Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande: Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skolaDela
  1. Vi var uppgivna på fronten
    tills vi stötte på begreppet "grit".

  2. Sen ville vi försöka hitta grit
    i hjärnan.

  3. Jag börjar med en översikt
    på fältet hjärna och lärande.

  4. Det här med hjärnforskning
    började ta fart-

  5. -i slutet av 80-talet
    med PET-forskning.

  6. På 90-talet kom MR-skanningen.

  7. Det var ofarligt, till skillnad
    från PET:s radioaktivitet-

  8. -vilket öppnade för
    att studera barn och träning-

  9. -inom
    developmental cognitive neuroscience.

  10. De senaste åren har educational
    neuroscience växt fram.

  11. Det växer fram i form av-

  12. -organisationer, konferenser,
    tidskrifter och centra.

  13. Tyvärr ligger vi i Sverige
    redan efter i fältet.

  14. Jag tror att man kan se
    fem olika områden-

  15. -där de här fälten möts.

  16. Det första är ren grundforskning-

  17. -om hur det går till
    att lära sig läsa och räkna.

  18. Ett exempel är att kunna kartlägga
    vad som händer när barn lär sig läsa-

  19. -och vad som går fel
    när barn får problem med att läsa.

  20. Kognitiv neurovetenskap
    har blivit en blandning-

  21. -av psykologi och hjärnforskning.

  22. Forskarna i fältet
    inspireras av båda områdena-

  23. -så det är svårt att skilja dem åt.

  24. De kunskaper man får om dyskalkyli
    och matematik, den forskningen-

  25. -görs av samma personer som utvecklar
    nya metoder och experiment-

  26. -för att förstå
    hur man ska gå vidare.

  27. Vi studerade hjärnaktiviteten
    under arbetsminnesstudier-

  28. -vilket i sin tur ledde till metoder
    för att träna arbetsminnet.

  29. Den kan informera
    och leda fram till interventioner.

  30. Ett tredje område är att den
    kan predicera interventioner-

  31. -och säga vem som har nytta
    av en intervention-

  32. -eller vem som ligger i riskzonen.

  33. Ett exempel är hur EEG
    hos nyfödda barn-

  34. -kan säga nåt
    om risken för framtida dyslexi.

  35. Vi har studerat barn under utveckling
    och sett att MR-undersökningar...

  36. ...kan säga nåt om risken
    för framtida problem med arbetsminne.

  37. Den visar inte bara beteendet just nu
    utan kan även säga nåt om framtiden.

  38. Här har vi forskning som visar på-

  39. -hur man kan predicera utveckling
    hos personer med dyskalkyli.

  40. Ett annat exempel är genetik.
    Boken "G is for genes"-

  41. -diskuterar interaktionen mellan
    utbildningsvetenskap och genetik.

  42. Det fjärde fältet är mer eller mindre
    invasiva interventioner.

  43. Det är ett fält
    med svagströmsstimulering-

  44. -som har visat sig
    kunna öka inlärning i vissa fall.

  45. Det pågår försök
    på hur det här skulle kunna användas-

  46. -för språklig träning-

  47. -men också i specifika fall som adhd.

  48. Det fjärde fallet
    är mer invasiva interventioner.

  49. Ett exempel
    skulle kunna vara mediciner-

  50. -som redan används
    vid till exempel adhd.

  51. Var är vi nu?
    Jag tror vi är i de här tre fälten.

  52. Om vi ens ska gå in i de här fälten
    återstår att se.

  53. Men det är här vi rör oss.

  54. Mitt eget fält handlar om läsning,
    matematik och arbetsminne.

  55. Vi tittar på barnhjärnans utveckling
    och träning.

  56. Jag tänkte prata lite mer
    om just matematik i dag.

  57. Det är spännande. Nyligen har man
    upptäckt ett nytt område i hjärnan-

  58. -som reagerar specifikt på siffror
    snarare än bokstäver.

  59. Vi ville studera hur området-

  60. -utvecklar kontakten
    med resten av hjärnan.

  61. Den här forskningen har en doktorand
    i min grupp - Federico Nemmi - lett.

  62. Vi tittade på "number form area"-

  63. -och hur hjärnaktiviteten associeras
    till andra delar av hjärnan-

  64. -och jämförde med utvecklingen i det
    som kallas "visual word form area".

  65. Man tittar på hjärnaktivitet
    när barn och ungdomar vilar.

  66. Vi hade ett stort dataset
    med barn och ungdomar 3-21 år.

  67. Det visar sig vara ett nätverk.

  68. Det här är matematiknätverket som är
    kopplat till sifferformsområdet.

  69. Det här är det språkliga nätverket
    kopplat till ordformsområdet.

  70. Två väldigt olika nätverk...

  71. Vi kunde visa korrelationen
    där talformsområdet-

  72. -börjar prata med dem, men utvecklar
    kontakt gradvis med ålder.

  73. Det här området i hjässloben
    på höger hjärnhalva-

  74. -är kopplat redan hos treåringar.

  75. Kopplingar till andra områden
    kräver ytterligare ett decennium.

  76. Det visar hur miljön formar hjärnan
    gradvis genom utbildning.

  77. Det här blir spännande.

  78. Talformsområdet
    är det här området i hjässloben.

  79. Det är ett område-

  80. -som har med analys
    av spatiell uppfattning att göra.

  81. Det hänger ihop med en mängd-

  82. -psykologiska studier och
    hjärnforskningsstudier som pekar på-

  83. -att det finns
    en naturlig fallenhet för hjärnan-

  84. -att associera siffror
    med rumslig uppfattning.

  85. Det tyder på att man ska använda
    representationer som tallinjen-

  86. -vid tidig inlärning av matematik.

  87. Här är exempel på tallinjer
    för mindre barn.

  88. När jag ville studera
    matematikinlärning hos yngre barn-

  89. -slog jag mig ihop med Pekka Räsänen
    från Jyväskylä i Finland-

  90. -och Ola Helenius från Nationellt
    centrum för matematikutbildning.

  91. Vi gjorde en app,
    delvis med sponsring-

  92. -från den icke vinstdrivande
    stiftelsen Cognition Matters.

  93. Här lär sig barn att identifiera
    var siffror ligger på tallinjen.

  94. De drar fysiskt med fingret
    på tallinjen.

  95. En sån enkel övning kopplar ihop
    en mängd olika representationer.

  96. En siffra är en symbol, en plats
    på tallinjen, en längd från noll-

  97. -och en mängd.
    Man kan räkna sex enheter.

  98. Sen går man vidare med addition
    och gör det svårare.

  99. Vi låter barnen, om de vill,
    gå vidare. Det anpassas efter dem.

  100. Vill de, så går de vidare
    med negativa tal och decimaltal.

  101. Vi tittade på nyttan av
    att lägga till arbetsminnesträning.

  102. Vi gör vår forskning ute i skolorna.

  103. Det här var sexåringar
    på Kungsholmen och i Sollentuna.

  104. Efter några års forskning
    såg vi den här grafen.

  105. Den visar att vi har en effekt
    av att träna med tallinjen.

  106. Den är signifikant jämfört med
    att träna på läsning.

  107. Vi såg de största effekterna-

  108. -i en kombination av att träna
    med tallinjen och arbetsminne-

  109. -vilket förbättrar
    koncentrationsförmågan.

  110. Vilken typ av träning
    som var bäst för ett barn-

  111. -berodde på deras förmågor
    mätta före experimentet.

  112. Det betyder att man har
    en individuell respons.

  113. Det öppnar upp för möjligheten
    att individanpassa undervisning.

  114. Det är ett av de spännande fält
    som vi är inne på just nu.

  115. Kan vi individualisera inlärning
    och på så sätt effektivisera den?

  116. Vi gjorde också en MR-undersökning
    av barnen före och efter-

  117. -och kunde då visa att hjärnaktivitet
    och hjärnans struktur bidrog till-

  118. -att kunna predicera vilket barn
    som reagerar bäst-

  119. -på vilken typ av träning.

  120. Det visar hur hjärnforskning
    kan informera interventioner-

  121. -och predicera vilken typ
    av intervention som är optimal.

  122. Det var spännande
    att se skillnaderna.

  123. Vi har svårighetsnivån här.
    Här är antal dagar av träning.

  124. Det finns en enorm varians i hur fort
    barnen lär sig i det här fallet.

  125. Det kan sammanfattas med
    att kompetensnivå i matematik-

  126. -är beroende av träningstid
    och skillnad i inlärningshastighet.

  127. En del av den är förmodligen
    genetiskt betingad.

  128. Men det finns en rundgång,
    en positiv interaktion.

  129. De som har en liten fördel kommer
    att lägga mer tid på sin träning.

  130. Vi kan komma till rätta med det här
    med interventioner.

  131. Lässvårighet kan överkommas-

  132. -om man genom intervention
    ger extra träningstid.

  133. En annan aspekt
    är motivationens roll-

  134. -för att ett barn ska komma ur
    de negativa cyklerna.

  135. Motivation
    är ett svårt och stort kapitel.

  136. Det finns yttre motivation
    - pengar och belöningar.

  137. Och det finns inre motivation
    - glädjen eller, i bästa fall, flow.

  138. Kan vi använda oss av dem för att
    förbättra barns matteprestationer?

  139. Yttre belöningar
    har provats i många studier.

  140. Det här är en studie
    i Dallas, Washington, Houston-

  141. -New York och Chicago.

  142. Man hade totalt 250 skolor.
    Studien kostade 9,4 miljoner dollar-

  143. -och involverade 36 000 studenter.
    Den sammanfattades av Roland Fryer.

  144. "Experimentets resultat
    är överraskande."

  145. "Den ekonomiska motivationens
    påverkan är statistiskt sett noll."

  146. De hade noll.

  147. Det här verkar inte vara
    nån enkel väg till framgång.

  148. Hur är det med det intressedrivna då?

  149. Det intressedrivna är nödvändigt,
    men är det tillräckligt?

  150. Det enda sättet att öka prestation,
    är det att göra det roligare?

  151. I Pisa-studierna har man frågat barn
    hur roligt de tycker matte är.

  152. Där mäter man resultaten också.

  153. Här är andelen som tycker
    att matte är roligt: 10-90 %.

  154. Här är poäng i Pisa-testet.

  155. Som roligast är det i Indonesien.
    Tyvärr presterar de sämst.

  156. I Sverige är barnen
    lite mer motiverade än i Finland-

  157. -men där presterar de mycket bättre.

  158. Om vi ska dra några slutsatser här-

  159. -så når vi nog inte bättre resultat
    bara genom att göra det roligare.

  160. Det stämmer också om man jämför
    förändringen över tid inom ett land.

  161. Det finns många negativa resultat
    här. Det verkar inte vara så lätt.

  162. Fynden stämmer med
    experimentalpsykologiska studier-

  163. -där man tittar
    på arbetsminnesträning.

  164. Ju mer deltagarna får belöningar
    i form av pengar-

  165. -desto mindre förbättras de.

  166. Vi har i ett antal studier
    tittat på inre motivation-

  167. -och hur mycket barn förbättras
    under träning-

  168. -men inte hittat nån korrelation.

  169. Vi var uppgivna på den fronten
    tills vi stötte på begreppet "grit".

  170. Begreppet lanserades
    av Angela Duckworth.

  171. På svenska är det "driv",
    "ihärdighet" eller "jävlar anamma".

  172. Man håller fast vid ett långsiktigt
    mål och ger inte upp vid motgång.

  173. Det karaktäriseras
    genom en mängd frågor-

  174. -precis som andra psykologiska
    begrepp, och personlighetsdrag.

  175. Hon har visat att det spelar roll
    i en mängd olika situationer-

  176. -som vid rättstavningstävlingar,
    drop-out i high school-

  177. -på universitetet
    och militärutbildning.

  178. Vi bestämde oss för att prova det.

  179. Vi tittade på grit hos sexåringar.
    Vi tittade på hur det gick-

  180. -när barnen skulle träna arbetsminne
    eller matematik.

  181. Då såg vi en faktor-

  182. -som förklarade varför vissa barn
    förbättrades mer än andra.

  183. Hur skojigt de tyckte att det var-

  184. -förklarade inga skillnader
    i hur de förbättrades.

  185. IQ förklarade inte skillnaderna.

  186. Adhd-symptom
    förklarade inte skillnaderna.

  187. Det var bara det här som slog ut.

  188. Sen ville vi försöka hitta grit
    i hjärnan.

  189. Det fanns två hypoteser. Den ena var
    att det var relaterat till pannloben-

  190. -som har med planering, inhibition
    och mycket annat att göra.

  191. Den andra hypotesen var att det rörde
    djupare liggande kärnor i hjärnan-

  192. -som var relaterade
    med motivationssystemet-

  193. -som har med dopamin att göra.

  194. Det visade sig
    att det senare var fallet.

  195. Grit hos de här barnen kunde kopplas
    till struktur och volym-

  196. -av den här delen av striatum, som
    har med motivationssystemet att göra.

  197. Det finns decennier av forskning om
    det här hos både djur och människor.

  198. Det handlar inte om att få en kick.
    Stör man ut systemet-

  199. -kommer djur som är beroende av
    narkotika att fortsätta ta narkotika.

  200. Ett intressant experiment
    gjordes på djur.

  201. Det var råttor som fick välja
    mellan två olika matbitar.

  202. Den ena biten var mindre attraktiv
    men lättillgänglig.

  203. Den andra var mer attraktiv-

  204. -men den krävde att man tog sig över
    en massa hinder för att få den.

  205. I vanliga fall
    tar råttor sig över hinder-

  206. -för att få tillgång
    till attraktiv mat.

  207. Men stör du ut systemet
    tar de den enkla matbiten.

  208. Den mindre attraktiva biten...

  209. Det här är en viktig funktion
    i hela motivationssystemet.

  210. Det handlar delvis om ett driv
    mot ett framtida möjligt mål.

  211. Vi går vidare med det här.

  212. Vektor var
    en bieffekt från forskningen.

  213. Tack vare den icke vinstdrivande
    stiftelsen finns den nu gratis-

  214. -på både App Store och Google Play.

  215. Vi har
    genom att analysera användarna-

  216. -gradvis kunnat förbättra
    det här träningsprogrammet.

  217. Vi lanserade det i höstas-

  218. -och vi har redan
    runt 80 000 registrerade användare.

  219. Vi har 8 000 barn varje dag-

  220. -som tränar sin matematikförmåga
    med programmet.

  221. Det roliga är att matematik
    är ett universellt språk.

  222. Träningen är helt språkfri-

  223. -vilket gör att den inte bara används
    i Sverige och Finland-

  224. -utan även i Australien och Uruguay.

  225. Vi har projekt tillsammans
    med stiftelser i Mexiko-

  226. -där barn,
    som del av en fritidsaktivitet-

  227. -kan få tillgång till att träna sin
    matteförmåga med det här programmet.

  228. Och med det tackar jag
    för uppmärksamheten.

  229. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Allmän medicin, Barn, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss