Titta

UR Samtiden - Demensdagarna 2017

UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Föreläsningar om den senaste forskningen och handfasta tips på hur man tröstar, hjälper och agerar i olika situationer i mötet med personer med demens. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Demensdagarna 2017: Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningenDela
  1. I dag är vi lika okunniga
    om alzheimersjukdomens orsak-

  2. -men vi är okunniga på en mycket
    högre nivå än för femtio år sen.

  3. Det är en otroligt stor ära att
    få presentera en psykiatrikerkollega-

  4. -men också en person som är otroligt
    viktig för svensk demensforskning.

  5. En riktig pionjär, som har kallats
    svensk demensforsknings fader.

  6. Vår mest kända internationella
    alzheimerforskare Bengt Winblad-

  7. -brukar omnämna Gottfries
    som sin mentor-

  8. -och den som fick honom
    att börja forska inom området.

  9. En stor ära. Välkommen. Varsågod
    och berätta hur det hela började.

  10. Tack så mycket, Anne.

  11. Det är en jättestor ära-

  12. -att av Anne bli kallad
    för fader till den här forskningen.

  13. Sverige har
    en framskjuten internationell plats-

  14. -inom demensforskning.

  15. Jag tar emot berömmet. Tack.

  16. Du frågar hur det hela började.

  17. Då måste jag gå tillbaka till
    1960-talet, alltså mer än femtio år.

  18. Jag arbetade inom psykiatrin i Malmö.

  19. Situationen på det sjukhuset var den-

  20. -att patologerna hade satt en ära i-

  21. -att alla som dog på sjukhuset
    skulle obduceras-

  22. -så att man fick reda på
    varför dessa patienter hade dött.

  23. Vid obduktionen tog man fram
    och snittade hjärnan-

  24. -och såg efter att den såg normal ut
    eller beskrev förändringarna.

  25. Det var fantastiskt om man
    var intresserad av hjärnans funktion.

  26. En annan sak som fanns på 1960-talet
    i Lund och Malmö-

  27. -var att Arvid Carlsson
    hade ett laboratorium i Lund-

  28. -där han hade börjat bestämma
    neurotransmittorerna i hjärnan.

  29. Han höll på mycket med dopamin,
    som han sen fick Nobelpriset för.

  30. Jag kände honom och hade möjlighet
    att komma till hans labb-

  31. -för att undersöka
    bland annat monoaminerga system.

  32. Det blev mycket enkelt för mig.

  33. Jag gick till patologen
    och tog prov från hjärnan.

  34. Sen körde jag med dem till Lund-

  35. -det fanns en ny autostrada,
    så det gick bra-

  36. -och så fick jag bestämt...

  37. De bestämde koncentrationen av
    monoaminerga system och metaboliter.

  38. En sak till som också gjorde att
    den här forskningen kom till stånd-

  39. -var att när jag arbetade
    på ett mentalsjukhus-

  40. -så var platssituationen ganska god-

  41. -men de platserna belades av äldre
    som hade blivit lite vilsna.

  42. Det fanns ingen diagnostik då
    om demenssjukdomar och sådant.

  43. En patient som blev lite vilsen
    lades in på mentalsjukhus.

  44. Äldreboenden fanns inte.

  45. Jag var omgiven av patienter som jag
    inte kunde hjälpa särskilt bra-

  46. -och som tillbringade sina sista år
    på mentalsjukhus och avled där.

  47. Då passade jag på att välja ut några
    bland dem med svåra demenstillstånd-

  48. -ta hjärnprov och köra till
    Arvid Carlssons laboratorium i Lund.

  49. Där fick jag
    dessa signalsubstanser bestämda-

  50. -eller deras metaboliter.

  51. Där såg vi förändringar.

  52. Dopamin...
    Vi bestämde slutmetabolit - HVA.

  53. Vi såg att det var förändrat
    hos vissa med demenssjukdomar.

  54. Det var speciellt de som jag då
    såg som riktigt senildementa.

  55. Det var den enda diagnos vi använde.

  56. Detta ledde till att jag 1968 kunde
    försvara en avhandling om detta.

  57. Det ledde också till att jag 1971
    fick en professur i Umeå.

  58. När jag åkte dit sökte jag
    naturligtvis genast upp patologen-

  59. -för att söka deras hjälp.

  60. På patologen träffade jag en kille
    som hette...

  61. Vad hette han?

  62. En... Där träffade jag Bengt Winblad.

  63. Han sysslade med
    att undersöka urinvägarna.

  64. Jag övertalade honom
    att höja blicken.

  65. "Vi tittar på hjärnan i stället"-

  66. -vilket han
    blev mycket intresserad av.

  67. Han och jag,
    tillsammans med en farmakolog-

  68. -som hette Lars Oreland...

  69. Inte hette - han heter Lars Oreland.
    Han är professor emeritus i Uppsala.

  70. Vi tre började forska kring hjärnans
    neurotransmittorer vid demens.

  71. Den här forskningen i Umeå
    fick verkligen fart.

  72. Bengt Winblad har väl många träffat -
    han är en mycket aktiv person-

  73. -och Lars Oreland
    är en mycket skicklig vetenskapsman.

  74. Jag var intresserad av detta, och vi
    satte i gång en ordentlig forskning.

  75. Jag skulle vilja säga att det var där
    det hela började på allvar.

  76. Vi hade kontakt med Arvid Carlsson-

  77. -som hade blivit
    professor i farmakologi i Göteborg.

  78. Han hade en man - Björn-Erik Roos -
    som hjälpte oss med forskningen.

  79. Arvid Carlsson och Björn-Erik Roos.

  80. Forskningen i Umeå attraherade
    naturligtvis flera andra människor.

  81. Jag kan nämna Rolf Adolfsson
    och Gösta Bucht.

  82. Senare kom Jan Marcusson
    och Yngve Gustafson.

  83. PO Sandman
    var också en man som anslöt sig-

  84. -och senare blev professor
    i omvårdnadsforskning.

  85. Forskningen i Umeå
    blev verkligen intensiv-

  86. -och internationellt känd.

  87. 1971 fick jag professuren
    här i Göteborg.

  88. Det var med visst vemod jag flyttade
    från den härliga atmosfären i Umeå-

  89. -men jag kom i Göteborg inte
    som till ett dukat bord - men nästan.

  90. Här fanns en professor
    som hette Alvar Svanborg.

  91. Han hade satt i gång
    en stor forskning kring äldre.

  92. H70-undersökningen -
    den har ni nog hört talas om.

  93. Den har sen fortsatts
    av Bertil Steen och Ingmar Skoog.

  94. Det kändes mycket bra att
    förena den neurokemiska forskningen-

  95. -med denna mer kliniska forskning.

  96. Till Göteborg var det också trevligt
    att komma därför att...

  97. Jag kom till S:t Jörgens sjukhus.

  98. Den psykiatriska institutionen där
    har en neurokemisk enhet-

  99. -eller ett neurokemiskt labb
    anslutet till sig.

  100. Där var Lars Svennerholm professor.

  101. Han var intresserad av demens-
    sjukdomar och hjälpte gärna till.

  102. Forskningen har ju, i Sverige,
    varit mycket framgångsrik.

  103. Jag minns resor till USA.

  104. Där var de mycket intresserade.

  105. Vi hade lite olika uppfattningar
    om demenssjukdomarna.

  106. Även Arvid Carlsson diskuterade dessa
    med amerikanska kollegor.

  107. Vi lyckades också attrahera
    flera forskare-

  108. -till den forskning
    som startade på S:t Jörgens sjukhus-

  109. -men sen flyttade
    till Mölndals sjukhus.

  110. Där är namn som ni säkert har hört.

  111. Kaj Blennow fick
    för något år sen ett...

  112. ...mycket uppmärksammat pris
    för sin alzheimerforskning.

  113. Anders Wallin har varit professor
    här i Göteborg.

  114. De som också hjälpte till här-

  115. -var Ingvar Karlsson
    och Björn Regland.

  116. De var viktiga personer
    i den demensforskning-

  117. -som kom till stånd här i Göteborg.

  118. Det var också några kvinnor.
    Görel Bråne är B:et-

  119. -som man återfinner i GBS-skalan,
    som ni kanske har hört talas om.

  120. Hon disputerade på den skalan.

  121. En annan psykolog
    hette Anna-Lena Nyth.

  122. Hon rekryterades senare av industrin.

  123. Jag räknar bara upp namn,
    men som ni förstår:

  124. Man måste vara ett team och jobba
    tillsammans för att komma framåt.

  125. Om jag ska försöka sammanfatta
    min erfarenhet-

  126. -så vill jag säga att när jag
    började på området på 1960-talet-

  127. -så visste vi inte ens
    vad alzheimer-namnet betydde.

  128. Vi visste ingenting om orsaken,
    och...

  129. Ja.
    Vi visste inte vad demens berodde på.

  130. Nu har vi under femtio år
    forskat intensivt på detta.

  131. I dag är vi lika okunniga
    om alzheimersjukdomens orsak-

  132. -men vi är okunniga på en mycket
    högre nivå än för femtio år sen.

  133. Framåt har det gått.

  134. Det är underbart att se
    att en så stor församling är här-

  135. -och ska hjälpa forskningen
    kring åldrandet och dess sjukdomar-

  136. -och de patienterna.
    Att hjälpa dem deras situation.

  137. Jag önskar er mycket
    framgångsrika dagar här i Göteborg.

  138. Tack, Caje. Jag tänkte bara:
    en sista liten fråga.

  139. Vi hade Arvid Carlsson här förra året
    och han arbetar fortfarande.

  140. -Hur är det med dig?
    -Jo, jag arbetar också.

  141. Arvid och jag
    håller på med en undersökning-

  142. -med ett läkemedel
    som heter OSU-6162.

  143. Vi försöker behandla trötthet hos
    patienter som har haft hjärninfarkt.

  144. Så Arvid är i gång,
    och jag hänger med.

  145. -Okej.
    -Tack. Det var en ära att ha dig här.

  146. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carl-Gerhard Gottfries är en viktig person inom svensk demensforskning. Här berättar han sin historia från 1960-talet till idag, om hur han började forska, om sina upptäckter, kollegorna och om andra intressanta personer inom demensforskningen. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Demens, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningen

Carl-Gerhard Gottfries är en viktig person inom svensk demensforskning. Här berättar han sin historia från 1960-talet till idag, om hur han började forska, om sina upptäckter, kollegorna och om andra intressanta personer inom demensforskningen. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

En demensstrategi för Sverige

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om tröst och demens

Vad är egentligen tröst? Hör det hemma inom demensvården? Tröstar vi andra som vi själva vill bli tröstade? Christèl Åberg har undersökt dessa frågor i sin magisteruppsats "Aldrig nånsin kan jag vara färdig", en intervjustudie med legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Här presenterar hon uppsatsen, frågeställningarna och slutsatserna. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Kan vi förebygga demens?

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss