Titta

UR Samtiden - Demensdagarna 2017

UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Föreläsningar om den senaste forskningen och handfasta tips på hur man tröstar, hjälper och agerar i olika situationer i mötet med personer med demens. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Demensdagarna 2017 : En demensstrategi för SverigeDela
  1. Det blir en fördubbling
    av 80-plussare fram till 2050.

  2. Jag har den stora förmånen att
    få introducera Frida och Christer.

  3. Precis som Karin berättade
    handlar det här om framtiden:

  4. Vår framtid, vårt lands framtid.

  5. Jag tror till och med
    att det handlar om världens framtid.

  6. Om vi tittar på
    hur det ser ut i världen i dag-

  7. -så vet vi
    att vi har 47 miljoner demenssjuka.

  8. Hur ser det ut i Europa?
    6,4 miljoner personer är demenssjuka.

  9. Danmark har ju startat en demensby.

  10. Men 6,4 miljoner personer...

  11. Danmark skulle kunna vara
    ett helt land med demenssjuka.

  12. Ungefär 1,4 miljoner
    insjuknar varje år i Europa.

  13. Hur ser det ut framöver?

  14. Jo, vi har en fin möjlighet att ta
    demensvård, omsorg och samhället-

  15. -en bra bit
    mot ett demensvänligt samhälle.

  16. Starten var 2010
    med våra riktlinjer.

  17. Vad gäller världen... 2012 lyfte
    Världshälsoorganisationen demens-

  18. -som
    en högprioriterad folkhälsofråga-

  19. -och året därpå, 2013, G8-länderna.
    De är nu G7.

  20. Demens sågs som ett huvudfokus
    när det gäller sjukvårdsfrågorna.

  21. Året därpå: Alzheimer Europe
    startade Glasgow-arbetet-

  22. -och sammanställde
    Glasgow-deklarationen.

  23. 26 medlemsländer skrev under på
    att alla länder behöver demensplaner-

  24. -och att det behövs
    en gemensam europeisk demensplan.

  25. 2015 sa OECD, en stor organisation
    som jobbar med ekonomisk utveckling-

  26. -att bättre demensvård
    och en framtida bot-

  27. -kräver "action" nu.

  28. 2016 fick vårt grannland Danmark
    sin demensplan, som det 26:e landet.

  29. Och samma år - 2016 -
    fick Frida Nobel det här uppdraget.

  30. Hon är ansvarig utredare
    och medicinskt sakkunnig.

  31. Du är geriatriker och har jobbat med
    utredningsfrågor för Socialstyrelsen.

  32. Du har
    ett djupt och brett engagemang.

  33. Och Christer Neleryd, sakkunnig
    när det gäller socialtjänst-

  34. -med många års arbete
    med de här frågorna.

  35. Du har varit chef
    för Socialstyrelsens äldreenhet.

  36. Och här i Skåne har du tittat på-

  37. -evidensbaserad praktik
    inom socialtjänst och sjukvård.

  38. Ni fick uppdraget att ta fram-

  39. -ett underlag
    för en bred nationell demensstrategi.

  40. Ska Sverige bli
    det 27:e landet i Europa?

  41. Ni får berätta hur ni har arbetat med
    att ta fram underlaget. Varsågoda!

  42. -Tack.
    -Tack.

  43. Hör ni mig?

  44. Vi börjar med några ord
    som har styrt oss och inspirerat oss-

  45. -under det knappa året som
    vi hittills har jobbat med det här.

  46. Allra först
    några rader av Tomas Tranströmer:

  47. "Skäms inte för att du är människa,
    var stolt!"

  48. "Inne i dig
    öppnar sig valv bakom valv oändligt."

  49. "Du blir aldrig färdig,
    och det är som det skall."

  50. Vi har ju i arbetet
    träffat väldigt många människor-

  51. -bland annat Anna,
    som vi kan kalla henne.

  52. Anna hade nyligen fått
    sin demensdiagnos-

  53. -och var ganska omtumlad över
    att det väckte så mycket känslor.

  54. Hon vågade inte berätta det för alla-

  55. -för hon märkte att vänner som hon
    hade berättat det för tog avstånd-

  56. -när de fick veta det här. De vände
    sig till hennes make i stället.

  57. Anna sa: "Det är omskakande,
    och det är som om jag inte finns."

  58. För oss har det här
    varit en ögonöppnare-

  59. -som har visat
    att det är inte "vi och de"-

  60. -utan det är vi alla som på nåt sätt
    drabbas av demenssjukdomar.

  61. Många av oss har anförvanter
    som har insjuknat-

  62. -och många av oss kommer att leva
    så länge att vi drabbas av demens.

  63. Det är vi - och inte de.

  64. Som Wilhelmina berättade,
    hur många finns det i världen i dag?

  65. Ni känner säkert till
    siffran 160 000.

  66. Så många har en demenssjukdom
    i Sverige i dag.

  67. Det säger sig självt: anhöriga,
    barn, barnbarn, föräldrar...

  68. Vi är jättemånga med en personlig och
    privat relation till demenssjukdom.

  69. Därför känns det viktigt och bra-

  70. -att regeringen har tagit
    det första steget-

  71. -genom att ge uppdraget
    att utreda och ta fram ett underlag-

  72. -för det fortsatta arbetet
    med en demensstrategi.

  73. Det vi ska berätta om i dag-

  74. -är dels vad uppdraget är
    och hur vi har arbetat-

  75. -och också
    vilka problemområden vi har sett.

  76. Det har vi berättat om
    ganska tidigt-

  77. -men ni är de första som får höra
    vilka de viktiga områdena är.

  78. Själva uppdraget som sådant
    består av två delar:

  79. Att ta fram ett samlat underlag-

  80. -för en bred nationell strategi
    om demenssjukdomar.

  81. Vi ska också ta fram ett underlag-

  82. -till en plan för prioriterade
    insatser fram till 2022.

  83. Det ligger också i vårt uppdrag.

  84. Uppdraget gavs till Socialstyrelsen
    under våren förra året.

  85. Vi kom på plats efter sommaren,
    så vi har inte haft lång tid-

  86. -och det är uppenbart att det är
    ett brett, stort och viktigt område.

  87. Vi ska titta på
    allt från förebyggande insatser-

  88. -till vård i livets slutskede,
    och ha en internationell utblick.

  89. WHO arbetar precis nu med
    en global plan för demenssjukdomar.

  90. Det är många lager och aspekter
    som vi har att upptäcka-

  91. -och förhålla oss till, och ta med.

  92. Det är ett brett uppdrag,
    som Frida sa.

  93. Vi har haft väldigt breda kontaktytor
    under den här tiden.

  94. Några syns här på bilderna.

  95. Vi har haft hearingar med
    patient- och anhörigorganisationer-

  96. -och yrkesorganisationer.

  97. Vi har träffat nordiska kollegor-

  98. -som har arbetat fram strategier för
    demensfrågor i andra nordiska länder.

  99. Vi har haft expertmöten med...

  100. ...de främsta forskarna inom olika
    områden som rör demenssjukdomar:

  101. Medicin, socialt arbete,
    arbetsrehabilitering-

  102. -omvårdnadsforskning och så vidare.

  103. Vi har haft tre olika möten
    med olika forskare.

  104. Vi har haft
    en internationell workshop-

  105. -om arbete, vård och omsorg
    för dementa i lokalsamhället.

  106. Och vi har haft fortlöpande kontakter
    med intresseorganisationer.

  107. SKL är en viktig samarbetspartner,
    liksom Svenskt Demenscentrum-

  108. -och kompetenscentrum för anhöriga-

  109. -Nordens välfärdscenter
    och en rad olika svenska myndigheter.

  110. Vi har gjort
    studiebesök ute i verksamheterna-

  111. -i kommuner och landsting.

  112. Här ser ni några
    som vi har gjort studiebesök hos.

  113. En gemensam nämnare har varit-

  114. -att det är verksamheter
    som ligger i framkant.

  115. Det är kommuner och landsting som
    har vågat ta ytterligare ett steg-

  116. -och som är lärande exempel för andra
    och även för oss i vårt arbete.

  117. Mycket av kartläggningen
    har vi gjort under hösten.

  118. Den genererade följdfrågor,
    som vi har arbetat med under våren.

  119. Ganska tidigt kunde vi ringa in
    de övergripande rubrikerna.

  120. Inom vilka områden ligger problemen?

  121. Vi kommer att gå igenom det nu-

  122. -de viktiga områden vi ser
    under respektive rubrik.

  123. Ibland är det nånting
    som går under fler rubriker.

  124. Vi börjar med samverkan,
    där är det inget nytt.

  125. Svårigheten är att vi har två system:
    hälso- och sjukvård och socialtjänst.

  126. Personer med demens
    behöver insatser från båda.

  127. Det är ett exempel.
    Vi återkommer till det.

  128. Kunskap och kompetens har lyfts som
    den allra mest prioriterade frågan-

  129. -i hela vår kartläggning.

  130. På alla möten vi har haft-

  131. -har det varit
    den absolut viktigaste frågan.

  132. Vi återkommer till det
    i samband med viktiga områden.

  133. Uppföljning och utvärdering
    är också viktigt.

  134. Vi behöver mäta vad vi gör
    för att se vad som har effekt.

  135. Även här finns det svårigheter i dag.

  136. Personal är ett eget område.

  137. Det sammanblandas ofta med kompetens-
    försörjning i en allmän diskussion.

  138. Men här finns ansvaret att planera
    personalen för befolkningens behov-

  139. -och också hur det ser ut i vardagen
    med personalkontinuitet och annat.

  140. Anhörig- och närståendefrågor
    är förstås oerhört viktiga.

  141. Det är ett eget område,
    men det går in i flera andra också.

  142. Samhälle.

  143. Wilhelmina nämnde kort utvecklingen
    till ett demensvänligt samhälle.

  144. Många av strategierna som är på plats
    i andra länder, och även WHO-

  145. -har som en stark ansats att arbeta
    för ett demensvänligt samhälle.

  146. Slutligen har vi området
    digitalisering och välfärdsteknik.

  147. Det går lite på tvären kan man säga.

  148. Vi står inför en utveckling
    av nya tekniska hjälpmedel.

  149. Redan i dag jobbar vi
    i en digitaliserad värld.

  150. Vad ger det för möjligheter? Vilka
    är hindren? Hänger regelverken med?

  151. Såna frågor ligger inom det här.

  152. -Vi tar en punkt i taget nu.
    -Ja, vi börjar med samverkan.

  153. Det är ett av de allvarliga exemplen
    på hur demensvården inte fungerar-

  154. -eller på brister i demensvården.

  155. När vi började titta på det sa vi:
    "Det finns ju demensteam överallt."

  156. Nästan alla kommuner har demensteam.

  157. Vi fick hjälp av Svenskt Demens-
    centrum att intervjua sjuksköterskor-

  158. -företrädesvis i olika kommuner.

  159. Det visade att spännvidden är enorm:

  160. Från små team i kommunerna-

  161. -med en sjuksköterska och
    en undersköterska - en Silviasyster-

  162. -till mångprofessionella team-

  163. -som griper över både
    kommunal- och landstingsverksamhet.

  164. Om man tittar närmare på det här-

  165. -ser man att 80 % av demensteamen
    är finansierade av enbart kommunerna.

  166. Deras verksamhet är inom
    den kommunala verksamheten. 82 %.

  167. Det innebär ju i och för sig-

  168. -att detta team förmodligen
    lyfter demensvården i den kommunen-

  169. -och det blir kanske lättare
    för landstinget-

  170. -att ha en ingång i kommunens
    demensverksamhet. Men det visar-

  171. -att ett organiserat samarbete mellan
    landsting och kommun ofta saknas.

  172. Det beror väl delvis
    på eländet med journalerna.

  173. Man kan inte gå in och titta
    i den andra myndighetens journaler-

  174. -vad som är skrivet där.

  175. Drömmen är en förändring
    på det området, naturligtvis.

  176. Vad innebär det här med
    bristande samverkan för patienten?

  177. För det första så innebär det-

  178. -att kvaliteten i omvårdnads-
    insatserna i kommunen blir sämre-

  179. -när man inte har
    ett mångprofessionellt team.

  180. Och det innebär minskade möjligheter
    till tidig upptäckt-

  181. -eftersom den kommunala äldreomsorg-
    ens personal är en viktig länk-

  182. -för att upptäcka demenssjukdomar.

  183. Sen innebär det också att det blir
    svårare att sätta in insatser tidigt.

  184. Tidiga insatser måste vara av både
    medicinsk och social karaktär.

  185. Det missar man ju i systemet.

  186. Vi som har varit med sen ädelreformen
    i början på 90-talet-

  187. -vet att samverkan var ett av målen
    med reformen. Det var över 25 år sen.

  188. Det här är inte acceptabelt.

  189. Sen kommer vi till punkten kompetens-

  190. -som verkligen är det som har lyfts
    allra tydligast, som jag sa förut.

  191. Det är många punkter
    - och två bilder.

  192. Det fundamentala är grundkompetensen:

  193. Grundutbildningen
    och vidareutbildningar.

  194. Det här gäller alla professioner inom
    verksamheterna och alla vårdnivåer.

  195. Det kan vara bemötandet hemma
    av hemtjänstpersonalen-

  196. -likaväl som hur man får hjälp
    när man kommer in på medicinakuten.

  197. Där finns det brister.

  198. Det är nånting
    som man behöver identifiera och visa.

  199. Det är ett enormt viktigt arbete.

  200. Forskning - självklart.
    Vi måste fortsätta att lära oss mer.

  201. Som professor Gottfries sa,
    nu kan vi mer - fast vi inte kan det.

  202. Det är självklart en viktig del
    att fortsätta det arbetet.

  203. Omvårdnadsforskning och
    forskning i socialt arbete för äldre-

  204. -är i sin linda
    och kräver kanske metodutveckling.

  205. Det är ju nånting som är väldigt
    viktigt, likaväl som nya läkemedel.

  206. När det gäller läkemedelsfrågan
    har vi ytterligare poängterat-

  207. -ett viktigt område för samverkan.

  208. Här är det flera aktörer: akademin,
    sjukvården och läkemedelsindustrin.

  209. Här har vi börjat diskutera hur
    man kan samverka i de här delarna.

  210. Myndigheter är också med i den delen.

  211. Det finns en hel del forskning inom
    "life science" som har den ansatsen.

  212. Och det finns en life science-
    samordnare just för de här frågorna-

  213. -för de är svåra men väldigt viktiga.

  214. Där ser vi att en del i en första
    samverkan kan vara att fundera på:

  215. Vilka parametrar behöver följas
    när det kommer nya läkemedel-

  216. -så att vi vet att de har effekt?

  217. Men vi har ju kvalitetsregister
    i dag, som har mycket bra grunddata.

  218. Så det är ett viktigt område.

  219. Sen har vi lite mer avgränsade,
    specifika områden.

  220. Vi pratar mycket om demensläkemedel
    och att alla inte får dem-

  221. -och alla får inte en utredning-

  222. -men det gäller också behandling med
    andra läkemedel när man har demens.

  223. Eller omvänt,
    att se att det rör sig om demens.

  224. Det här är jätteviktigt. Vi ser
    att om man har en demensdiagnos-

  225. -så får man inte
    lika genomtänkt somatisk behandling.

  226. Det är en del som är viktig att lyfta
    och som ibland hamnar i skymundan.

  227. En annan viktig fråga
    är personer med utrikes bakgrund.

  228. Allt fler är födda i ett annat land,
    med allt vad det innebär-

  229. -och med en demenssjukdom
    kan språket påverkas.

  230. Där finns många utmaningar, och det
    är nånting som är viktigt att lyfta.

  231. Jag vet inte om Christer
    vill säga nånting om utrikesfödda.

  232. Det är i alla fall en fråga
    som man har börjat fundera kring.

  233. Det finns ett testinstrument
    vid utredning som heter RUDAS-

  234. -som är med
    i de nya nationella riktlinjerna.

  235. Den sista föreläsningen
    i morgon handlar om det.

  236. Det pratas inte mycket om våld
    i nära relationer vid demenssjukdom.

  237. Demens innebär en fördubblad risk
    att bli utsatt för olika slags våld.

  238. Det är dubbelt så hög risk att bli
    utsatt för våld av omsorgspersonal-

  239. -jämfört med om man vårdas
    med somatiska diagnoser.

  240. I Sverige finns bra statistik på
    det här, och man jobbar med frågorna-

  241. -ur ett jämställdhetsperspektiv
    och ur ett medmänskligt perspektiv.

  242. Vi har koll på allt upp till
    79 års ålder, där tar vetskapen slut.

  243. Det är nåt som vi har identifierat.

  244. Ett annat område är undernäring.
    Det har varit aktuellt i medierna nu.

  245. Vi som sitter här vet att det är ett
    viktigt område man behöver jobba med.

  246. Ett annat område är fysisk aktivitet,
    där det pågår många studier nu.

  247. Överhuvudtaget att intervenera
    för riskfaktorer och fundera kring:

  248. Hur mycket kan man förebygga
    för demenssjuka?

  249. Hur mycket
    kan man förbättra livskvaliteten?

  250. Det finns mycket. Det är ett viktigt
    område inom kunskapsdelen.

  251. Vård i livets slutskede vid demens-
    sjukdom, där finns kunskapsbrister.

  252. Och slutligen, under det här stora
    kompetens- och kunskapskapitlet-

  253. -så har vi dagverksamheter,
    som finns i nästan alla kommuner.

  254. Men vilket innehåll har den? Och
    vilken kunskap har de som jobbar där?

  255. Det är också en del i kompetens-
    området som vi har identifierat.

  256. Uppföljning och utvärdering. Det kan
    tyckas lite förmätet att ta upp det.

  257. Professor Gottfries nämnde att
    svensk forskning ligger i framkant.

  258. Det gör även våra kvalitetsregister.

  259. Utländska kontakter som vi har haft
    har uttryckt sin beundran-

  260. -för de två kvalitetsregister
    som Sverige har på demensområdet.

  261. Vi kan inte betrakta uppföljning och
    utvärdering som ett problemområde-

  262. -utan mer som ett utvecklingsområde.

  263. Utvecklingen ligger väl däri-

  264. -att kvalitetsregistren,
    framför allt SveDem kanske-

  265. -måste bli bättre på...

  266. Kommunerna måste bli bättre på
    att använda kvalitetsregistren-

  267. -som verktyg för verksamhets-
    utveckling och kvalitetsutveckling.

  268. Det finns goda exempel, som vi
    hörde på en konferens häromdagen:

  269. Kommuner som använder uppgifter
    från SveDem för kvalitetsutveckling.

  270. Uppföljning inom socialtjänst
    brister eller saknas alltför ofta.

  271. Regelverket förhindrar kommunerna att
    samla in material för uppföljning.

  272. Det är lite tokigt, men så är det.

  273. Därför är det önskvärt att kommuner,
    vårdcentraler och sjukvårdsenheter-

  274. -använder kvalitetsregistren mer-

  275. -att de ansluter sig
    och rapporterar in.

  276. Drömmen är att kunna tanka över
    information från journaler.

  277. Vi är inte där i dag. Det är ju
    manuell inmatning det handlar om.

  278. Om vi går vidare
    till avsnittet med personal-

  279. -så är ju en stor del rekrytering-

  280. -till att jobba med äldre
    eller de här sjukdomarna.

  281. Vi här inne vet vilket fantastiskt,
    spännande och intressant jobb vi har-

  282. -och hur mycket detektivarbete
    och roliga problem man ställs inför.

  283. Det här är inte alltid
    det som syns utåt.

  284. Det här är jätteviktiga frågor:
    hur rekryterar vi till verksamheten?

  285. Här kommer frågor om arbetsvillkor
    och arbetsmiljö in också.

  286. När det gäller personalplanering-

  287. -så har kommuner och landsting
    ett ansvar att planera-

  288. -så att befolkningen har tillgång
    till den kompetens som behövs.

  289. Som exempel
    vill jag nämna specialistläkarna.

  290. Där har vi goda kunskaper
    om utvecklingen över ganska lång tid.

  291. Det finns i dag
    63 läkarspecialiteter.

  292. Inriktningarna som huvudsakligen
    har bäring på demensområdet-

  293. -är allmänmedicin,
    psykiatri och geriatrik.

  294. Vi följer antal läkare per invånare
    i samhället.

  295. Det har gjorts i nitton år nu.

  296. Det har blivit
    fler läkare per invånare-

  297. -men här mäter man huvuden
    och inte heltidstjänster.

  298. Det kan möjligen vara så
    att vi har fler deltidstjänster-

  299. -men annars har det blivit fler.

  300. Det här gäller nästan
    alla andra personalkategorier också.

  301. Jag tar upp läkarna, för där är det
    en tydlig uppdelning mellan nischer.

  302. Den genomsnittliga ökningen
    på specialistläkare i allmänhet-

  303. -är att det har gått upp cirka 35 %.

  304. Det är 35 % fler specialistläkare,
    men branscherna skiljer sig åt.

  305. Psykiatrin ligger på 40 %.

  306. Allmänmedicin
    ligger strax under 35 %.

  307. Geriatrik ligger i dagsläget på 21 %.

  308. Det är ett stort problem med tanke
    på den demografiska utvecklingen.

  309. Man kan jämföra, för att få en bild:

  310. Inom kardiologin
    har antalet läkare ökat med 150 %.

  311. Så det är en väldig diskrepans.

  312. På läkarsidan och sjuksköterskesidan,
    alltså legitimerad personal-

  313. -det ligger oftast under landstingens
    ansvar. De ska planera för behoven.

  314. Men det här gäller både landsting och
    kommuner, och det är jätteviktigt.

  315. De styrsystem som finns i dag
    räcker inte fullt ut-

  316. -om vi tittar
    på den demografiska kurvan.

  317. Det blir ju
    en fördubbling av 80-plussare-

  318. -från och med nu fram till 2050-

  319. -med allt det innebär, exempelvis
    flera olika sjukdomar samtidigt.

  320. Personalkontinuitet inom hemtjänst.
    Studier visar att det är viktigt.

  321. När man blir beviljad hemtjänst
    har man ganska stora vårdbehov-

  322. -och börjar komma en bit fram
    i sin demenssjukdom.

  323. Kommunikationen kan vara svår ändå-

  324. -och om man har flera personer att
    lära känna, är det nåt som försvårar.

  325. Ett viktigt område. Det lyfts ju
    av och till i mediedebatten.

  326. Det kan inte nog påpekas att
    för den här gruppen är det viktigt-

  327. -så de kan bibehålla sina kognitiva
    förmågor så länge som möjligt.

  328. Tillgång till tolkar
    har vi också lyft.

  329. Det gäller sjukvården generellt,
    för vi blir fler med annat modersmål-

  330. -och i och med demenssjukdomen
    kanske man glömmer sitt nya språk.

  331. Men framför allt
    också i utredningssituationen.

  332. Hur förmedlar man och hur tänker man
    i utredningen inför en diagnos?

  333. Här finns det ett behov av
    att det finns tolkar-

  334. -att tolkarna behärskar
    vad de arbetar med-

  335. -och att tolkanvändarna vet
    hur man använder en tolk.

  336. Det blir en extra utmaning
    i demenshänseende-

  337. -eftersom kommunikationen
    ofta kan vara svår på olika sätt.

  338. Anhöriga och närstående. Det finns ju
    stödverksamhet för anhöriga.

  339. Kommunerna
    är skyldiga att hålla sådana.

  340. Till olika stödinsatser för anhöriga
    kanske man ska räkna dagverksamheten-

  341. -som ger en möjlighet till avlösning
    för anhöriga som vårdar.

  342. Det allmänna intrycket vi har fått-

  343. -är att det här
    är lite fyrkantiga verksamheter.

  344. De ser ungefär ut på samma sätt.
    Stödinsatserna är generella-

  345. -men det är anhöriga till patienter
    med väldigt olika problem-

  346. -klienter med olika förutsättningar.

  347. I regel har man inte riktade insatser
    till anhöriga till demenssjuka-

  348. -vilket är en brist.

  349. Och stödverksamheter för anhöriga
    till yngre demenssjuka är sällsynta.

  350. Det finns på en del håll.

  351. Allting vi klagar på finns ju.
    Det finns lärande exempel-

  352. -även på detta område.

  353. Dagverksamheten är också fyrkantig.

  354. Man tycks satsa
    de resurser man har i kommunerna-

  355. -på ett sent skede i sjukdomen-

  356. -och det gäller
    både anhöriga och patienten själv.

  357. Vi skulle vilja
    att man försköt lite av resurserna-

  358. -och att stödet för anhöriga, och
    dagverksamheten, inriktade sig på-

  359. -dem som nyligen har fått en diagnos.

  360. Man kan förbättra livskvaliteten-

  361. -genom att sätta in insatser och
    ha en dialog med familjen redan då.

  362. Det sker i några kommuner,
    som borde vara ledstjärnor.

  363. Där behövs en förändring:

  364. Bättre flexibilitet och att
    man sätter in resurserna tidigare-

  365. -och har stödgrupper
    för anhöriga till dementa-

  366. -stödgrupper
    för anhöriga till yngre dementa.

  367. Kommunerna måste kanske
    arrangera det gemensamt.

  368. Och stödgrupper
    för anhöriga och dementa tillsammans.

  369. Vi efterfrågar ett lite bredare
    och lite mer flexibelt utbud.

  370. Vidare till samhälle.
    Där har vi bara en punkt:

  371. Den fortsatta utvecklingen
    mot ett demensvänligt samhälle.

  372. Svenskt Demenscentrum och
    Myndigheten för delaktighet ordnade-

  373. -konferensen
    "Det ska vara lätt att handla".

  374. Det är ett första steg, att börja
    samverka med livsmedelshandeln.

  375. Där kan det vara svårt
    när man har kognitiva svårigheter.

  376. Andra ställen är apotek, banker
    och kollektivtrafik.

  377. Många områden
    är lätta att identifiera redan nu.

  378. Det här är nånting
    som vi behöver fortsätta arbeta med-

  379. -för år 2050 kommer nästan dubbelt
    så många att ha demenssjukdom-

  380. -och de rör sig ute i samhället.

  381. Så här krävs fortsatt arbete-

  382. -först med de viktiga områdena, men
    vi kan också titta mer långsiktigt.

  383. Samhällsplanering.
    Hur bygger vi? Vad bygger vi?

  384. Hur kommer vardagen
    och det offentliga rummet att se ut?

  385. Och en större medvetenhet bland
    medborgare. Nåt slags kampanj behövs.

  386. Jag läste en artikel i
    en lokaltidning för några dagar sen.

  387. Det var en 85-årig man
    som hade "snattat" i en affär.

  388. Personalen hade då tillkallat polis.

  389. Mellan raderna kunde man läsa att
    85-åringen led av en demenssjukdom.

  390. Den kunskapen måste finnas hos alla.

  391. Man ska kunna känna igen en dement
    person som är ute i samhället.

  392. Svenskt Demenscentrum har tagit fram
    ett material för polis och väktare-

  393. -med sammanfattad kunskap.
    Vad gäller? Hur behöver man bemöta?

  394. Det finns många goda initiativ,
    och det här måste vi fortsätta med.

  395. Det är en förutsättning
    för framtidens samhälle.

  396. Den sista av punkterna
    som vi hade problemidentifierat:

  397. Digitalisering och välfärdsteknik.

  398. Här ser vi att det redan i dag
    finns en hel del tekniska hjälpmedel-

  399. -och fiffiga appar
    för att planera-

  400. -som inte kommer
    personer med demenssjukdom till del.

  401. Det är mer utvecklat
    för funktionshindrade.

  402. Man har olika infallsvinkel
    för hur man jobbar.

  403. Funktionshinderområdet har en lång
    tradition av att arbeta stödjande.

  404. Inom demensområdet är traditionen
    att kompensera för det man inte kan.

  405. Här ser vi
    en explosionsartad utveckling.

  406. I media ser vi de allra svåraste
    diskussionerna om tekniksidan-

  407. -nämligen säkerhetsdelarna:

  408. GPS-larm, nattkameror,
    trygghetskameror och sånt.

  409. Men ett viktigt område är tillgången
    till befintliga hjälpmedel-

  410. -och utvecklingen av det.

  411. De kan beviljas med biståndsbeslut
    eller förskrivas som hjälpmedel.

  412. Man kan också gå till Clas Ohlson
    och köpa prylar som underlättar.

  413. Det här växer-

  414. -så det är viktigt med ett system
    för att utvärdera produkterna-

  415. -eftersom de finns
    inom så många olika sfärer.

  416. Kommunerna
    har redan olika certifieringar-

  417. -för när man ska bevilja
    en sak som hjälpmedel.

  418. Det är en del,
    och vi var inne på samverkan.

  419. Där har vi utmaningarna
    med våra dokumentationssystem.

  420. Systemen ska kommunicera, utan att
    det kränker integritet och sekretess.

  421. Det hör också hemma
    i digitaliseringsfrågan.

  422. Det är de bilder vi har.
    Så om man ska sammanfatta det hela...

  423. Vi har berättat om viktiga områden
    inom alla de här problemområdena.

  424. Det är första gången vi berättar det.

  425. Ett stort tack, Frida och Christer.

  426. Ni har ett jätteuppdrag.

  427. Det här omfattar ju allt helt enkelt!

  428. Det berör inte bara hälso-
    och sjukvård och socialtjänst.

  429. Vi har förberett några frågor.

  430. Alla vet att det pågår en revidering
    av nationella riktlinjer i år.

  431. Vi hade ett avstamp 2010-

  432. -med den personcentrerade omsorgen
    som portalparagraf.

  433. Vad är det för skillnad mellan
    en demensplan och riktlinjerna?

  434. Vi brukar försöka illustrera det
    så här:

  435. Med riktlinjerna
    tar man den befintliga kunskapen-

  436. -och går igenom den
    och tittar på evidensläget.

  437. Hur starkt är evidensläget?

  438. Vad är väl känt att det ger effekter?
    Vad är viktigt?

  439. Det här finns i dag.

  440. Det är lite av kompetenskapitlet.

  441. Alla områdena vi har sett
    inryms inte där.

  442. Vi har i uppdrag
    att titta på en strategi-

  443. -som är övergripande
    för alla sektorer.

  444. Vi är i gränslandet - samhälls-
    planering, polis och väktare-

  445. -som inte är den rena sakkunskapen.
    Det är det som är skillnaden.

  446. Är demensplan och demensstrategi
    samma sak?

  447. Vi har tolkat det
    som att det är samma sak.

  448. Det spänner över hela samhället.

  449. Ni har träffat så många grupper
    över hela landet under det här året.

  450. Vad ser ni? Är det skillnader?

  451. Forskare vill ha forskningspengar.
    Vården vill utveckla verksamheterna.

  452. Det konstiga är att vi har fått
    så samstämmiga uppgifter-

  453. -från forskare, praktiker och folk vi
    har träffat i kommuner och landsting.

  454. De pekar på de här områdena-

  455. -så det har varit relativt
    lätt för oss-

  456. -att tidigt
    identifiera problemområdena.

  457. Samstämmighet om vad? Kan ni ta några
    punkter som man vill fokusera på?

  458. Återigen, det är kompetensfrågan.
    Det är det som alla lyfter.

  459. Vi har haft ledande forskare
    på våra expertmöten.

  460. Ett drygt trettiotal.
    Vi har haft tre möten.

  461. Det de lyfter, till och med före
    forskning, som de själva brinner för-

  462. -är att det viktigaste är grund-
    läggande kompetens om demenssjukdom-

  463. -för alla professioner
    på alla vårdnivåer.

  464. Det är det man har lyft överallt.

  465. Det ska vara klart den 1 juli, och ni
    ska lämna över det till regeringen.

  466. Hur ser ni fortsättningen? Vilken
    organisation tar det här vidare?

  467. Socialstyrelsen
    som jobbar med riktlinjefrågorna?

  468. Vet ni vad som händer sen?

  469. Det här är ju alltid viktigt.

  470. Det finns en massa kvalitetsregister,
    en massa riktlinjer och vårdprogram.

  471. Vi fick uppdraget
    att ta fram ett underlag.

  472. Uppgiften är
    att kartlägga underlaget-

  473. -men också att ge en plan för
    prioriterade insatser till 2022.

  474. Det här kommer vi att lämna till
    Socialdepartementet och regeringen.

  475. Då är det upp till nästa steg
    att bestämma:

  476. Hur går vi vidare? Hur formas
    en strategi utifrån vårt underlag?

  477. Nationella riktlinjer är
    en produkt som Socialstyrelsen har-

  478. -som är egeninitierad utifrån att
    man ser behovet av nya riktlinjer.

  479. Där är det en skillnad. Vi är ombedda
    att ta fram det här underlaget.

  480. Sen säger Socialdepartementet
    hur man vill gå vidare.

  481. Det här är brett,
    och det är väldigt många frågor-

  482. -och det är löpande frågor-

  483. -så nån form av fortsatt förvaltning
    ser vi ju ett behov av.

  484. De andra nordiska länderna,
    deras strategier är-

  485. -lite grann
    en mix av rätt så skarpa förslag.

  486. Inte bara förslag utan också beslut,
    tvingande beslut i vissa fall-

  487. -och allmänna utfästelser
    om verksamhetsutveckling och så.

  488. Som ni har hört här i vår dragning-

  489. -är det några områden
    som ligger långt efter-

  490. -vad som är rimligt
    att begära av vården.

  491. Alltså kompetensutveckling
    och samverkan.

  492. Vi ser gärna att det händer nåt
    de närmaste åren på de områdena.

  493. -Det är nödvändigt för verksamheten.
    -Vi håller med allesammans, tror jag.

  494. Utveckling, planer och strategier,
    vi har mycket av det i Sverige.

  495. Många länder har till exempel
    inga riktlinjer.

  496. De har inte demensteam
    och kunniga, utbildade personer.

  497. Här finns fler utbildade personer
    på en del ställen - än andra länder.

  498. Men allting kostar ju. Har ni haft
    nåt uppdrag att föreslå kostnader-

  499. -så att en demensplan
    kommer med en pengapåse?

  500. Danmark, som blev det 26:e landet
    att få en demensplan-

  501. -de fick 500 miljoner danska kronor.
    Det är helt otroligt!

  502. För att utveckla det här.
    Är det så mycket vi behöver?

  503. I vårt uppdrag ingår inte
    att säga vad det kostar.

  504. Vårt uppdrag
    är att samla sakkunskapen-

  505. -och säga vad som är viktigt och
    vad som är allra viktigast till 2022.

  506. Kostnadsfrågan har vi inte borrat i.

  507. Vi ska identifiera
    vad som behöver göras.

  508. Socialstyrelsens riktlinjer har
    alltid en hälsoekonomisk beräkning.

  509. Det ingår i processen
    hur man tar fram riktlinjerna.

  510. Det blir ett stöd för landstingen
    och kommunerna när de ska planera.

  511. Det har inte legat i vårt uppdrag.

  512. Det är nåt som kommer i nästa steg,
    när det blir politiska beslut-

  513. -om hur man går vidare
    med att formulera strategin.

  514. Även Norge och Finland har haft
    en pengapåse kopplad till...

  515. -Mer än så kan vi inte säga.
    -Karin, klockan är prick 10.45.07.

  516. Tack för att jag får vara med
    på Svenska demensdagarna.

  517. Det är en fantastisk årlig konferens.

  518. Heder till er
    som har skapat konferensen:

  519. Svenska nätverket för demenskunskap.
    Er vill jag applådera!

  520. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En demensstrategi för Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Demens, Demensvård, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningen

Carl-Gerhard Gottfries är en viktig person inom svensk demensforskning. Här berättar han sin historia från 1960-talet till idag, om hur han började forska, om sina upptäckter, kollegorna och om andra intressanta personer inom demensforskningen. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

En demensstrategi för Sverige

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om tröst och demens

Vad är egentligen tröst? Hör det hemma inom demensvården? Tröstar vi andra som vi själva vill bli tröstade? Christèl Åberg har undersökt dessa frågor i sin magisteruppsats "Aldrig nånsin kan jag vara färdig", en intervjustudie med legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Här presenterar hon uppsatsen, frågeställningarna och slutsatserna. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Kan vi förebygga demens?

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss