Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande: Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningenDela
  1. Vart femte rekryteringsförsök
    misslyckas.

  2. Man hittar inte rätt kompetens.

  3. Ni undrar kanske varför
    näringslivet är engagerat i frågor-

  4. -som gäller barns hjärnor
    och lekfullt lärande.

  5. Vilken koppling har det till frågor-

  6. -om kompetensförsörjning
    och konkurrenskraft?

  7. Jag ska strax återkomma till det.

  8. Men låt oss först prata om förskolan,
    där mycket av lärandet i dag sker.

  9. Den svenska förskolemodellen är
    unik i världen. Den har unika drag.

  10. En modell med en i huvudsak
    offentligt finansierad förskola-

  11. -är ovanlig utanför Norden.

  12. Den har en egen läroplan och är
    en del av det svenska skolsystemet.

  13. Den kostar
    runt 60 miljarder kronor varje år.

  14. Den har ju utvecklats-

  15. -från att primärt ha hjälpt kvinnor
    att komma in på arbetsmarknaden-

  16. -en del talar fortfarande om "dagis"-

  17. -men det har skett
    en stor utveckling.

  18. I dag ser vi förskolan som en del
    i det svenska utbildningssystemet.

  19. Den svenska förskolan
    har expanderat kraftigt.

  20. I dag går en halv miljon barn
    i förskolan.

  21. Det har ökat med närmare 140 000 barn
    de senaste tio åren.

  22. 84 % av alla ett- till femåringar
    går där-

  23. -och 94 %
    av alla tre- till femåringar.

  24. Väldigt många barn nås av den
    pedagogik som finns i förskolan.

  25. Det är nåt vi måste rikta fokus mot:
    hur blir lärandet så bra som möjligt?

  26. Inte minst för fortsättningen
    av utbildningssystemet.

  27. Vi vet att föräldrar
    är väldigt nöjda med förskolan.

  28. Skolverket och Stockholms stad
    gör brukarundersökningar.

  29. Föräldrarna är väldigt nöjda med
    hur förskolan fungerar.

  30. De är lite mer nöjda med fristående
    förskolor än med kommunala förskolor.

  31. Den här svenska förskolemodellen
    har nu också gått på export.

  32. Allt fler länder
    visar intresse för den.

  33. Enligt en enkät från
    en institution som heter Sweducare-

  34. -har många av de 100 största
    fristående förskolorna haft besök-

  35. -av personer från utlandet som vill
    se ur den svenska förskolan fungerar.

  36. En tredjedel av svenska fristående
    förskolor har inlett diskussioner om-

  37. -att göra exportsatsningar och
    expandera det svenska konceptet.

  38. Det är spännande och intressant.

  39. Det skapar en ny arbetsmarknad
    för förskolepedagoger.

  40. Yrket kan få ökad status med fler
    användningsområden för kompetensen.

  41. Då undrar ni förstås:

  42. Varför är de här frågorna
    viktiga för näringslivet?

  43. Näringslivet har problem med
    kompetensförsörjning och matchning.

  44. Vart femte rekryteringsförsök
    misslyckas.

  45. Man hittar inte rätt kompetens.

  46. Ofta är utbildningsnivån
    och kompetensen inte den rätta.

  47. I ett sånt läge måste vi fundera över
    hur vi stärker utbildningssystemet-

  48. -för att klara
    företagens kompetensförsörjning.

  49. Annars kan inte företagen utvecklas
    - och inte heller välfärden.

  50. Att kompetensförsörjningen fungerar
    är centralt.

  51. Vi säger att utbildningskedjan inte
    är starkare än sin svagaste länk.

  52. Gunnar nämnde inledningsvis
    att svenska företag ofta pratar om-

  53. -högskolan, forskningen
    och yrkesgymnasierna.

  54. Det ligger närmast arbetsmarknaden-

  55. -så det är inte konstigt
    att företagen fokuserar på det-

  56. -men det har vuxit fram en insikt om
    att utbildningskedjan hänger ihop.

  57. Om en länk i kedjan inte fungerar,
    så fungerar inte helheten.

  58. Jag skulle säga-

  59. -att förskolan inte bara är viktig
    för att få hög förvärvsfrekvens-

  60. -bland både kvinnor och män.

  61. Allt hänger ihop: om inte förskolan
    fungerar, fungerar inte grundskolan-

  62. -och då fungerar inte gymnasiet, och
    sen inte högskolan och forskningen.

  63. En hel del problem
    i utbildningssystemet beror på-

  64. -att saker och ting
    inte sköts i tidig ålder.

  65. Sånt som växer till stora problem
    i slutet av grundskolan-

  66. -hade kunnat lösas eller åtgärdats
    mycket tidigare.

  67. Där tror jag
    att förskolan har en nyckelroll.

  68. Därför är det viktigt för företagen.

  69. Förskolan och det tidiga lärandet
    är också bra för att upptäcka-

  70. -barn som har behov av särskilt stöd,
    att man upptäcker det tidigt.

  71. Det finns ju en alltför stor andel
    som i slutet av grundskolan-

  72. -inte har de kunskaper som behövs
    för gymnasiet eller arbetslivet.

  73. Om vi kan upptäcka de barnen
    i förskolan och sätta in stöd...

  74. Det viktigaste är
    att de kan utvecklas.

  75. Det är också bra för företag
    och samhällsekonomiskt.

  76. Det är ju lättare att lära barn
    viktiga kunskaper tidigt än sent.

  77. Det finns många fördelar
    med en bra förskoleutbildning-

  78. -och bra insatser för att upptäcka
    barn som behöver extra stöd.

  79. Jag har ju en bakgrund
    som högskole- och forskningsminister.

  80. Den sociala snedrekryteringen till
    högskolan är ett konstant problem.

  81. Det vill säga att unga människor
    från välbemedlade familjer-

  82. -främst de
    med högutbildade föräldrar-

  83. -i högre grad läser på högskola.

  84. Det handlar inte bara om åren
    precis innan högskolan.

  85. Grundläggande mönster, tankar
    och attityder väcks tidigare.

  86. Allt detta
    grundläggs ju inte i förskolan-

  87. -men attityderna
    och förutsättningarna skapas tidigt.

  88. Om vi kan upptäcka barn med problem
    eller skapa intresse för lärande-

  89. -särskilt hos dem
    från socialt svaga miljöer-

  90. -då är mycket vunnet för barnen, men
    också ur ett näringslivsperspektiv.

  91. Vi får större möjlighet att rekrytera
    ingenjörer och naturvetare.

  92. Fler blir engagerade i naturvetenskap
    och teknik, som vi pratar om i dag.

  93. Det här är viktigt ur flera
    perspektiv. Och vi vet ju också-

  94. -att förskolan kan vara en viktig
    inkörsport för dem från andra länder.

  95. De kan lära sig svenska och få
    den tidiga nyfikenheten på lärande-

  96. -och få svenska värderingar, som gör
    att man kommer in i samhället.

  97. Förskolan är också viktig för att
    väcka intresse för naturvetenskap.

  98. I dag efterfrågar man personer
    som kan naturvetenskap och teknik.

  99. Ingenjörsbristen
    har varit ett problem i 40 år.

  100. Vi ser också väldigt stor efterfrågan
    på naturvetenskaplig kompetens.

  101. Det tas ju en mängd initiativ-

  102. -för att fler ska läsa naturvetenskap
    och teknik på högskolan.

  103. Jag själv är med i ett initiativ
    som hanteras av IVA, där vi är nu.

  104. Det är ett projekt
    som heter Tekniksprånget.

  105. Vi vill få gymnasieelever
    att läsa naturvetenskap på högskolan.

  106. Vi erbjuder en praktikplats
    till intresserade ungdomar-

  107. -för att få dem att läsa vidare.

  108. Det har varit lyckat, men det vore
    bra att väcka lusten tidigare.

  109. Vi ska inte börja engagera
    unga på gymnasiet.

  110. Lusten för naturvetenskap
    måste väckas tidigare.

  111. Om förskolan kan göra en insats
    är mycket vunnet.

  112. Det är viktigt att naturvetenskap och
    teknik blir nåt naturligt i vardagen.

  113. Och att man med grund i modern
    hjärnforskning och modern forskning-

  114. -tidigt lär barn att jämföra, mäta
    och räkna - på ett lekfullt sätt.

  115. Det kan skapa lust och engagemang-

  116. -så att man sen vill studera
    matematik, naturvetenskap och teknik-

  117. -i grundskolan, gymnasiet
    och på universitetet.

  118. Jag tycker att seminariet i dag
    kommer att bli väldigt spännande.

  119. Vi behöver ett nytänkande-

  120. -när det gäller forskning kring
    hur vi lär oss i förskola och skola.

  121. Under lång tid har det varit
    ett monopol, kan man säga-

  122. -för traditionell
    pedagogisk forskning.

  123. Den är bra, men det vore intressant
    att se nya forskningsinriktningar-

  124. -som har grund
    i naturvetenskapliga rön.

  125. Vi behöver mer av det-

  126. -för att unga ska lära sig tidigt,
    och få med sig rätt bagage i livet.

  127. Jag vill tala för den varan,
    att vi behöver ny forskning-

  128. -för att se till att unga kommer ut
    i livet med de kunskaper de behöver-

  129. -och får ett bra liv
    ute på företag eller annat.

  130. Sammanfattningsvis:
    både på kort och lång sikt-

  131. -är frågan om det tidiga lärande
    väldigt viktig för näringslivet.

  132. I Svenskt Näringsliv
    jobbar vi redan med grundskolan-

  133. -och vi ska jobba med förskolefrågor-

  134. -och se till att de här frågorna
    kommer in på vår agenda.

  135. Det långsiktiga perspektivet
    är förstås det viktigaste.

  136. Dag Hammarskjöld, en av mina
    förebilder, skrev i "Vägmärken"-

  137. -att endast den som ser långt hittar
    rätt. Det ligger mycket i det. Tack!

  138. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn och teknik, Barnpsykologi, Förskolan, Förskolepedagogik, Lek, Näringsliv, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Psykologi, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barn, brott och politik

Martin Valfridsson, statssekreterare vid justitiedepartementet, talar om brott mot barn. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Fråga oss