Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Vad innebär det i praktiken att förskolan enligt lag ska bedriva undervisning? Hur kan vi stimulera och utveckla förskolebarnens språk? Hur ser vi till att kulturen får plats i förskolans värld? Det är några av alla frågor som tas upp när forskare och experter inom förskoleområdet delar med sig tankar, idéer och inspiration. Inspelat på Stockholms universitet den 14-15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2017 : Att lära sig språkaDela
  1. Och då kom det...ett troll!

  2. Hej! Tack för att jag får komma hit
    och vad roligt att se er alla här.

  3. Det är nämligen jättekul att föreläsa
    just för förskolans personal-

  4. -eftersom det är ni som ligger mitt
    hjärta allra varmast eller närmast.

  5. Själv är jag förskollärare i botten.

  6. Jag har jobbat i nästan 20 år
    som förskollärare-

  7. -som barnskötare, sen förskollärare,
    både i kommunal och privat regi.

  8. Jag var med och startade Linköpings
    första föräldrakooperativ-

  9. -för 100 år sen, ungefär.

  10. Sen har jag arbetat på universitetet,
    först som metodiklärare-

  11. -och så småningom
    skrev jag en avhandling-

  12. -som hette
    "Lära och leka med flera språk"-

  13. -"socialt samspel
    i flerspråkig förskola".

  14. Det har varit just det där
    med barns språk som har blivit-

  15. -ett tema för mig under alla de här
    åren på universitetet, på olika sätt.

  16. Det är ju det jag ska prata om i dag,
    eller hur?

  17. Syftet med föreläsningen är att jag-

  18. -utifrån aktuell forskning
    och min egen forskning-

  19. -vill understryka förskoleårens
    betydelse för barns språkutveckling-

  20. -och också vikten av att ha en genom-
    tänkt språkundervisning i förskolan.

  21. Nu har ni mött begreppet undervisning
    flera gånger, tror jag.

  22. Det är inte så farligt.
    Jag ska ta upp det senare.

  23. Det jag menar är inte
    att ni ska sätta barnen i katedrar-

  24. -eller ställa er i katedern
    och sätta barnen i bänkar.

  25. Det handlar om nåt helt annat.

  26. Ni kommer att få höra i eftermiddag-

  27. -att förskoletiden är väldigt viktig,
    om jag känner Sven rätt-

  28. -för barns utveckling och lärande.

  29. Det blir inte mycket teori, men jag
    ska nämna vad jag själv utgår från.

  30. Jag kommer att tala lite
    om språkutveckling.

  31. Jag vet att ni kan det mesta, men det
    är viktigt att poängtera vissa saker.

  32. Jag kommer att prata om
    språkundervisning, språkmiljö-

  33. -och språkpraktik,
    alltså språk i praktiken.

  34. Sen också en käpphäst jag har numera,
    jag vill prata om språkande vuxna.

  35. Ni har ju fått frågor på vägen. Jag
    vet inte hur många som har läst dem.

  36. Jag ställde tre frågor inför den här
    föreläsningen som ni kunde tänka på:

  37. Hur kan förskolan som miljö
    uppmuntra till barns språkande?

  38. Vilka situationer
    är mest språkutvecklande för barn?

  39. Och hur bygger du själv på
    och utvecklar ditt eget språk?

  40. Det finns ju många olika teoretiska
    perspektiv på språkutveckling.

  41. Det teoretiska perspektiv
    som jag grundar mig på-

  42. -är det sociokulturella perspektivet-

  43. -för där, i det perspektivet, ser man
    språkanvändningen som central.

  44. Ni känner säkert till Vygotskij. Han
    sa att språket kommer före tanken.

  45. Det är bara ett teoretiskt sätt
    att tänka på hur det går till.

  46. Piaget hade mer, om man ska förenkla,
    att tanken kommer före språket.

  47. För det var så han såg på
    hur kognition utvecklades.

  48. Men om man tänker sig
    det lilla barnet som börjar språka-

  49. -så är det ju i interaktion
    med andra människor runt omkring.

  50. Det är genom andra människor
    som vi tillägnar oss ett språk.

  51. Inte bara ett språk, utan vi
    socialiseras också genom språket.

  52. Det finns en teoriram-

  53. -som på nåt sätt grundar sig
    i sociokulturell teori-

  54. -som handlar om språksocialisation.

  55. Den teorin handlar just om
    hur vi genom språket-

  56. -blir kulturella individer.

  57. Med språket får vi
    normer och värderingar-

  58. -och den kultur som vi växer upp i.

  59. Kultur kan ju vara
    ett väldigt brett begrepp.

  60. Det är också förhandlingsbart
    och föränderligt genom åren-

  61. -men det är genom språket
    som vi socialiseras.

  62. Det är viktigt att ni tänker på. Ni
    är språkliga förebilder för barnen.

  63. Genom ert sätt att tala
    och era värderingar och normer-

  64. -så får barnet, socialiseras barnet-

  65. -genom det sätt ni använder språket,
    till kulturella varelser-

  66. -som bär med sig, så att säga,
    både ord och innehåll från förskolan.

  67. Elinor Ochs är en teoretiker
    som jag använder väldigt mycket.

  68. Hon säger att barns språktillägnande
    sker inom ramen för-

  69. -sociala, kulturella och situerade
    aktiviteter, alltså i situationen.

  70. Det är i situationen
    som barn socialiseras.

  71. Det är ingenting som sker
    ovanifrån på nåt sätt-

  72. -utan det är
    i era vardagliga möten med barnen-

  73. -när ni pratar med barnen, när ni
    säger vad de får och inte får göra-

  74. -och så vidare,
    som de, genom språket, socialiseras.

  75. I titeln använder jag
    begreppet "språkande".

  76. Det är helt enkelt språket i bruk.

  77. Jag brukar säga att
    är det nåt ni ska göra i förskolan-

  78. -så är det att språka.
    Ni ska använda språket.

  79. Det är när språket kommer i bruk-

  80. -som barn lär sig
    att utveckla sitt eget språk.

  81. Det betyder ju inte
    att bara ni ska språka.

  82. Det betyder ju att barnen
    får möjlighet att språka med er-

  83. -så att det blir
    ett samspråkande samspel.

  84. Begreppet språkande avser
    hur individer i samspel-

  85. -skapar mening
    och formar kunskap och erfarenhet-

  86. -med hjälp av ett eller flera språk.

  87. Att språka, vare sig
    det handlar om ett eller flera språk-

  88. -är grunden för människans sociala,
    kognitiva och kulturella utveckling.

  89. Då är vi tillbaka
    på Elinor Ochs teori.

  90. Här nämner jag ett och flera språk.

  91. Flerspråkighet har varit ett tema
    för mig genom många föreläsningar.

  92. Jag och min kollega Tünde Puskás
    och en doktorand, Anna Bylund-

  93. -vi är författare till den här boken
    som Skolverket ger ut:

  94. "Flera språk i förskolan
    - teori och praktik."

  95. Den handlar mycket om flerspråkighet.
    Jag ska inte prata om det specifikt-

  96. -utan det finns som en del av den
    språkande verkligheten i förskolan.

  97. Jag tänkte mer prata om
    språkande generellt.

  98. När jag tänker på språkande generellt
    kan det vara ett eller flera språk.

  99. Det handlar om
    hur vi använder språket i förskolan.

  100. Man har olika metoder som forskare.

  101. Jag brukar kalla mig för
    samtalsanalytiker-

  102. -eller interaktionsanalytiker.

  103. Det är för att jag studerar språkliga
    handlingar väldigt detaljerat.

  104. Jag spelar in barn och vuxna
    när de samtalar med varandra-

  105. -och tittar i detalj på hur man
    skapar mening när man samtalar.

  106. Genom att göra det
    lär jag mig jättemycket-

  107. -om hur det här språkandet går till.

  108. Det brukar kallas samtalsanalys
    eller interaktionsanalys.

  109. Det är min metodologiska ingång
    till att förstå-

  110. -den språkande praktiken i förskolan.

  111. Det finns många olika sätt
    att studera-

  112. -precis som det finns
    många olika teorier.

  113. Det jag deklarerar är
    det sätt som jag har använt mig av-

  114. -och som är min metod.

  115. Hur lär sig då barn språk
    och att språka?

  116. Jag kommer att stanna lite
    vid den här bilden.

  117. Det är faktiskt en av mina döttrar
    och ett litet barn-

  118. -inte hennes egna, utan ett litet
    barn som hon just språkar med.

  119. För det är genom socialt samspel
    som vi lär oss att språka.

  120. Det här sociala samspelet
    börjar i princip direkt.

  121. När ett barn är nyfött
    så börjar vi ju söka kontakt med det.

  122. Jag har det väldigt aktuellt eftersom
    jag har en tvåmånaders...

  123. Den här mamman är numera mamma
    och har en tvåmånaders hemma.

  124. Där ser jag hur det här barnet börjar
    vakna upp och söka social kontakt-

  125. -inte bara vilja äta och sova,
    utan också börja le-

  126. -börja gurgla
    och de har ju en massa speciellt...

  127. De har ett speciellt språk i början.

  128. Vad som sker då
    är den första turtagningen.

  129. Jag säger "Men älskling..."
    och då höjer man gärna rösten lite.

  130. "Titta, här är ju mormor!"
    säger jag och tittar.

  131. Vad jag har lärt mig nu,
    som jag har glömt med mina egna barn-

  132. -är att den där responsen från
    det lilla barnet ofta tar en stund.

  133. Man får inte ha för bråttom.

  134. Om man har för bråttom, då svarar de
    när man redan babblar på.

  135. Där gör vi fel ofta med barn.
    Vi har för brått.

  136. Det är inte bara de små spädbarnen
    som behöver väntas in-

  137. -utan även förskolebarn
    behöver det ibland-

  138. -och vissa barn behöver
    längre tid på sig för att svara.

  139. Men det är den här första
    turtagningen som är så himla viktig.

  140. Det är ju så vi gör när vi
    språkar med varandra. Vi turas om.

  141. Vi är ganska noga med
    att inte försöka överlappa varandra-

  142. -utan var och en talar färdigt
    innan nästa tar sin tur.

  143. När det blir för mycket överlappning
    talar vi i munnen på varandra.

  144. Då är det mycket svårare att höra
    vad den andra har sagt.

  145. Man brukar kalla det här första
    samtalet för protokonversation.

  146. "Proto" betyder före. Det här liksom:

  147. "Ska mamma byta blöjor på dig nu
    eller ska pappa byta blöjor på dig?"

  148. Det är bäst att man är korrekt.

  149. Man kanske får ett gnyende tillbaka
    och säger: "Ja, det ska bli skönt."

  150. Då är man i gång
    med protokonversationen-

  151. -som egentligen inte handlar om
    ett verbalt språk från barnets sida-

  152. -men det är så de socialiseras in
    i ett sätt att samtala.

  153. Vi har också...
    Jag sa att man höjer gärna rösten.

  154. Vi använder ofta barnanpassat tal,
    "baby talk" hette det-

  155. -när jag började studera
    på förskolan.

  156. Då var det fult med "baby talk",
    men sen har forskare...

  157. Man skulle prata
    hela meningar och korrekta ord.

  158. Man skulle inte säga "Titta,
    en pippi," utan "Titta, en domherre."

  159. Eller hur?

  160. Men man har kommit underfund med
    att det tidiga "baby talk"-

  161. -när vi förenklar vår grammatik,
    pratar i kortare meningar-

  162. -och kanske lite ljusare röst, har
    en väldigt betydelsefull funktion.

  163. Vi fångar barnets uppmärksamhet. Det
    höga tonläget gör nåt i samspelet.

  164. Så "Baby talk" eller barnanpassat tal
    är väldigt viktigt-

  165. -om vi sen växer
    med barnets språkutveckling.

  166. Vi kan ju inte fortsätta tala
    med förenklad grammatik-

  167. -och med korta meningar när barnet
    har tillägnat sig ett språk.

  168. Det gör vi ofta helt omedvetet.
    Vi förändrar vårt språk.

  169. Vi gör det mer komplext. Vi möter
    barnets språkliga utveckling-

  170. -utan att tänka på det.

  171. Man brukar säga att barns förståelse-

  172. -alltså att förstå
    vad det är man säger till dem och så-

  173. -kommer före produktionen.

  174. Det finns en del barn
    som har lätt för att formulera ord-

  175. -och kan prata väldigt tidigt.
    Andra barn får jobba mycket för det.

  176. Det betyder inte heller
    att de inte förstår.

  177. Det betyder bara att de kanske
    inte kan forma orden riktigt än-

  178. -men det vet ni ju så väl,
    att man kan be barn göra saker-

  179. -fast de har ett väldigt litet språk.

  180. Ni som jobbar med små barn vet att de
    har koll på det mesta, eller hur?

  181. Man kan säga "Kan du hämta dina
    blöjor," och så vet de var de ligger.

  182. De vet var de har sina fack
    och de vet och kan jättemycket.

  183. Det är faktiskt likadant med barn
    som lär sig svenska som andraspråk.

  184. De har också massa kunskaper med sig-

  185. -och förstår före de kan uttrycka sig
    på svenska. Det får man inte glömma.

  186. Särskilt de lite äldre har väldigt
    mycket erfarenheter och kunskaper-

  187. -men som man bara inte kan uttrycka
    med det språk som pratas i förskolan.

  188. Det gäller
    att behandla barn med respekt-

  189. -och inse
    att de kan mer än de kan uttrycka.

  190. Vad gör man sen då, som barn?
    Jo, man lyssnar.

  191. Man brukar vara kritisk mot när vuxna
    pratar för mycket med varandra.

  192. Man måste ju vara barntillvänd
    och prata mycket med barnen-

  193. -men att lyssna på vuxnas prat
    är inte så dumt det heller.

  194. Man lär sig jättemycket. Ofta pratar
    vi vuxna hoppeligen lite mer...

  195. ...har ett mer komplext språk
    när vi talar med varandra.

  196. Det är inte så dumt att lyssna på.

  197. Ni vet de här lillgamla barnen,
    som växer upp med bara vuxna-

  198. -de har ju ofta
    ett väldigt avancerat och rikt språk.

  199. Det beror ju på att det är det språk
    som de har hört och fått pröva på.

  200. Då kallar vi det att de är lillgamla.

  201. Det beror ju på att de uttrycker sig
    på ett sätt som låter lite vuxet.

  202. Att härma, pröva och använda språket.

  203. Ska man lära sig ett språk
    så måste man använda det.

  204. Det brukar vara min käpphäst när det
    gäller flerspråkighetsutveckling-

  205. -att det är svårt att möta barns
    flerspråkiga utveckling i förskolan-

  206. -om alla har svenska som modersmål
    bland de vuxna.

  207. För att lära sig ett språk måste man
    få chans att prata det under dagarna.

  208. Då har ju de barnen mindre möjlighet
    att prata sina modersmål i förskolan.

  209. Det betyder inte
    att man inte kan bli flerspråkig.

  210. Att använda språket
    är centralt för att utveckla det.

  211. Ni vet när man börjar
    liksom suga på nya ord-

  212. -och när barn börjar svära,
    till exempel.

  213. Man använder vissa ord i alla möjliga
    sammanhang och testar och provar-

  214. -och så ser man på... Där har vi
    den språkliga socialiseringen.

  215. Man ser hur de vuxna agerar
    och hur de rynkar på näsan-

  216. -eller säger "Så här
    kan man inte säga här," och så.

  217. Så användning av språket...
    Se det som en positiv utveckling-

  218. -när barn börjar använda
    fel ord i fel sammanhang.

  219. Då är de inne i en riktig testperiod.

  220. Det här är en annan
    av mina käpphästar.

  221. Vi tror att barn
    lär sig språk så lätt och snabbt.

  222. Vi själva tycker att det är svårt
    att lära oss ett nytt språk, oftast.

  223. Man kan svara på att när barn
    lär sig ett språk lättare än vuxna-

  224. -då handlar det ofta om
    att de lär sig ett enklare språk.

  225. Då tycker vi att de lär sig fort.
    De lär sig det språk de behöver-

  226. -i den situation
    som de befinner sig i.

  227. Men språklärande
    är en arbetsam process.

  228. Man ska gå genom många olika nivåer-

  229. -innan man har
    tillägnat sig ett språk fullt ut.

  230. Det är skillnad mot om jag
    skulle lära mig ett nytt språk-

  231. -kanske gå på en språkkurs
    en gång i veckan och läsa lite hemma-

  232. -än barn som håller på att lära sig
    språk, för de kan ju prata dagligen.

  233. Barn tränar ju
    på sitt eller sina språk hela tiden.

  234. För visst pratar barn som... Ni vet.

  235. När de pratar från morgon till kväll,
    så att man får öronskav.

  236. När de är mitt i den här
    expanderande språkutvecklingen-

  237. -och de bara njuter av
    att få prata hela tiden.

  238. Så gör ju inte riktigt vi vuxna och
    därför får vi inte träna så mycket.

  239. Samtidigt är det ett jobb.
    Det är ett ganska hårt jobb.

  240. Och när barn ska lära sig fler än ett
    språk är det fler jobb de ska göra.

  241. Det är så mycket de ska lära sig.
    De ska lära sig språkljuden.

  242. Ett barn föds med möjlighet att forma
    alla slags språkljud som finns-

  243. -men sen, även där,
    fasas man in i det eller de språk-

  244. -som finns runt omkring en,
    och man tappar vissa språkljud-

  245. -för man behöver dem inte.
    Det kallas för fonologi.

  246. Mycket rim och ramsor och sånt,
    då tränar man ju fonologin.

  247. Man lär sig känna igen.

  248. Haka...kaka. Det låter likadant.

  249. Sen ska man också förstå. Semantiken:
    man ska förstå vad orden betyder.

  250. Där kan ju barn ofta lura oss,
    för de kan härma ett språk.

  251. De kan säga korrekta meningar, men
    har ingen aning om vad orden betyder.

  252. Vi kan lätt lura oss
    av barn som talar väldigt tidigt-

  253. -eller som lär sig svenska som andra-
    språk, att de kan mer än de förstår.

  254. Det gäller ju också att få
    en förståelse för orden på djupet.

  255. Det är där ni kommer in. För att nå
    förståelse på djupet måste man ofta-

  256. -få en förklaring, kanske,
    eller pröva orden i sitt sammanhang-

  257. -och få en reell förståelse
    för vad ordet betyder.

  258. Sen ska de också lära sig
    språkregler och grammatik.

  259. Det är mycket man ska lära sig.
    Mycket sker spontant och automatiskt.

  260. Barn säger nånting och vi rättar dem.
    Ofta rättar vi dem i nästa mening.

  261. När ett barn säger "Jag gådde hem
    i dag," säger vi "Jaha, gick du hem?"

  262. Ibland reparerar barnen direkt:
    "Ja, jag gick hem."

  263. För de hör nånstans att de är rättade
    och så rättar de sig själva.

  264. Barn mot andra barn är mer direkta.

  265. De kan säga: "Så där heter det inte!
    Det heter ju så här."

  266. De är mer grymma, så.

  267. Men först kan barn tillägna sig
    ett språk som låter väldigt korrekt.

  268. Det är först
    när de börjar säga "gådde"-

  269. -när de börjar
    försöka hitta ett mönster i språket-

  270. -och förstå hur man böjer
    och hur grammatiken är...

  271. De går ju inte
    och tänker på grammatik hela dagarna-

  272. -men de gör grammatik, de gör språk-

  273. -och då kan vi plötsligt upptäcka
    vad konstigt han eller hon pratar:

  274. "Hon som pratade så bra
    för ett halvår sen."

  275. "Nu böjer hon orden fel
    och säger konstiga saker."

  276. Men då är det barnet på väg.
    Då är de på väg att...

  277. Det är ungefär
    som när man svär i kyrkan.

  278. Då prövar man ord, man prövar
    böjningar, man prövar grammatiken-

  279. -i olika sammanhang, och sen
    finns det vuxna eller kompisar-

  280. -som rättar när det blir fel,
    och så småningom automatiseras det-

  281. -och man lär sig språkets syntax.

  282. Pragmatiken, det är att veta när
    man ska säga vad, och på vilket sätt.

  283. Vi tycker ju att barn är ganska
    roliga när de säger "Å, kära du"-

  284. -och så prövar de det
    i olika sammanhang, eller...

  285. Vad kan de säga mer? "Du är dum,"
    kan de säga. "Du är dum, mamma."

  286. Då säger man "Det kan du inte säga.
    Jag har inte varit dum"-

  287. -och lär man sig när man kan
    använda ord och i vilket sammanhang-

  288. -och att man inte kan säga
    att tanten är tjock på bussen-

  289. -för att det
    inte är socialt accepterat.

  290. Då tränar man sig
    i språkets pragmatik.

  291. Det är ganska svårt när man lär sig
    ett språk lite senare.

  292. Det är så finkänsliga nyanser,
    språkets pragmatik.

  293. Så det är mycket lättare att svära på
    ett språk som man inte har nära sig.

  294. Det blir inte lika starkt.
    Det blir inte lika...

  295. Det känns inte så starkt, men för den
    som har det som modersmål-

  296. -så blir det mycket värre
    om nån använder det på det sättet.

  297. Att lära sig språkets pragmatik,
    det kräver mycket träning.

  298. Jag kallar det här:
    "Från det kända till det okända".

  299. Det är precis det här
    språkutveckling handlar om.

  300. Vi börjar...

  301. Om vi tänker det lilla barnet
    så börjar vi nära-

  302. -i sammanhang där de kan
    känna och titta och se saker.

  303. Man börjar med de...
    vad ska man säga, nappen...

  304. ...gosedjuret, muggen, skeden...

  305. Alla de här begreppen kommer först:
    mamma, pappa, syskon, om det finns.

  306. Så småningom ska ni hjälpa till
    att vidga barnets värld.

  307. Man måste kunna prata om
    det som inte är här och nu.

  308. Man måste förstå och kunna
    benämna saker på ett annat sätt.

  309. Först heter alla hundar vovvar.

  310. Sen, så småningom,
    heter de taxar, boxrar och...

  311. ...border collie, men det tar
    en stund innan man kommer så långt-

  312. -och förstår
    att inte alla hundar heter tax.

  313. Det är väldigt mycket
    man måste tillägna sig-

  314. -innan man kommer in på det här som
    Vygotskij kallade akademiska begrepp.

  315. De akademiska begreppen är väldigt
    viktigt att man tillägnar sig-

  316. -för att kunna lära sig
    läsa och skriva.

  317. Jag är lite försiktig med att säga-

  318. -att i förskolan
    ska barnet få ett skolspråk-

  319. -men det är faktiskt dagens sanning
    att det handlar mycket om det.

  320. Naturligtvis ska man vara här och nu
    och lära sig det som är möjligt-

  321. -men ni ska ändå preparera barnen-

  322. -så att de språkligt klarar sig
    i resten av livet, så att säga.

  323. Förskolan är en väldigt viktig tid.

  324. Det är en tid när barnen är mitt i
    en väldigt expanderande utveckling-

  325. -när de har stora möjligheter om de
    bara får de rätta förutsättningarna.

  326. Har man hjälpt ett barn
    med de rätta förutsättningarna-

  327. -så har de också lättare att klara
    andra utmaningar senare i livet.

  328. Ni ser att jag har gett lite exempel.

  329. Man kan säga "lampa", men sen ska man
    prata om elektricitet och volt.

  330. För att göra en väldigt grov...
    Det är mer akademiska begrepp-

  331. -och begrepp som är
    lite okonkreta och svåra att förstå.

  332. Det är inte alltid vi själva
    kan förklara alla såna begrepp.

  333. De förekommer och barn
    måste få smaka på såna här ord-

  334. -och försöka förstå i vilka samman-
    hang de används och på vilket sätt.

  335. Då kommer vi in på
    språklig medvetenhet.

  336. Det har ni hört jätteofta, va?

  337. Bornholmsmodellen, till exempel.

  338. Bornholmsmodellen handlar väldigt
    mycket om fonologisk medvetenhet-

  339. -men barn måste få
    en språklig medvetenhet-

  340. -i hela det här spektret
    som jag var inne på förut.

  341. Man måste vara medveten inte bara
    om ljudskillnader eller -olikheter-

  342. -utan man måste också
    bli språkligt medveten om-

  343. -grammatik och ordböjningar och sånt.

  344. Jag brukar säga så här:

  345. Alla människor och barn
    har en språkförmåga-

  346. -om det inte är nåt som har gått fel-

  347. -men en språkförmåga, det vill säga
    att kunna lära sig att prata-

  348. -är inte detsamma
    som att vara språkligt medveten.

  349. Med språkförmåga förstår man vad
    som sägs och man kan bli förstådd-

  350. -men för det
    behöver man inte förstå hur det sägs.

  351. Man har inte lyft språket
    och tittat på det så här-

  352. -utan man använder språket utan att
    vara medveten om språkets delar.

  353. Språklig medvetenhet kan man träna på
    massor. Det är ni bättre på själva.

  354. Det kan man träna på massor med olika
    sätt, på ett väldigt lustfyllt sätt.

  355. Det vet ni säkert,
    men det är viktigt.

  356. När barn blir medvetna om språket-

  357. -så öppnar sig ju
    liksom en ny värld för dem.

  358. Ofta tycker de ju
    att det är jätteroligt-

  359. -när de börjar
    kunna leka med språket själva-

  360. -och sätta ihop konstiga ord så att
    det blir "pruttbil" till exempel.

  361. En bil som låter.
    Man kan göra mycket med språket-

  362. -när man får en språklig medvetenhet.

  363. En annan sak som är jätteviktig under
    förskoleåren är att samla på sig...

  364. "Ordförrådsplan" hittade jag på
    på en föreläsning för ett tag sen.

  365. Det handlade om barn som lärde sig
    svenska som andraspråk.

  366. Man måste samla på sig ord.

  367. Man har sett att barn som får med sig
    ett rikt ordförråd från förskolan-

  368. -och då menar jag också
    ord som man förstår på djupet-

  369. -begrepp som man har förstått,
    inte bara att man kan en massa ord-

  370. -utan man ska kunna
    använda dem och förstå dem-

  371. -de barnen har lättare att lära sig
    läsa och skriva och klara skolan.

  372. Det är ju också att om man har blivit
    medveten om ord och språk-

  373. -så kan det ju vara så att
    när man inte förstår så frågar man-

  374. -för man är nyfiken på vad det
    betyder. Där är barn väldigt olika.

  375. När mina döttrar var små hade jag en
    dotter som bara lyssnade och sög in-

  376. -medan den andra alltid frågade
    om det var ett ord hon inte förstod.

  377. Man har olika strategier som barn-

  378. -men då får man inte
    bara svara på de som frågar-

  379. -utan man måste också kolla
    att barnen som inte frågar förstår.

  380. En ordförrådsplan,
    vad säger ni om det?

  381. När jag pratar om en ordförrådsplan
    tänker jag att man-

  382. -skulle kunna sätta upp mål: "Nu har
    vi det här temat. Vilka ord ingår?"

  383. Sen kan man samla på sig en massa ord
    och se till att man får in de orden-

  384. -och använder de orden, så att barnen
    får lära sig det i sitt sammanhang-

  385. -från nåt konkret till att kanske
    börja prata om det som man har gjort-

  386. -lite mer abstrakt,
    och så har man samlat på sig ord-

  387. -och nästa termin tar vi en ny plan.
    Då samlar vi på oss de här orden.

  388. Jag tror att det skulle vara kul.
    Det skulle jag tycka. Vad tycker ni?

  389. Kognitivt utmanande samtal,
    det låter väl otäckt?

  390. Det är inte så otäckt som det låter.

  391. Det bygger på
    öppna frågor och förklaringar-

  392. -och hoppeligen så utvecklar det
    barns muntliga språkkunskaper.

  393. Det är samtal som på nåt sätt...

  394. ...där den vuxne inte bara
    berättar nånting eller undervisar...

  395. ...och talar om hur saker är.

  396. I ett kognitivt utmanande samtal
    utmanas barnet i sitt tänkande.

  397. Dessa vuxna hjälper alltså barnen
    att formulera sina kunskaper-

  398. -och analysera saker:
    "Hur ser det där ut?"

  399. "Ja, men om vatten är fruset och sen
    smälter, vad är det då som händer?"

  400. Man analyserar fenomen
    som man stöter på.

  401. Man hjälper barnen
    att återberätta händelser-

  402. -och man delar idéer och åsikter.

  403. Såna här samtal är som ni förstår...
    Då har barnen kommit en bit på väg-

  404. -i sin språkutveckling, så att man
    kan liksom utmana dem ytterligare.

  405. Jag skriver också att det handlar om
    att barnen inte bara ges möjlighet-

  406. -att använda nya ord och begrepp,
    utan också förstår-

  407. -vad dessa ord och begrepp innebär
    på ett djupare plan.

  408. Ibland är det svårt,
    för vi kanske inte har funderat på-

  409. -vad de här begreppen betyder.
    Då får man fortbilda sig själv.

  410. Ibland kan man göra det
    tillsammans med barnen.

  411. Under 70-talet var ju "medforskande"
    ett begrepp som var väldigt starkt-

  412. -att man skulle vara medforskare
    med barnen, alltså undersöka-

  413. -det som man själv inte kanske alltid
    visste, tillsammans med barnen.

  414. Det är ett bra begrepp. Man kan inte
    allt för att man är vuxen, eller hur?

  415. Eller kan ni allt? Nej.

  416. Det är lite det som är det roliga
    med att vara förskollärare.

  417. Det är ju att det är så himla mycket
    utmaningar hela tiden.

  418. Barn lämnar oss inte i fred,
    eller hur?

  419. Är det nånting som de är nyfikna på-

  420. -eller som de vill lära sig
    så frågar de.

  421. Ibland kan vi bli så trötta
    på deras frågor, för de pockar på.

  422. Ibland har vi inte tid,
    och ibland kan vi inte-

  423. -och då blir vi
    ännu mer irriterade eller så-

  424. -för att man känner
    att man är begränsad.

  425. Men se det i stället
    som nåt som är väldigt positivt.

  426. Ett frågande barn
    är ju det bästa ni kan ha-

  427. -för både deras utveckling
    och för er egen.

  428. Nu kommer jag in på
    det här begreppet - tada!

  429. Språkundervisning i förskolan.

  430. Det är faktiskt det
    som jag har pratat om hela tiden.

  431. Enligt skollagen är undervisning:
    "sådana målstyrda processer"-

  432. -"som under ledning av lärare
    eller förskollärare syftar till"-

  433. -"utveckling och lärande genom
    inhämtande av kunskaper och värden."

  434. Det är inte farligare än så.
    Jag skulle vilja påstå-

  435. -att undervisning
    ägnar ni er åt hela tiden.

  436. Det som kanske skiljer
    den här definitionen-

  437. -från mycket av det
    ni gör till vardags, det är att-

  438. -när man verkligen talar om
    till exempel språkundervisning-

  439. -då har man en plan.
    Man har en ordförrådsplan-

  440. -eller ett annat slags plan, med
    vad man vill att barnen ska lära sig.

  441. Man märker att...de har inga begrepp
    kring matlagning, till exempel.

  442. Nu satsar vi på det.

  443. Man liksom observerar
    barnens språkutveckling-

  444. -man försöker då utmana dem, och
    i det undervisar man dem faktiskt.

  445. I de utmaningarna
    så handlar det om språkundervisning.

  446. Man kan i förskolan
    arbeta fram sin egen språkpolicy.

  447. Språkpolicy, det är liksom en idé
    man har om vad man ska lära sig-

  448. -när det gäller språk.

  449. Ofta är språkpolicyer ideologiska.

  450. I förskolans läroplan står det
    att barn ska få chans att lära sig-

  451. -både svenska och om de har
    andra modersmål, sina modersmål.

  452. det är en språkpolicy.
    Det är en ideologiskt grundad idé-

  453. -om hur vi ska undervisa i förskolan.

  454. Men man kan också skapa
    en egen språkpolicy i sin förskola-

  455. -där man har en idé om hur man vill
    arbeta med språket-

  456. -och vad det är man vill nå-

  457. -och hur man ska förhålla sig,
    hur man ska vara, hur man ska...

  458. Då kommer vi tillbaka till frågan om-

  459. -vilka tillfällen barnen har att
    använda språket själva, till exempel.

  460. Det finns en massa olika tillfällen
    i förskolan-

  461. -där man arbetar med språket.
    Språket arbetar ni ju med hela tiden.

  462. Arbetar ni inte medvetet med språket
    så använder ni ju språket, eller hur?

  463. Det är väldigt svårt
    att göra nånting utan att språka.

  464. Ni kan pröva en dag. Barnen kommer
    inte att tro att ni är kloka-

  465. -om ni plötsligt är tysta. De kommer
    att bli jätteoroliga efter ett tag.

  466. Nej, men språket är så centralt-

  467. -och därför är det viktigt att barn
    får möjlighet att själva språka.

  468. Man brukar säga
    att i organiserade aktiviteter-

  469. -så är det förskollärarna
    och barnskötarna som pratar mest.

  470. I samlingar har man studerat
    att det är väldigt mycket vuxenprat.

  471. Barnen får inte
    lika stort talutrymme.

  472. Men man ska inte vara ledsen för det.
    Det är som förut-

  473. -när jag sa
    att man lyssnar på när vuxna pratar.

  474. Hoppeligen får barnen till sig
    ett språk som är lite mer komplext-

  475. -och får höra många nya ord och så.
    Det är inte bara bortkastat-

  476. -även om inte barnen är aktiva
    i det sammanhanget.

  477. Det finns
    massor med rutinsituationer-

  478. -och när man går ut och frågar
    "När pratar ni med barnen mest?"-

  479. -så är det många som svarar
    "När vi äter." Det är vanligt.

  480. Vid måltiderna.

  481. Det kan man kalla en rutinsituation.
    Man har studerat måltider-

  482. -och det är mycket förmaningar
    och väldigt lite trevliga samtal.

  483. Det är "Ät upp" och "Skicka hit"
    och gör det ena med det andra.

  484. Det är inte så mycket
    om hur livet är och så.

  485. Där kan man också titta på sig själv-

  486. -och fundera på
    hur man använder språket.

  487. Den fria leken
    vet man är språkutvecklande.

  488. Vi ska inte glömma bort...
    Ni är viktiga som vuxna.

  489. Ni är viktigast
    när det gäller barns språkutveckling-

  490. -men kamrater är också viktiga.

  491. Att få prova att samtala med barn
    i den fria leken-

  492. -är också väldigt viktigt.

  493. Jag ska komma in på det lite mer sen.

  494. Sen har jag skrivit till här.
    Det vanliga är-

  495. -organiserade aktiviteter,
    rutinsituationer, fri lek-

  496. -men sen har jag lagt till
    spontana aktiviteter.

  497. Barnen frågar om nåt och så
    kommer man på "Ja, det gör vi"-

  498. -och så gör man nåt med barnen.
    Man har inte planerat det.

  499. Det regnar ute,
    så man bygger hyddor inne i stället.

  500. Sen så...
    Ja, ni vet precis vad jag pratar om.

  501. Dagarna består ju ofta
    av spontana aktiviteter-

  502. -och de är ju ofta
    väldigt bra för samtal.

  503. Då kanske man ska bestämma ihop med
    barnen och diskuterar och håller på.

  504. Där kan barnen få stor möjlighet
    att vara medbestämmande-

  505. -och komma med förslag och...
    Man samtalar, helt enkelt.

  506. Nu tänkte jag...
    från det här ganska generella-

  507. -om hur språkutveckling går till
    och hur man använder språket-

  508. -gå in på några...
    De här är inte viktigare än andra-

  509. -men det är viktigt
    att gå in lite mer i detalj-

  510. -jag var ju samtalsanalytiker
    - och ge några mer konkreta exempel.

  511. Då utgår jag från
    bok- och berättandepraktiker-

  512. -för jag håller på med det just nu
    i ett forskningsprojekt, frågor...

  513. När man har kommit
    till den position som jag är i-

  514. -så får man läsa
    väldigt mycket arbeten-

  515. -och andras skrivande
    och avhandlingar och så-

  516. -och jag har precis varit opponent
    på en australisk students avhandling-

  517. -där hon har skrivit
    bara om frågor i förskolan.

  518. Jag lärde mig jättemycket. Hon såg på
    vad olika sätt att fråga gör-

  519. -i samspelet med barn.

  520. Sen tänkte jag ta upp
    lite om språkande i lek.

  521. Ni vet, det behöver jag inte berätta,
    att det är viktigt att läsa böcker-

  522. -eller att berätta
    sagor och berättelser.

  523. Det är nånting med bokläsning
    som gör att...

  524. ...vi fångar barnen på ett sätt som
    kanske inte andra aktiviteter gör...

  525. ...när det gäller
    i alla fall språkutvecklande tankar.

  526. Man brukar säga att det är viktigt
    för barnens utveckling och lärande-

  527. -att läsa böcker,
    men i det projekt som jag är i nu-

  528. -där tittar vi inte så mycket på
    det lärande, utan på det emotionella-

  529. -vad berättande och sagor betyder
    för barnens känslomässiga utveckling-

  530. -och hur viktigt det är
    att också gripas av en berättelse-

  531. -att bara få vara i den och njuta-

  532. -och hur man då gör en berättelse
    njutbar och spännande som vuxen.

  533. De flesta av er
    har ju de här kunskaperna-

  534. -hur ni ska fånga en barngrupp och
    få en berättelse att bli spännande.

  535. Då kan man ibland tänka på att det
    här är viktigt, inte bara innehållet-

  536. -utan den här stämningen
    och de här kanske moraliska...

  537. Det är ofta lite moral i berättelser.
    De här delarna är också viktiga.

  538. När vi tittar närmare på hur läraren
    jobbar när hon läser eller berättar-

  539. -så använder hon ju
    sitt ansikte jättemycket.

  540. Och då kom det ett...troll!

  541. Så. Man använder sitt tonläge.

  542. Ögonkontakt.
    Vi kallar det för fyrrörelse.

  543. Därifrån och dit,
    så att man fångar alla barn i ringen.

  544. Ögonen går hela tiden
    som en sån här fyrlampa.

  545. Man betonar centrala ord-

  546. -så att barnen ska förstå
    att det här är det viktigaste.

  547. Man pauserar också.
    Ibland för att barnen ska få fylla i-

  548. -och komma in,
    för man vet att de kan vartenda ord-

  549. -och ibland pauserar man
    för att öka spänningen.

  550. Allt det här ser vi då.
    Det är en väldigt ordinär förskola-

  551. -med en vanlig
    berättande förskollärare.

  552. Jag tror inte att hon är specifik,
    utan ni alla bär på såna kompetenser.

  553. De är viktiga för att fånga barnen,
    och man ska använda sig av dem-

  554. -för man kan få barnen att skratta
    och barnen responderar med leenden-

  555. -ljud, det här är små barn
    jag tänker närmast på, och blickar-

  556. -kroppshållningar - det blir otäckt!

  557. En flicka sitter så här
    och tittar fram mellan fingrarna-

  558. -för att hon tycker att det är så
    otäckt när vargen går in till farmor.

  559. Mimiken. Barn kan visa att de
    hänger med med sin mimik.

  560. Sen, i alla fall när det gäller
    små barn, så fyller de gärna i-

  561. -och de upprepar ord.

  562. Då kommer vi in
    i en del av språklärandet.

  563. Men... Språklärandet får de, men den
    andra delen är också väldigt viktig.

  564. Berättelser och sagor
    är en del av livet självt-

  565. -som vi kanske nästan
    håller på att tappa bort lite.

  566. Jag lyssnade på Anna-Clara Tidholm...
    Vet ni vem det är?

  567. Hon har skrivit "Knacka på",
    och hon pratade just om det.

  568. När hon skriver en bok
    så skriver hon boken-

  569. -för att den ska läsas och lyssnas
    på, inte för att prata pedagogiskt.

  570. Det tycker hon ibland förstör...

  571. Det kan man också göra,
    och det vet ni är jätteviktigt.

  572. Att prata kring berättelser är en
    viktig del av barns språkutveckling-

  573. -men ibland
    kan man bara få vara i boken.

  574. Det kan vara just det som gör
    att man sen blir en läsare-

  575. -att det är så härligt
    med berättelser.

  576. Jag har ett utdrag från "Bockarna
    Bruse". Då säger fröken Rosa:

  577. "Vet ni vad det här är?"
    och håller upp bron i handen. Tyst.

  578. "Vad är det här för nåt?"
    Då börjar Julia säga "Ä..."

  579. "En bro," säger Rosa.

  580. "Bo," säger Julia direkt.

  581. Då upprepar Rosa: "Bro."

  582. Ni hör. Det är rena språkskolan.

  583. Och Julia nickar med öppen mun,
    så här.

  584. Det är inget märkvärdigt, eller hur?
    Men så mycket det händer här.

  585. Sen följer man barnen,
    hur de flyttar sig närmare kanten-

  586. -med trollet och den stora bocken...
    Det blir läskigare och läskigare.

  587. Så hela det här engagemanget som, med
    mycket enkla medel, läraren får med-

  588. -och alla ord som kommer gratis.

  589. Jag var inne på frågornas funktion
    och frågornas språkande funktion.

  590. Det är ju faktiskt så att frågor
    är väldigt centralt i vårt samspel-

  591. -när barn håller på
    att lära sig språk, eller hur?

  592. "Var är lampan?" Hur många har sagt:
    "Titta, vad är det?"

  593. Hur många gånger har ni gjort så?
    Många gånger, säkert.

  594. Nu kanske ni inte har
    riktigt så små barn i förskolan-

  595. -men man börjar ju
    med de här första, enkla frågorna.

  596. Och man benämner och man frågar.
    "Hur många år är du?"

  597. Säger barnet då: "Tre."

  598. Men sen börjar man fråga
    kanske lite mer...

  599. Nu har vi de här
    kognitivt utvecklande samtalen.

  600. "Vad tycker du bäst om?"
    "Vad är din bästa maträtt?"

  601. Då får barnen en chans att själva
    berätta nånting och utveckla det.

  602. Man kanske inte alltid förstår,
    så då frågar man: "Hur menar du?"

  603. Då får barnen en chans att återigen
    utveckla vad de ville säga.

  604. Men just vad... Sandra,
    vars avhandling jag har läst-

  605. -Sandra Houen, hon skriver om
    "jag undrar"-frågor, "I wonder".

  606. Det såg hon att många av lärarna
    använde, som hon hade studerat.

  607. Det är ju inte frågor egentligen,
    utan det är ju underförstådda frågor.

  608. "Jag undrar
    hur många ben en myra har..."

  609. Det liksom öppnar upp för
    "Jag...tror att den har åtta"-

  610. -och sen börjar man laborera
    med det och undersöka och gå vidare.

  611. Då menar hon på att hur den vuxne
    sen, i den tredje turen, svarar-

  612. -är avgörande för om det blir
    ett utvecklande samtal eller ej.

  613. Man kan ju säga så här...
    Man säger liksom fel.

  614. Fel antal ben, till exempel,
    då kan man säga: "Nej, du har fel."

  615. "Det är så här många."
    Och så är det slut med det samtalet.

  616. I stället för att man säger:
    "Jaha... Är det så många, tror du?"

  617. "Ska vi kolla?" Sen kan man undersöka
    hur många ben en myra har.

  618. Så att...responsen på den här första
    "I wonder", "jag undrar"-frågan-

  619. -är väldigt viktig för om det ska bli
    ett fortsatt samtal.

  620. Det kan ni fundera på,
    hur ofta ni dödar ett samtal-

  621. -eller hur ofta
    ni öppnar upp för en fortsättning.

  622. Jag sa ju att i leken
    lär sig barn prata väldigt mycket.

  623. Man brukar prata mycket om
    andraspråkslärande-

  624. -och lekens funktion,
    att den är väldigt viktig-

  625. -men flera olika forskarteam som jag
    har följt, de har alltid ett "men".

  626. För att barn ska få vara med...
    Det handlar framför allt om rollek.

  627. Man måste ändå ha skaffat sig
    nån slags språklig grund.

  628. Annars får man inte vara med, eller
    så får man bli hund eller bebis-

  629. -och inte ha nån språkande roll. Man
    kan ju få lyssna på kamraternas prat-

  630. -men för att
    riktigt kunna göra det här-

  631. -argumentera och ta varandras
    perspektiv, som barn kan göra i lek-

  632. -då måste man ha tillägnat sig
    ett grundläggande språk.

  633. Där är ju ni
    som förskolepersonal jätteviktiga.

  634. Man måste hjälpa barn
    in i leken ibland.

  635. Barn som inte har svenska fullt ut
    måste få stöd-

  636. -för att få chans
    att komma med och visa liksom-

  637. -och få en möjlighet
    att prata i leken.

  638. I min avhandling så...
    Jag ska bara ta lite vatten.

  639. ...gjorde jag en del
    av materialinsamlingen i Australien.

  640. Då har jag ett exempel från två barn
    med kinesiska som modersmål-

  641. -eller en kinesisk dialekt, hur de
    lekte dagen efter den fria leken-

  642. -efter att ha deltagit
    på samlingen dagen innan-

  643. -där deras lärare hade introducerat
    "Old MacDonald had a farm"-

  644. -precis på det sätt som ni
    känner igen, de hade flanosaga-

  645. -de hade läst den, sjungit den
    och gjort på många olika sätt.

  646. I barngruppen fanns bara barn-

  647. -som inte hade engelska som första-
    språk, utan hade andra modersmål.

  648. Nästa dag fick de låna
    den här flanosagan och så lekte de.

  649. Britney, som jag kallar henne,
    tog lärarrollen direkt.

  650. Hon sa så här, på engelska...

  651. Hon sa till Michael:

  652. "What's this?" Hon sa verkligen
    "What's this?" i riktig frökenton.

  653. Lite uppfordrande.

  654. Hon håller upp grisen
    som hon hade plockat fram-

  655. -och så svarar inte Michael
    på en gång.

  656. Då gör hon precis som läraren gjorde
    i sagoberättandet. Hon svarar själv.

  657. Hon säger med hög röst: "A kig."

  658. Fel, fel, fel. Då rättar Michael
    henne i nästa tur och säger: "A pig."

  659. Lite försiktigt.

  660. Det...
    Man märker hur generad eller...

  661. Då säger hon med väldigt hög röst,
    och rättar sig själv: "A pig!"

  662. Sen får Michael säga "A pig"
    väldigt länge, tills hon är nöjd-

  663. -och så säger hon "Yes!" och sen
    sätter hon upp grisen på flanotavlan.

  664. Här kan man säga att de
    håller på med en språklärande lek.

  665. De leker förskola. De leker samling.
    De leker sagoberättande.

  666. De använder och väljer engelskan.
    Det är undervisningsspråket.

  667. De organiserar,
    precis som deras lärare har gjort.

  668. De använder turtagning:
    fråga - svar - evaluering-

  669. -alltså beröm eller "det var inte..."
    Först var det inte bra.

  670. Hon var ju inte nöjd med hans svar,
    så hon höll på att trimma honom-

  671. -tills hon var nöjd med svaret.
    Det var för att hon själv sa fel-

  672. -men det kunde hon ju inte tillstå,
    utan hon fick reparera på andra sätt.

  673. Det har jag skrivit om
    i min egen avhandling-

  674. -att man kan se
    hur barn leker språkpraktik.

  675. De plockar upp saker som händer
    i förskolan och så leker de det.

  676. Då anammar de...
    Där har vi språksocialisationen.

  677. De anammar det språk som de förstår
    att man ska göra berättelsen på-

  678. -i det här fallet engelska.

  679. Mina barn brukade leka samling hemma.

  680. De har gått
    hela sitt liv på förskola.

  681. Det var fantastiskt. Jag är ledsen
    att jag inte spelade in det.

  682. Där kunde man höra
    rösterna av deras olika fröknar.

  683. Det var ju lite överdrivet,
    men det var väldigt roligt.

  684. Då satte de alla sina gosedjur
    och dockor i en ring och höll på.

  685. De sjöng och pratade
    och gjorde samling.

  686. Alltså...
    Ni förstår hur viktiga ni är.

  687. Min yngsta dotter...
    Jag kommer från Småland-

  688. -fast de är uppväxta i Linköping.
    Hon talade en bred östgötska.

  689. Hennes älsklingsfröken
    på småbarnsavdelningen-

  690. -hade nämligen en bred östgötska.

  691. Då hade ju
    föräldrarnas inflytande inget-

  692. -när det gällde just den språkliga
    intonationen eller uttalet.

  693. Så ni är väldigt, väldigt viktiga.

  694. Ni är inte viktigare än föräldrarna,
    men ni är väldigt viktiga för barnen-

  695. -och för allt möjligt, och för just
    språkutveckling som jag pratar om.

  696. Då ska jag gå över till
    de vuxnas språkande.

  697. De vuxna är barns viktigaste
    språkliga modeller eller förebilder.

  698. Det är ni som är
    deras bästa samtalspartner-

  699. -och som handleder och utmanar
    barns språkutveckling.

  700. Men... Här kommer mitt "men".

  701. Det är inte alltid man har ett rikt
    språk bara för att man är vuxen.

  702. Ni behöver också
    underhålla ert språk.

  703. Ni behöver också fylla på.
    Språket är också föränderligt.

  704. Språket förändras hela tiden. Även
    grammatik och böjningar förändras.

  705. Det går väldigt långsamt,
    men språket är föränderligt.

  706. Därför måste man fylla på som vuxen.

  707. Om man ska ha en ordförrådsplan
    och lära barn till exempel synonymer-

  708. -alltså att en sak kan heta
    många olika saker, har olika begrepp-

  709. -då måste man ju också
    själv samla på sig ord.

  710. Egentligen kanske ni som vuxna
    ska göra en ordförrådsplan.

  711. Vad tror ni om det?
    Hur får man då nya ord och så?

  712. Det är inte konstigare för er
    än för barnen. Det är genom att läsa.

  713. Samtala, förstås, men också läsa.

  714. Man behöver inte bara läsa
    tunga, skönlitterära verk.

  715. Man kan läsa barnböcker.
    Barnböcker är en skatt av ord.

  716. Det är nog ofta ni läser barnböcker
    och funderar: "Vad betyder det här?"

  717. Nej. Ni vet allt.
    Så är det i alla fall för mig.

  718. Det dyker upp ord
    som jag inte riktigt har kläm på-

  719. -som den författaren kanske...

  720. Det finns ett ord som jag
    har lärt mig genom Tove Jansson-

  721. -och som jag har använt
    genom alla år. Det är "olfaktiv."

  722. Vet ni vad det betyder? Nej, se där.

  723. Det är att vara känslig för doft.
    Jag är nämligen väldigt olfaktiv.

  724. Om det doftar nåt speciellt så känner
    jag det och måste få veta vad det är.

  725. Det stod i... Jag kommer inte ihåg
    vilken bok det var.

  726. Hon kunde använda
    såna här lite kluriga ord-

  727. -som utmanade inte bara barnen,
    utan också den vuxna läsaren.

  728. Så läs. Inte bara för barnen,
    utan läs för varandra.

  729. Det kan man också göra.
    Högläsning är fantastiskt roligt.

  730. Då tackar vi så hemskt mycket
    för detta spännande seminarium.

  731. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lära sig språka

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkutveckling, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Framtiden ligger i förskolan

Professor Peter Moss lyfter fram den svenska förskolan som en stark förebild. Han gör en jämförelse med sitt hemland England som han menar har misslyckats med att hitta en nationell och integrerad förskola där alla barn är välkomna. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Barns rätt till kultur och konst

Barn har rätt till sin egen kultur enligt barnkonventionen. Men det är vi vuxna som bestämmer det mesta om barns möjligheter att uppleva kultur och konst, säger Karin Helander, professor i teatervetenskap. Frågan är då hur vi väljer och hur vi ser på begreppet kvalitet. Och vad tycker barnen? Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Om barnkonventionen blir lag

Barnkonventionen ska vara vägledande för arbetet i förskolan. Men om barnkonventionen blir lag innebär det inte att barns rättigheter per automatik kommer att tas tillvara. Dock blir det ett bra tillfälle att extra lyfta barnperspektivet och barns rättigheter, säger Agneta Widerståhl, Stockholms stads barnombudsman. Inspelat på Stockholms universitet den 14 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Undervisning i förskola

Riskerar leken att slukas upp när skollagen kräver att förskolan ska bedriva undervisning? Vad räknas som undervisning och vem får bedriva den? Ingrid Engdahl och Christian Eidevald, båda lärarutbildare och forskare, ger här sina tankar. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Att lära sig språka

Gör en ordförrådsplan! Det är ett av pedagogikforskaren Polly Björk-Willéns förslag vad gäller språkundervisning i förskolan. Förskoleåren är av stor vikt för barnens språkutveckling. Med bra planering blir det både roligt och enkelt att arbeta målinriktat med språket, menar hon. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

Pedagogiska relationer

Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2017

SEMLA - ett arbetssätt för förskolan

Olika barn behöver olika utmaningar och stöd för att lära och utvecklas. Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, har utvecklat ett arbetssätt de kallar SEMLA - Socio-emotionellt och materiellt utforskande lärande. Med stöd i neurovetenskapen betonas vikten av att blanda in många sinnen, känslor och hands on-material i lärandet. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Fritids i kris

I flera år har myndigheter och fackförbund slagit larm om att utvecklingen på fritidshemmen är oacceptabel. Barngrupperna är för stora och lokalerna håller inte måttet. Vad får det för konsekvenser för personalen? Och hur mår barnen?

Fråga oss