Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande: Digitalisering i förskolanDela
  1. Det är en enorm klassfråga faktiskt.

  2. Man kan prata om "app gap"-

  3. -att olika samhällsklasser laddar ner
    olika saker till sina barn.

  4. Jag är Susanne Kjällander
    och jobbar på Stockholms universitet.

  5. Mitt "day job"
    är förskollärarutbildare-

  6. -men just nu har jag
    väldigt mycket forskning i tjänsten.

  7. Först lite om hur jag har samlat in
    empirin som jag ska prata om:

  8. Jag har ett multimodalt design-
    teoretiskt perspektiv på lärande.

  9. Jag försöker se lärande inte bara
    som det man säger och skriver-

  10. -utan också som det man gör med
    sin kropp, sina gester, sin andning-

  11. -sina kläder
    och även de representationer man gör-

  12. -i form av lergubbar, teckningar
    och annat i förskolan.

  13. Det har varit viktigt för mig
    att samla in den typen av empiri-

  14. -så jag använder mig
    av video-observation.

  15. Jag har videofilmat under många år
    i många förskolor och skolor-

  16. -och dessutom har jag
    ägnat mig åt fokusgruppsamtal.

  17. Vi har diskuterat vad som sker
    i förskolan och tittat på videorna.

  18. Sen jag disputerade har jag haft
    ett stort antal forskningsprojekt.

  19. Ett handlar just om entreprenörskap-

  20. -men jag ska prata
    om mina två projekt i förskolan-

  21. -där jag har beforskat lärplattor
    i förskolans verksamhet:

  22. AppKnapp
    - peka, lek och lär i förskolan-

  23. -och Plattan i mattan, om didaktisk
    design och digitala pekplattor.

  24. Jag är involverad i projektet
    Hjärnvägar i förskolan-

  25. -men det är alldeles för tidigt
    för att kunna säga nåt om det ännu.

  26. I de här två projekten har jag
    videofilmat på ungefär 20 förskolor.

  27. Den här bilden sitter ovanför
    diskbänken på en av förskolorna.

  28. Två förskollärare står och pratar:

  29. "Varför håller de spadarna mot örat?"
    - "De leker mobilpratande föräldrar."

  30. "Kalle håller spaden rätt."

  31. "Han kollar Facebook på smartphonen."

  32. Lite apropå det som du pratade om,
    Katti!

  33. Det här digitala är en väldigt
    integrerad del av barns värld.

  34. De känner inte till
    en värld utan digitala medier.

  35. En lärplatta är en lika naturlig
    leksak för dem som hink och spade-

  36. -men inte för oss, och vi vill
    kanske inte att det ska vara så.

  37. En utgångspunkt som jag har
    är att vi nog bara får gilla läget.

  38. Det digitala är här för att stanna.

  39. Därför handlar det mer om att hitta
    bra sätt att använda det på.

  40. Nåt som är bra
    med digitala lärplattor...

  41. Det här har jag skrivit i nån bok.

  42. Det är häftigt
    att vi får tillgång till-

  43. -de allra yngsta barnens tankar,
    känslor, idéer och berättelser-

  44. -även om de kanske inte kan rita än,
    och de kanske inte har börjat prata-

  45. -men med hjälp av till exempel
    en digital film kan de uttrycka sig-

  46. -och det gör de med hela sin kropp.

  47. De använder lärplattorna med sina
    händer och fötter - och biter på dem.

  48. De använder dem för att göra filmer-

  49. -och för att utforska utomhus.

  50. Här har de plattan
    i ett stöttåligt fodral.

  51. De använder den oproblematiserat
    i sin lek.

  52. Inte i stället för att leka med...
    Här leker de med en Brio-spis.

  53. De använder den tillsammans
    på många olika sätt.

  54. Förskollärare pratar om
    att den ska vara ett komplement-

  55. -och inte nåt som ersätter nåt annat.

  56. Sen kommer barnen upp i skolan.

  57. Alla barn kommer troligtvis att gå
    i skolor med en-till-en projekt-

  58. -där varje barn har en egen digital
    lärplatta eller dator att arbeta med.

  59. I de skolor som jag har forskat på
    har de använt sina datorer till allt.

  60. Om man ber dem anteckna
    plockar de fram sina datorer.

  61. Och det kanske är "fine",
    men det som blir viktigt då...

  62. När vi som pedagoger,
    forskare eller beslutsfattare-

  63. -ska förstå barns lärande-

  64. -måste vi förstå deras lärande
    i de teckensystem där de pågår.

  65. Inte som man gör på många ställen:

  66. Man har jobbat med datorer - i vissa
    skolor skriver man bara på datorer-

  67. -men så kommer provet. Får man
    skriva på sina datorer då? Nej.

  68. Då kan det bli så här tokigt.

  69. Ser ni vad barnet har gjort?

  70. Man är så van att skriva på en dator-

  71. -att man inte längre kan uttrycka sig
    ordentligt med penna och papper.

  72. Det är orättvist om det blir så här
    när man ska visa vad man lärt sig.

  73. För det är nånting helt nytt
    som pågår just nu.

  74. Många pratar om "digital natives"
    - barn är infödda i en digital värld-

  75. -och om "digital literacy".

  76. Det är nåt annat att läsa och skriva
    i en digital miljö-

  77. -än med penna, papper och böcker.

  78. Man måste tänka ut innan vad man
    ska skriva när man använder penna.

  79. Med en digital resurs tänker
    och skriver man ofta samtidigt-

  80. -och där finns möjligheter att
    uttrycka sig med olika teckensystem-

  81. -och även det multimodala
    med ljud, musik, bilder och symboler.

  82. Tänk bara hur man själv uttrycker sig
    med emojisar och smileys.

  83. Man är beroende av dem. Det är svårt
    att skriva ett brev utan smileys!

  84. Det som händer nu i förskolorna...

  85. Jag har alltså
    varit på nästan 20 förskolor.

  86. I det senare projektet tänkte för-
    skolorna att om de köper in plattor-

  87. -så lär sig barnen skriva. Man talar
    ju om "att skriva sig till läsning".

  88. Man skriver, och så lär man sig läsa
    nästan per automatik.

  89. Men så fungerar det inte.

  90. I stället uteblir det traditionella
    textskapandet i förskolan.

  91. En förskollärare sa så här
    i en fokusgrupp:

  92. "Man vill inte slösa bort tiden."

  93. Man vill göra andra saker, som
    filmer eller "digital storytelling".

  94. Alla bilder är iscensatta, för jag
    får inte visa forskningsmaterialet-

  95. -men det som står i pratbubblorna
    är transkriberingar från videofilm.

  96. Nåt som också är intressant är-

  97. -att när man är i en digital miljö
    ska det gå ganska fort.

  98. Ingen orkar vänta på
    att man ska stava rätt i en chatt.

  99. Det går ganska snabbt
    men är också väldigt kreativt-

  100. -och man använder olika teckensystem,
    alltså inte bara bokstäver.

  101. På en förskola hade barnen
    hittat på ett ord - "filibonka".

  102. Det betydde "hålla på med lek-
    och lärspel". Då gjorde de filibonka.

  103. En gång när de gjorde filibonka
    höll de på med en app.

  104. Den hette "Ninja fruit slicer" eller
    nåt sånt - ett ganska konstigt spel.

  105. Man slänger upp frukt i luften och
    ska skära frukten med olika redskap.

  106. Några femåringar
    ligger framför plattan...

  107. Barn jobbar nästan alltid tillsammans
    med digitala lärplattor.

  108. Och det är multi-touch,
    som nästan alla appar i förskolan.

  109. Som ni sa är förskolan kollektiv.
    Det är ett kollektivt lärande.

  110. De slänger upp frukten och tipsar
    varann om vilka redskap de ska ta.

  111. Barnen säger:
    "Använd värjan! Ta pistolen!"

  112. Men när det ska gå fort
    funkar inte de här begreppen.

  113. De kan de riktiga begreppen,
    de konventionella begreppen-

  114. -men nu säger de "sprejaren",
    "skäraren" och "bombaren".

  115. De använder språket kreativt
    men kanske också urholkande.

  116. Det viktiga är att kommunikationen
    går fram - inte att man säger rätt.

  117. Jag ska berätta lite om det som jag
    brukar kalla "multimodal literacy"-

  118. -eller multimodal litteracitet.

  119. Barn engagerar sig mycket mer i andra
    teckensystem än bokstäver och ord-

  120. -när de jobbar med digitala medier.

  121. Men vi bedömer kanske inte det.

  122. Här skulle ett arbetsområde
    introduceras och läraren sa så här:

  123. "Ni ska utmana eller bekräfta
    myter om Sverige."

  124. Fyra barn satt tillsammans: "Vad tror
    andra om Sverige och svenskarna?"

  125. "Det är nog ett tryggt land."
    Det var ju ganska klokt!

  126. De funderade på om de skulle
    utmana eller bekräfta det påståendet.

  127. Vad tror ni att de gjorde?

  128. Ja, de googlade!

  129. De skrev in "Sverige" och "trygg"
    och klickade på "bilder" och "sök".

  130. Då kom det upp en massa bilder
    på Volvo. Det gör faktiskt det!

  131. Ett av barnen säger:
    "Min pappas Volvo är trygg!"

  132. De lånar skolans digitalkamera
    och tar ett foto på pappans Volvo.

  133. Volvo får representera
    Sverige som ett tryggt land.

  134. Åtminstone då
    var ju Volvo en svensk bil.

  135. För läraren som skulle titta på
    deras presentation, som blev så här-

  136. -var ju det här lite märkligt.

  137. För mig som hade tittat många gånger
    på filmen som jag hade spelat in-

  138. -var det helt självklart
    varför de hade valt det här.

  139. Det här är typiskt för hur barn
    lär sig i en digital miljö.

  140. Det är nämligen en väldigt slumpstyrd
    konsumtion av information.

  141. Mycket av min doktorsavhandling
    handlar om det.

  142. Men deras produktion
    är väldigt intentionell.

  143. Här har de en gul och blå överskrift,
    och de har skrivit "ja!" med grönt.

  144. De kommunicerar sin kunskap
    på andra sätt - även de allra yngsta.

  145. Hur många här är förskollärare?
    Oj! Det var jättemånga. Härligt!

  146. Då ser ju ni vad det står här.

  147. Det står "drake?", och så har vi
    en grön ja-ruta och en röd nej-ruta.

  148. Ett mycket litet barn skrev det-

  149. -men det är tydligt
    hur de kommunicerar med färger.

  150. Ett barn i den åldern
    skulle aldrig göra en grön nej-ruta.

  151. De lär sig tidigt att kommunicera med
    färger, symboler, ljud och så vidare-

  152. -på ett sätt
    som vi andra inte riktigt behärskar.

  153. Just deras medvetna intentioner
    i det de gör, i deras produkter-

  154. -det blir väldigt spännande, och
    barnen har ju en digital kompetens-

  155. -som vi blir väldigt imponerade av.

  156. De vet hur man ändrar ljud och språk
    och gör olika inställningar.

  157. De skaffar sig ett ökat handlings-
    utrymme med de digitala plattorna.

  158. Det kan man tycka olika om, men
    det är spännande att se vad som sker-

  159. -när barnen kommer in
    och tar över makten i vissa lägen.

  160. Här har vi ett känsloprojekt.

  161. Man jobbar med plattan i ateljén.

  162. En ateljerista tar kort på barnet
    när barnet uttrycker en viss känsla.

  163. Hon säger: "Vill du se ut så?
    Är du nöjd med den bilden?"

  164. "Ja. Tungan", säger barnet,
    för barnet ser ju sig självt.

  165. Sen jobbar hon med fotot
    i sin lärplatta. Hon säger:

  166. "Den bilden är bra!
    Den ska bli monster."

  167. Hon går självständigt in i en app
    och ritar på sitt eget självporträtt.

  168. Hon säger: "Monster röd mun."

  169. Hon vill att fotot ska skrivas ut,
    så ateljeristan skriver ut det.

  170. Hon ritar på det,
    fotar det och skriver ut det.

  171. Hon växlar mellan det virtuella
    och det mer fysiska skapandet.

  172. När de har jobbat med det här
    fram och tillbaka-

  173. -gör alla barn sitt ansikte
    i en "funny face"-app.

  174. Barnen ville att det här
    skulle möta föräldrarna varje dag.

  175. Föräldrarna var inte så förtjusta!

  176. Det som de gör i den digitala miljön
    letar sig in i deras lekar-

  177. -och i deras estetiska uttryck.
    Ni kanske ser vad det här är.

  178. En huvudfoting.

  179. Vi har utvecklat den.
    Vad föreställer det nu?

  180. Javisst! Angry Birds.

  181. De leker det som de spelar. Några
    barn hade iscensatt Angry Birds.

  182. De ställde upp hinkar på sandlådan
    och sköt ner dem med gosedjur.

  183. Det letar sig in deras lekar
    och estetiska uttryck.

  184. Då ser ni säkert att det här är
    en prinsessa som gör nåt speciellt.

  185. Om man inte kände till det-

  186. -hade man kanske tänkt
    att hon hade en frisbee eller boll.

  187. Hon spelar Pokémon Go.

  188. Om vi vill utmana barn
    måste vi ta del av deras kultur.

  189. Förr kollade man på "Bolibompa", och
    så visste man vad barnen höll på med.

  190. I dag har de en egen agenda.

  191. De har en egen digital värld,
    som är väldigt viktig för dem.

  192. Det är krångligare att ta del av
    vad de håller på med på sin fritid.

  193. Hela tiden
    skapar de sitt eget utrymme.

  194. De försöker utmana,
    förhandla och positionera sig.

  195. Ofta har förskollärare en tanke med
    vad man ska göra med en app-

  196. -men barnen har en helt annan idé.

  197. Här hade man en app
    där det bara snöar.

  198. Tanken var att köra lite mindfulness-

  199. -och bara ligga på mattan
    och titta på snölandskapet-

  200. -och helt enkelt
    hitta det där lugnet.

  201. Men barnen började leka.

  202. De höll böcker ovanför huvudet
    för att inte bli snöiga.

  203. De utmanar
    det som pedagogen har tänkt sig-

  204. -och skapar sitt eget lärande
    eller sin egen lek.

  205. Och de vill producera
    i stället för att konsumera.

  206. Det är väldigt tydligt. Till exempel
    vill de väldigt gärna skapa filmer-

  207. -som digital storytelling
    eller stop motion-filmer-

  208. -snarare än att titta på film.

  209. Det är också
    väldigt spännande att se-

  210. -hur de väljer appar
    som de själva kan manövrera.

  211. Man kan ändra språk och så vidare.
    Det blir inkluderande på många sätt.

  212. Många förskollärare i fokusgrupperna
    säger att det är fantastiskt för dem.

  213. Förut kanske man har velat läsa
    en sagobok på barnens hemspråk-

  214. -men man har inte kunnat det.

  215. Nu kan man läsa en sagobok
    på sitt vanliga språk-

  216. -och sen kan man låta appen
    läsa upp sagan på ett annat språk.

  217. Det finns många möjligheter
    med appar.

  218. Man kan ofta gå in och ändra
    inställningarna - och också pausa.

  219. Här har vi ett exempel på...
    De spelar memory helt enkelt.

  220. Då kan man pausa och prata om saker.

  221. "Kan ni bli rasande nån gång?"

  222. Det är ett känslomemory
    i känsloprojeketet som spårade ur.

  223. På liknande sätt ser man
    hur de tränar många olika språk.

  224. Plötsligt jobbar flera barn med
    Filimundus-appen Pippi Långstrump-

  225. -men nu på turkiska.

  226. Så lyfter man barns hemspråk.

  227. Förskollärarna säger att de lär sig
    annat också - "scora" och "faila".

  228. De använder såna engelska uttryck
    i sitt vardagsspråk - på svenska.

  229. Den här kommunikationen
    mellan barnen-

  230. -den pågår sällan
    i det direkta digitala gränssnittet.

  231. Ett digitalt gränssnitt
    är ju där människa och maskin möts.

  232. Det pågår väldigt sällan precis där.
    I stället jobbar de ofta tillsammans.

  233. De har multi-touch-appar
    där de kan sitta flera stycken ihop.

  234. Och de vidgar också
    det digitala gränssnittet-

  235. -till att inkluderas i lekar
    och utforskande på andra sätt.

  236. Det här var spännande
    i det här forskningsprojektet-

  237. -för det visade sig att många appar
    kastar ut barnen ur appen.

  238. De blir nyfikna på
    att utforska saker på andra sätt.

  239. Här satt ett barn med ett spel-

  240. -där man håller på med insekter.

  241. Det råkar vara insekter i spelet,
    men han blev nyfiken:

  242. "Undrar om det finns insekter i vårt
    slutna kretslopp på förskolan."

  243. Då tog man fram mikroskop-appen-

  244. -och började undersöka
    det slutna kretsloppet.

  245. Till slut tog de på sig kläderna
    och rusade ut på gården-

  246. -för att kolla efter insekter
    i buskarna och stubbarna.

  247. Det här och andra av mina forsknings-
    resultat har UR tagit fasta på.

  248. Tillsammans
    har vi skapat den här appen.

  249. Känner ni till Tripp, Trapp, Träd?
    Väldigt många gör det!

  250. Det är en förskoledidaktisk app
    just för utforskande i förskolan.

  251. Där ser man många av de här sakerna.
    Till exempel kan man gå in i roten-

  252. -och skapa insekter och djur
    med hjälp av geometriska figurer.

  253. Man vill inte hålla kvar barnen
    i appen och skapa ett spelberoende-

  254. -utan kicka ut dem och få dem att
    vilja utforska saker i verkligheten.

  255. Jag jobbar också
    med SVT och "Bolibompa".

  256. Där sitter jag i Drakens trädgård.

  257. Jag delger mina forskningsresultat
    om barn i förskoleåldern.

  258. Hanna har redan pratat
    om programmering-

  259. -nåt som pågår mycket
    just nu i förskolan.

  260. En förskollärare
    uttrycker det så fint här.

  261. Det handlar ju om precis det!
    Och där är vår generation förlorad.

  262. Vi glömmer bort att sökresultaten på
    Google beror på tidigare sökningar-

  263. -och att reklamen på Facebook beror
    på vad jag har köpt eller tittat på.

  264. Vi vill ju inte att barnen
    ska växa upp utan kunskap om det.

  265. Vi vill att de tidigt ska förstå-

  266. -att det är mänskliga handlingar
    som ligger bakom all teknik.

  267. Det finns ingen magi där,
    som man tror.

  268. Saker sker för att människor
    har manipulerat maskinerna-

  269. -till att göra si eller så.

  270. På de här nästan 20 förskolorna
    jobbar man mycket med programmering.

  271. Hanna har redan gått igenom det här.

  272. Jag ser ungefär samma sak som hon.

  273. Man jobbar mycket med kommandon-

  274. -och flyttar ut det
    i det fysiska digitala gränssnittet.

  275. Man håller på i förskolans miljö
    och till och med utomhus på gården.

  276. Det handlar om att man ska förstå-

  277. -att människor har gett instruktioner
    till våra digitala resurser.

  278. Det blir lite missvisande
    när man programmerar varandra-

  279. -för en människa
    kan välja om den ska ta ett steg-

  280. -vilket en Bee-Bot inte kan.

  281. I samma anda jobbar man med
    QR-koder.

  282. Ni med barn på förskolan kanske ser-

  283. -att det sitter små QR-koder
    på olika ställen i barnens nivå.

  284. Barnen kan ha skapat dem själva,
    det är ganska lätt-

  285. -eller också går de dit
    med sina plattor och skannar.

  286. Just här kommer det upp en björn som
    sjunger "Huvud, axlar, knä och tå".

  287. Det uppmuntrar till rörelse,
    som blir ganska spontan-

  288. -i och med att de skannar så här.

  289. Det är också nånting som nämns
    i den nationella IT-strategin.

  290. Många av er känner säkert till att
    den är på gång. Det kommer att ske.

  291. Vi har väntat på en nationell
    IT-strategi, för det ser så olika ut.

  292. Nu finns det ett mål för 2022:

  293. Att det ska gå en digital resurs
    per förskollärare.

  294. Inte en per barn i förskolan
    utan en per fem barn.

  295. Man fortsätter att värna
    det kollektiva lärandet i förskolan.

  296. Och det handlar om likvärdighet
    förstås och digital kompetens.

  297. I förslaget står att det ska användas
    "när så är lämpligt".

  298. Inte jämt, inte i stället för
    - utan när det är lämpligt.

  299. Och det är en fördel om barn använder
    digitala verktyg tillsammans.

  300. Man refererar till forskning,
    bland annat min.

  301. Likvärdigheten är nånting som
    vi behöver bry oss om i förskolan.

  302. Nu ser det väldigt olika ut.

  303. Man brukar alltid
    ta upp demokrati-aspekten:

  304. Vi måste ha datorer i skolan.

  305. Barn utan digitala resurser hemma
    ska bjudas in till en digital miljö.

  306. Men de digitala resurserna
    finns i alla samhällsklasser.

  307. Men vad man stoppar in i den,
    vilka appar man laddar ner-

  308. -det är en enorm klassfråga.

  309. Man kan prata om "app gap".

  310. Olika samhällsklasser laddar ner
    olika saker till sina barn:

  311. Gratisappar med dåliga
    genusperspektiv-

  312. -eller kvalitetsappar
    som tränar barnen i matte.

  313. Det blir en fråga för förskolan-

  314. -att bjuda in alla barn
    i en digital värld av kvalitet.

  315. Det räcker inte att den är digital,
    den ska ha en hög kvalitet.

  316. Förskollärarna tar upp det:
    "Vi ska ha andra spel än hemmet."

  317. "Men det får inte bli en spelmaskin."

  318. Det är väldigt tydligt
    i förskolorna som jag har varit i.

  319. Det var en fråga i rubriken
    på den här föreläsningen:

  320. Kan förskolan bidra till
    en sund användning av IT i samhället?

  321. Ja, förskolan ska göra det. Det är
    ett uppdrag som förskolan har.

  322. Det finns många sätt att göra det.
    Jag hoppas att jag har nämnt en del.

  323. Det finns saker som vi tänker kring
    just nu, som hållbar utveckling.

  324. Där tränas barn mycket
    i en digital miljö.

  325. Men också den delen som handlar
    om framtidstro, hopp om framtiden-

  326. -och tron på
    en god värld.

  327. Där börjar man prata om mindfulness.

  328. Många använder
    digitala resurser för mindfulness-

  329. -för att skapa lugn i förskolans
    miljö, som ibland blir stimmig.

  330. Och vi har det nya begreppet
    från Hans Rosling: factfulness.

  331. Med hjälp av korrekt information kan
    man känna ett lugn i det man lär sig.

  332. Jag avslutar med en bild
    från mitt nya projekt.

  333. Jag ändrade till "ny forskning"
    apropå det vi pratade om i morse.

  334. Vi har ett stort tvärvetenskapligt
    projekt. Det är fyraårigt.

  335. Vi är mitt inne
    i materialinsamlingen.

  336. Hillevi Lenz Taguchi
    är projektledare.

  337. Flera olika discipliner
    möts i projektet.

  338. Man är ute på ungefär 30 förskolor
    med över 400 barn, i flera års tid-

  339. -och gör olika interventioner.

  340. Jag kan inte säga mycket om det nu.
    Om några år har vi resultaten.

  341. Jag har en hemsida,
    där man kan kika in-

  342. -och se vilka forskningsresultat
    som kommer framöver.

  343. Tack.

  344. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Digitalisering i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Barn och datorer, Barn och teknik, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss