Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande : Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjningDela
  1. Vi har en otroligt stor kraft
    i det här.

  2. Vi måste få förskollärarna
    rätt utbildade.

  3. Kan vi göra en presentation om vilka
    ni är och varför det här är kul?

  4. Johan Weigelt, vice vd här på IVA.

  5. IVA är engagerade i ungas intresse
    för naturvetenskap och teknik.

  6. Vi startade NTA Skolutveckling,
    naturvetenskap och teknik för alla-

  7. -för drygt tjugo år sen.

  8. Ni har hört om Tekniksprånget-

  9. -som är för äldre barn eller
    nästan vuxna. Det var kort om mig.

  10. Ni träffade mig tidigare.
    Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

  11. Ämnet i dag är väldigt viktigt.

  12. Hur vi kan se modern hjärnforskning
    hjälpa oss med lärandet i skolan.

  13. Det är ju otroligt viktigt
    inte bara för individerna-

  14. -utan också för näringslivet
    och svensk välfärd.

  15. Peter Larsson, samhällspolitisk chef
    på Sveriges Ingenjörer, ingenjör-

  16. -och IVA-ledamot.
    Jag har varit med i BUNT sen starten-

  17. -med en tro på att det ska lossna-

  18. -och det kanske det har gjort i dag.

  19. Många är oroade. "Vad ska vi göra åt
    intresset? Vilka ska bli ingenjörer?"

  20. Det är 25 års leveranstid, och det är
    ni som är grunden för leveransen.

  21. Pia Rizell,
    legitimerad förskollärare.

  22. Jag är fackligt förtroendevald i
    Lärarförbundet lokalt och nationellt.

  23. För mig och många förskollärare här
    känns det otroligt varmt i hjärtat-

  24. -att så många lyfte förskolan som det
    första viktiga steget i utbildning-

  25. -för det är inte alltid som förskolan
    är medräknad när man nämner skolan.

  26. Det känns riktigt varmt i hjärtat.

  27. Jag är sen ett år tillbaka deltagare
    i BUNT, som arrangerar dagen.

  28. Camilla Waltersson Grönwall.
    Jag är moderat riksdagsledamot.

  29. När jag kom in i riksdagen
    drog jag vinstlotten-

  30. -när jag fick ansvar för förskolan.

  31. Jag kämpar ganska konsekvent-

  32. -för att förskolan ska lyftas
    på den politiska dagordningen-

  33. -där alla ser och förstår betydelsen
    av att våra barns framtid-

  34. -börjar tidigt i förskolan,
    så det här är fantastiskt roligt.

  35. Jag är också med i BUNT:s styrelse-

  36. -och har varit med och dragit
    under ett antal år.

  37. Det känns fantastiskt roligt att det
    här förhoppningsvis blir avstampen-

  38. -för nåt som kan växa
    och göra avtryck över hela landet-

  39. -och i många förskolor.

  40. Under dagen har vi hört att det finns
    oerhört många infallsvinklar-

  41. -på förskolan.

  42. Man kan betrakta det
    som ett kollektiv.

  43. Man kan också titta på individer.
    Vi kan titta på...

  44. Ibland finns det inte
    mycket naturvetenskap och teknik-

  45. -bland förskollärare och i förskolor,
    och det är det som vi är ute efter.

  46. Vi behöver bättre metoder
    och mer forskning-

  47. -för att förstå vad vi ägnar oss åt.

  48. Vi är ganska unika i världen
    att ha den här typen av möjlighet-

  49. -att gå in tidigt i en förskola-

  50. -men hur får man rull på det här?
    Hur reflekterar ni?

  51. Vad är sättet att gå vidare
    för att få politiker och andra-

  52. -att ta ansvar för utvecklingen?

  53. Den är ju långsiktig.
    Om vi börjar nu så tar det 25 år.

  54. Vi som facklig organisation har ju
    en otroligt stor kraft i det här.

  55. Förskollärarna måste utbildas rätt-

  56. -för många förskollärare
    har inte det ämnesdjup man behöver-

  57. -för att målstyra aktiviteterna
    inom naturvetenskap och teknik-

  58. -men även fånga upp det däremellan.

  59. Man fyller det med ord
    och utmanar barnen där också.

  60. Vi har en jättestor utmaning
    förutom kompetenshöjning.

  61. Förskollärare är inte garanterade
    tid för planering eller reflektion.

  62. Med tanke på alla ingångar
    under dagen...

  63. För att lyckas måste man diskutera
    med kollegor och fylla på sig själv.

  64. Jag gör en hel del studiebesök-

  65. -och förutsättningarna
    är otroligt olika.

  66. Ni vet hur olika förutsättningarna
    ser ut som förskollärare.

  67. Från politikens sida måste vi därför
    anstränga oss att höja ambitionerna.

  68. Förskollärarna måste bli fler.

  69. Karriärmöjligheterna måste bli fler.

  70. Vi måste göra kopplingen
    till forskningen tydligare.

  71. Vi måste göra kompetensutvecklingen
    vassare.

  72. Det är några avgörande punkter
    för att vi från politikens sida-

  73. -ska stödja förskolan
    så att den kommer alla barn till del.

  74. Vi måste ha en kvalitetsstärkning-

  75. -för alla förskolor
    fungerar inte på absolut bästa sätt.

  76. "Top-notch"-förskolorna ska ju vara
    den nivå som alla förskolor ska ha-

  77. -så att alla barn
    har de fantastiska förutsättningar-

  78. -som vi vet ger förutsättningarna in
    i framtiden och vidare upp i skolan.

  79. Det här med teknik och naturvetenskap
    har ju två viktiga uppgifter.

  80. Den kompensatoriska roll
    som skolan har.

  81. Vi har ett genderperspektiv där
    flickor tidigt väljer bort teknik.

  82. Man tror att det är nåt annat.

  83. Den andra är socioekonomisk. Vi går
    miste om fruktansvärt många talanger-

  84. -för att man hemifrån
    inte får nycklarna.

  85. Då kan förskolan vara kompensatorisk.

  86. Nu har jag ett samhällsperspektiv,
    men utgångspunkten är allas frihet-

  87. -att kunna fullgöra sin potential
    och bli det som man vill i livet.

  88. Detta är ingen värdering, men många
    kommer in i det mystifierade rummet-

  89. -så hur tar vi oss härifrån till dit?

  90. Alla vi som har jobbat vet
    att det är en enorm uppförsbacke-

  91. -när det är så tidigt i systemet.

  92. Vi försöker ofta sätta in åtgärder
    när det är för sent.

  93. Så är det i socialtjänsten
    och inom brottsförebyggande.

  94. När jag stod här med Johan
    för två år sen med amerikaner-

  95. -så ritade jag upp hur lång tid det
    tog att planera Norra länken. 25 år.

  96. Hur lång tid tar det
    att "planera" för en ungdom? 25 år.

  97. Vi har råd
    att investera i infrastruktur-

  98. -så vi måste investera i utbildning.

  99. Det var nån här som sa tidigare-

  100. -att den ena får kaffe
    när de andra åker till Barcelona.

  101. Det är skevt,
    så utbildningens långsiktiga förmåga-

  102. -för individen och hela samhället
    måste väldigt, väldigt långt fram.

  103. -Håller du med, Tobias?
    -Ja.

  104. Det är bra att vi är här
    med den här publiken.

  105. Vi har undrat hur vi ska locka barn
    att läsa naturvetenskap och teknik.

  106. Vi anordnar trevliga saker
    för barn på science parks-

  107. -men det är lärarna vi ska satsa på.

  108. Om de har en lång och bra karriär
    framför sig ska vi ju satsa på dem-

  109. -för de möter barnen kontinuerligt.
    Det är en bättre investering-

  110. -ur ett långsiktigt perspektiv.

  111. Lärarna ska vara på science centers-

  112. -och få ta del av ny,
    spännande, intressant forskning.

  113. Vi talar om
    att stärka lärarutbildningen-

  114. -och vi måste se naturvetenskap
    och teknik mer som allmänbildning.

  115. Vi behöver alla lära oss
    lite mer naturvetenskap och teknik.

  116. Det ska vara lika självklart att
    kunna Pythagoras sats som Homeros.

  117. Båda sakerna är bildning. Om vi ska
    lyckas skapa den där nyfikenheten-

  118. -och få lärarna att tycka att det är
    spännande kan man kontakta företag-

  119. -för där finns mycket av det senaste
    inom naturvetenskap och teknik.

  120. Då får man det senaste
    och mest spännande-

  121. -så ta kontakt med företag.

  122. -Hur kan IVA agera?
    -Jag vet inte.

  123. Jag håller nog med om det mesta-

  124. -speciellt om rätt utrustade lärare
    och kunskap om lärandet för barn.

  125. Det sista
    är vi kanske inte överens om.

  126. I skolan är det mycket fascination
    och kanske lite mindre förståelse-

  127. -och förståelse handlar mycket om
    rätt utbildade lärare.

  128. Att man inte bara tittar på nåt
    häftigt utan att tränga bakom.

  129. IVA tittar på framtidssatsningar,
    speciellt inom temat kunskap.

  130. Det handlar om attityder till kunskap
    och skolutveckling.

  131. Vi tittar bland annat på de frågor
    som vi har diskuterat här i dag.

  132. En av frågorna som har följt med mig
    i projektet "Den kulturella hjärnan"-

  133. -där jag har träffat många politiker
    under årens lopp...

  134. Jag ska inte anklaga politiker,
    men långsiktigheten...

  135. Man tar ett område
    utan mycket "track record"...

  136. Där kommer vetenskapsråden in.
    "De är duktiga, så satsa mer på dem."

  137. Hur startar vi ett område
    och utbildningar och får pengar-

  138. -innan vi har ett "track record"+

  139. Vågar ni satsa utan att vi...?

  140. Ett problem om man tittar
    på utbildning i Sverige-

  141. -är för mycket politiskt tyckande
    och för lite forskning och vetenskap-

  142. -så det är där
    som vi måste utgå ifrån.

  143. Det måste vara så att när vi pratar
    om reformer och utveckling i skolan-

  144. -så ska förskolan självklart omvälvas
    och automatiskt ingå i detta.

  145. Så har det inte varit.

  146. Det är viktigt att det finns lektors-
    tjänster kopplade till förskolan-

  147. -för att koppla forskningen
    till våra förskolor-

  148. -så att den finns på plats.

  149. Den ska finnas
    ute i förskolorna också.

  150. Det är roligt att se - även om det är
    tragiskt att det tog så här lång tid-

  151. -att det finns en ökad medvetenhet
    hos många politiker rent generellt-

  152. -om att förskolan
    har så stor betydelse.

  153. Tre timmar av utvecklingsdebatten har
    aldrig handlat om förskolan förut.

  154. Det ser jag
    som ett totalt genombrott.

  155. Att höra alla unga i mitt parti prata
    om vad förskolan har betytt för dem-

  156. -kommer att göra avtryck
    i hur förskolan utvecklas-

  157. -och hur politiker ser på förskolan.

  158. Det är kul att titta internationellt.
    Ibland blir det för mycket svenskt.

  159. Om man går till litteraturen,
    man kan till och med gå till nätet-

  160. -så hittar man ett antal stater i USA
    och länder - Tyskland och så vidare-

  161. -som försöker ta tag i problemen.

  162. Titta på hur såna experimentskolor
    och mönsterskolor fungerar.

  163. Är det nåt som skulle kunna vara
    en nyckel?

  164. Att titta på bra exempel som inte
    nödvändigtvis kommer från hembygden.

  165. Man ska omvärldsspana,
    fast vi har ju ett system i Sverige-

  166. -med forskningsförskolor
    och övningsförskolor-

  167. -och det är viktigt att hålla i det.

  168. Förskolan har länge varit svajig-

  169. -och därför har vår egen
    kompetensutveckling blivit svajig.

  170. Det måste finnas en långsiktig linje
    som man följer och stärker upp.

  171. Det har länge kommit reformer-

  172. -utan att man har fått möjlighet
    att implementera dem ordentligt.

  173. Vi har fått dem till våra förskolor
    och fått lära oss under resans gång.

  174. Det är ett jättebekymmer.

  175. Flera har varit inne på det.

  176. Vår största utmaning är att vi har
    förskolor av riktigt hög kvalitet-

  177. -men vissa har inte hög kvalitet.
    Det beror på många olika saker.

  178. Jag var inne på möjligheten
    att ha behöriga kollegor.

  179. Andelen obehöriga som inte har
    nån utbildning alls i förskolan.

  180. Vissa barn möter den verkligheten
    medan andra barn har hög kvalitet...

  181. -...på personalen.
    -Kommentarer?

  182. Om man jämför den pedagogiska
    professionen med den medicinska...

  183. Jag jobbade
    med Myndigheten för skolutveckling.

  184. Min fråga var: "Var finns Statens
    beredning för medicinsk utvärdering?"

  185. "Var finns den inom pedagogiken?"
    Den fanns ju inte.

  186. Bakåt i tiden lider vi av ett antal
    saker, men nu stabiliseras det ändå.

  187. Vi har lugnat ner debattklimatet-

  188. -och nu har vi den här arbetsron
    och fokuseringen på kunskap i skolan.

  189. På tal om det som vi pratar om i dag-

  190. -så tror jag att många som har valt
    att bli förskollärare har sagt:

  191. "Jag är intresserad av just det här,
    inte matematik och naturvetenskap."

  192. Då kan man inte svara på många frågor
    som kommer eftersom barn är nyfikna-

  193. -så där måste vi vara
    kompensatoriska.

  194. Om man börjar tidigt så blir det
    lättare sen, ju högre upp man kommer.

  195. Som skadeprevention...
    Om skolan var ett företag-

  196. -skulle man aldrig acceptera under-
    leverantörer med en massa kassation.

  197. Man måste leta i systemet efter fel.

  198. Mycket handlar om
    resurserna i de tidiga skeendena.

  199. Om man vittnar om att man måste sala
    till kaffet medan andra reser i väg-

  200. -så tror vi fortfarande
    att om vi lägger resurserna där-

  201. -så får vi tillväxt i samhället, men
    det handlar om kunskapsbildningen.

  202. Vi måste då vara kompensatoriska-

  203. -utifrån det som man inte har eller
    det som är grundat på ojämställdhet.

  204. Vad säger du som ser kedjan tydligt,
    Utbildningsdepartementet och nedåt?

  205. Du ställer en intressant fråga där.

  206. Jag tolkar frågan som att det handlar
    om att få in influenser utifrån-

  207. -och kanske också underförstått
    frågan om mångfald-

  208. -och att man får pröva sig fram.
    Vi ska vara...

  209. Vi är ju en enhetsstat, och vi är
    vana vid samma lösning överallt-

  210. -men det är kanske inte alltid bäst.

  211. Vi behöver en direktare koppling
    mellan forskning och profession-

  212. -och hoppa över en del mellanled.

  213. Ibland tycker man:
    "Varför gör inte Skolverket nåt?"

  214. Det ska vi så klart också ha-

  215. -men vi ska inte vara rädda för att
    duktiga förskollärare och rektorer-

  216. -tar kontakt med forskare
    för att se vad vi kan lära oss.

  217. Vi får inte vara för rädda för
    influenser. Pröva det angreppssättet-

  218. -så att vi inte bara väntar på
    att Skolverket ska ge direktiv.

  219. Du har en poäng. - Du presenterade
    dig som legitimerad förskollärare.

  220. I det ligger
    en massa ansvar och möjligheter.

  221. Det var poängen
    med legitimationsreformen-

  222. -även om den hade massor med andra
    avigsidor och genomförandeproblem.

  223. Det där är en samhällstendens som är
    väldigt farlig. Vi har en rädsla.

  224. Man är professionell, men man är hela
    tiden rädd för att bli attackerad-

  225. -och det gäller alla yrkesområden.
    Det är livsfarligt-

  226. -för det innebär att prövandet och
    ansvarstagandet kommer att krympa-

  227. -och då minskar också möjligheterna.
    Det gäller även bibliotekarier.

  228. Att titta utåt är nog jätteviktigt.

  229. Att man inte bara tittar
    på svensk forskning.

  230. Vad fungerar i andra länder?
    Vad är effektiva metoder?

  231. Basen i all forskning är att man
    börjar med att gå till biblioteket-

  232. -och ser runtom i världen.
    Vad vet vi redan?

  233. Tiden går. Jag tänkte ändå släppa in
    några frågor från auditoriet.

  234. Där borta har vi en fråga.

  235. Hos barn i 4-5 års-åldern lägger vi
    karaktär, inställning och sånt-

  236. -och jag var på en föreläsning där
    kvinnor så sent som för 50 år sen-

  237. -inte ens fått studera tekniska
    ämnen, matematik och så vidare.

  238. Där har ju vi en stor roll
    på förskolan att förändra det.

  239. Om vi vid 3-5 års-åldern kan säga...

  240. "Du är duktig. Du är bra.
    Du kommer att fixa det här."

  241. Vi vet inte
    hur samhället ser ut om tio år-

  242. -men kan vi lära dem hur man kan kika
    på samhället, information och fakta.

  243. Vi kan experimentera. Sen kanske vi
    experimenterar med annat om tio år.

  244. Om vi inom förskolan ändrar attityd
    till att alla kan-

  245. -i stället för att kategorisera
    tjejer och killar-

  246. -så tror jag att vi har en god grund-

  247. -till att utveckla ett mer tekniskt,
    mer varierande samhälle.

  248. -Du har en kommentar.
    -Vi pratar om matematik och sånt.

  249. Vi inom Stockholms idrottsförbund har
    bekymrat oss över de tidiga avhoppen.

  250. Nu har man kartlagt hela Sverige.

  251. Puckeln med flest antal utövare-

  252. -har flyttats från fjorton år
    till elva år på tio år.

  253. Vi har inte gett de grundläggande
    färdigheterna, utan specialiserat.

  254. Det handlar inte om att välja direkt,
    utan att fler ska kunna veta mer.

  255. Det gäller även andra områden.

  256. Det är ett utslag av vårt sätt
    att stöpa samhället i olika stuprör.

  257. Jag tror
    att man behöver det i alla ämnen.

  258. Ett annorlunda tänkande
    utvecklar verksamheten.

  259. Då släpper vi in...
    Vem var det? Var det nån?

  260. Då tar vi dig där uppe.

  261. Ni sa att förskollärarna kanske
    inte har tillräckliga kunskaper-

  262. -om naturkunskap och sånt,
    men i Hatties studie säger man-

  263. -att den bästa läraren
    är den som är engagerad.

  264. Om förskollärare har ett engagemang
    så kan man ta reda på kunskaperna.

  265. Man ska inte glömma bort det och tro
    att man ska plugga in faktakunskaper.

  266. -Vad säger ni om det?
    -Du har helt rätt i det du säger.

  267. En otroligt viktig egenskap är
    att vara engagerad-

  268. -men när Skolinspektionen
    har gjort inspektion-

  269. -så är ett område som vi jobbar
    lite med naturvetenskap och teknik.

  270. Mycket handlar om att man känner sig
    lite osäker på att fylla innehållet-

  271. -med rätt begrepp, så en viss kunskap
    måste man ha för att utmana barnen.

  272. Nån sa att det gäller
    att väcka nyfikenheten-

  273. -och vi vet ju att barnen är nyfikna.

  274. Det gäller att hålla i nyfikenheten,
    men engagemang är riktigt viktigt.

  275. Det som bekymrar mig...

  276. Jag träffar på
    många förskolor och förskollärare-

  277. -som säger: "Vi jobbar inte
    med naturvetenskap och teknik"-

  278. -"för vi har inte den kompetensen. Vi
    koncentrerar oss på det som vi kan."

  279. De här exemplen
    skickar signaler till mig-

  280. -att man inte har fått möjlighet att
    implementera den delen av läroplanen-

  281. -som jag är så glad över-

  282. -för den är så viktig för ett långt
    perspektiv för Sverige som nation.

  283. Jag ser att förskolan kan starta ett
    livslångt intresse och engagemang-

  284. -och kanske ett yrkesval, men skolan
    måste ta vid där förskolan börjar-

  285. -för att hålla det här vid liv.

  286. Det behövs mer
    på kompetensutvecklingssidan-

  287. -även om man ska vara
    nyfiken och engagerad.

  288. Men många har inte
    stödet som de behöver-

  289. -för att kunna utveckla
    den här viktiga delen av läroplanen.

  290. Christine Sundberg Carendi. Jag är
    vd för Svenska Science Centers.

  291. Jag har inte varit
    inom den här världen jättelänge-

  292. -och det som slår mig när jag träffar
    organisationer, skolor och så vidare-

  293. -är att jag känner
    en brist på samordning.

  294. Det görs mycket bra saker som
    inte når ut till den stora massan.

  295. Jag kan uppleva en brist
    på rätt användning av resurser.

  296. Gör min begränsade erfarenhet att jag
    upplever det, eller märker ni av det-

  297. -inom era respektive områden?

  298. Tobias var utbildningsminister.

  299. Jag fick ett uppdrag att sitta
    i teknikdelegationen för åtta år sen-

  300. -då man var oroad över att söktrycket
    till ingenjörsutbildningar gick ner.

  301. Då gjorde vi en kartläggning-

  302. -och det fanns 217 olika initiativ
    som byggde på eldsjälar.

  303. Detta var otroligt fragmenterat,
    så när vi la förslaget till Tobias-

  304. -så sa vi:
    "Kan man inte samordna detta?"

  305. Ni är ju ett exempel på samordning
    med er föreningsstruktur-

  306. -och det finns andra initiativ.
    Sen måste ju blommor få blomma-

  307. -men 217... Då är det inte så enkelt
    om man är skolledare nånstans.

  308. Vår huvudslutsats var:

  309. Sluta med projektifieringen. Låt det
    bli en ordinarie del av verksamheten-

  310. -så att de snarare stärker
    kompetensutveckling.

  311. -Tobias?
    -Jag vill verkligen få ordet nu.

  312. Det är nog väldigt fragmentiserat
    på många håll-

  313. -tyvärr inte bara
    i den delen av utbildningsväsendet.

  314. Det är väl
    ett av den svenska skolans problem.

  315. Fragmentisering
    i styrning, ledning och utveckling.

  316. Det är för många som vill tycka till-

  317. -och resurserna är inte tillräckligt
    fokuserade, så jag delar din analys.

  318. Det finns många eldsjälar, men det
    är inte eldsjälarna som är problemet-

  319. -utan att det inte finns eldsjälar.
    Då behövs det systemåtgärder.

  320. En sak som skulle kunna ha effekt...

  321. När det dyker upp goda exempel
    så lär man inte av varandra.

  322. En sak som skulle kunna hjälpa till
    som vi har lagt fram-

  323. -är en tydligare regional struktur
    för Skolverket-

  324. -för att stödja både enskilda och
    kommunala huvudmän på olika områden.

  325. Man skulle kunna överföra kunskap
    från lyckade exempel mellan huvudmän-

  326. -så att utvecklingen
    når fler elever och lärare.

  327. En annan dimension...
    Vi måste snart sluta.

  328. Jag själv var med och startade
    Vetenskapsfestivalen Göteborg.

  329. Vi lärde oss ganska mycket om det.

  330. Det är lätt att fånga ett intresse,
    men vi fick aldrig tid att förklara.

  331. Det är nog nåt som man missar.

  332. Om man ska bli bra på nåt till slut-

  333. -så måste man öva och förstå.

  334. Det är väldigt lätt
    att man jobbar på ytan-

  335. -men man måste se fascinationen i...
    "Varför har vi kommit hit?"

  336. Precis det gör lärarna så viktiga.

  337. Vi ska locka unga
    att läsa mer naturvetenskap.

  338. Det är jättebra
    att unga kommer ut på science parks-

  339. -men det är viktigare för lärarna-

  340. -för det är ju de som ska förklara
    när fascinationen har tagit slut.

  341. Lärarna är ju nycklarna här.

  342. Ska vi kanske sluta med att lärarna
    är nycklarna? Det blir bra.

  343. Tack ska ni ha! - Tack, panelen!

  344. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Ett samtal om jämställdhet i akademin

Sociologiforskaren Birgitta Jordansson och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, besvarar frågor om jämställdheten vid de högre lärosätena. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss