Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande: Estetiska ämnen och lärandeDela
  1. Vi ser att hjärnan växer till. Det
    måste ju vara effekter av träningen!

  2. Vi blir förmodligen bättre-

  3. -på ditt och datt som vi använder
    de hjärnområdena till.

  4. Jag ska prata om-

  5. -hur träning i estetiska ämnen
    förhåller sig till lärande generellt.

  6. "Musik som modell", står det-

  7. -eftersom musik är det estetiska ämne
    där det finns mest forskning.

  8. Jag fokuserar på det-

  9. -men jag ska relatera till litteratur
    om andra estetiska ämnen på slutet.

  10. Som Gunnar sa
    är vi intresserade av expertis.

  11. Hur blir vi riktigt bra på nånting?

  12. Vi tittar på inlärning och träning,
    hur det påverkar hjärnan-

  13. -samspelet arv-miljö,
    kreativitet, motivationsfaktorer-

  14. -och även kopplingar
    mellan engagemang i estetiska ämnen-

  15. -och välbefinnande och hälsa.

  16. Jag tänkte börja med att sammanfatta
    huvudfynd från litteraturen-

  17. -om hur musikalisk träning
    påverkar hjärnan-

  18. -hur den musicerande hjärnan
    skiljer sig från andra hjärnor.

  19. Jag vill highlighta två viktiga
    nyckelfrågor som vi bör titta mer på:

  20. Kausalitet - vad beror effekterna på?

  21. Och det som vi är intresserade
    av här: transfer-effekter till annat.

  22. Utifrån det ska jag först prata
    om musik och kognitiva förmågor-

  23. -och sluta med nåt spännande
    att titta vidare på:

  24. Hur estetiska ämnen kopplar an till
    emotionella och sociala förmågor-

  25. -vilket också är viktigt
    i inlärningssammanhang.

  26. Ni har redan sett
    bilder på hjärnan i dag.

  27. I ett tvärsnitt av hjärnan
    ser vi alltså två typer av vävnad:

  28. Den grå substansen längs hjärnans
    kant och även i djupare regioner-

  29. -där nervcellernas cellkroppar,
    de små grå cellerna, är lokaliserade.

  30. I den vita substansen,
    som ligger djupare ner-

  31. -har vi kopplingar och förbindelser
    mellan hjärnområden.

  32. Vi ser effekter av musikalisk träning
    i både grå och vit substans.

  33. Här är en tidig studie
    från Gottfried Schlaugs grupp.

  34. Gottfried är en av pionjärerna.

  35. Man jämförde proffsmusiker, amatörer
    och folk som inte hade spelat alls.

  36. Man tittade på hjärnans anatomi
    i den grå substansen.

  37. De färgglada "blobbarna"
    visar områden i hjärnan-

  38. -som hade lokalt större volym
    hos de professionella musikerna.

  39. Man ser de här skillnaderna
    där man skulle vänta sig:

  40. I områden som är viktiga för motorik
    och i hörselområden.

  41. Men även i tinningloben-

  42. -och här ser vi Brocas område
    i nedre pannloben.

  43. Såna fynd har man replikerat
    ett stort antal gånger nu.

  44. De här effekterna
    verkar vara ganska specifika-

  45. -för olika musikalisk träning.

  46. Gottfrieds grupp
    jämförde pianister med stråkmusiker.

  47. Man fokuserade
    på handmotorområdet i pannloben-

  48. -som styr händernas rörelser.

  49. Pianister och stråkmusiker
    gör ju väldigt olika saker.

  50. Stråkmusikerna har vänster hand på
    strängarna, den högra för stråken.

  51. Pianister gör fingerrörelser med
    båda händerna - lite mer med höger.

  52. När man tittade i motorområdet
    fann man-

  53. -att hos stråkmusikerna
    var vänster sida mer välutvecklad.

