Titta

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Om UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Föreläsningar och samtal om förskolans utmaningar när det gäller att organisera det lekfulla lärandet och stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Till första programmet

UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande : Lekfullt lärande utan hinderDela
  1. Förskolepersonal brukar fråga mig
    om fler barn har ADHD i dag.

  2. Jag har en praktisk ingång och jobbar
    med fortbildning för pedagoger.

  3. Vi vill se mellan
    neuropsykologin och pedagogiken.

  4. Vad kan vi bidra med-

  5. -för att pedagogerna ska förstå
    vad som ställer till det för barnen?

  6. Jag tänker utgå
    från den här individen.

  7. Hur blir den här personen
    som den blir? Det är många faktorer.

  8. Det handlar om de egna förmågorna,
    variationen, individerna-

  9. -men det handlar också om
    vilken kontext de lever i.

  10. Det har att göra med familjen,
    var jag växer upp, kamrater-

  11. -och hur det ser ut på förskolan.
    Vad förväntar vi oss av barn?

  12. Vad ska de kunna vid en viss tid?
    Det är många såna faktorer.

  13. Jag ska prata om några saker
    som rör barns egna förutsättningar-

  14. -men också sånt som har att göra
    med relationer mellan människor.

  15. Det finns förmågor som barn utvecklar
    och som man har ett program för.

  16. Man tränar dem och kan inte
    hindra barn från att utveckla dem.

  17. Andra förmågor man måste träna
    för att kunna, som att leka.

  18. Man behöver träna på sociala saker
    som att säga "tack" och "varsågod".

  19. Det man ser i förskolan är
    att det kan ta olika lång tid.

  20. Man kan behöva olika mycket träning
    för att lära sig färdigheterna-

  21. -som barn, så att säga.
    Det är en stor variation.

  22. En del barn behöver träna
    för att utveckla förmågor-

  23. -som andra utvecklar
    mer eller mindre automatiskt.

  24. En del barn
    har så pass stora svårigheter-

  25. -så att man kanske ställer
    en neuropsykiatrisk diagnos.

  26. Vad är det då som är viktigt?

  27. Det här har jag med mig.

  28. Hur blir det här ett lärande som inte
    har att göra med undervisning?

  29. Det pratar nog ni ofta om.

  30. Vad är förutsättningarna
    för att man ska må bra?

  31. Att det är ett meningsfullt
    sammanhang som man är i-

  32. -och att kraven är lagom anpassade
    för individen. Variationen är stor.

  33. Det här gäller både barn och vuxna.

  34. Det bör man ha med sig när man ska
    jobba pedagogiskt med verksamheten.

  35. Variationen
    och hur vi kan anpassa oss.

  36. Den här modellen använder jag för att
    beskriva normalfördelningskurvan.

  37. Så kan variationen se ut på olika
    områden. De flesta står här i mitten.

  38. Sen har vi en del personer
    som har lätt för att lära sig-

  39. -som i Torkels kurvor om hur snabbt
    lär man sig det här matematiska-

  40. -och hur snabb progressen är
    i utvecklingen av kunskapen.

  41. Den var väldigt olika.
    Det är en stor variation.

  42. För en del går det fortare,
    för andra långsammare.

  43. Det är ju inte så att det är fel
    att inte vara genomsnittlig.

  44. Men det kanske är lite mer ovanligt
    att inte vara det.

  45. Det är det som är skillnaden.

  46. Det finns områden
    där utvecklingen varierar.

  47. Språket är ofta nåt som man tidigt
    lägger märke till i förskolan.

  48. Om barn har svårigheter med språket-

  49. -så är det
    det första man söker hjälp för.

  50. Man kommer till en logoped
    om språkutvecklingen är försenad.

  51. Det är man uppmärksam på
    i förskolorna.

  52. Motoriska förseningar eller
    variationer, hur barn lär sig att gå.

  53. Det finns en normalvariation-

  54. -och sen tar en del längre tid på sig
    och en del går tidigare.

  55. Också det här är områden
    där utvecklingen varierar:

  56. Kommunikation,
    den sociala kontakten-

  57. -men också aktivitetsnivå
    och uppmärksamhet. Barn varierar.

  58. Det är olika, helt enkelt.
    Det ser man på förskolorna.

  59. Nåt annat som varierar
    är förmågan till självreglering.

  60. Vissa är känsliga och har svårare att
    komma in i rutiner och anpassa sig.

  61. De är känsliga för intryck och har
    svårt att handskas med sina affekter.

  62. Det är nåt som man har uppmärksammat
    och pratat en hel del om-

  63. -när det gäller barn som till exempel
    blir väldigt arga.

  64. Vi pratar om lågaffektivt bemötande.
    Detta är ett område-

  65. -som man uppmärksammar i dag. En del
    har svårigheter på det här området.

  66. Vi pratar om den kognitiva nivån.
    Hur lätt förstår man saker och ting?

  67. Hur mycket tid behöver man
    för att lära sig? Det kan variera.

  68. Christoffer Gillberg lanserade
    begreppet "essence".

  69. Det är en samlingsterm för...

  70. ...alla
    tidigt debuterande beteendeproblem-

  71. -och kognitiva svårigheter.
    Det är ett samlingsbegrepp.

  72. Språkstörningar, ADHD,
    autismspektrumstörning-

  73. -går in i det här begreppet.

  74. Han tycker att det är viktigt
    att man tidigt ser svårigheter-

  75. -och utreder
    de här svårigheterna brett-

  76. -och inte bara fokuserar på språket,
    om det är där man ser svårigheter.

  77. Många har överlappande svårigheter.

  78. Han räknar med att 10 procent
    av alla skolbarn-

  79. -har nån typ
    av den här typen av beteendeproblem-

  80. -som leder till
    att de kommer till utredningar.

  81. Hälften av de här barnen
    kommer till nån form av utredning-

  82. -redan under förskoleåren.

  83. Oftast, skulle jag säga utifrån
    min erfarenhet, till en logoped.

  84. Det är oftast första steget.

  85. Ungefär hälften undersöks av en
    logoped, psykolog eller barnläkare-

  86. -innan de börjar skolan.

  87. Man undrar över deras utveckling-

  88. -i en eller annan av de aspekter
    som jag nämnde förut.

  89. Här har vi också med...

  90. Det är en ganska stor grupp barn
    som inte utvecklas som genomsnittet.

  91. Ett område som jag tycker, efter de
    år som jag har pratat med pedagoger-

  92. -som har varit meningsfullt för många
    att förstå sig på-

  93. -är det som kallas
    för exekutiva funktioner.

  94. Det är en bred samlingsbeteckning
    på den här förmågan-

  95. -att kunna styra sig själv
    efter de krav som ställs på oss.

  96. Det är helt enkelt självstyrningen.

  97. Det som jag tycker
    har varit användbart för pedagoger-

  98. -är just att förstå
    att man inte har det här från början.

  99. Det är nånting som utvecklas
    under hela uppväxttiden.

  100. Man pratar om det som nåt som är
    färdigutvecklat i 20-25-årsåldern.

  101. Som en liknelse...
    Vad är de exekutiva funktionerna?

  102. Ett exempel kan vara-

  103. -att om man tänkte sig hjärnan
    som en orkester-

  104. -så skulle det här vara dirigenten.

  105. -som inte spelar själv, men är be-
    tydelsefull för hur orkestern låter.

  106. Det här är ett grundläggande problem
    hos personer med ADHD-

  107. -som vi ser det i dag.

  108. Man har svårt med självstyrningen.

  109. Det finns grundläggande svårigheter
    här som är ganska tydliga-

  110. -som ställer till det för barnen
    i många gruppaktiviteter.

  111. Man ska kunna vänta på sin tur,
    till exempel.

  112. Man ska kunna planera och hålla reda
    på saker, åtminstone lite äldre barn.

  113. Skolan ställer
    allt högre krav på förmågan-

  114. -att själv styra och organisera
    sitt eget lärande.

  115. Vi ställer höga krav
    på barns förmåga att göra det.

  116. För vissa barn är kraven för höga.

  117. Om man ska titta på förskolan, då?

  118. Vad är svåra situationer
    om man har svårt med självstyrningen?

  119. Det är övergången mellan
    olika aktiviteter, till exempel.

  120. När jag jobbar med pedagoger
    brukar vi räkna efter.

  121. Vi räknar hur många övergångar det är
    från matbordet och ut på gården.

  122. Till exempel.

  123. Det är sju-åtta stycken olika steg.

  124. Om man har svårt med det finns det
    många tillfällen då det kan spåra ur.

  125. Förändringar. Aktiviteter som bryter
    rutinerna kan vara svåra för barn-

  126. -som har svårt att styra sig själva
    och förändras och vara flexibla.

  127. Lucia. Man ska ha olika projekt.
    Det kommer en utflykt.

  128. Vikarier. Det kommer nya personer.
    Det blir inte som man trodde.

  129. Vi måste göra om och ändra därför
    att X, Y eller Z har inträffat.

  130. Välja.

  131. Om man har svårt med exekutiva funk-
    tioner, så är det svårt att välja.

  132. Och det är nåt som man ser väldigt
    mycket mer av i förskolan i dag.

  133. Det använder man för att...

  134. Man tänker att barn ska ha inflytande
    och att deras röst är viktig.

  135. Sen har man bestämt att barnen ska
    välja var de ska sitta vid matbordet-

  136. -och var de ska sitta vid samlingen.

  137. De ska välja aktivitet från en tavla
    som innehåller mycket information.

  138. Det här är svårt för barn
    som har svårt med självstyrningen.

  139. Den här typen av situationer
    tar upp mycket energi-

  140. -som de
    skulle kunna använda till annat.

  141. Om man har svårt med exekutiva
    funktioner, så kan det se ut så här:

  142. Man har svårt att bromsa impulser
    och reagerar kraftigt.

  143. Man har svårt att komma i gång,
    och sen har man svårt att sluta.

  144. Man ska gå mellan olika saker.

  145. Nu är det slut på den här aktivi-
    teten. Vi går vidare till nästa.

  146. I förskolan hoppar barnen mellan
    olika aktiviteter. De går runt.

  147. Pedagoger har svårt att få barnet
    att stanna i verksamheten-

  148. -i det som de har valt-

  149. -fast det pågår en massa andra
    intressanta saker runt omkring.

  150. Man kan ha svårt att ändra sig
    och vara flexibel.

  151. Man vill bestämma-

  152. -vilket gör det knepigt när man ska
    leka med andra eller komma överens.

  153. En del barn får väldigt
    kraftiga utbrott när det går emot.

  154. Det som jag också tycker
    att man ser är användbart-

  155. -är att fundera över-

  156. -om barnet har svårt att hantera
    förändringarna och kraven-

  157. -som finns på hur man ska vara
    som barn i en miljö.

  158. Det som kan hjälpa är att man själv
    planerar och är steget före.

  159. De pedagoger som jag träffar-

  160. -är ofta upptagna av det praktiska.

  161. Man kanske ska gå till skogen-

  162. -och så har man nåt barn
    som man undrar hur det ska gå med.

  163. "Kommer vi att få Lisa ifrån skogen
    den där dagen?"

  164. De oroar sig
    och undrar hur det ska gå.

  165. Det är enkla saker-

  166. -som att man förbereder, förvarnar
    och påminner.

  167. Man begränsar valsituationerna. Det
    är nästan svårt att säga så i dag.

  168. Det är ett honnörsord
    att barn ska få välja.

  169. För barn som har svårt att välja
    tar det här upp mycket energi-

  170. -som de skulle kunna använda bättre.

  171. Man behöver hjälpa barn att planera
    både fria och fasta aktiviteter.

  172. Man kan behöva hjälpa dem
    att styra upp leksituationen också-

  173. -för att den ska bli framgångsrik.

  174. Positiv uppmärksamhet.
    Barnet ska få den positiva kontakten.

  175. Om vi har en ambitiös verksamhet
    som ska genomföras-

  176. -och nåt barn
    har svårt att inordna sig-

  177. -så är det stor risk att vi hamnar i
    mycket negativ feedback till barnet.

  178. Skolverkets allmänna råd
    tar upp de här sakerna.

  179. "Utvärderingen visar att andelen barn
    i behov av stöd ökar"-

  180. -"i och med att barngruppsstorlekarna
    ökar." Andelen barn i behov av stöd.

  181. Många förskolepersonaler som jag
    träffar i föreläsningssammanhang-

  182. -brukar fråga mig om det är fler barn
    som har ADHD i dag.

  183. Det finns inget vetenskapligt stöd
    för att det är så.

  184. Fler får diagnosen och hos fler upp-
    märksammar vi liknande svårigheter.

  185. Men vi måste fundera över
    var det ligger nånstans.

  186. Ligger det hos individen eller i vad
    vi förväntar oss att barn ska klara?

  187. Det här behöver vi också titta på.

  188. Sen är det så att lärandet tar
    lite olika tid för olika individer.

  189. En del behöver träna mycket
    och andra går det fortare för.

  190. Till slut blir det stor skillnad.
    Det märker man i förskolan.

  191. Vissa barn lär sig snabbt,
    andra lär sig långsammare.

  192. Det ser pedagogerna redan
    i de mindre åren, mellan två och tre-

  193. -och kanske framför allt i steget upp
    mellan små barn och vuxen-

  194. -eller de lite större barnen,
    som är tre-fyra år.

  195. Torkel Klingbergs bok var intressant
    på det sättet-

  196. -att den visar på variationen
    av individer, som vi vet om.

  197. Men vi har haft en sammanblandning-

  198. -mellan att ha samma möjligheter
    och att ha samma förutsättningar.

  199. Man har tyckt att det faktum-

  200. -att barn har en annorlunda takt,
    eller olika takt, helt enkelt-

  201. -har varit ett problem
    för verksamheten.

  202. Det var också intressant att se
    i det här träningsprogrammet att...

  203. Det här nickar många pedagoger åt.
    De känner igen det här.

  204. De snabbaste utvecklas tre gånger
    snabbare än de långsammare.

  205. Det känner pedagoger igen. Den varia-
    tionen finns på flera olika områden.

  206. Den snabbaste förbättras mest och
    samma träning ger inte samma effekt.

  207. De sexåringar som har långsam
    inlärningstakt behöver träna mer.

  208. Men det är klart
    att det blir svårare att träna mer-

  209. -om det är svårare att lära sig.
    Också här kommer pedagogerna in.

  210. Om det vi ska göra är
    som att ta ett litet trappsteg upp...

  211. Så. Det är inte så ansträngande.
    Det här är en större ansträngning.

  212. Jag ser över kanten, men det krävs
    ett rejält kliv eller klättring.

  213. Men känner jag att det ser ut så
    när jag ser utmaningen-

  214. -så skulle till och med
    många av oss vuxna tänka-

  215. -att det där
    kanske inte riktigt är mitt mål.

  216. Det är lätt att tappa modet
    när det är ett jättehögt kliv.

  217. Jag ser inte hur jag ska nå upp. Det
    finns ingen stege, bara en plan vägg.

  218. Skolverket säger: "Barns
    behov av stöd är ingen egenskap"-

  219. -"utan är alltid situationsbundet."

  220. I så fall är det viktigt
    hur vi skapar situationen-

  221. -hur vi skapar träningen-

  222. -för att det ska gå för barnet
    att förstå det vi försöker lära det.

  223. Har vi barn som har svårt
    att förstå saker och ting-

  224. -och det ser vi
    i det kliniska området...

  225. Vissa barn har så svårt
    med teoretiskt tänkande-

  226. -att de får diagnosen
    "intellektuell funktionsnedsättning".

  227. Det kallades förr
    "utvecklingsstörning".

  228. Många barn har bara en lindrig
    intellektuell funktionsnedsättning.

  229. 70 procent i gruppen har en lindrig
    intellektuell funktionsnedsättning.

  230. De barnen kommer vi inte att upptäcka
    förrän upp i skolåldern-

  231. -eller definitivt förstå
    vad det är för svårighet de har.

  232. Många har svårt
    med teoretiskt tänkande-

  233. -men uppfyller inte kriterierna
    för utvecklingsstörning.

  234. Vi har en stor variation-

  235. -när det gäller att förstå
    teoretiska och abstrakta saker.

  236. Det man kan märka på förskolan är-

  237. -att det här barnet behöver träna mer
    än de andra för att bemästra saker.

  238. De leker som yngre barn.

  239. Man märker, när barnen kommer upp i
    den åldern att de leker via språket-

  240. -att vi har barn som i fyraårsåldern
    hellre leker i sandlådan.

  241. De springer och cyklar och gör saker
    som yngre barn håller på med.

  242. Man kan se koncentrationssvårigheter
    hos de här barnen också.

  243. Det man oftast ser hos barn som
    har svårt med teoretiskt tänkande-

  244. -är svårigheter
    i tankekrävande situationer.

  245. Det kan vara samlingen,
    att man går igenom nåt-

  246. -eller när man läser en bok
    som inte har så mycket bilder-

  247. Men de barnen kan ha lätt för att
    koncentrera sig om de gör nåt de kan.

  248. Det märks ofta i talet.
    Man kanske har svårare att förstå.

  249. Ofta är man inte så intresserad av
    att lära sig nya saker.

  250. Kanske går det för fort.
    De andra förstår snabbare än jag.

  251. Man vill gärna göra sånt
    som man känner till.

  252. Vi pratar mycket om det kompetenta
    barnet som utforskar omgivningen.

  253. Den bilden har vi.

  254. Men vad gör det kompetenta barnet
    sen när det har varit ute?

  255. Vad gör hon när hon utforskat omgiv-
    ningen? Hon återvänder hem till mor.

  256. Det här med anknytning är ett område
    som man inte pratar mycket om i dag.

  257. Jag tycker
    att det är lite förlorat i förskolan.

  258. Det är borttappat
    eller åtminstone nedprioriterat.

  259. Men barns behov av att ha
    trygga vuxna att knyta an till-

  260. -är viktigt att beakta.

  261. En trygg hamn att återvända till
    krävs om man ska våga ge sig ut.

  262. Barn knyter an till vårdaren,
    för de klarar sig inte själva.

  263. Det är ett biologiskt faktum,
    inte en teori, skulle jag säga.

  264. Och barn behöver en vikarie
    för föräldrarna. De är viktigast.

  265. Men barnet behöver en vikarie för
    föräldrarna när de inte är på plats.

  266. I dag, när man vänjer in barn
    till förskolan-

  267. -så gör man det på vissa håll
    på tre dagar. Det är gruppinvänjning.

  268. Föräldrarna vänjer in barnen
    till en verksamhet-

  269. -inte till en person,
    utan till en verksamhet.

  270. Skulle man gå
    20-30 år tillbaka i tiden-

  271. -så gick invänjningen ut på att skapa
    en anknytning till en person-

  272. -så att barnet skulle känna sig
    tryggt på förskolan.

  273. I dag är det mer en verksamhet.
    "Vad ska vi ha för material"-

  274. -"för att intressera barnen
    som kommer till förskolan?"

  275. Det gör mig lite bekymrad.

  276. En del av de svårigheter som uppstår
    kan hänga ihop med det här.

  277. Barnen har inte den säkerheten
    att de vet vart de ska vända sig-

  278. -för att få trygghet.

  279. Det skapar en oro, särskilt hos de
    barn som också har egna svårigheter.

  280. Det blir en kombination här.

  281. Skolverket:

  282. "Studier visar på betydelsen av goda
    relationer mellan barn och vuxna"-

  283. -"för framgång
    i Kindergarten och skola."

  284. Det är viktigt för framgång,
    för att man ska lyckas.

  285. Skolverket tar också upp det här:

  286. Det här är nåt som
    inte riktigt kommer ut i förskolorna.

  287. Man jobbar med aktivitetsgrupper
    och olika typer av teman.

  288. Jag ska inte säga
    att det är så överallt-

  289. -men jag tror att det ändå är så
    att målen, när det gäller innehållet-

  290. -överskuggar denna sorts kunskap, som
    faktiskt finns hos många pedagoger.

  291. Jag skulle vilja avsluta och säga
    att för en del barn är det så här.

  292. Motorväg. Det är rakt och brett.

  293. Det är bara att brassa på. Man ser
    precis var man kommer nånstans.

  294. För en del barn är det så här.
    Det är genuint orättvist.

  295. Men så här är det för de individer
    som har svårigheter av det slaget-

  296. -och som kanske får diagnosen ADHD
    eller autismspektrumsvårigheter-

  297. -eller
    en lindrig utvecklingsstörning.

  298. Det är lite svårare.
    Det finns givetvis andra barn-

  299. -som har det guppigare.

  300. Det här ska den svenska skolan
    och förskolan också kompensera för.

  301. Vi behöver ha kvar det perspektivet.

  302. Relationens betydelse.

  303. Jag avslutar med: "Barn behöver känna
    trygghet för att lära sig nya saker."

  304. Det är en mycket viktig aspekt av-

  305. -av att hjälpa barn att utvecklas
    och lära sig så mycket som möjligt.

  306. Tack för mig.

  307. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lekfullt lärande utan hinder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn, Barnpsykologi, Inlärning, Kognitiv psykologi, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Näringslivet, förskolan och kompetensförsörjningen

Vad har näringslivet med små barns hjärnors lekfulla lärande att göra? Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menar att tidiga insatser kan vara grunden till vår framtida kompetensförsörjning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Naturvetenskap i förskolan

Vilka föreställningar tar förskolepedagogen med sig in i sitt arbete, och hur påverkar det barns möjligheter till en likvärdig skola? Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Susanne Thulin, universitetslektor i pedagogik, samtalar om hur lekfullt lärande öppnar nya dörrar för små barn. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Spelar det någon roll hur vi börjar med matten?

Hur kan man få in matematiken på ett bra sätt i förskolan? Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik, berättar om sitt arbete med förskolepedagoger. Genom att arbeta med problemlösning i en förskoleklass kan man bredda uppfattningen om vad som är matematik. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - förälder och funktionshindrad

Den största sorgen - och kärleken

Annika är förlamad och behöver assistans dygnet runt. Trots det är hon nybliven mamma till Erik. I början var Annika och hennes man Martin lite oroliga för hur det skulle gå att ta hand om ett nyfött barn. Men det har fungerat långt över förväntan!

Fråga oss