Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande : Naturvetenskap i förskolanDela
  1. Individualiseringen är väldigt stark
    i förhållande till hjärnforskningen.

  2. Jag vill säga
    att förskolans värld är kollektiv.

  3. "Att stimulera utforskande lärande
    inom naturvetenskap och teknik."

  4. "Samtal om hur lekfullt lärande
    öppnar nya dörrar för små barn."

  5. Först vill jag poängtera
    att nu handlar det om små barn.

  6. Halva befolkningen i förskolan
    är tre år eller yngre.

  7. Det som vi hörde tidigare
    är otroligt spännande-

  8. -men hur relevant är det
    för de allra yngsta barnen?

  9. Individualiseringen är väldigt stark
    i förhållande till hjärnforskningen.

  10. Jag vill säga
    att förskolans värld är kollektiv.

  11. För några veckor sen presenterade
    en doktorand nåt väldigt intressant:

  12. Samma lärare, samma barn...

  13. De skulle lära sig en saga.
    De jobbar med sagor.

  14. Kollektivt fungerade det fantastiskt.

  15. Alla var engagerade och hjälptes åt,
    och det blev en berättelse.

  16. När man gör det till en individuell
    förmåga hos varje barn-

  17. -och fokuserar
    på lille Kalle eller lilla Stina-

  18. -det fungerar inte, de andra tröttnar
    när lille Kalle inte kommer på nåt.

  19. Förskolan är en kollektiv arena,
    det ska man tänka på.

  20. Barnen ska uppnå de långsiktiga
    målen, men de är inte där än.

  21. Det var en introduktion
    till det hela.

  22. Nu får du trycka fram.

  23. Ingrid och jag kommer att växla lite
    och visa några bilder.

  24. Vår första rubrik är:
    "Vem är du som lärare i detta?"

  25. Vad vi ser i forskning
    allt mer efter hand är-

  26. -att vad det blir av
    naturvetenskap och teknik-

  27. -beror mycket på din inställning
    till ditt uppdrag som förskollärare-

  28. -och din inställning
    till naturvetenskap och teknik.

  29. Inställningen eller attityden
    kan vara präglad sen långt tillbaka-

  30. -av dina egna erfarenheter.

  31. Den norske forskaren Hundeide,
    som tyvärr inte lever längre-

  32. -han sa att vi alla är bärare
    av normativa föreställningar-

  33. -om vad som är en god förskola,
    en god barndom-

  34. -en god barnuppfostran och så vidare.

  35. Utifrån de här föreställningarna
    ordnar vi vår miljö.

  36. Överfört till naturvetenskap
    och teknik kan vi tänka-

  37. -att utifrån de föreställningar
    vi lärare är bärare av-

  38. -kommer miljön och språket
    att präglas.

  39. Och valen av innehåll
    kommer att präglas utifrån det.

  40. Vi säger att man från början
    måste göra upp med sig själv:

  41. Vem är jag i detta?
    Vad stödjer jag mig på?

  42. Det handlar också
    om hur man ser på barn.

  43. Hur man tänker om små barn
    har förändrats mycket.

  44. Tack vare forskning om små barn-

  45. -ser man att barn klarar mer
    än man trodde innan.

  46. Det är också viktigt att påpeka...

  47. Jag glömde säga att vi har tagit bort
    alla referenser-

  48. -för att få det mer snyggt.

  49. Om ni vill veta vem vi refererar till
    kan ni få de uppgifterna av oss.

  50. Jag vill säga nåt om läroplanen,
    som är en utgångspunkt.

  51. Uppdraget i läroplanen
    är människans okränkbarhet-

  52. -individers frihet,
    integritet och lika värde-

  53. -jämlikhet mellan könen, samt
    solidaritet med svaga och utsatta.

  54. Det här med alla barns rätt är
    väldigt centralt i svensk förskola.

  55. Vi hörde ju hur svensk förskola
    skiljer sig från andra länders.

  56. Just jämlikheten, jämställdheten,
    är ju en väsentlig punkt.

  57. Vi fick maxtaxa och en läroplan-

  58. -för att alla barn skulle få
    samma möjligheter från början.

  59. Alla barns rätt är en viktig aspekt
    i det vi pratar om.

  60. En sak till...

  61. Vi säger: "Vad litar du på? Vad
    stöder du dig på för kunskapssyn?"

  62. "Hur tänker du om barn? Vad är
    din attityd till innehållsområdet?"

  63. Det spelar roll. Det spelar
    också roll var du lägger målen.

  64. Vi ser från forskning som har
    arbetat med naturvetenskap i skolan-

  65. -att man har lagt målbilden
    alltför långt bort-

  66. -och satsat för mycket
    på blivande naturvetare.

  67. Målet i skolan har liksom varit
    att fostra blivande naturvetare.

  68. Det kritiserar man nu lite allmänt.

  69. Vad gör vi i förskolan
    när vi nu formar det här ämnet?

  70. Var sätter vi målen nånstans?

  71. Är det här och nu
    tillsammans med barnen-

  72. -utifrån deras vardag
    och deras sätt att betrakta världen-

  73. -eller är vi också långt fram?

  74. Och måste vi polarisera?

  75. Förskolan har en utmärkt läroplan-

  76. -som tar upp
    naturvetenskap och teknik.

  77. Jag kan tänka mig att ni som är från
    det här fältet inom det här huset-

  78. -kan komma med fler sätt
    att formulera det.

  79. Men i läroplanen 2010 skrev man in
    mer om naturvetenskap och teknik:

  80. Barn ska utveckla intresse och
    förståelse för naturens kretslopp-

  81. -och hur människor, natur
    och samhälle påverkar varandra.

  82. Där har vi ju hållbar utveckling.

  83. Och utveckla sin förståelse för
    naturvetenskap och samband i naturen-

  84. -liksom sitt kunnande
    om växter och djur-

  85. -samt enkla kemiska processer
    och fysikaliska fenomen.

  86. Utveckla förmågan att urskilja,
    utforska, dokumentera, ställa frågor-

  87. -och samtala om naturvetenskap.

  88. Utveckla förmågan
    att urskilja teknik i vardagen-

  89. -och utforska
    hur enkel teknik fungerar.

  90. Utveckla förmågan
    att bygga, skapa och konstruera-

  91. -med olika tekniker,
    material och redskap.

  92. Vi har ju väldigt många bra mål
    att jobba mot i förskolans praktik.

  93. Nu har regeringen
    gett Skolverket i uppdrag-

  94. -att göra en ny översyn
    av förskolans läroplan.

  95. Där står inget specifikt
    om naturvetenskap och teknik-

  96. -men mycket av förändringen
    som ska göras-

  97. -har sin grund
    i Skolinspektionens utvärderingar.

  98. Skolinspektionen
    har pekat ut flera gånger-

  99. -att naturvetenskap och teknik
    är ett svart hål i förskolan.

  100. Varje gång påpekar de
    att det finns väldigt lite av detta-

  101. -och att det finns väldigt lite
    av begreppet "undervisning".

  102. Det är väldigt oklart
    i förskolans praktik.

  103. I skollagen pratar man nu
    om undervisning i förskolan-

  104. -och det pågår
    en debatt om vad undervisning är.

  105. Detta ska man också
    försöka göra nånting åt.

  106. Det de däremot tar upp
    är de globala frågorna-

  107. -hållbarhet och livsstilar.

  108. Och folks hälsa
    ska komma med mer i läroplanen.

  109. Hälsofrågor är nåt som knyter samman
    naturvetenskap och kulturvetenskap.

  110. I Skolinspektionens utvärderingar
    säger de också-

  111. -att matematik och språk-

  112. -det har man i förskolan lyckats
    integrera i sitt vardagliga arbete.

  113. Man har inte lektioner, utan det är
    en del av att man är med barnen-

  114. -men det har man inte lyckats med
    när det gäller naturvetenskap.

  115. Man gör mycket experiment, och det
    minns man väl från sin egen skoltid.

  116. Många som jobbar med små barn
    har kanske valt bort naturvetenskap-

  117. -för att det mest var formler,
    det kopplades sällan till ens vardag.

  118. Förhoppningsvis är det bättre nu
    än när jag gick i skolan.

  119. Nu ska vi
    släppa in några barn i rummet.

  120. Vi ska säga några ord-

  121. -om vad vi tänker att naturvetenskap
    i ett förskoleperspektiv kan vara.

  122. Då börjar vi här med barnen.

  123. De fick frågan: "Vad tänker ni
    att naturvetenskap handlar om?"

  124. Då säger Aisa: "I skogen,
    kanske slänga plast och sånt."

  125. Anna: "Det handlar om naturen."

  126. "Vetenskap är när man gör
    olika experiment", säger Lars.

  127. Ebbe säger: "Ja, det är det,
    men naturvetenskap kan vara"-

  128. -"att man skapar saker som finns
    i naturen, fast man gör dem nya."

  129. Lars fortsätter:
    "Experiment med löv och annat."

  130. "Man får inte heller slänga skräp
    och bryta grenar."

  131. "När vi går ut i skogen", säger Ebbe.

  132. "Min mamma säger att
    vetenskapligt sett är det vår nu."

  133. "Jag vet inte riktigt vad hon menar,
    men hon säger 'vetenskapligt'."

  134. När vi tittar på de här svaren
    lite översiktligt-

  135. -ser vi att de representerar olika
    sätt att se på naturvetenskapen.

  136. Ingrid tog oss in i läroplanen-

  137. -och alla aspekter som vi ska spegla
    i arbetet i förskolan.

  138. Enligt barnens svar är vi nog där.

  139. Det handlar om skapande,
    aktivitet och upptäckarlust-

  140. -men också om nyskapande
    och nyfikenhet.

  141. Man ger också exempel på olika
    innehåll som man kan arbeta med.

  142. Vi ställde samma fråga till studenter
    på förskollärarutbildningen.

  143. Vad svarar de? Gott och väl 75 %
    av de svarande säger-

  144. -att naturvetenskap
    handlar om naturen - den gröna delen.

  145. Här blir det ett möte
    mellan de här grupperna-

  146. -barnen och barnens föreställningar
    och de blivande förskollärarna-

  147. -som vi har att jobba med.

  148. Ni ska få fler exempel från barnen.

  149. Det är en tabell, som jag hoppas
    att ni kan se nånting av.

  150. Vi gjorde en studie om barns frågor.

  151. Vi inventerade barnens frågor
    under ett temaprojekt-

  152. -som handlade om
    vad jord egentligen är.

  153. Här är antalet observationer,
    som var sju.

  154. Här ser vi att barnen ställde totalt
    206 frågor under det här projektet.

  155. De första, fram till hit,
    är frågor som handlar om innehållet.

  156. 173 av de här 206 frågorna
    handlar om innehållet:

  157. Om att göra nåt med innehållet,
    få veta nåt eller förstå nånting-

  158. -eller om att relatera innehållet
    till egen tidigare erfarenhet.

  159. 22 frågor handlade om redskap
    som de använde under projektet:

  160. Luppar, förstoringsglas,
    skedar, knivar och så vidare.

  161. Elva frågor var helt "off topic"
    om man säger så-

  162. -frågor som "när kommer Brita?"
    och "ska vi gå ut sen?"-

  163. -alltså frågor
    som vi bedömde låg utanför ämnet.

  164. När vi analyserar
    den här översiktliga tabellen-

  165. -ser vi
    att barn är innehållsfokuserade.

  166. Ibland tänker vi att det är för svårt
    att jobba med naturvetenskap-

  167. -vi ska inte tråka ut barn med detta,
    vi måste skoja om det.

  168. Ibland skojar man för mycket, så att
    själva naturvetenskapen försvinner-

  169. -och riskerar att komma i skymundan.

  170. Vad vi ser är att ju längre
    tiden går, ju mer tid barn får-

  171. -här är ju ett tidsperspektiv-

  172. -desto fler frågor
    handlar om innehållet.

