Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Vad innebär det i praktiken att förskolan enligt lag ska bedriva undervisning? Hur kan vi stimulera och utveckla förskolebarnens språk? Hur ser vi till att kulturen får plats i förskolans värld? Det är några av alla frågor som tas upp när forskare och experter inom förskoleområdet delar med sig tankar, idéer och inspiration. Inspelat på Stockholms universitet den 14-15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2017: Undervisning i förskolaDela
  1. När ni leker med barnen,
    undervisar ni då?

  2. Hej! Vad trevligt att fylla aulan
    med ett sånt här spännande område.

  3. Vi har jobbat med det här ett tag nu-

  4. -och det ska bli roligt
    att förmedla våra tankar.

  5. Jag tänkte berätta om min karriär.

  6. Jag är förskollärare och började
    med 20 års arbete i förskola-

  7. -och jag var ordförande i Sveriges
    Förskollärares Riksförening.

  8. Efter 25 år som förskollärare-

  9. -började jag i lärarutbildningen
    på Lärarhögskolan.

  10. På Lärarhögskolan var min erfarenhet
    och mitt samhällsengagemang viktigt-

  11. -men sen skulle man också disputera.

  12. Jag skrev om toddlarna. I mitten
    ser ni min doktorsavhandling-

  13. -som heter "Toddlers as social actors
    in the Swedish preschool".

  14. Jag skrev även en licentiatavhandling
    på svenska: "Med barnens röst"-

  15. -"ettåringar
    berättar om sin förskola."

  16. Så en stor del av mitt intresse
    och mitt forskningsarbete-

  17. -handlar om småbarn, och jag har
    visat några ganska nya böcker.

  18. "Vänskap" är en antologi där flera
    forskare skriver om tidig vänskap-

  19. -och jag berättar om hur vänskap
    börjar i de yngsta åren.

  20. Vi har också "Förskolans
    yngsta barn". För två år sen-

  21. -skrev jag och en kollega en grundbok
    för förskollärarutbildningen-

  22. -som heter "Att bli förskollärare".
    Sen har jag ett stort intresse i lek.

  23. Så de yngsta barnens lek är en
    av grunderna i min avhandling.

  24. I höst kommer en bok om Birgitta
    Knutsdotter Olofssons lekforskning-

  25. -där jag medverkar med ett kapitel.

  26. Mitt andra stora område är hållbar
    utveckling och framtidsfrågor.

  27. Jag jobbar mycket
    med lärande för hållbar utveckling.

  28. De presenteras på engelska, för jag
    ingår i ett internationellt nätverk.

  29. Är ni intresserad av lärande
    för hållbar utveckling - hör av er.

  30. Eventuellt känner ni igen mig
    för mina texter i Förskoletidningen.

  31. Under tio år skrev jag krönikor om
    att vara förskollärare och förskolan.

  32. Så jag har mycket att säga om under-
    visning och utbildning i förskolan.

  33. Och om lek. Hoppas vi får
    en trevlig stund tillsammans.

  34. Min väg till det vi ska prata om
    i dag går via...

  35. Jag var militärpolis, hårdrockare och
    väktare innan jag blev förskollärare.

  36. Jag kom in på genusfrågor-

  37. -och disputerade med avhandlingen
    "Det finns inga tjejbestämmare".

  38. Jag har skrivit om hur vi bemöter
    pojkar och flickor i förskolan-

  39. -och om hur det är
    att vara man i förskolan.

  40. Då kommer vi tyvärr även in på frågan
    med sexuella övergrepp i förskolan.

  41. Det är en del av böckerna
    jag har skrivit och forskat kring.

  42. Jag har handlett mycket
    kring jämställdhet och genus-

  43. -och då har vi kommit in på frågan
    hur man kan koppla det arbetet-

  44. -till det systematiska kvalitets-
    arbetet. Det blev ett stort projekt-

  45. -som resulterade i boken
    "Hallå, hur gör man?"-

  46. -som nu är på tryckeri för en
    andra upplaga med utökade kapitel.

  47. Jag skriver om hur vi ska få
    en systematik i kvalitetsarbetet.

  48. Då har jag kommit in på hur man ser
    på undervisning i kvalitetsarbetet.

  49. Det ska vi prata om i dag.
    Upplägget:

  50. Efter introduktionen ska vi ta
    ett grepp kring förskolan i stort-

  51. -och det gör vi genom begreppet
    utbildning, som Ingrid ska prata om.

  52. Utifrån begreppet utbildning ska vi
    titta på vad undervisning kan vara.

  53. Det är lite speciellt,
    utifrån förskolans historia.

  54. Vi ska titta på Skolinspektionens
    granskningar av förskolor.

  55. Vad har man för synpunkter?

  56. De områden vi ska avhandla
    är lek, omsorg och lärande-

  57. -men vi ska även prata
    om skapande och demokratifostran.

  58. Ja, utbildning. Det här
    är ett citat från Skollagen.

  59. "Utbildningen inom skolväsendet
    syftar till att barn och elever"-

  60. -"ska inhämta och utveckla
    kunskaper och värden."

  61. "Den ska främja alla barns
    och elevers utveckling och lärande"-

  62. -"samt en livslång lust att lära."

  63. "Den ska förmedla och förankra
    respekt för mänskliga rättigheter"-

  64. -"och de grundläggande demokratiska
    värderingar som samhället vilar på."

  65. Sen förskolan
    började regleras via Skollagen-

  66. -har vi det här gemensamt
    med andra skolformer och fritidshem.

  67. Ordet utbildning är inte så vanligt.

  68. Varken barnen eller förskollärarna
    pratar om utbildning-

  69. -utan om "verksamhet". En tolkning
    av ordet utbildning för förskolan-

  70. -är att det är verksamheten som pågår
    när förskolan är öppen.

  71. Väldigt brett.

  72. Att diskutera ordet utbildning
    kommer naturligt som en följd av-

  73. -att vi kommer in i Skollagen
    och öppnar upp oss mot omvärlden.

  74. Orden som finns
    i förskolans tradition-

  75. -är inte desamma
    som i skolans tradition-

  76. -och då får vi en anledning att
    diskutera vad vi egentligen menar.

  77. Om man säger "arbetet i förskolan"
    eller "förskolans aktiviteter"...

  78. Vi har temaarbeten, projekt,
    skapande, omsorg och fostran.

  79. Det är saker som vi associerar
    till utbildning i förskolan.

  80. Ord som "rast", "rastvakt",
    "lektion", "schema"-

  81. -har inte haft sin plats i förskolan,
    men de finns med nu-

  82. -när vi diskuterar på likvärdig grund
    med andra skolformer.

  83. Och då behöver vi även
    diskutera utbildning.

  84. På engelska använder vi sen 1975-

  85. -ofta begreppet "educare" -
    "education and care".

  86. Ibland säger man
    "early childhood education"-

  87. -och ibland "early childhood care"-

  88. -eller
    "early childhood care and education".

  89. Man får vänja sig vid att
    rätta begreppet efter målgruppen.

  90. Om vi fortsätter med Skollagen så
    definieras samarbetet med hemmen.

  91. "I samarbete med hemmen
    främja barns och elevers"-

  92. -"allsidiga personliga utveckling
    till aktiva, kreativa, kompetenta"-

  93. -"och ansvarskännande
    individer och medborgare."

  94. Det är ett brett uppdrag, som stämmer
    bra med hur jag vill jobba.

  95. Men det står också:
    "I all utbildning"-

  96. -"och annan verksamhet
    enligt denna lag som rör barn"-

  97. -"ska barnets bästa
    vara utgångspunkt."

  98. Utbildning och annan verksamhet.
    Pågår annan verksamhet i förskolan-

  99. -när det inte är utbildning?
    Eller ska jag tänka-

  100. -att "annan verksamhet" handlar
    om till exempel pedagogisk omsorg?

  101. Så det är inte helt kristallklart.
    Vi jobbar på att få det tydligare.

  102. Men för min del är det klart att
    så länge jag har jobbat med det här-

  103. -och när jag var med och skrev en
    historisk bok 1990, så är det detta.

  104. Det är både lek, omsorg,
    utveckling oh lärande.

  105. I dag är det även fostran, med mera-

  106. -men på den tiden lyfte vi fram lek,
    omsorg, utveckling och lärande.

  107. I Skollagen står vidare att det
    pedagogiska arbetet vid en förskola-

  108. -ska ledas och samordnas
    av en förskolechef.

  109. Ännu ett begrepp. Är "det pedagogiska
    arbetet" nåt annat än utbildning?

  110. Det är inte helt klart.
    Cheferna ska särskilt verka-

  111. -för att utbildningen utvecklas.

  112. Ja... "Barn och elever ska ges
    inflytande över utbildningen."

  113. Ja, det är också viktigt,
    att barn i förskolan-

  114. -ska ha inflytande över utbildningen.
    Är det det här breda-

  115. -över allt som händer, eller har de
    inflytande över nån annan del?

  116. Är utbildning
    samma sak som verksamhet?

  117. Och vad är i så fall
    förskoleverksamhet?

  118. Jag letade upp
    en tio år gammal Powerpoint-

  119. -och funderade på om jag hade
    definierat förskoleverksamhet.

  120. "Lek, utforskande, lärande och
    utveckling är integrerade processer"-

  121. -"som pågår när och var som helst,
    särskilt när barnen har roligt"-

  122. -"och får koncentrera sig
    på saker som de är intresserade av."

  123. Det här skrev jag 1998,
    när läroplanen kom-

  124. -för då sa förskoleministern
    Ylva Johansson-

  125. -att barn lär sig lite hit och dit
    och lite hela tiden.

  126. Det tyckte jag lät roligt,
    men jag omformulerade det.

  127. Hur och var och när som helst,
    och när de har roligt.

  128. Tack. Det kan behövas.

  129. Är det förskoleverksamhet? Det står
    inte utbildning eller undervisning.

  130. Jag sätter lite frågor
    i huvudet på er.

  131. När vi diskuterar
    vad utbildning i förskolan är-

  132. -så vill vi, när det här nu
    ska förtydligas i läroplanen-

  133. -så vill vi förtydliga att den här
    breda ingången på utbildning...

  134. Om jag frågar nån på Skolverket
    vad utbildning i skolan är-

  135. -så säger de att det är jättelätt,
    för de delar in det tidsmässigt.

  136. Om det är läraren
    som ansvarar för aktiviteten.

  137. Men för vår del
    så har vi funderat på det här sättet.

  138. Vi kanske ska se till att man får med
    alla delar som av tradition-

  139. -räknas in i förskoleverksamheten.
    "Detta är utbildning för förskola."

  140. Då har vi kallat det för komponenter.
    Det skulle kunna vara omsorg-

  141. -det skulle kunna vara lek,
    demokratifostran-

  142. -skapande och undervisning.

  143. Och nu får vi lägga till ordet
    undervisning, som inte fanns med här.

  144. Där pratade jag om verksamheten.

  145. Jag diskuterade inte verbet
    eller personalens arbete.

  146. Och undervisning... Om man räknar upp
    fem eller tio komponenter-

  147. -så kan undervisning finnas med
    i alla de övriga komponenterna.

  148. Men inte nödvändigtvis.

  149. Lek förekommer utan undervisning-

  150. -men undervisning får gärna ske
    under lekfulla former.

  151. Varför pratar vi
    så mycket om Skollagen?

  152. 2010 års skollag,
    som började gälla 2011-

  153. -gällde även förskolan, och det blev
    ett nytt sätt att tänka för oss.

  154. Det hände ganska mycket. En del saker
    skedde utifrån diskussioner-

  155. -och andra saker
    skedde utan egentliga diskussioner.

  156. Man diskuterade om det var bra att
    undervisning skulle gälla förskolan.

  157. Man kan säga att det finns ett mot-
    stånd mot undervisning i förskolan.

  158. Jag ska dra vad det beror på.

  159. Varför tycker så många att begreppet
    undervisning inte passar i förskolan?

  160. Kan vi välja bort begreppet? Nej.

  161. Det står att det ska bedrivas
    undervisning i förskolan.

  162. Undervisning,
    i den breda formen av begreppet-

  163. -är "sådana målstyrda processer
    som under ledning av förskollärare"-

  164. -"syftar till utveckling och lärande
    genom inhämtande och utvecklande"-

  165. -"av kunskaper och värden."

  166. Man hade inte diskussionen innan
    vad undervisning betyder i förskolan.

  167. Om man lyfter in det i Skollagen.
    Vad är det som är undervisning?

  168. Jag ska återkomma till
    vem som får bedriva undervisningen.

  169. Det regleras ju av Skollagen.
    Tittar vi lite bakåt i tiden-

  170. -så kan vi se att undervisning
    har funnits i förskolan tidigare.

  171. I förskolans tidiga historia - det är
    svårt att prata om begynnelsen-

  172. -för vi har ju två olika traditioner.
    Vi hade "kindergarten"-

  173. -som vände sig till
    lite mer väletablerade familjer.

  174. Det var en avgiftsbelagd verksamhet
    med utbildade barnträdgårdlärarinnor.

  175. Där stod det att barnträdgård-
    lärarinnorna undervisade barnen.

  176. Så det fanns med i början. Den andra
    omsorgsformen, barnkrubborna-

  177. -var mer en omsorgsform för barn med
    föräldrar som var tvungna att jobba.

  178. De växte sen ihop
    till det som blev dagens förskola.

  179. Men det hände nånting
    på 60- och 70-talet-

  180. -när man började prata om att
    förskolan fick en egen identitet-

  181. -skild från skolan, och då tog man
    spjärn mot undervisningsbegreppet.

  182. Man sa att man inte jobbade
    med kunskapsförmedling i förskolan.

  183. Man jobbade med lärande
    på andra sätt.

  184. Man tog avstånd
    från det traditionella skolarbetet-

  185. -och skolans arbete beskrevs som
    undervisning. Det bör man tänka på-

  186. -när man ska förstå hur begreppet
    landar i förskolorna i dag.

  187. Uppfattningen på 60- och 70-talet
    var att skolan inte genomsyrades-

  188. -elevers motivation
    och det individuella hos eleverna.

  189. Många inom förskolan valde
    att prata om fantasins betydelse.

  190. Hur viktigt det var att väcka lusten
    för att lära, lusten för livet.

  191. Utan att använda undervisning. Och
    man skulle inte ha prestationskrav.

  192. Barnstugeutredningen, en av de
    största utredningarna nånsin-

  193. -som betytt otroligt mycket för för-
    skolans utveckling, tillsattes 1968.

  194. Där skrev man
    att det inte var tal om undervisning-

  195. -även om det senare nyanserades lite.

  196. Så motståndet som finns
    hos vissa inom förskolan-

  197. -har en historisk tradition,
    och vi måste förstå det utifrån det.

  198. Jobbade verkligen skolan med
    kunskapsförmedling på det sättet?

  199. Eller så har vi ett motstånd
    mot ett uppfattat arbetssätt-

  200. -som vi vill ta spjärn emot.

  201. Leken fick också en större betydelse-

  202. -och den kopplades
    till barns lärande och utveckling.

  203. Leken skulle vara fri-

  204. -så den fria lekens betydelse
    blev central.

  205. Det här kopplades till de
    psykodynamiska teoribildningarna-

  206. -som pratar om att barn har varit
    med om saker som de behöver bearbeta-

  207. -och leken är en möjlighet för barnen
    att bearbeta sina erfarenheter.

  208. Det som kallas för ångest,
    eller nån obalans eller ojämvikt.

  209. De vuxna skulle inte störa leken,
    utan leken var barnens friutrymme.

  210. Det hände nånting när det började
    bli fult att styra aktiviteter-

  211. -och det späddes på
    i Reggio Emilia-inspirationen-

  212. -med inspiration
    från staden Reggio Emilia.

  213. Bland annat har en dikt citerats
    mycket, som ni säkert känner till.

  214. Den skrevs av Loris Malaguzzi,
    som levde fram till 1994.

  215. "Ett barn föds med hundra språk"-

  216. -"men berövas 99."
    Det här känner ni säkert till.

  217. Vi tar det igen. "Ett barn föds
    med hundra språk, men berövas 99."

  218. "Skolan och kulturen
    skiljer huvudet från kroppen."

  219. "De tvingar en att tänka utan kropp
    och handla utan huvud.

  220. "Leken och arbetet,
    verkligheten och fantasin"-

  221. -"vetenskapen och fantasteriet."

  222. "Det inre och det yttre
    görs till varandras motsatser."

  223. Det är rätt intressant. Det bygger
    på en idé om det kompetenta barnet.

  224. Nu kommer det lite andra influenser.

  225. De vuxna skulle inte
    ha tydliga mål för verksamheten.

  226. Barnen skulle vara med och konstruera
    kunskapen. Jag återkommer till det.

  227. Undervisningen landar lite olika
    i olika forskningsinriktningar.

  228. Det blev så att
    undervisning kopplades till det här-

  229. -att skolan skiljer
    huvudet från kroppen.

  230. Och att barn föds
    med en hundraspråkighet.

  231. Genom att sätta upp mål
    krymper barnens möjligheter-

  232. -och undervisning kopplades
    till den här förbestämda vägen-

  233. -som gjorde det svårare för barnen
    att utveckla fantasi och kreativitet.

  234. Innan Ingrid fortsätter ska jag bara
    säga nåt kort om en komplicerad sak-

  235. -som bidragit till vårt ämnesval-

  236. -nämligen frågan vem som får bedriva
    undervisning i förskolan.

  237. Skollagen skrevs för skolans verk-
    samhet, och sen lyftes förskolan in-

  238. -och det står i Skollagen
    andra kapitel, paragraf tretton:

  239. "Endast den som har legitimation
    som lärare eller förskollärare"-

  240. -"och är behörig för viss under-
    visning får bedriva undervisningen."

  241. Vad betyder nu detta?

  242. Förskolan är ju en speciell form-

  243. -så man lade till en paragraf,
    och i paragraf fjorton står det:

  244. "Utöver lärare eller förskollärare
    som avses i 13 §"-

  245. -"får det i undervisningen
    i fritidshemmet och förskolan"-

  246. -"finnas annan personal med
    sådan utbildning eller erfarenhet"-

  247. -"att elevernas eller barnens
    utveckling och lärande främjas."

  248. Vad är då skillnaden mellan
    att få bedriva undervisningen-

  249. -och att få finnas i undervisningen?
    Jag ska visa två förskolor-

  250. -som har tolkat det på olika sätt,
    och det påverkar hur man benämner-

  251. -förskollärares
    och barnskötares arbete.

  252. Bland "annan personal" finns barn-
    skötare, bild- och musikpedagoger-

  253. -och personer
    med annat modersmål än svenska.

  254. Vi gör flera inflygningar här, och vi
    ska knyta ihop mycket om en stund.

  255. Det kommer vi att klara av.
    Men innan vi går in och pratar om...

  256. Vad händer med
    undervisningsbegreppet-

  257. -i relation
    till de här förutsättningarna?

  258. Det som fick Christian och mig att
    samarbeta kring det här innehållet-

  259. -var en rapport från Skolinspektionen
    som landade 2016.

  260. "Förskolans pedagogiska uppdrag."

  261. "Om undervisning, lärande
    och förskollärarens ansvar."

  262. Man blir lite oroad
    när man läser sammanfattningen.

  263. "Sammanfattningsvis visar resultaten
    att det finns en otydlighet i"-

  264. -"hur såväl undervisning
    i förskolan bedrivs som hur"-

  265. -"förskollärares ansvar för undervis-
    ning ska tolkas och konkretiseras."

  266. Jag gick in och läste i den där
    hur de hade gjort.

  267. Har de tagit
    nåt skolbegrepp på undervisning-

  268. -och så har vi inte undervisat
    på rätt sätt? Nej.

  269. Skolinspektionen undersökning,
    där de är ute i ett antal förskolor-

  270. -och dels deltar i verksamheten
    och dels möter personal-

  271. -både förskollärare och övrig perso-
    nal, i diskussion och intervjuer-

  272. -ger dem ett underlag
    som är utformat-

  273. -utifrån läroplanen och skollagen.

  274. Det var den första kollen,
    och där höll de måttet.

  275. Men vad låg bakom sammanfattningen?

  276. Det står: "Arbetet sker inte alltid
    på ett medvetet sätt"-

  277. -"genom målstyrda processer,
    det vill säga undervisning."

  278. Så här kommer ordet. "Undervisning"
    är tillskrivet oss genom Skollagen-

  279. -och när man granskar
    kvaliteten på vårt arbete-

  280. -så ser man inte ett medvetet arbete
    med målstyrda processer.

  281. Det vill säga det som var
    definitionen på undervisning.

  282. Men sen tog de upp
    att det finns en otydlighet-

  283. -bland såväl arbetslag som förskole-
    chefer i vad undervisning innebär-

  284. -och
    hur den ska bedrivas i förskolan.

  285. Så här kommer otydligheten
    på alla nivåer, verkar det som.

  286. Du pratar om att man tar emot
    begreppet undervisning på olika sätt.

  287. "Jag vill inte undervisa."
    Jag brukar utmana de som säger så-

  288. -och säga: "Vad använder du för verb?
    Vad är ditt yrke?"

  289. "Du arbetar i förskolan.
    Vad är nästa steg?"

  290. "Driver du målstyrda processer?"

  291. "Leker? Passar barn?"
    Vilket ord vill man använda-

  292. -om man ogillar ordet undervisning?

  293. Där får man bra synonymer
    till undervisning.

  294. Undervisning är inget man gör,
    men man är otydlig med vad man gör.

  295. Och sen var det en sak som verkligen
    triggade igång mitt intresse.

  296. Det står att förskolechefer,
    förskollärare och arbetslaget-

  297. -ser undervisning och lärande
    som liktydiga begrepp.

  298. Förskollärare ser sig inte
    som undervisande lärare.

  299. Vad betyder det om undervisning
    och lärande arbetar som synonymer?

  300. Lärande är ju en process. Okej,
    vuxna är också lärande personer-

  301. -men utbildningen i förskolan-

  302. -syftar ju till
    lärande och utveckling.

  303. Undervisning är det som igångsätts
    för att åstadkomma den processen.

  304. Det ena är en process som är...

  305. Den är inte bara resultatinriktad,
    men den är riktad mot nånting-

  306. -och det andra görs för att få igång
    och stärka den processen.

  307. Ser man inte den skillnaden
    är det svårt att vara tydlig.

  308. Så kanske bara diskussioner om
    vad lärande och utveckling betyder.

  309. Vad betyder lek, omsorg och skapande?
    Det kan hjälpa oss-

  310. -när vi ska förklara hur vi under-
    visar för att stödja de processerna.

  311. Det var en spännande kritik.

  312. Jag vet inte hur snabbt
    vi började diskutera det här.

  313. Och resultatet är det här.

  314. "Barnen i förskolorna
    riskerar därför"-

  315. -"att gå miste om en rad tillfällen"-

  316. -"då de genom undervisning
    kan få möjlighet att utvecklas"-

  317. -"och lära optimalt i riktning mot de
    mål som förskolan ska sträva efter."

  318. Den här meningen
    är väldigt komprimerad-

  319. -och använder alla de här begreppen.
    Ordet utbildning finns inte med-

  320. -men det är strävansmål och
    "utvecklas och lära optimalt".

  321. En syn på kvalitet och resultat-

  322. -som kommer in
    lite grand från vänster.

  323. Så den här synen att om man inte
    på ett medvetet sätt-

  324. -arbetar genom målstyrda processer-

  325. -så riskerar barnen
    att missa nånting.

  326. Så Skolinspektionen
    gör en stark koppling-

  327. -mellan undervisning och lärande.

  328. Frågan är om den är så kausal
    som det står här.

  329. Ytterligare saker...

  330. Det som de sammanfattade
    och det som skulle behöva ske-

  331. -mot bakgrund av den här granskningen
    är att man måste få fram-

  332. -en tydlighet i de här begreppen.
    Vad är undervisning i förskolan-

  333. -och hur ska undervisningen bedrivas?

  334. Man pratar om att Skollagen
    och läroplanen står för ensamma.

  335. De här begreppen är inte förklarade.
    Av naturliga skäl inte i Skollagen-

  336. -men inte heller
    tillräckligt utvecklade i läroplanen.

  337. Så det saknas stöd och vägledning
    i hur undervisning-

  338. -ska tolkas och konkretiseras
    i förskolan.

  339. Man måste också klargöra vad som
    menas med formuleringen vi hörde-

  340. -om att endast förskollärare
    får bedriva undervisning.

  341. Men annan personal med utbildning för
    arbetet får delta i undervisningen.

  342. Här blev det intressant, för här
    kände jag som forskare att här...

  343. Om inte vi forskare
    kan svara på det här-

  344. -vad får vi för stöd och vägledning
    från Skolverket och Skolinspektionen?

  345. Här behövs ett gediget samarbete,
    och vi började-

  346. -rikta oss ut i världen och Sverige
    för att försöka komma lite längre.

  347. Bland annat ville vi hålla en
    föreläsning här om var vi står nu.

  348. Vi landar hela tiden i att vi
    behöver definiera undervisning-

  349. -och göra det
    till ett förskolebegrepp-

  350. -som är skilt
    från skolans undervisningsbegrepp-

  351. -då skolan har ett annat uppdrag.

  352. Vi har inte uppdraget att barnen
    ska nå specifika kunskapskrav-

  353. -utan vi har mål att sträva mot,
    och det blir nåt annat då.

  354. Utmaningen att få ihop den här idén
    är att vi har lite olika traditioner-

  355. -så undervisningsbegreppet landar
    olika i olika förskoletraditioner.

  356. Jag har gjort det
    lite vanskligt för mig-

  357. -och ställt upp
    två inriktningar mot varandra.

  358. Det är ju aldrig så klara upp-
    delningar som i teoretiska modeller.

  359. Det förstår ni säkert.

  360. Men det finns en övergripande...
    Nästan som en dragkamp.

  361. Olika inriktningar för vad man ser
    som specifikt för förskolans uppdrag.

  362. Vad är det som är kärnan i varför man
    jobbar med utveckling och lärande?

  363. Det har varit lite olika positioner.

  364. Det vanskliga är att jag jämför både
    filosofier, teorier och arbetssätt-

  365. -men jag ska försöka måla upp en bild
    av var förskoleforskningen finns-

  366. -och på vilket sätt olika förskolor
    kopplar upp sig mot olika teorier-

  367. -om vad förskolans roll är.
    Innan jag går in på inriktningarna-

  368. -så vill jag bara säga att vi också
    måste tänka på förskolans rötter-

  369. -som kommer från Fröbel-traditionen.
    Friedrich Fröbel, förskolans fader-

  370. -införde det ämnesövergripande
    arbetet med lärande och utveckling.

  371. Därifrån kommer det tematiska
    arbetssättet, utan specifika ämnen.

  372. Vi jobbar ämnesövergripande med teman
    - det utvecklades till projektarbete.

  373. Sång, musik och rörelse,
    tillsammans med lek och omsorg-

  374. -har setts som integrerade delar som
    tillsammans med de här lekgåvorna-

  375. -skulle främja lärandet. Det skulle
    främja barnets lust till lärande.

  376. Man pratar om barnet som en planta
    som behövde få växa i sin egen takt.

  377. Maria Montessori benämns ibland
    som förskolans moder.

  378. Det har vi också inspirerats av, och
    där ligger fokus mer på ett arbete-

  379. -som ligger närmare undervisnings-
    begreppet. Man hade material-

  380. -som var riktade
    mot ett specifikt lärande.

  381. Man hade en idé om vilka kvaliteter
    som ska utvecklas med materialet.

  382. Så förskolans historia har rötter-

  383. -både i att utveckla fördefinierade
    färdigheter och kunskaper-

  384. -och att ha förmågan
    att lära sig att lära i fokus.

  385. De olika positionerna har lite olika
    tolkningar av hur vi ser på kunskap.

  386. För att prata i forskningstermer...

  387. Är kunskap
    nånting som förändras över tid-

  388. -eller är det begreppsberoende?
    Förstår ni vad jag menar då?

  389. Att vi har kunskap beroende på vilka
    begrepp vi använder, och begreppen-

  390. -producerar kunskap
    på olika sätt i olika tider.

  391. Eller finns det kunskap
    som svarar mot egenskaper-

  392. -oberoende av uppfattningar
    och föreställningar?

  393. Eller är kunskap diskursivt
    konstruerad i sin egen kontext?

  394. Det var många ord. Är kunskapen
    bara giltig i det här sammanhanget-

  395. -som den uppstår i?
    Eller finns kunskapen utanför?

  396. Det har betydelse för hur ser på sig
    själv som vuxen. Vad är min uppgift?

  397. Ska jag berätta nånting
    som det redan finns kunskap om-

  398. -eller konstruerar vi
    kunskapen tillsammans?

  399. Där kan man säg att man har dragit
    åt olika håll inom forskningen-

  400. -inom olika forskningsgrupper
    och olika böcker genom åren.

  401. Man har haft lite olika teoretiska
    kopplingar. Jag lade upp två böcker-

  402. -som många av er säkert har läst.

  403. Den här uppdelningen gillas inte av
    alla. Vi får mer och mer influenser.

  404. Längst ned
    står det "neuroplastisk forskning"-

  405. -som utmanar de här två ingångarna,
    och trycker ihop dem-

  406. -så att det bildas en enda
    förståelse, med olika delar.

  407. Vi är på väg ditåt. Men det här
    finns kvar i förståelser i förskolan.

  408. Vi har den postmoderna inriktningen.
    Det finns flera undernamn.

  409. Socialkonstruktionism,
    konstruktionism, posthumanistism.

  410. Det var många krångliga ord på en
    gång. Varför göra det enkelt för sig?

  411. Här diskuterar man i relation till-

  412. -om det finns ett hur,
    vad och varför i undervisningen.

  413. Eller är idén om att jag vet vad vi
    jobbar med, hur man gör och varför-

  414. -nåt som riskerar att störa
    utvecklingspotentialen hos barnet-

  415. -eller kanske det
    som redan finns i barnet?

  416. Den här inriktningen har tagit
    spjärn emot att kunskap är nånting-

  417. -som konstrueras i stunden. Barn och
    vuxna konstruerar den tillsammans.

  418. Det får konsekvenser för hur man
    ser på sig själv som förskollärare-

  419. -i relation till undervisnings-
    begreppet. vad blir min uppgift?

  420. Vilken position tar jag?
    Medan den andra inriktningen...

  421. Jag har kopplat den där boken,
    "Från kvalitet till meningsskapande"-

  422. -som bland andra Gunilla Dahlberg
    och Peter Moss har skrivit.

  423. De utmanar kunskapsbegreppet
    och en traditionell förståelse-

  424. -av lärarens roll. Vi måste prata
    om meningsskapande i förskolan-

  425. -och det får vi i ett lyssnande.

  426. Den här boken har sina rötter
    i Reggio Emilia-traditionen-

  427. -med ett lyssnande pedagogiskt
    arbetssätt. Det här tänkandet-

  428. -att jag som vuxen redan vet nånting
    som tar man starkt avstånd ifrån.

  429. Det blir den vuxnes roll att lyssna
    in vad barnen har för erfarenheter-

  430. -hitta deras nyfikenhet och försöka
    spinna vidare på den nyfikenheten.

  431. Med undervisningsbegreppet
    så blir ju den undervisande läraren-

  432. -kanske inte passiv, men en
    som går tillsammans med barnen.

  433. Inte före barnen.

  434. Det har fått konsekvenser
    för hur man ser på läroplanen.

  435. Man pratar inte om mål. Och så
    det här med hundraspråkigheten.

  436. Om jag har ett mål med vad barnen
    ska utveckla för kunskap-

  437. -så finns det även en föreställning
    om hur lärandet kommer att gå till.

  438. Då kommer man även
    att styra barnet i den riktningen-

  439. -och då dämpas alla andra möjliga
    sätt att utvecklas och lära sig.

  440. Så där finns ett inbyggt motstånd
    mot att använda begrepp som mål-

  441. -undervisning och kvalitet.
    Den andra inriktningen...

  442. En av böckerna som introducerade det
    utvecklingspedagogiska arbetssättet-

  443. -skrevs bland annat av
    Ingrid Pramling Samuelsson-

  444. -professor vid Göteborg universitet.
    Gunilla är här i Stockholm.

  445. De två har gjort enormt mycket för
    förskolans utveckling och status.

  446. Där pratar man mer
    om lärandets objekt.

  447. Det är inte samma sak
    som vad barnen ska lära sig.

  448. Vad är objektet för lärandet? Vad ska
    vi rikta barnens uppmärksamhet mot?

  449. Då behöver de vuxna har kunskaper
    om vad barnen behöver lära sig.

  450. Det finns till och med en kritik
    mot det lyssnande arbetssättet.

  451. Om vi bara lyssnar på barns erfaren-
    heter så utgår vi bara från dessa.

  452. Men barn måste även få nya
    erfarenheter och lära sig nya saker.

  453. Det är den vuxnas roll att ordna
    miljöer, sammanhang och aktiviteter-

  454. -som utmanar barnen
    att få nya erfarenheter-

  455. -och då kan man se saker på ett mer
    variationsrikt sätt - man lär sig.

  456. Där är man mer öppen
    för att ha en idé om...

  457. Inte vad barnen ska lära sig,
    men vad det är för kunskaper-

  458. -som vi behöver utveckla. Och där
    landar undervisning lite mjukare-

  459. -för det är den vuxna som har kunskap
    om vad barn behöver utveckla.

  460. Och då har vi ett antal ord
    som blir intressanta i sammanhanget.

  461. Reggio Emilia-inspirationen...

  462. Det här postmoderna tänket
    och pedagogisk dokumentation-

  463. -är utvecklat inom ett postmodernt
    perspektiv. Jag går inte in på det-

  464. -för pedagogisk dokumentation
    är krångligt.

  465. Det finns en filosofisk inriktning
    som utgår från posthumanismen-

  466. -medan andra utgår
    från ett postmodernt tänkande.

  467. Det finns kopplingar till Reggio
    Emilia, och många förskollärare-

  468. -använder det som ett uttryck för att
    dokumentera pedagogiska processer.

  469. Men det handlar på nåt sätt
    om att följa processer-

  470. -där jag som vuxen förskollärare
    dokumenterar görandet-

  471. -och görandet sen lyfts fram-

  472. -och man utmanar barnen
    utifrån deras nyfikenhet.

  473. Det har uppfattats som lite flummigt.
    Den vuxna måste då ha en idé om-

  474. -vilka kunskaper som behöver
    utvecklas i relation till läroplanen.

  475. Vi kan inte koppla på det i efter-
    hand. "När vi jobbar med det här"-

  476. -"så kan vi se det här lärandet
    i läroplanen."

  477. Det blir efterkonstruktioner.
    Man måste i förväg ha en idé om-

  478. -vilka delar man behöver utveckla.

  479. Ecers känner ni kanske till - Early
    Childhood Environmental Rating Scale-

  480. -som är till för att mäta kvaliteten
    i förskolan. Det landar också olika-

  481. -om man tänker att den vuxna är den
    som har en idé, en plan och ett mål-

  482. -för vad vi ska jobba mot,
    eller om vi tänker oss att målet-

  483. -är att vidga
    barnens förståelse och nyfikenhet-

  484. -utifrån att vi... Inte utmanar dem
    i relation till kunskapsmål-

  485. -men i relation till att få
    en nyfikenhet till lärandet.

  486. Det finns otroligt mycket
    att säga om det här-

  487. -men det här börjar mer och mer
    hitta varandra genom olika projekt-

  488. -och man börjar se att man
    måste jobba mot målområden-

  489. -och ha en nyfikenhet och
    ett intresse för vad barnen visar.

  490. Så jag tror att perspektiven
    närmar sig. Men ute på förskolor...

  491. Jag har två exempel. I uppdateringen
    av min bok "Hallå, hur gör man?"-

  492. -så följde jag två förskolors jobb
    med ett systematiskt kvalitetsarbete-

  493. -i relation till undervisnings
    begreppet. Då är den ena förskolan-

  494. -lite närmare ett postmodernt tänk-
    ande, med pedagogisk dokumentation.

  495. Den andra förskolan är närmare
    det utvecklingspedagogiska tänkandet-

  496. -med att ha målområden
    för lärandets objekt.

  497. Den förskola som ligger närmare
    det första perspektivet-

  498. -definierar undervisning
    som medvetna handlingar från läraren.

  499. Där ser man kunskap som nånting
    som konstrueras tillsammans.

  500. De var tydliga med att prata om det
    kompetenta barnet. Det har ni hört.

  501. Jag hoppar tillbaka en bild.
    Det är lärandet som rhizom-

  502. -det här rotsystemet som finns i
    svamparna. Vi kan inte reda ut det-

  503. -och det sker hela tiden,
    på ett nästan kaosartat sätt.

  504. Barnet har kompetens
    att lära sig där.

  505. När de pratar om det kompetenta
    barnet så säger de väldigt tydligt-

  506. -att de inte ska förmedla redan
    befintlig kunskap till barnen.

  507. Det får ju betydelse för om man
    ser sig som undervisande lärare.

  508. Om man ser att kunskap
    konstrueras tillsammans-

  509. -så gör vi ju kunskapen i en
    nyfikenhet och i ett utforskande.

  510. Det gör att samtliga
    som jobbar på förskolan-

  511. -kan ha ett undervisande för-
    hållningssätt. Det får konsekvenser-

  512. -för hur man ser på barnskötare
    och förskollärare. Man skiljer inte-

  513. -mellan vem som gör vad här, men
    det gör man på den andra förskolan.

  514. Där skiljer man på begreppen under-
    visning och utbildning i Skollagen.

  515. Man skiljer på vem som får bedriva
    och vem som får vara delaktig-

  516. -i undervisningen.
    Tolkningen man gör är att...

  517. De benämner det inte som undervisning
    om det inte är en förskollärare-

  518. -som utför
    den pedagogiska aktiviteten.

  519. De är tydliga med att alla som jobbar
    på förskolan är otroligt viktiga-

  520. -för verksamheten, eller om vi
    ska kalla det för utbildningen.

  521. Men de pedagogiska momenten som
    syftar till utveckling och lärande-

  522. -som övriga utför,
    benämns som utbi...

  523. Säger jag rätt nu? Utbildning.

  524. Så om en barnskötare håller
    en samling där målet är lärande-

  525. -så är det utbildning. Görs det av en
    förskollärare är det undervisning.

  526. Så särar de på begreppen.

  527. De menar att vi ska tolka Skollagen
    så. Jag vet inte vad som är rätt-

  528. -men det är den här typen
    av uttolkningar man möter.

  529. Det får konsekvenser
    för förskollärarna-

  530. -för de här olika tolkningarna-

  531. -leder till olika ansvarsfördelningar
    inom förskolan.

  532. På förskolan där man skiljer
    på utbildning och undervisning-

  533. -så öppnar och stänger barnskötarna,
    och förskollärarna är där den tiden-

  534. -då undervisning bedrivs. På andra
    förskolor görs inte samma skillnad.

  535. Det påverkar hur man delar på
    kompetensutvecklingstider, o.s.v.

  536. Det har varit spännande
    att följa dessa förskolor-

  537. -för båda har verkligen
    tänkt igenom de här begreppen.

  538. Så kritiken från Skolinspektionen
    skulle nog inte landat på det sättet-

  539. -om de hade besökt dessa förskolor.

  540. Men jag är inte säker på att det
    skiljer så mycket i själva görandet.

  541. Det kanske skulle se ganska lika ut-

  542. -men det är intressant
    hur man tolkar begreppen.

  543. Kritiken som Skolinspektionen hade-

  544. -var ju att förskolechefens
    ansvar och ledarskap är otydligt.

  545. Men om förskolan har en förskolechef
    som aktivt driver de här frågorna-

  546. -så har man tänkt igenom det här,
    och skulle nog slippa den kritiken.

  547. -Tar du vid, Ingrid?
    -Absolut.

  548. Jag ska börja med att...
    Du dricker ingenting.

  549. Jag ska hälla upp lite.

  550. Som ni märker så har vi valt
    att lyfta beskrivningar-

  551. -frågeställningar och olika pers-
    pektiv. Vi svarar inte på frågorna.

  552. Det är en process
    som pågår för närvarande.

  553. Har vi kommit till min bild?
    Där, ja.

  554. Ja, om man ska fundera
    över det här görandet...

  555. Vad gör man när man arbetar i
    förskolan? Och hur kommer man åt-

  556. -innehåll som kan duga som definition
    på undervisning i förskolan?

  557. Vi provar just nu begreppet
    "samaktiverade handlingar".

  558. Det är kanske en kombination av det
    jag började läsa upp från Skollagen.

  559. När man talar om
    lärares medvetna handlingar-

  560. -men också om utveckling och lärande
    och barnets process.

  561. Så en samaktiverad handling
    skulle kunna vara-

  562. -en komponent
    i undervisningsbegreppet.

  563. Den är förkroppsligad. Det är inte
    bara huvudet eller kroppen.

  564. Den här skillnaden har vi inte
    uppfattat som relevant för förskolan.

  565. Samaktiverade, förkroppsligade hand-
    lingar är beroende av varje individs-

  566. -tänkande och känslor,
    och inom ramen för sammanhanget.

  567. Kulturellt,
    socialt och materiellt sammanhang.

  568. En samaktiverad handling
    kan sålunda aktiveras-

  569. -även av hur man sätter i ordning...
    Vad heter det?

  570. Hur man möblerar, inreder och laddar
    rummet, bordet eller utemiljön.

  571. Det kan också göra en samaktiverad
    handling, med detta synsätt.

  572. Men även om man går till moderna
    utvecklingspsykologiska teorier-

  573. -så är det flera av dem
    som används i förskolan-

  574. -som pratar om ömsesidigheten -
    ett aktivt barn och en aktiv vuxen-

  575. -och det finns
    en ömsesidighet och ett samspel.

  576. Det är väldigt få förnimmelser
    eller upplevelser-

  577. -som är isolerade eller individuella.

  578. Man pratar om processen mellan
    vuxen och barn eller mellan barn.

  579. Och sen kan man... Det du hade inom
    parantes, med neuroplastiskt...

  580. Man forskar allt mer om
    de biologiska processerna i kroppen-

  581. -och hur de skulle kunna medverka
    i den här samaktiverade processen.

  582. Samaktiverade handlingar är ett beg-
    repp vi försöker utveckla teoretiskt.

  583. Vi pratar
    om olika komponenter i utbildningen-

  584. -och omsorg är ett begrepp som...

  585. Vi säger "nu när läroplanen ska
    revideras", men det vet ni kanske.

  586. I april kom ett uppdrag
    till Skolverket-

  587. -att revidera läroplanen,
    och en av sakerna som man sa...

  588. Förutom utveckling och lärande som
    begrepp ska även begreppen omsorg-

  589. -och undervisning
    utredas och utvecklas.

  590. Omsorg
    är en väldigt central komponent-

  591. -i förskolans utbildningsuppdrag.

  592. Om vi på nåt sätt
    med ett begrepp ska säga-

  593. -vad som kan skilja förskola
    från gymnasieskola-

  594. -så är det med begreppet omsorg.

  595. Det karaktäriserar det som måste
    genomsyra förskolans verksamhet-

  596. -på grund av åldern på barnen vi har.

  597. De behöver helt enkelt stöd.

  598. Undervisning, stöd, arbete.
    Förskolebarn behöver stöd-

  599. -i sin utveckling och i sitt lärande,
    av omsorgskaraktär.

  600. De behöver lära sig att bli en
    människa, som jag har skrivit om.

  601. Hur mycket aktörskap och engagemang
    man än skriver in i barn-

  602. -så är de ju inte självgående
    redan från ettårsåldern-

  603. -och en av komponenterna som styr
    är omsorg.

  604. Vi pratar om omsorgsfullhet.

  605. Skulle man kunna säga att vi
    ska ha omsorgsfull undervisning?

  606. För att visa att undervisning inte
    är en sak, och omsorg en annan.

  607. Utan vi pratar om omsorgsfullhet.

  608. Omsorg kan vara
    en del av allt som sker i förskolan.

  609. Oavsett om det handlar om
    att man ger respons på fysiska-

  610. -sociala eller emotionella behov.

  611. Omsorg är relaterat
    till både utveckling och lärande.

  612. Så vi funderar
    på "omsorgsfull undervisning".

  613. Vad skulle det betyda,
    i stället för att bara säga "omsorg"-

  614. -eller bara säga "undervisning"?

  615. Den här diskussionen kan vi också
    plocka in i ett sammanhang-

  616. -som nog alla varit inblandade i. Det
    har blivit mer kunskapsorienterat.

  617. Det är lärandet
    som är viktigt i förskolan.

  618. Det finns en diskussion.
    Sen förskolan kom i Skollagen-

  619. -och blev en skolform, så finns det
    mer av kunskapsorientering-

  620. -och att denna orientering
    mot kunskap, vad det nu är-

  621. -om vi relaterar till Christians
    genomgång om hur man ser på kunskap-

  622. -så sker den processen
    på bekostnad av nånting annat.

  623. På bekostnad av en social
    orientering, som Aspelin säger.

  624. Ibland kallas det för skolifiering,
    ibland för...

  625. När revideringen 2010 kom-

  626. -så pratade man om att förskolans
    pedagogiska roll ska stärkas-

  627. -men i första hand på områden
    som associerade mot det kognitiva.

  628. Tappar vi nåt av omsorgen?

  629. Det är det som behöver diskuteras.

  630. Ett annat sånt begrepp är lek.

  631. Jag vill påstå
    att leken är grunden i förskolan.

  632. Barn leker, om vi inte stoppar dem.
    Det är jag helt övertygad om.

  633. Det är ju väldigt många anledningar-

  634. -som inte riktigt ryms här,
    varför lek är...

  635. Dagens nyheter har precis,
    som en liten pendang till oss-

  636. -har en artikelserie om lek just nu-

  637. -och i dag handlade det mycket om
    lek i förskolan. Det var spännande.

  638. Leken skapar förutsättningar för sånt
    som vi också vill ha i förskolan.

  639. Fantasi, nyfikenhet, kreativitet.

  640. Glädjefulla, lustfyllda upplevelser.

  641. Och de här känslorna
    av spänning och gemensam glädje-

  642. -bidrar till unika processer,
    unika möjligheter-

  643. -eller samaktiverade handlingar,
    samaktiverade processer.

  644. Leken skiljer inte
    på huvud och kropp-

  645. -utan den integrerar
    tanke, handling och känsla.

  646. Kroppen är med, och tanken,
    handlingen och känslan är med.

  647. Om man ska motivera den så kan man
    säga att leken ger föruts...

  648. Om man ska motivera
    lekens position i utbildning.

  649. Att den är grunden för barn är en
    sak, men en position i utbildning-

  650. -skulle kunna vara att den ger
    förutsättningarna för att utveckla-

  651. -barnens socioemotionella förmågor,
    deras konstnärlighet-

  652. -deras reflektions-
    och tankeförmågor, deras humor.

  653. Och i leken erfars känslor.

  654. Upphetsning,
    engagemang, kanske rädsla.

  655. Lust, kompetens.

  656. Lugn, avkoppling och återhämtning.

  657. Och alla de processerna
    ingår ju nånstans i utbildning.

  658. Det här pågår
    inom lekens ram och inom förskolan.

  659. Det måste rymmas inom
    ett brett begrepp av utbildning.

  660. Men var står leken i dag?

  661. Ja, på engelska så är det
    en hel, stor forskningstradition-

  662. -som pratar om
    "learning through play".

  663. Där "learning" inte finns utan lek.

  664. Och... Jag vet inte om "learning
    through play" är det vanligaste-

  665. -utan om vi pratar
    om lekens betydelse-

  666. -så kommer man ganska snabbt in på
    begreppet "den fria leken" i Sverige.

  667. Och det har ju en särställning,
    både bland förskolepedagoger-

  668. -och bland förskoleforskare.

  669. Men även här kan man se-

  670. -att den fria leken diskuteras
    som om den är satt på undantag.

  671. Det är det
    som DN-artikeln i dag diskuterar.

  672. Att man i stället lyfter fram
    att man måste ha medvetna processer.

  673. Förskolans undervisning
    ska riktas mot strävansmål-

  674. -och strävansmålen är tydliga vad
    gäller litteracitet och numeracitet-

  675. -eller teknik eller nånting annat.

  676. De är inte lika tydliga på lek,
    skapande, fantasi och konstruktion.

  677. Riskerar förskolans särart,
    som jag definierar lite grand-

  678. -som att grunden ligger i en lek,
    riskerar den att slukas upp-

  679. -i en skollag
    och en utbildningsdiskussion-

  680. -som mycket förs
    med begrepp ur skolans tradition?

  681. Undervisar den lekande pedagogen?

  682. När ni leker med barnen,
    undervisar ni då?

  683. Det är där nånstans vi är inne
    i kärnfrågan på vad som diskuteras-

  684. -bland forskare, förskolepedagoger,
    myndigheter och policypersoner.

  685. Och det finns en växande tendens
    till att utrymmet för lek minskar.

  686. Att man tidsmässigt
    skiljer på lek och lärande.

  687. "Nu pågår viktiga saker,
    som syftar till lärande."

  688. "Sen kan ni få leka fritt."

  689. Jag sa att vi inte har schema i för-
    skolan. Har ni schema i er förskola?

  690. Har ni börjat schemalägga lektioner
    som är viktigare än leken?

  691. Ja, kanske. Kanske man kan säga-

  692. -att en samling
    skulle kunna heta lektion.

  693. Det beror på vilken pedagogik
    man använder-

  694. -och i vilken barngrupp
    man befinner sig.

  695. Undervisningen... Där har vi
    definitionen igen, inom parantes.

  696. Undervisning är "medvetna processer"-

  697. -"som syftar till utveckling
    och lärande genom inhämtande"-

  698. -"och utvecklande
    av kunskaper och värden."

  699. Ja, när man leker med barnen,
    kan det vara en medveten process-

  700. -som syftar
    till utveckling och lärande?

  701. Absolut, det kan det vara.

  702. Man kan organisera lek
    så att det är medvetna processer.

  703. Så där har jag inga problem
    med definitionen. Men all lek, då?

  704. Jag hänvisar till en engelsk
    forskare, Elizabeth Wood-

  705. -som har skrivit en artikel som
    diskuterar tre olika synsätt på lek.

  706. Ett handlar om den fria leken.

  707. Den fria leken är den som utgår
    från barns initiativ-

  708. -där barn bestämmer ramar,
    deltagare och innehåll i leken.

  709. Och där vi diskuterar
    hur fri den fria leken får vara-

  710. -i relation till vuxnas ansvar.
    Jag anser att den fria leken-

  711. -är ett begrepp,
    men den är inte fri från vuxna.

  712. Det är min position.

  713. Men kan den fria leken
    också inrymma undervisning?

  714. Om vi tar den här rubriken:
    "Undervisar den lekande pedagogen?"

  715. Ja, det kan man göra, men finns det
    nån undervisning i den fria leken?

  716. I det resonemanget
    har jag kommit fram till...

  717. Jag tror inte att det är Elizabeth
    Wood som har skrivit det, utan jag.

  718. "Barninitierad lek."

  719. För mig hjälper det i diskussionen
    mellan lek som är fri från vuxna-

  720. -eller barns fria lek...

  721. Inom ramen
    för utbildning i förskolan-

  722. -har det blivit tydligare
    att kalla det för barninitierad lek.

  723. För mig får det gärna vara stort
    utrymme för barninitierad lek-

  724. -men den barninitierade leken-

  725. -ska vara i linje
    med strävansmålen och värdegrunden-

  726. -och får inte innehålla kränkningar,
    hierarkier-

  727. -slagsmål,
    förtryck eller uteslutning.

  728. Där går min gräns. Andra anser att
    den fria leken får vara ännu friare.

  729. Men ryms den ännu friare leken
    inom utbildning?

  730. Man får bolla med orden och fundera.

  731. Sen finns vuxenstyrd lek. Väldigt
    mycket i förskolan är vuxenstyrd lek.

  732. Det är också lekfullt och kan sätta
    igång de här processerna-

  733. -som främjar både fysisk, motorisk
    och emotionell utveckling.

  734. Man försöker integrera lek
    och lärande genom vuxenstyrd lek.

  735. Allt ifrån grupplekar
    till ett temaarbete-

  736. -under lekfulla former.
    Det kan vara vuxenstyrd lek.

  737. Storyline, drama, teater.
    Det kan vara vuxenstyrd lek.

  738. Där svarar nog de flesta
    att läraren undervisar.

  739. Vuxenstyrd lek låter som medveten...

  740. Det kan ju vara omedvetet styrt, och
    då är det kanske inte undervisning.

  741. Elizabeth Wood pratar
    om en tredje form som växer fram-

  742. -inom ramen för att allt fler länder
    skapar läroplaner för förskolan.

  743. Alltså nationella styrdokument.

  744. Jag översatte hennes begrepp ganska
    direkt. "Policystyrd lärandelek."

  745. Det är en lek...
    Man säger "Nu ska vi leka"-

  746. -men leken är styrd mot mål-

  747. -och kanske
    till och med uppnåendemål.

  748. "Nu ska vi leka
    tills ni har lärt er det här."

  749. Det kan vara både fysiska förmågor
    och matematik eller nåt annat.

  750. Då är frågan om den här styrda leken-

  751. -mot uppnåendemål,
    där det finns en gränsdragning...

  752. Vissa länder har uppnåendemål
    i sina läroplaner för förskolan.

  753. Vi har strävansmål, men i den
    internationella forskningen-

  754. -kan man se tydligt
    att det finns en hel del länder-

  755. -som i sina läroplaner
    har uppnåendemål.

  756. Då blir min fråga: Inryms det
    lek där? Är det verkligen lek?

  757. Eller är det bara
    policystyrt lärande?

  758. Finns de grundläggande definitionerna
    på lek kvar i denna läro...

  759. I denna delmålsanpassade lek?

  760. Här kommer jag in på lite samma sak
    som du pratade om nyss-

  761. -men utifrån hur man ska se på leken-

  762. -och jag vill att leken ska vara
    en stor komponent i förskolan.

  763. Jag har även inspirerats av ett
    begrepp från Göteborgsforskarna.

  764. De har pratat om att undervisning
    måste vara responsiv.

  765. Den måste svara på barns lek.

  766. Fler av de forskarna befinner sig,
    om jag backar bandet lite...

  767. I sin forskning kring lärande så
    är de nummer två här: vuxenstyrd lek.

  768. Att man använder lekens potentialer
    i ett planerat lärande.

  769. Jag tänker mig... Man pratar
    om lyssnandets pedagogik-

  770. -eller om barns möjligheter
    till delaktighet och inflytande.

  771. När jag gick förskollärarutbildningen
    så fanns ramsan Se-Förstå-Handla.

  772. Ulla-Britta Bruun.

  773. Det kan vara samma sak. Jag hittade
    nåt ord som fångar den traditionen.

  774. Undervisning för mig
    kan inte innebära-

  775. -att vi tänker ut och planerar allt.

  776. Men man kan se och lyssna
    och vara responsiv-

  777. -och få med nånting tillbaka.

  778. Det här är en av sakerna
    som jag helst av allt vill diskutera-

  779. -för jag vill inte
    att leken ska trängas tillbaka.

  780. Det får inte bli: "Lek, okej då,
    men bara om ni lär er nåt."

  781. Att det blir
    för uttalat vuxenstyrd lek.

  782. Jag vill att lek
    ska vara fri, frivillig, rolig-

  783. -och en samaktiverad process.

  784. Som ni märker försöker vi nu
    titta på undervisningsbegreppet-

  785. -och se hur vi kan få in det i
    förskolans arbete, eller utbildning.

  786. Hur gör vi så att undervisningen inte
    tränger ut andra viktiga delar-

  787. -det vi kallar
    för komponenter i uppdraget.

  788. En sak vi kommer in på då...

  789. Innehåller inte uppdraget också en
    del fostran? Det är lite komplicerat.

  790. Hur mycket ska vi fostra barnen?

  791. Men i undervisningen som vi pratar
    om, alltså inte specifikt i...

  792. Förlåt, i utbildningen, men inte
    specifikt i undervisningen-

  793. -så handlar det
    om en demokratifostran.

  794. Värdegrunden och att kunna utveckla
    en självständig handlingskraft.

  795. Ansvar, respekt,
    medkänsla om medmänniskor-

  796. -medkänsla om biosfären
    och en hållbar livsstil.

  797. Ett annat begrepp som också är
    en viktig komponent inom förskolan-

  798. -som inte får trängas undan,
    är det skapande arbetet.

  799. Det kan handla om bild, rörelse,
    dans, kreativitet, sång, musik-

  800. -pyssel, konstruktion,
    experiment och berättande.

  801. Genom skapandet så har estetiken
    en given plats i förskolan.

  802. Precis som lek
    så har skapande verksamhet...

  803. Om man pratar om medel för lärande-

  804. -så handlar det
    om estetiska lärprocesser.

  805. Skapande och estetik
    har en särskilt potential-

  806. -för det möjliggör att det konkreta
    och det abstrakta kunskapsinnehållet-

  807. -det som är direkt här och det man
    kan tänka som om - kan sammanföras.

  808. Det finns neuroforskning som visar
    de här översättningsprocesserna.

  809. Det utvecklar den kreativa förmågan,
    men även språk och tankeförmåga.

  810. Vi vet också att musikalisk
    verksamhet kan utveckla-

  811. -såväl barns språkliga förmåga
    som den kognitiva förmågan.

  812. Här försöker vi bevaka nu. Allt kan
    inte definieras som undervisning-

  813. -där man har en målmedveten idé - det
    måste finnas utrymme för skapande-

  814. -som tillåts skapa
    sin egen mening i stunden.

  815. Vi tror att det leder till lärande,
    men utrymmet för det måste finnas.

  816. Om vi ska försöka landa lite grand,
    vad skulle kunna vara kännetecken-

  817. -för undervisning i förskolan?

  818. Det krävs en närvaro
    av lek och omsorg.

  819. Utbildning jobbar vi ju med,
    och det finns lek och omsorg med där.

  820. Men undervisningen
    ska också alltid vara omsorgsfull-

  821. -och den ska genomsyras
    av lekfullhet.

  822. Man måste betona att vi
    kan använda leken i undervisningen-

  823. -men all lek
    ska inte vara undervisning.

  824. Det måste finnas utrymme för leken,
    och därför prata vi om utbildning-

  825. -för där finns utrymme för leken
    som inte är så att säga målstyrd-

  826. -och inlagd i undervisningsbegreppet.

  827. Vi menar att både lek och omsorg
    också är ett - häng med nu-

  828. -kunskapsinnehåll i sig.

  829. Att lära sig leka
    och visa omsorg om andra.

  830. Där kan man tänka:
    Hur kan vi undervisa barnen-

  831. -så att de får en lekkompetens
    och en kompetens att ge omsorg?

  832. Det gäller att hitta balansen mellan
    barnens och pedagogens perspektiv.

  833. Vi har pratat om
    att förena det traditionella arbetet-

  834. -med lyssnandets pedagogik
    eller med projektarbete-

  835. -och ha ett fokus
    på lärandets objekt.

  836. Vilket område riktar vi
    just de här aktiviteterna kring?

  837. Vad vill vi utveckla för nånting?
    Och en parantes till.

  838. Många förskolor
    som jag har pratat med-

  839. -säger att de inte
    har mål för verksamheten.

  840. Ni som kan läroplanen förstår
    att de kopplar det resonemanget-

  841. -till kapitel 2:2-

  842. -som handlar om
    naturkunskap, språk, teknik, o.s.v.

  843. Men för kapitel 2:1, om normer och
    värden, finns tydliga målsättningar.

  844. "Vi vill att barnen ska lära sig
    att visa respekt för varandra."

  845. "Hur gör ni det?", frågar man då.
    "Vi tar upp det på samlingen."

  846. Och sen kollar man av effekten.

  847. Vad händer
    om man kallar det för undervisning?

  848. Vad händer då med kapitel 2:2?
    Kan vi på samma sätt där tänka-

  849. -att det är undervisning,
    fast mot de här målområdena?

  850. Jag tror att det kan vara en nyckel.

  851. Vi försöker ta bort lite av udden
    av begreppet undervisning.

  852. Vi kan göra det
    till ett förskolepedagogiskt begrepp.

  853. Ingrid pratar ofta
    om förskolepedagogisk undervisning-

  854. -för att markera dess särart.

  855. Där behöver vi målstyrda processer
    i riktning mot kunskap-

  856. -där man har med värden, omsorg och
    förmågor. Det är en del av uppdraget.

  857. Vi kanske måste
    sätta nya namn på dem.

  858. Vi ska ha en ömsesidig kommunikation
    och ett flerspråkigt språkande.

  859. Så är ni med på att jag...
    Jag ska dra en liten...

  860. Jag läste en historia. "Jag har lärt
    min hund att vissla", säger ett barn.

  861. "Kan jag få höra hunden vissla?"

  862. "Nej, han kan inte vissla. Jag sa
    inte att han har lärt sig det."

  863. Det är inte det som är uppdraget,
    utan vi ser på undervisningen-

  864. -som att man utvecklar nånting
    och är responsiv-

  865. -mot barnens intressen
    och vad de utvecklar för nånting.

  866. Vi backar tillbaka till i höstas-

  867. -när vi läste Skolinspektionen rap-
    port. "Vi måste göra nåt", tänkte vi.

  868. Vi skickade ut en inbjudan
    till ett femtontal forskare-

  869. -som höll på med sånt här, till
    en Mötesplats Förskoleforskning-

  870. -om undervisningsbegreppet
    i förskolan.

  871. Och nästan alla svarade ja.

  872. Vi hade ett seminarium
    den 30 januari 2017-

  873. -och där tog vi upp dessa frågor.
    Och de är lika aktuella fortfarande.

  874. De är inte besvarade ännu, men det
    kommer att skrivas mycket om det-

  875. -och även Skolverket
    kommer att skriva om det.

  876. Vad innebär undervisning i förskolan?

  877. Vad innebär det
    om man jämför med grundskolan?

  878. Vilka teoretiska perspektiv kan man
    koppla till undervisning i förskolan?

  879. Vilka didaktiska konsekvenser
    får det? Hur inramas och avgränsas-

  880. -undervisning i förskolan,
    i relation till utbildning?

  881. Och vilka konsekvenser får detta för
    arbetsformer och arbetsfördelning?

  882. Och jätteviktigt för vår del: Hur tas
    detta upp i förskollärarutbildningen?

  883. Just nu skriver Christian och jag-

  884. -tillsammans med tre andra forskare
    en text-

  885. -som har arbetsnamnet "Omsorgsfull
    och lekfull utbildning"-

  886. -"och undervisning i förskolan."

  887. Vi lade in alla ord där, men efter
    den här föreläsningen kanske ni ser-

  888. -att det finns en riktning på begrep-
    pen. De är inte bara hopklumpade.

  889. Det här kapitlet kommer att
    vara med i en kunskapsöversikt-

  890. -som Skolverket tagit initiativ till.
    Under hösten kommer den första delen-

  891. -av "Stöd och vägledning
    för personal i förskolan".

  892. Vad är utbildning? Vad är undervis-
    ning? Det är Göteborgs universitet-

  893. -Malmö högskola, Mälardalens högskola
    och Stockholms universitet-

  894. -som skriver
    i den här kunskapsöversikten.

  895. Arbetet med att se över läroplanen
    startade i april-

  896. -och ska vara klart den 23 mars 2018.

  897. Skolverket ska ha en öppen process
    med ganska många referensgrupper.

  898. Vi deltar i en referensgrupp
    från Stockholms universitets sida.

  899. De berättar om arbetet på webben,
    och det finns en öppen inbjudan-

  900. -att lämna synpunkter,
    under två perioder.

  901. I september och i november. Då kan
    vem som helst läsa underlagstexter-

  902. -och skicka in. Ni kan resonera
    om det på personalmöten-

  903. -och skicka in synpunkter
    om förslagen som diskuteras.

  904. Det blir remissgång över jul,
    från jul till början på december.

  905. Så i januari, kanske. Och sen kommer
    ett förslag till reviderad läroplan.

  906. Det är begreppen undervisning
    och utbildning som ska förtydligas.

  907. Det är också begreppet omsorg och en
    koppling till internationalisering-

  908. -och en hållbar livsstil. Det är
    en koppling och ett förtydligande-

  909. -om uppdraget i förhållande
    till Sveriges minoriteter-

  910. -som inte fanns med 1998.

  911. Vi har ju fått en ny lag
    om minoritetsfolk sen dess.

  912. Men framför allt diskussionerna:
    Vad är utbildning? Vad är omsorg?

  913. Vilken är lekens ställning
    i undervisningen?

  914. Och ni kan delta i arbetet.
    Jag jobbar i organisationen OMEP-

  915. -och vi hade en välbesökt föreläsning
    tillsammans med två andra i april-

  916. -och vi kommer att upprepa det
    den 25 september.

  917. Välkomna, om ni är intresserade
    av att diskutera med andra kollegor.

  918. Och ni kan också
    ta initiativ till remissvaren.

  919. Om ni är aktiva under hösten
    och följer arbetet-

  920. -och har med det i era personal-
    diskussioner, så har ni nåt att säga.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Undervisning i förskola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Framtiden ligger i förskolan

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Att lära sig språka

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Barns rätt till kultur och konst

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Undervisning i förskola

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Pedagogiska relationer

Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: De överbelastade lärarna

Vad ska politikerna göra åt lärarnas pressade arbetssituation? Många lärare är stressade och frustrerade över att behöva lägga allt mer arbetstid på administrativa uppgifter. Vi frågar riksdagspartierna vad de tänker göra åt situationen.

Fråga oss