  54. Förlåt,
    höger sida, som styr vänster hand.

  55. Hos pianisterna såg man det omvända.

  56. Den motorik som man använder när
    man spelar avspeglas i hjärnanatomin.

  57. Tvärsnittsstudier är vanligast - då
    man samlar in data vid ett tillfälle-

  58. -men det finns en bra longitudinell
    studie, som är gjord av Krista Hyde.

  59. Då har man följt
    två grupper med barn.

  60. Den ena gruppen valde att spela ett
    instrument och tränade i 15 månader.

  61. Kontrollgruppen gjorde inte det.

  62. Man skannade deras hjärnor
    före och efter de femton månaderna-

  63. -och fann då att man kunde replikera
    flera av de här effekterna.

  64. Man hade en grupp x tid-interaktion:

  65. Vissa områden växte till sig
    i den musiktränande gruppen över tid.

  66. Till exempel såg man en större volym
    i motoriska områden här.

  67. Man kan fråga sig om såna här makro-
    anatomiska effekter är bra för nåt.

  68. Är ett större hjärnområde bättre?
    Det kan man inte säga generellt-

  69. -men i de här aktuella områdena visar
    flera studier på statiska samband.

  70. Det här är från Peter Schneiders
    arbeten på hörselbarken.

  71. Den axeln visar
    storleken på hörselområden i hjärnan-

  72. -och här är hur bra försöks-
    personerna klarade ett gehörstest.

  73. Varje symbol är en försöksperson.
    Det var både musiker och ickemusiker.

  74. Man fann en korrelation-

  75. -mellan storlek på hörselområdena
    och prestation på testet.

  76. Vi var tidigt intresserade av
    om man kunde se likartade effekter-

  77. -i den vita substansen, där vi har
    förbindelser mellan hjärnområden.

  78. Vi jämförde en grupp konsertpianister
    med en kontrollgrupp.

  79. Det var konsertaktiva pianister.

  80. Vi fann-

  81. -att flera förbindelser i hjärnan
    var mer välutvecklade hos musikerna.

  82. Det kanske viktigaste fyndet
    i den studien ser ni här.

  83. De mjölkvita stråken här
    är det som kallas pyramidbanan.

  84. Det är en förbindelse från hjärnan
    ner till hjärnstammen och ryggmärgen-

  85. -för kontroll av fingerrörelser.

  86. Pianisterna
    hade mer välutvecklade fibrer-

  87. -och det stod i relation till hur
    mycket de hade tränat i barndomen.

  88. Och även förbindelser i den vita
    substansen växer eller förändras-

  89. -över tid när barn tränar musik.

  90. Ännu en bild från Krista Hydes studie
    där hon jämför två grupper av barn.

  91. Hon fann
    att hos barnen som tränade musik-

  92. -blev förbindelser i corpus callosum,
    förbindelsen mellan hjärnhalvorna-

  93. -mer välutvecklade.

  94. För att avrunda detta
    ska man väl också påpeka-

  95. -att den här typen av fynd
    inte är unika för musikalisk träning.

  96. Musiker är välstuderade, men det
    finns studier på andra beteenden:

  97. Dans, bildkonst, jonglering,
    taxi-körning och andra experter.

  98. Naturligtvis ser man effekterna
    i olika delar av hjärnan.

  99. Det finns olika typer
    av expertisrelationer-

  100. -mellan träning och hjärnanatomi.

  101. Träning i musik och andra estetiska
    ämnen är kopplat till hjärnanatomi.

  102. Vi ser det här både i den grå
    och den vita substansen.

  103. Skillnader i regional anatomi
    är också kopplad till prestation-

  104. -till exempel
    hörsel och motoriska förmågor.

  105. Detta var tänkt som en bakgrund.
    Jag vill stanna upp här.

  106. Såna här fynd gör lätt
    att man drabbas av naiv optimism.

  107. Vi ser att hjärnan växer till. Det
    måste ju vara effekter av träningen!

  108. Vi blir förmodligen bättre-

  109. -på ditt och datt som vi använder
    de hjärnområdena till.

  110. Två viktiga kritiska frågor
    har vi inte adresserat.

  111. Den första är:
    vad orsakar de här effekterna?

  112. Det är lätt hänt,
    och det finns en bias i litteraturen:

  113. När vi tittar på relationen
    mellan träning och färdighet-

  114. -eller träning och
    anatomi i ett hjärnområde som tränas-

  115. -så tänker vi att träningen förändrar
    vår hjärna och ökar vår prestation.

  116. Men då det är tvärsnittsdata
    i de flesta studier-

  117. -och långtidsstudierna
    baseras på självselekterade grupper-

  118. -där barnen själva
    har valt om de ska träna-

  119. -så kan vi inte utesluta
    konstitutionella skillnader-

  120. -som gör
    att man har lättare för musik.

  121. En tredje möjlighet
    är givetvis en tredje faktor-

  122. -som påverkar tendensen
    att träna och hjärnans funktion.

  123. I tvärsnittsdata har vi
    ingen möjlighet att skilja dem åt.

  124. En utmaning här är att vi tittar på
    väldigt stora träningsdoser.

  125. Om man ska bli expert
    tränar man i flera år.

  126. Det blir svårt att lägga upp studier
    som randomiserade interventioner-

  127. -där man slumpmässigt bestämmer
    vilka försökspersoner som får träna.

  128. Det är annars "golden standard"
    för att analysera en kausal effekt.

  129. Men det är ju i princip omöjligt
    att få personer att träna i åratal-

  130. -om de har slumpats till det.

  131. Ett alternativt sätt,
    som vi har använt oss av-

  132. -är att titta på enäggstvillingar.

  133. Ser vi de här skillnaderna
    inom par av enäggstvillingar?

  134. Enäggstvillingar delar gener, och
    i det här fallet även uppväxtmiljö.

  135. Om vi antar att det är träningen som
    orsakar den här effekten på hjärnan-

  136. -att den påverkar förmågan-

  137. -då skulle vi förvänta oss att
    effekterna kvarstår inom tvillingpar.

  138. En skillnad i träning
    skulle ge en skillnad i förmåga.

  139. Tvillingen som tränat mer
    skulle ha bättre förmåga-

  140. -än sitt tvillingsyskon, om det är
    en kausal effekt av träning.

  141. Och bara för att illustrera-

  142. -att de här problemen som jag nämnde
    är realiteter i de här sammanhanget-

  143. -vill jag visa två exempel.

  144. Det första
    är ett väldigt välbekant samband:

  145. Relationen
    mellan musikalisk träning och gehör.

  146. Folk som håller på med musik
    har bättre gehör-

  147. -bättre uppfattningsförmåga
    för musikaliska ljud.

  148. Det är lätt att tro
    att det är en kausal träningseffekt.

  149. Vi tittade på det sambandet
    i en kohort av tvillingar.

  150. Det var drygt 11 000 försökspersoner.
    Vi mätte deras gehör över Internet-

  151. -och hade
    data på deras musikaliska träning.

  152. Miriam Mosing tittade om sambandet
    kvarstår inom enäggstvillingsgruppen.

  153. Hon fann att sambandet
    kollapsade till en nollrelation.

  154. Det verkade i huvudsak
    vara drivet av genetiska faktorer.

  155. För just detta samband var det här
    den dominerande mekanismen.

  156. Det är inte hela storyn. Örjan
    de Manzano har avslutat en studie-

  157. -där vi ur vår stora tvillingdatabas
    bjöd in tio enäggstvillingpar-

  158. -som hade extremt stor skillnad i
    hur mycket piano de hade spelat.

  159. När vi tittade på anatomin
    i deras hjärnor fann Örjan-

  160. -att framför allt områden som
    har med hörsel och motorik att göra-

  161. -var signifikant mer välutvecklade
    hos de spelande tvillingarna-

  162. -trots att paren
    delar genetik och uppväxtmiljö.

  163. Här har vi ganska starka belägg-

  164. -för en genuin träningseffekt
    av musik på hjärnan.

  165. Så vi kan tänka oss
    olika orsaksmekanismer.

  166. Det är viktigt att reda ut detta
    och inte bara anta-

  167. -att det är kausala träningseffekter.

  168. Den andra viktiga frågan är:

  169. Hjärnan förändrar sig,
    vad betyder det för andra förmågor?

  170. Det är ju klart att...

  171. De här anatomiska effekterna
    har till stor del att göra med-

  172. -att hjärnan specialiserar sig
    för att bli bättre på det vi tränar.

  173. Detta är ju frågan om transfer,
    som vi säger inom psykologin-

  174. -när träning av en uppgift påverkar
    en annan prestation eller förmåga.

  175. "Near transfer" - då tittar vi
    på likartade uppgifter.

  176. Om jag har övat piano blir jag bättre
    på orgel, cembalo och dragspel.

  177. Om man har övat improvisationsteater
    blir man bättre på att spela pjäser.

  178. Mer intressant ur praktisk synvinkel
    är "far/broad transfer"-

  179. -där man ser överföringseffekter
    på annorlunda uppgifter-

  180. -en mer generell höjning av förmåga.

  181. "Far transfer" och musikalisk träning
    har diskuterats mycket-

  182. -för det finns
    en rätt så stor litteratur som visar-

  183. -samband mellan musikalisk träning
    och prestation på andra uppgifter.

  184. Det gäller musikaliska uppgifter-

  185. -men också språkliga uppgifter,
    läsning och uppfattning av tal-

  186. -visuospatiala och matematiska
    uppgifter, och prestation på IQ-test.

  187. Musikaliskt aktiva barn tenderar
    att prestera bättre över hela fältet.

  188. Men det är klart att samma
    nyckelfråga infinner sig även här.

  189. Det är mest tvärsnittsdata-

  190. -så flera scenarion är möjliga
    även för transfer-effekter.

  191. Här har det gjorts
    en del randomiserande interventioner-

  192. -där slumpen avgör vilka försöks-
    personer som får hålla på med musik.

  193. Den här studien av Glenn Schellenberg
    från Kanada är den mest kända.

  194. Han hade 144 barn från början,
    som han delade in i fyra grupper.

  195. De fick antingen extralektioner
    i piano, sång, drama eller ingenting.

  196. Detta ägde rum under ett år.

  197. Han mätte deras kognitiva förmåga,
    deras IQ, före och efter perioden.

  198. Staplarna visar hur mycket bättre
    barnen skrev den andra gången.

  199. Alla har förbättrat sig, för de är
    mer vana vid testet och är äldre.

  200. Nyckelfyndet var att de två musik-
    grupperna gjorde bättre ifrån sig.

  201. Här har man
    så fina belägg man kan få-

  202. -för en kausal spridningseffekt
    av musikalisk träning.

  203. Men om man tittar
    på hela litteraturen-

  204. -är inte helhetsbilden lika klar.

  205. Ni kan fokusera
    på den blå och den röda kolumnen.

  206. Varje rad är en studie,
    en randomiserad intervention-

  207. -där man har använt musik.

  208. Blå kolumn visar
    vilka signifikanta effekter man fann.

  209. I den röda är det tester där man inte
    fann nån skillnad efter träning.

  210. Poängen är
    att helhetsbilden är ganska rörig.

  211. Ibland har man positiva fynd, men
    ganska ofta har man negativa fynd.

  212. Vi tittade även på transfer till
    generell förmåga i våra tvillingdata-

  213. -med samma logik som jag visade nyss
    för sambandet med gehör.

  214. I enlighet med tidigare litteratur
    fann vi ett svagt positivt samband-

  215. -en korrelation på 0,15
    mellan träning och IQ.

  216. Men även här försvann sambandet helt
    inom enäggstvillingarna.

  217. Det var väsentligen
    drivet av pleiotropi-

  218. -gemensamma genetiska influenser.

  219. Så vad gäller kognitiva uppgifter
    är det inget tvekan-

  220. -att de statistiska sambanden delvis
    är drivna av genetisk konstitution.

  221. För generell IQ är evidensen svag
    för kausala effekter av träning.

  222. Det finns en gigantisk psykologisk
    litteratur från 1900-talet som visar-

  223. -att det är svårt att få effekter
    på IQ med träningsinterventioner.

  224. Men för verbala förmågor
    verkar sambanden dock lite starkare.

  225. Ett samband mellan musikalisk träning
    och prestation på verbala tester-

  226. -kvarstår
    när man kontrollerar för IQ.

  227. Det finns flera interventionsstudier
    som visar effekter-

  228. -på ordförråd
    och "phonological awareness".

  229. Det är teoretiskt ganska attraktivt-

  230. -eftersom både språk och musik
    är kommunikationssystem.

  231. De har vissa likheter:
    grammatisk struktur och sekvenser.

  232. Och de delar delvis hjärnsubstrat.

  233. Det är ett mer lovande "case"
    än generell IQ.

  234. Större delen av litteraturen
    har fokuserat på kognitiva förmågor.

  235. En annan typ av transfer-effekter,
    som är spännande att titta vidare på-

  236. -är relationen
    mellan engagemang i estetiska ämnen-

  237. -och sociala och
    emotionella förmågor.

  238. Det behövs fler studier,
    men det finns ett antal studier-

  239. -som finner samband
    och även effekter av interventioner-

  240. -när man tittar på sympati
    gentemot andra, i barngrupper-

  241. -prosocialt beteende,
    om man är hjälpsam-

  242. -och även emotionell kompetens.

  243. Det har man sett
    både för musik och drama.

  244. I synnerhet
    när det handlar om gruppinteraktion-

  245. -ser man den här typen av effekter.

  246. Jag har redan nämnt
    Schellenbergs studie på IQ-

  247. -med 144 barn i en randomiserad
    interventionsstudie.

  248. Ett intressant sidofynd, faktiskt det
    mest signifikanta fyndet i studien-

  249. -det är att i dramagruppen,
    jämfört med de andra grupperna-

  250. -fann man bättre sociala färdigheter-

  251. -och mindre
    hyperaktivitet och aggressivitet.

  252. Det var föräldrarna
    som fick rejta det här för sina barn.

  253. Schellenberg har sen dess tittat
    på musicerande i grupp hos barn-

  254. -om det kan påverka
    den här typen av beteenden.

  255. I det fallet hade han 84 barn.

  256. Barnen i musikgruppen fick extra
    gruppundervisning i musik i skolan.

  257. Han tittade på flera saker,
    bland annat mått på sympati-

  258. -hur mycket barnen
    visade medkänsla för andra barn.

  259. Och prosocialt beteende: om de
    hjälper andra, om de försöker medla.

  260. Han mätte förstås
    före och efter träningsperioden.

  261. Han fann effekter
    när han jämförde grupperna-

  262. -men bara för de barn
    som låg lågt när studien började.

  263. Grå staplar är efter träningen.
    Vita staplar är före träningen.

  264. Här ser vi en effekt av musikalisk
    träning - men då för "low scorers".

  265. Hos dem som låg bra från början
    fann man ingen effekt av träningen.

  266. Även när det gäller samband mellan
    estetisk träning och sociala utfall-

  267. -är det troligt
    att vi finner gen-miljöinteraktion-

  268. -som när det gäller kognition och
    alla andra samband som vi tittar på.

  269. Med Töres Theorell
    har vi tittat i tvillingkohorten-

  270. -på samband mellan musikalisk träning
    och det som kallas alexitymi-

  271. -som är en aspekt
    av emotionell kompetens.

  272. Alexitymi innebär en nedsatt förmåga
    att uppfatta och prata om känslor.

  273. Detta har ett negativt samband
    med musikaliskt engagemang.

  274. Vi fann-

  275. -att sambandet var starkare hos dem
    som hade musicerat ihop med andra-

  276. -och att genetiska faktorer
    var ganska viktiga.

  277. Precis som för kognitiva utfall-

  278. -så måste vi tänka
    i termer av gen-miljöinteraktioner.

  279. Estetiska ämnens positiva effekt
    på sociala och emotionella förmågor-

  280. -kan översättas
    även i bra skolresultat.

  281. Det finns en storskalig studie
    av Maria Spychiger från Schweiz.

  282. Man tittade då på 52 skolklasser.

  283. Vissa klasser valdes ut slumpmässigt
    och fick extra musikundervisning.

  284. Man följde dem under tre år
    och gjorde upprepade mätningar.

  285. Det blev en bättre social samman-
    hållning i de musicerande klasserna.

  286. De hade mindre tid för matematik och
    språk, för timantalet var lika stort-

  287. -men låg ändå
    på samma prestationsnivå i de ämnena.

  288. Jag tycker att litteraturen-

  289. -på sociala och emotionella korrelat
    till estetiska ämnen-

  290. -den är inte så stor, men intressant.

  291. Det är också
    en evolutionärt sett rimlig tanke.

  292. Det finns många idéer om
    varför vi håller på med musik.

  293. En är att musikens adaptiva funktion
    är att stimulera-

  294. -social sammanhållning
    och social kohesion inom gruppen.

  295. En som har drivet den tesen
    är Robin Dunbar.

  296. Det finns studier
    som pekar på tänkbara mekanismer.

  297. När vi utför musik eller dans
    synkroniserat rytmiskt tillsammans-

  298. -ökar viljan till samarbete hos barn-

  299. -och smärtkänsligheten minskar. Det
    tyder på att det frisätts endorfiner.

  300. Det är neuropeptider
    som är viktiga för smärtkontroll-

  301. -men också för social anknytning.

  302. Och musiklyssning och aktiva sång-
    lektioner kan öka nivån av oxytocin-

  303. -som också
    är inblandat i "social bonding".

  304. En svensk studie,
    också med Töres Theorell, visar-

  305. -hur barn som hade
    extra musikundervisning-

  306. -fick lägre nivåer av kortisol,
    vilket tyder på en lägre stressnivå.

  307. Det finns intressanta neuroendokrina
    hypoteser att titta vidare på.

  308. Där är det väl dags att runda av.

  309. Musik och andra estetiska ämnen
    är centrala.

  310. Man finner det här i alla kulturer
    och så långt bak som vi har data.

  311. Det tar tid och resurser
    - och pengar numera.

  312. Ändå gör vi det, så nåt måste komma
    ut ur det ur evolutionär synvinkel-

  313. -bortsett från det stora egenvärdet,
    som jag vill betona.

  314. Vi gör ju konsterna för deras egen
    skull också, för de berikar livet.

  315. Elever med extra musikundervisning
    presterar bra i andra ämnen.

  316. Vi måste titta närmare på sambanden.

  317. För samband med kognitiva förmågor
    är konstitutionella faktorer viktiga-

  318. -men beträffande språkliga förmågor
    kan det nog finnas kausala effekter.

  319. Det kan ju finnas ovanpå så att säga.

  320. Sambanden
    med social och emotionell förmåga-

  321. -där visar studier effekter
    som har praktisk betydelse-

  322. -särskilt när det handlar
    om estetiska gruppaktiviteter-

  323. -att man spelar med andra
    och sysslar med drama med andra.

  324. Jag vill tacka mina medarbetare.

  325. Miriam Mosing och Karin Verij
    är tvillingmodellerare.

  326. Örjan de Manzano
    har gjort imaging-studierna.

  327. Vi är tacksamma för forskningsstöd-

  328. -från Riksbankens Jubileumsfond-

  329. -Hjärnfonden, Sven Saléns stiftelse
    och Anders Walls stiftelse.

  330. Tackar.

  331. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Estetiska ämnen och lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Inlärning, Medicin, Musik, Musikalitet, Musikpsykologi, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.

Fråga oss