  173. Som vi hörde tidigare i dag:
    kontinuitet och tid spelar roll.

  174. Ibland är vi så kvicka i förskolan.

  175. Vi tänker: "Det här funkar inte."

  176. Och så börjar vi på ett nytt spår.

  177. Men de här studierna visar faktiskt-

  178. -att ju mer vi gör samma sak, men
    kanske på ett lite annorlunda sätt-

  179. -desto mer intresse väcks hos barnen.

  180. Tid och kontinuitet
    gör att barnen begriper:

  181. Vad ska det här handla om? Vem är jag
    i detta? Vad förväntas av mig här?

  182. Och inte minst: vad går det ut på?

  183. Vid den andra observationen ser ni
    att det är siffror i alla rutor.

  184. Och varför är det så?

  185. Det var den gången som jorden
    kom in på borden i förskolan.

  186. Den gången stod alla barn kring bord-

  187. -och skulle börja undersöka
    jorden närmare.

  188. Det fanns frågor i alla fält:
    "Vad ska vi göra? Vad går det ut på?"

  189. Vid det första tillfället fanns det
    knappt några frågor - sex frågor.

  190. Det var en pratsamling.

  191. Fröken satt och pratade med barnen.

  192. Det fanns inget material,
    det var bara en pratsamling.

  193. Såna här enkla tabeller kan vara bra
    att göra för att få syn på nånting.

  194. Barn behöver tid och kontinuitet
    och är innehållsintresserade.

  195. Vad kan naturvetenskap i förskolan
    handla om?

  196. Dels är det naturvetenskap
    som innehåll.

  197. Innehåll kan vara nåt ganska brett,
    så vi pratar om lärandeobjekt:

  198. Vad vill vi att barn ska lära sig?

  199. Vad är lärarens avsikt med det
    hon gör? Vad vill hon göra synligt?

  200. Jag vill säga nåt
    om bilden längst bort.

  201. Den är från Kina,
    där jag var före jul.

  202. Jag blev så fascinerad av den här
    förskolans arbete med lärandeobjekt.

  203. De jobbade med paraplyer,
    det var utgångspunkten.

  204. Det ledde till
    allt från naturvetenskap...

  205. Och det kom att handla om klimat.

  206. Vi är duktiga i förskolan
    på att följa hur vädret ser ut.

  207. Man tittar ut - är det sol eller
    moln? Och så skriver man upp det.

  208. Men hur får man vädret
    att bli klimat?

  209. Vädret är intressant, men om man
    ska koppla det till hållbarhet-

  210. -måste man ha ett långtidsperspektiv
    och inte bara se ut genom fönstret.

  211. Det handlar om
    att kommunicera med barn om det-

  212. -att de får uppleva det, att de är
    i naturen och känner hur det känns-

  213. -att man pratar om väder
    och hur det känns på kroppen-

  214. -att man sätter ord på det,
    inte bara skriver upp det.

  215. Det kan vara en väg in
    att prata om klimat-

  216. -att man sätter ord på det:

  217. Hur känns det när det blåser?
    Varför blåser löven?

  218. De jobbade också med teknik, det
    är ju mycket teknik med paraplyer.

  219. Och de jobbade med matematik.

  220. De jobbade med matematik, teknik
    och klimatförändringar i projektet.

  221. Det är ju lite det
    som är förskolans hjärta-

  222. -att man ska jobba temaorienterat.

  223. Olika dimensioner ska komma in
    i nåt som blir meningsfullt för barn.

  224. Man hänger upp det på ett tema.

  225. Ett annat exempel är det här
    med ekologiska processer.

  226. Vi tar ju mycket för givet.
    Vi samlar in och gör komposthögar.

  227. Vi pratar med barn om olika saker,
    men mycket är osynligt för barn.

  228. Vi gjorde en studie där vi
    jobbade med ekologiska kretslopp-

  229. -och det var inga barn
    som tänkte på det sättet.

  230. Det är osynligt om inte nån sätter
    ord på det och gör det synligt.

  231. Vi kan säga nåt om de andra bilderna.
    Här växer det inte nu-

  232. -men det är vertikal odling,
    som börjar uppmärksammas nu.

  233. Vad heter det? Hydroponisk odling.

  234. Man har ett slutet system.

  235. Tareq Taylor höll på med det
    i sitt trädgårdsprogram härförleden.

  236. Vatten går runt i ett system
    och bevattnar - i etager så här-

  237. -det man har satt i lecakulorna.

  238. Vi vill också slå ett slag
    för miljön över huvud taget.

  239. Vi pratar om betydelsen
    av val av innehåll-

  240. -men det ska synas och märkas
    vad man arbetar med-

  241. -att vi sänder ut signaler
    att här händer nånting.

  242. I den här förskolan jobbar man nu
    också med odling just för tillfället.

  243. Men här hade man liksom
    små stationer.

  244. Förskolan
    var uppbyggd av aktivitetsstationer-

  245. -med olika syfte i relation till
    innehållsområdet man jobbade med.

  246. Man bygger upp det med förebilder
    och lämpliga sökprogram på datorn-

  247. -och en fin stol att sitta i,
    en inbjudande miljö.

  248. Och nån vuxen har liksom lite
    extra ansvar för de här stationerna.

  249. Det här är en bild
    från ett projekt som vi är inne i-

  250. -som jobbar
    med samhällsrelaterade fenomen-

  251. -eller samhällsrelaterade
    naturvetenskapliga frågor-

  252. -företrädesvis inom fysik och kemi.

  253. Här jobbar man
    med reningsverk och reningsprocesser.

  254. Då började man med
    att tänka igenom och symbolisera:

  255. Vad är det vi häller i avloppet
    under en hel dag?

  256. Man gjorde symbolhandlingar.

  257. De började med tandborstningen och
    spottade i en stor tunna som de hade.

  258. Sen blev det lite flingor kvar
    och lite filmjölk.

  259. Till slut hade man samlat en hel dags
    avloppsproduktion i en tunna.

  260. Sen började man fundera över:
    men hur blir det rent igen?

  261. Små exempel.

  262. Vi har de här tre punkterna.

  263. Forskning om förskolan
    visar att alla är lika viktiga.

  264. Men en del menar att punkt två,
    det processinriktade arbetssättet-

  265. -är det som förskolan
    framför allt behöver jobba med-

  266. -alltså att barnen får ställa frågor
    och göra undersökningar-

  267. -ställa hypoteser, följa över tid,
    leta mönster och så vidare.

  268. I det lekfulla lärandet
    är lek och lärande är integrerat.

  269. Så i en förskola där det är
    integrerat, kan man tänka sig-

  270. -att det man pratar om-

  271. -innehållet som man fokuserar på
    utifrån lärarens synpunkt-

  272. -det kan man kalla läroplanen-

  273. -och att man i barns lek
    ser vad man pratar om.

  274. Innehållet man jobbar med
    ska synas i hela förskolan.

  275. Och förskolläraren ska fånga upp
    sånt som barn leker-

  276. -och ta med sig det i läroplanen,
    i det man kommunicerar om.

  277. Förskolan ska vara en helhet.

  278. Och man ska se barnet som en helhet.

  279. Barnet
    är en lekande, lärande individ.

  280. Det är vi som lär dem skilja på det.

  281. Barn tar in, och de leker när de
    får tillfälle. De lär sig hela tiden.

  282. Lek och lärande
    - barnet är en helhet.

  283. Det är en viktig utgångspunkt
    i förskolan-

  284. -att man inte
    skiljer på allvar och lek.

  285. I den bra förskolan
    går lek och lärande hand i hand.

  286. Lärarens roll är att undervisa-

  287. -men det handlar inte om undervisning
    som i skolans värld.

  288. I vår forskning har vi definierat det
    utifrån det grekiska ursprunget:

  289. Att undervisa
    är att peka ut något för någon.

  290. Det är inte nån som ska mässa
    för treåringarna.

  291. Man ska säga "wow! titta!"
    och få barn att bli intresserade.

  292. Det handlar också om
    att fånga upp barns intresse.

  293. Båda de sidorna.

  294. En lyhörd lärare ser när det
    lilla barnet hittar nåt på marken-

  295. -men kan också få barn intresserade
    av nästan vad som helst.

  296. Små barn är ju väldigt tacksamma
    på så sätt.

  297. När vi pratar
    om motivation och intresse-

  298. -är det svårare att få tonåringen
    intresserad av nåt nytt-

  299. -än treåringen, som man kan få
    intresserad av nästan vad som helst.

  300. Det handlar naturligtvis om...

  301. ...att man måste tänka igenom
    vad man vill göra synligt för barn.

  302. Hur kommunicerar man om det?

  303. Kommunikation
    är att göra nåt gemensamt.

  304. Vi tänker att vi skickar ett budskap-

  305. -men ursprunget till kommunikation
    är att göra nåt gemensamt.

  306. Det är det som är förskolans hjärta.

  307. Lärare och barn
    måste förhandla om mening.

  308. Det är ingen idé att prata med barn
    om de tänker på nåt helt annat.

  309. Dialogen, kommunikationen, är
    ursprunget när det gäller små barn.

  310. Det handlar om att via språket...

  311. Barn måste få experimentera
    och pröva-

  312. -men när man sätter språk på det, får
    barnen begrepp som de kan ta med sig.

  313. Det blir synliggjort
    när man kommunicerar.

  314. Ibland hör jag: "Matematik
    finns överallt i förskolan."

  315. Inte alls! Bara om man gör det till
    matematik och pratar i de termerna.

  316. Och det blir inte heller natur-
    vetenskap och teknik av sig självt.

  317. Det handlar om en ömsesidighet
    mellan barn och vuxna.

  318. Det finns ett engelskt stort projekt-

  319. -där man har följt barn från tre år
    upp till... De är nästan 20 i dag.

  320. Man har sett att kvaliteten
    gör skillnad på vad barn lär sig.

  321. En av kvalitetsfaktorerna är just
    "shared sustainable thinking"-

  322. -ömsesidigt delat fokus.
    Det är den stora utmaningen-

  323. -som är mer krävande
    när man jobbar med små barn.

  324. Med äldre barn eller vuxna
    är man mer på samma våglängd.

  325. Nu ska man försöka förstå:
    hur tolkade barnen detta?

  326. Hur tänkte de?

  327. Det handlar ju om intersubjektivitet.

  328. Barnets subjektiva värld och
    lärarens subjektiva värld ska mötas.

  329. Och hur kommunicerar man?

  330. Susanne har sysslat med hur
    man kommunicerar om gråsuggorna.

  331. Ja, i tidigare studier
    har vi ju sett-

  332. -att när man arbetar
    med naturvetenskap i förskolan-

  333. -tar man lätt till
    ett antropomorfistiskt språkbruk:

  334. Man talar om till exempel djur
    som om de var människor.

  335. Jag har exempel
    från när man arbetar med gråsuggor.

  336. Man talar om gråsuggorna som
    om de var barn och gick i förskola-

  337. -som om de hade roligt, lekte,
    hade gymnastik och gick balansgång.

  338. Piaget har tidigare sagt-

  339. -att det gör barn ofta.

  340. Barn pratar om djur
    som om de var människor.

  341. Man har tillskrivit barnen
    ett antropomorfistiskt språkbruk-

  342. -men vi ser att det inte är barnen
    som använder det språket-

  343. -utan det är lärarna
    som tar till det.

  344. Varför kan vi ju spekulera i.

  345. Det kan bero på föreställningar
    om innehållsområdet-

  346. -eller så vill man liva upp det lite,
    och så skojar man om det.

  347. Det är inga problem om man pratar
    antropomorfistiskt med barn-

  348. -men det blir problem
    om man bara pratar på det sättet-

  349. -och aldrig kommer vidare.

  350. "Den ömsesidiga
    samtidigheten i kommunikationen".

  351. Vi menar att det är en sak
    att vara där barnen befinner sig-

  352. -och prata barns vardagsspråk-

  353. -men vi måste också samtidigt
    ha fokus nån annanstans.

  354. Vad är möjligt här? Hur kan vi bidra
    till utveckling av barns kunskap?

  355. Här skulle vi kunna ha
    en bro som metafor.

  356. Läraren ska kunna vandra
    över den bron-

  357. -och inhämta vardagskunskapen
    och barnens perspektiv-

  358. -men också fundera över vad som är
    möjligt. Hur kan vi utveckla det?

  359. Lek, naturvetenskap och teknik.

  360. Barn leker ju hela tiden, och
    de leker vad de har erfarenhet av.

  361. Vad får de för erfarenheter kopplat
    till naturvetenskap och teknik?

  362. Lek är
    både biologiskt och kulturellt.

  363. Vissa saker gör barn i hela världen:

  364. Öppnar och stänger dörrar,
    tappar grejer och ser vad som händer.

  365. Men mycket av leken är ju kulturell.

  366. Det barn har fått erfarenhet av,
    det leker de.

  367. Vilket material finns i förskolan?

  368. Vad är det för verktyg som barn får?

  369. Vad finns kvar av sånt i förskolan?

  370. Snickarvrån är ju snart helt borta.

  371. Finns det över huvud taget
    verktyg de kan använda?

  372. Förskolan
    är mycket en kvinnlig värld.

  373. Hur får vi mer
    teknik och naturvetenskap?

  374. Hur skapar vi lekmiljöer inne och ute
    där barn kan testa saker?

  375. Vad man vet om barns lek...

  376. Lärare jobbar ofta med ett innehåll,
    och sen leker barnen.

  377. Men det måste knytas ihop.

  378. Vi har ett projekt nu
    där lärare ska gå in i barns lek.

  379. De observerar barns lek
    och upptäcker en massa saker.

  380. Barn leker soptipp, och tiggare.
    Lärarna blir väldigt förvånade.

  381. Hur kan lärarna
    bli del av barnens lekvärld?

  382. Jag skulle vilja säga så här:

  383. Det pratas om olika saker
    i förskolan, som stora barngrupper-

  384. -men kvaliteten står och faller
    med lärarens kompetens.

  385. Jag vill gå tillbaka
    till det vi startade med i morse.

  386. Det är dags
    att sätta röd flagg på förskolan.

  387. År 2000 saknade 2 % utbildning.

  388. I dag, i de fristående förskolorna-

  389. -är 37 % varken barnskötare
    eller förskollärare.

  390. I de kommunala är det 22 %.

  391. Det är en enorm brist, och ett av
    de stora bekymren med förskolan-

  392. -inte minst när det gäller
    naturvetenskap och teknik.

  393. Man kräver av lärarna att de ska
    jobba med nåt de inte har grund för.

  394. Det har inte ingått
    i förskollärarutbildningen.

  395. Nån måste ta ansvar för detta.

  396. Det gäller både forskning
    och kompetensutveckling.

  397. Det räcker inte att tillföra
    naturvetenskaplig kompetens.

  398. Det ser vi i flera projekt.

  399. Vi måste samtidigt ha kompetens
    som rör yngre barns lärande.

  400. I fruktsamma projekt som vi
    har inlett, som är tvärsektionella-

  401. -jobbar
    naturvetare och pedagogforskare ihop.

  402. Det är nya konstellationer-

  403. -där vi har nytta
    av varandras kunskaper.

  404. Det lönar sig inte
    att bara fylla på med naturvetenskap.

  405. Det viktiga är
    att man måste utmana barnen.

  406. Deras erfarenhet
    är ju otroligt viktig.

  407. Många böcker och sånt
    handlar ju om män som är forskare.

  408. Jag har en solskenshistoria:
    En av mina kollegor hade en son-

  409. -som läste en bok om en professor.

  410. Han sa: "Så ser inte professorer ut!"
    För den enda han kände var jag!

  411. Det här kan ni vara observanta på.

  412. Visst är det ofta kufar och konstiga
    figurer som får forskarrollen?

  413. I ett projekt nu till exempel
    ska vi titta på faktaböcker för barn.

  414. Det är mycket sällan arbetsprocesser
    beskrivs i de här faktaböckerna.

  415. Det är mycket sällan
    forskaren som figur beskrivs.

  416. Vad ligger bakom? Varför?

  417. Det är färdigt och statiskt, och ofta
    en schablonbild av hur man ska vara.

  418. Vi har mycket att göra. Tack.

  419. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Naturvetenskap i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolebarn, Förskolepedagogik, Naturvetenskapsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss