så jag struntar i det.

  121. Vi kan vara överens om att den första
    tiden i en människas liv-

  122. -är ganska viktig.
    Sen kan vi kalla det vad vi vill.

  123. Jag tänkte att jag måste göra nåt.
    De har framåtvända barnvagnar-

  124. -och många gånger kollar bebisen på
    en skärm. De måste kolla på varandra.

  125. Hur ska jag få de vuxna
    att lägga ifrån sig den där-

  126. -och tycka att det är stort nog
    att de har blivit förälder?

  127. Hur ska jag få dem att varva ur
    och gurgla och blåsa-

  128. -och spegla sitt barn?

  129. "Jag gör ett understimulerande rum",
    tänkte jag.

  130. Det var lite svårt med finansieringen
    men jag fick till det.

  131. 750 kvadrat. Ett vitt, mjukt
    och understimulerande rum-

  132. -för de minsta och deras föräldrar.
    En vuxen, ett barn, en timme.

  133. Inga foton, mobiler och grejer.

  134. Ni ska bara mötas här
    och mötet är stort nog.

  135. Vad besökarna inte förstod
    var att det var de som var konsten.

  136. Jag tog bara in 25 par i timmen
    och det är en ganska stor yta.

  137. Det blev tydligt-

  138. -hur en människa och en bebis
    får syn på varandra.

  139. En kompositör
    hade gjort understimulerande musik.

  140. Ni skrattar. Ni tror jag hittar på.

  141. Den var repetitiv och
    ostinato-baserad. Den bara gick på.

  142. Man blev lite "skön".

  143. Sen gjorde jag en ljusloop
    som gick från gult mot orange-

  144. -och mot gult och kanske mot vitt.
    Väldigt långsamt.

  145. Jag ville också tvätta fötterna
    på besökarna.

  146. Nu tänker ni: "Hon är knäpp."

  147. Jag såg att jag inte kunde nå de här
    människorna med verbal instruktion-

  148. -för de hade inte tid.
    Jag måste nå dem via sinnena.

  149. Jag hade varit på
    Roskilde-festivalen. Det är dejligt.

  150. Där hade kyrkan en installation där
    de tvättade fötterna på besökare.

  151. Jag fick mina fötter tvättade-

  152. -och kände hur jag kom i kontakt-

  153. -med vår Herre
    men också andra grejer.

  154. Jag ville göra det, men det gick inte
    för jag fick inte dra in vatten.

  155. Men jag gjorde en sluss.
    Jag kanske har en bild.

  156. Nej, jag är hopplös med PowerPoint.
    Jag hoppas det är en fluga.

  157. Hur som helst...
    Vid slussen stod det:

  158. "Välkommen. Ta en filt. Här har du
    en timme med din bebis."

  159. När man hade varit inne i en timme
    fick man papper och kuvert-

  160. -om man ville skriva ett brev
    till sitt barn-

  161. -om hur första tiden med ens barn är.

  162. Sen kan barnet läsa det
    när hen blir 10.

  163. Det var alltid fullsatt. Det var kul
    att se hur folk betedde sig.

  164. Tjejerna
    hade nästan en navelsträng kvar.

  165. Väldigt snabbt kom de ihåg:
    "Ah, vi är här."

  166. De började gurgla, blåsa
    och prata med varandra.

  167. Papporna tittade efter nåt löst.
    "Här har vi en kudde."

  168. "Den kan vi kasta. Här kan jag gömma
    mig och titta upp."

  169. För papporna tog det 15-20 min
    innan de kom ner-

  170. -och det var ju min lömska plan.

  171. De skulle förstå
    hur stort det här mötet är-

  172. -och hur viktig den här tiden är,
    för här grundläggs allt.

  173. Det är inte så att alla ligger
    och gurglar med varandra-

  174. -och tar sig den tiden. Ni vet vad
    som har hänt sen 2008-2009.

  175. Nu kan man se en person med
    barnvagn-

  176. -som går ut i gatan med barnvagnen
    framför sig och tänker:

  177. "Det löser sig. Det är karma.
    Det är ödet."

  178. Det är inget fel på digital teknik.
    Det är fullständigt fantastiskt.

  179. Men jag tror det är viktigt
    att fundera på-

  180. -när man har en liten bebis med sig,
    att fokusera på den.

  181. Jag lät lite moraliserande
    men jag står för det.

  182. Man grundlägger språk.
    Man kan prata, läsa högt, rimma-

  183. -eller läsa Wittgenstein
    eller nån manual om man gillar det.

  184. Bara man börjar med nån form
    av kommunikation av språklig typ-

  185. -med sin bebis.

  186. Det här var fantastiskt.

  187. Det konstiga var,
    att när det var stängt...

  188. Det var fullsatt från början,
    tack vare sociala medier.

  189. Första dagen var det ingen där,
    andra dan två.

  190. "Det här blir inte bra."

  191. Tack vare sociala medier
    blev det fullsatt.

  192. När det var stängt låg all personal
    där inne och flummade.

  193. Vi saknar
    såna här platser i våra liv-

  194. -där vi kan ligga och växa inuti.

  195. Har jag kommit in på språk än?
    Det går lite långsamt.

  196. Ett annat experiment
    kom sig av en massa prat om-

  197. -att många barn, särskilt killar-

  198. -antingen blir bokslukare
    i 10-årsåldern eller bokslutare.

  199. Så kan vi inte ha det.
    Vi måste göra handlingsplaner.

  200. Vi måste satsa.
    Man måste nå sina kunskapsmål.

  201. Man måste läsa böcker.
    Det är jättebra att läsa. Läs!

  202. Jag blir bara trotsig om nån talar om
    för mig vad jag ska göra.

  203. Då måste jag göra tvärtom.
    Det är väldigt barnsligt.

  204. Jag kanske snarare skulle säga:
    "Du får inte läsa."

  205. "Jag tänker inte visa dig
    vad jag har här."

  206. Vad händer om man gör ett bibliotek
    för den som hatar böcker?

  207. Det skrev jag i pressreleasen.

  208. "Äntligen. Ett bibliotek
    för dig som hatar böcker."

  209. Då ringde Svensk biblioteksförening:
    "Va? Ska ni inte ha några böcker?"

  210. Jo, men det finns barn som inte
    tycker det är coolt att läsa-

  211. -eller som har svårt för det.

  212. Jag ville ge barnen
    makten över sin egen plats.

  213. Det finns ett bibliotek
    där man kan laga mat, sova-

  214. -och göra film, radio och tv.

  215. Många tror att de vill bli kändisar.
    SVT sände "Lilla aktuellt" där.

  216. Det är hopplöst att vara kändis
    men många barn tror att det är kul.

  217. De får se att en programledare
    får ta om pratan 15 gånger-

  218. -för att den kommer åt den där och
    säger fel. Det är inte glamoröst.

  219. Dessutom är man igenkänd hela tiden
    och det är ganska jobbigt.

  220. Barnen gjorde en undersökning
    ihop med en forskare-

  221. -från Centrum för barnkulturforskning
    på Stockholms Universitet-

  222. -för att försöka få riktiga svar.

  223. Även om jag har pratat med barn
    på barnprogram och så-

  224. -så vet jag
    hur lojala och schysta de är.

  225. De försöker svara rätt
    och säga det tanten vill höra.

  226. "Vad drömmer du om?"
    "Fred på jorden."

  227. Jag tog in en forskare som var expert
    på att i olika konstellationer-

  228. -försöka få djupare svar.

  229. Då visade det sig återigen-

  230. -att det är otroligt olika liv-

  231. -beroende på vilken del av kommunen
    eller landet man bor i-

  232. -och vilken familj man har.

  233. Det präglar vad man drömmer om
    och vad man tror är möjligt.

  234. En innerstadsunge från Södermalm-

  235. -med bemedlade föräldrar
    i mediabranschen-

  236. -drömde om att få vara i fred-

  237. -och en plats
    där man fick ligga och vila lite.

  238. Och om vuxna
    som hade utsträckt tid...

  239. ...så att man kunde få prata med dem
    och att de skulle lyssna på en...

  240. De hade
    väldigt mycket fritidsaktiviteter-

  241. -och ambitiösa mål i skolan.

  242. Man var stressad
    redan när man var 10-11.

  243. Ett barn i Rinkeby kunde drömma om-

  244. -att gå till simhallen med pappa
    men det har man inte råd med.

  245. Så drömmarna är olika, så klart.

  246. De fick bestämma
    vad man skulle kunna göra där-

  247. -och vilka som skulle jobba där
    och vad de skulle kunna.

  248. Det ska vara
    "folk man kan hänga med".

  249. Det blir lite svårt
    i rekryteringsprocessen.

  250. Jag sa att jag ville ha 11-åringar
    med i rekryteringsgruppen.

  251. "Nej, så kan man inte göra.
    Det har vi aldrig gjort."

  252. "De ska inte få makt över vem som får
    jobbet, de ska bara 'skanna av'."

  253. "Kan man vara med den här människan?"
    "Ja."

  254. Den kompetensen har bara de.
    Inte jag.

  255. Men det fick jag inte. Men kan inte
    få allt, men man måste pröva.

  256. Jag fick väldigt tydliga kravprofiler
    av barnen.

  257. De ville ha nån de kunde prata
    om svåra saker med.

  258. Jag gjorde en processamordnare
    - "kropp och knopp".

  259. Johannes gick inte runt och sa:
    "Vill nån prata om döden?"

  260. Nej, men han
    har tränat på svåra grejer-

  261. -som mobbning, sex, kroppen, komplex-

  262. -svårt hemma, läskigt på nätet
    och allt möjligt.

  263. Så det finns en person som är tränad
    på att hänga med-

  264. -som kan se om nåt barn
    bär på nåt osynligt sår.

  265. Det ska finnas de som kan böcker,
    så det blev några bibliotekarier.

  266. Det ska finnas de som är bra
    på hur man gör film och musik.

  267. Jag bestämde själv
    att man ska kunna laga mat.

  268. Jag vet
    att barnen är fascinerade av kockar.

  269. Kocklandslaget var på besök och alla
    barn ville träffa kockarna.

  270. Varför är kockarna häftiga? Dels
    har många en funktionsvariation-

  271. -så de är intensiva
    och håller på med farliga grejer.

  272. Det är en väldig struktur.

  273. Dessutom glömmer man sig själv
    när man lagar mat.

  274. Min lömska grej var att allt
    skulle leda till läsning.

  275. Vill man laga mat måste man kanske
    ibland skriva ner recept-

  276. -eller en inköpslista
    eller inspireras av andra kockar.

  277. Vill man bli popstjärna
    bör man fundera på ett uttryck-

  278. -och kanske på
    hur man skriver bra texter.

  279. Musik hänger också ihop med språk.

  280. Det har visat sig
    i det här biblioteket, TioTretton...

  281. ...att de lånar och läser
    som galningar.

  282. Men det är de som bestämmer, ihop
    med medarbetarna som finns där.

  283. De har tyvärr bestämt att vi inte
    får komma in. Det är vuxengräns.

  284. Man får ringa om man vill komma dit.

  285. Nu ska jag ta mig ur det här.
    Hur gör man det?

  286. Jag skulle säga nåt
    om Läsdelegationen också, lite kort.

  287. Den har försvunnit nu.
    Nej, där är den.

  288. Stadsministern, som han heter-

  289. -har instiftat en läsdelegation.

  290. Det finns ett stort mörker nämligen.
    Ni vet det.

  291. 20 % av alla 15-åringar
    förstår inte vad de läser.

  292. Runt två poäng i PISA
    och däromkring...

  293. Hela landet...

  294. Vi ska kartlägga...
    "Vid behov"...

  295. Vi kommer att lämna förslag.
    Det här är Läsdelegationen.

  296. Det är en bred kompetens där
    med folk från olika delar.

  297. LO:s förbundssekreterare,
    författare och läsfrämjare...

  298. Docenten, Ulf, är PISA-expert,
    vilket inte är så dumt.

  299. Vi jobbar nära partners.

  300. PowerPoint är nog en fluga
    som går över-

  301. -i alla fall
    om folk använder den som jag.

  302. Det här har vi sett och här kommer vi
    att komma med förslag.

  303. Det är viktigt med tidiga insatser.
    Det behöver jag inte säga till er.

  304. Kanske kan det få en knuff, när
    hela Läsdelegationen föreslår det.

  305. Svårigheter med språkinlärning
    eller läs- och skrivsvårigheter...

  306. ...måste ses tidigt.

  307. Vad gör de vuxna? Läser de?
    Har de skärmtid?

  308. Tycker de att det är viktigt
    med berättelser och böcker?

  309. Biblioteken är viktiga. För läs- och
    skrivutveckling finns Läslyftet-

  310. -som ni säkert känner till.

  311. Likvärdigheten.
    Det är inte likvärdigt idag.

  312. Jag ska inte fortsätta med det här.
    Jag tar bort den. Det får stå så där.

  313. Sista juni
    ska vi i Läsdelegationen vara klara.

  314. Jag reser runt i landet
    och lyssnar och lär mig-

  315. -av människor som jobbar med det här
    både i skola och på fritid.

  316. Det är både idrott och bibbla,
    skola och förskola.

  317. Det är ganska stort. Det finns mycket
    krafter som gör saker-

  318. -men det är inte alltid
    kraften samlas på rätt sätt.

  319. Den kan köra fast.

  320. Har ni nåt ni känner...

  321. "Hemma hos mig har vi gjort det här.
    Det borde Läsdelegationen veta om."

  322. Hör då av er till mig.

  323. Ni hittar oss på Facebook.

  324. Här ska vi se... Där.

  325. Vi har en tråkig hemsida.
    Den är gratis.

  326. Där ligger alla rapporter.
    Om man vill titta vad vi gör-

  327. -kan man kolla på Facebook.

  328. Slutligen vill jag citera
    hjärnforskaren Matti Bergström.

  329. "När jag hörde att man skulle starta
    ett kunskapslyft"-

  330. -"sa jag att det är viktigare
    med ett kaoslyft."

  331. "Konsten och det estetiska
    ska framhävas överallt."

  332. "Det rör
    de djupare delarna av hjärnan."

  333. "Det hjälper oss
    att utveckla vår barnhjärna."

  334. Jag håller med Matti Bergström.

  335. Om jag var stadsminister skulle jag
    göra alla skolor till kulturskolor.

  336. Man lirar, målar och dansar
    och gör allt-

  337. -invävt i matte, svenska
    och engelska och så vidare.

  338. Det är inte säkert
    att jag får bestämma det-

  339. -men med dessa ord vill jag tacka
    för att jag fick komma hit.

  340. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utan språk förstår man ingenting

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsning, Läsutveckling, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss