Titta

UR Samtiden - Demensdagarna 2017

UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Föreläsningar om den senaste forskningen och handfasta tips på hur man tröstar, hjälper och agerar i olika situationer i mötet med personer med demens. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Demensdagarna 2017: Kan vi förebygga demens?Dela
  1. Orsaken till den här åldersspecifika
    minskningen av demenssjukdomar-

  2. -är omgivningsfaktorer.
    Gener är överskattade.

  3. Jag, Ingmar Skoog, är föreståndare-

  4. -för Centrum för åldrande och hälsa,
    AgeCap, i Göteborg-

  5. -och professor
    i psykiatrisk epidemiologi.

  6. Jag ska prata om
    att förebygga demens.

  7. När jag började forska om demens
    för 30 år sen-

  8. -trodde ingen
    att det kunde förebyggas.

  9. I dag är det kanske det bästa vi
    kan göra. Frågan är när vi ska börja.

  10. Jag ska nämna några saker om AgeCap,
    så att ni vet varifrån jag kommer.

  11. Det startades för 4 år sen, med stöd
    från Forte och Göteborgs universitet.

  12. Målet är att studera och möjliggöra
    äldre personers kapabilitet.

  13. Kapabilitet är vår möjlighet
    att nå mål-

  14. -och göra saker
    som vi upplever som värdefulla.

  15. Demens påverkar ju kapabiliteten
    ganska mycket.

  16. Vi tittar på tre olika nivåer.

  17. Dels på det vi doktorer
    ofta tittar på - mikronivå.

  18. Psykisk och fysisk hälsa,
    intellektuell förmåga, gener o.s.v.

  19. Vi tittar på omgivningen: samhälle,
    arbetsplats, socialt nätverk.

  20. Vad man har för stöd hemma.
    Familj och vänner.

  21. Dessutom tittar vi på makronivå:
    samhället och politiska beslut.

  22. En äldre persons möjlighet
    att klara sin kapabilitet-

  23. -påverkas av politiska beslut.

  24. Vi tittar på
    hur politiska beslut påverkar-

  25. -och sådant som åldersdiskriminering.

  26. Det är en massa olika grupper med.

  27. Vi har sexton fakulteter -
    allt från designforskare-

  28. -till journalister, historiker
    och folk från socialt arbete-

  29. -till neurokemister
    och molekylärbiologer.

  30. De ska samarbeta för det här.

  31. Vill ni veta mer om AgeCap
    så heter vår hemsida agecap.gu.se.

  32. Jag ska prata mest om
    befolkningsundersökningar i Göteborg-

  33. -och vad vi har hittat
    när det gäller att förebygga demens.

  34. H70-studien startades 1971
    av Alvar Svanborg.

  35. Vi började undersöka folk
    som var födda 1901 vid 70 års ålder.

  36. Sen följde man dem resten av livet.

  37. Sen har vi tittat
    på andra födelsegrupper.

  38. De senaste, rock'n'roll-generationen,
    har blivit sjuttio.

  39. De föddes 1944, och
    vi avslutade precis en undersökning.

  40. Vi följer dem
    på samma sätt som i övrigt.

  41. Det här är normalbefolkningar.

  42. De valdes utifrån födelsedagar och
    representerar befolkningen i stort.

  43. Vi har också en studie som heter H85-

  44. -där vi tog in fler människor.

  45. Jag gjorde min avhandling på
    de här födda 1901 vid 85 års ålder.

  46. Vi avslutar precis en undersökning
    på 85-åringar födda 1930.

  47. Vi har också kvinnoundersökningen
    i Göteborg.

  48. Den startade 1968.
    Nästan 1 500 kvinnor undersöktes.

  49. De var mellan 38 och 60 år, och vi
    har följt dem vid olika tillfällen.

  50. Nu håller vi på och avslutar
    en uppföljning efter 49 år.

  51. Vi har följt samma kvinnor -
    det kanske är 300 kvar-

  52. -i nästan ett halvt sekel.

  53. Vi kan se faktorer i medelåldern
    som har betydelse för demens.

  54. Vi har en studie på 95-åringar
    med mer än tusen personer.

  55. Dem följer vi över tid,
    men det pratar jag inte om i dag.

  56. De går igenom mängder
    med undersökningar-

  57. -från könsroller, personlighet
    och sociala faktorer-

  58. -till genetik
    och magnetkameraundersökningar.

  59. Vi gör lumbalpunktioner -
    ryggvätskeprov - och tar blodprover-

  60. -mycket för att vi ska
    lära oss mer om demenssjukdomar.

  61. En av våra filosofier är
    att hjärnan inte är av sig själv.

  62. Kroppen påverkar hjärnan,
    men hjärnan påverkar också kroppen.

  63. Det påverkar var i världen vi lever.
    De här sakerna påverkar varandra.

  64. Det är det vi försöker titta på
    med så här breda studier.

  65. Vi tittar på olika grejor.

  66. Åldrandet i allmänhet
    och tidstrender.

  67. Jag kommer prata om demenssjukdomar,
    men också tidstrender.

  68. Vi tittar också på psykiska sjukdomar
    och annat som är åldrande-relaterat.

  69. Demensundersökningarna
    är en del av en större helhet.

  70. Bakgrunden är att överlevnaden ökar
    i hela världen.

  71. Det här är siffror
    från Förenta nationerna - WHO.

  72. Personer över 65 år kommer att öka-

  73. -från 600 miljoner till 1,5 miljard
    på ungefär 35 år.

  74. Personerna över 80 år, där vi har
    de flesta med demens, kommer öka-

  75. -från 120 miljoner
    till bortåt 400 miljoner i världen.

  76. Den stora utvecklingen
    är i utvecklingsländerna:

  77. Låg- och medelinkomstländer där barn-
    och infektionssjukdomar var vanliga.

  78. Där blir den stora utmaningen
    kroniska sjukdomar - främst demens.

  79. Världen åldras alltså överallt.

  80. Medellivslängden i Europa beräknas
    vid nästa sekelskifte vara 100 år.

  81. 25 % av alla svenskar är över 60 år.

  82. Befolkningsutvecklingsexperter säger
    att den första 200-åringen är född.

  83. Det tror inte jag på. Vi har fler och
    fler 100-åringar men få över 110 år.

  84. Den äldsta personen i världen dog
    för ungefär två veckor sen.

  85. Hon var 117 år.
    Det var den sista från 1800-talet.

  86. Det är svårt att tänka sig en
    200-åring. Tänk er in i situationen:

  87. En 200-åring i dag skulle nästan
    ha varit med om Napoleon-krigen.

  88. Tänk er det.

  89. 1968 hade vi hundra personer
    som var över 100 år.

  90. Nu har vi tvåtusen.
    Det är en enorm utveckling.

  91. Kungen orkar inte längre
    skriva brev till alla.

  92. Även USA:s president har slutat,
    så det är inte bara vår kung.

  93. För första gången är vi fler
    över 65 år än under 5 år i världen.

  94. 2020 kommer vi ha fler
    över 65 år än under 16 år.

  95. Det är en enorm historisk förändring.

  96. Man räknar med att antalet med demens
    kommer öka från 40 miljoner-

  97. -till 130 miljoner -
    140 miljoner enligt vissa.

  98. Vi kommer ha tre gånger så många
    med demenssjukdomar inom 35 år.

  99. Hittills har alla prognoser
    underskattat det här.

  100. Innan jag börjar tala om riskfaktorer
    ska jag säga några saker.

  101. Populationsstudier
    görs inte på ett labb.

  102. På ett labb, där allt är kontrollerat
    och rent från allt annat-

  103. -leder A alltid till B. I den
    verkliga världen gör det inte det.

  104. Det finns annat som påverkar.

  105. Man kanske käkar spagetti,
    som gör att A blir helt ofarligt.

  106. Det kan variera
    mellan olika saker i livet.

  107. Vanliga sjukdomar
    har många risk- och skyddsfaktorer-

  108. -som samverkar på ett komplicerat
    sätt som man inte kan se på ett labb.

  109. En faktor avgör inte.
    Jag brukar prata om livets lotteri.

  110. Ofta när man hittar något
    så frågar journalisterna:

  111. "Är det det här
    som orsakar alzheimer?"

  112. Det är inte en sak
    som orsakar vanliga sjukdomar.

  113. Vanliga sjukdomar, som alzheimer,
    orsakas av en massa saker.

  114. Vi har livets lotteri.

  115. Säg att ni har 500 vinstlotter
    och 500 nitlotter.

  116. Ni börjar röka och får 100 nitlotter.
    Ni käkar sallad - 20 vinstlotter.

  117. Ni motionerar och får 30 vinstlotter.

  118. Ni kanske börjar supa och
    får tio nitlotter till och så vidare.

  119. Ni tränar upp hjärnan
    och får lite vinstlotter.

  120. Men i slutet är det ändå så
    att när ni ska dra livets lott-

  121. -kan ni dra en nitlott
    trots att ni gjort allt rätt-

  122. -eller en vinstlott
    trots att ni gjort allt dåligt.

  123. Det är ett lotteri. Man kan inte
    skuldbelägga dem som gör fel.

  124. Den stora delen som orsakar sjukdomar
    vet vi inte alltid vad det är-

  125. -men vi kanske kan påverka risken.

  126. Minskar vi något kanske vi minskar
    vår risk med 10 % eller 20 %.

  127. Om alla människor gjorde det kanske
    all demens skulle minska med 20 %.

  128. Det är enormt för samhället,
    men kanske inte för var och en.

  129. Vi kan göra valet.
    Hur stor risk vill vi ha själva?

  130. Vi kan påverka vår risk,
    men inte skydda oss helt.

  131. En annan sak är "Koka pasta i La Paz"
    - en artikel jag läste.

  132. Den visade på att om
    ni försöker koka pasta i La Paz...

  133. Hur många har gjort det?

  134. Ingen.

  135. Pastan där blir helt annorlunda
    än i Italien.

  136. Man är på mycket högre höjd.

  137. Så är det också med olika sjukdomar.

  138. På ett ställe påverkar vissa faktorer
    saker på ett sätt-

  139. -men i ett annat område
    påverkar de på ett annat sätt.

  140. Olika resultat på två ställen
    behöver inte vara fel.

  141. Det kan vara olika på olika ställen.

  142. Där har vi kaosteorin i fysiken.

  143. Den har en del betydelse.

  144. Kaosteorin...
    En meteorolog skulle förutse vädret.

  145. Med naturens grundlagar
    borde man kunna göra det perfekt-

  146. -men han lyckades inte.

  147. Det är inte världens enklaste,
    trots att man borde kunna göra det.

  148. Det visade sig vara
    så mycket annat som påverkar.

  149. Vädret kan inte förutses
    p.g.a. allt man inte kan räkna in.

  150. Naturlagarna funkar inte
    helt perfekt.

  151. En annan grej han gjorde
    var en datasimulering-

  152. -för att se
    hur vädret skulle kunna bli.

  153. En gång fick han helt annorlunda
    resultat och kom inte på varför.

  154. Det visade sig
    att han brukade ha femton decimaler.

  155. En gång råkade han använda fjorton
    och fick ett helt annat resultat.

  156. Väldigt små grejor
    kan få stor betydelse.

  157. Man pratar om fjärilen i Mexiko som
    orsakar en tornado i Filippinerna.

  158. Man sätter i gång något,
    och så rör det på sig.

  159. Så är det också med sjukdomar
    som alzheimer.

  160. Det är många saker som påverkar.

  161. Om vi ser på orsaken till alzheimer-

  162. -så är det
    en neurodegenerativ sjukdom.

  163. Försök säga det tjugo gånger i rad
    i kväll på festen.

  164. Det innebär
    att hjärnceller förtvinar och dör.

  165. Det här kan till och med jag se:
    senila plack och neurofibriller.

  166. Det ser man massor i mikroskop
    på hjärnor med alzheimer.

  167. Ska vi se på orsaken så finns det
    massor med saker som påverkar oss.

  168. Livet är farligt.

  169. Som sjukdom hade det varit världens
    farligaste - alla dör till slut.

  170. Massor med farliga saker
    händer hela tiden.

  171. Vi kan göra något dumt
    men ha ett skydd.

  172. Processen kan gå långt in,
    men vi har något skydd här inne.

  173. En dominant genetisk form gör att man
    får äggviteämnet amyloid i hjärnan.

  174. Hälften av barnen till någon med den
    formen får alzheimer i 55-årsåldern-

  175. -men det är bara en halv procent
    av alla med demens.

  176. De flesta
    får mer sporadisk alzheimer-

  177. -och då är det massor med processer,
    som för alla folksjukdomar.

  178. När börjar då Alzheimers sjukdom?

  179. Ser vi på symtomen
    så har vi vetat i åratal-

  180. -att alzheimer
    oftast börjar med en minnesstörning.

  181. När vi testar folk i stora studier
    kan vi se-

  182. -att på gruppnivå är de ofta sämre
    på minnestester och sådant.

  183. De som får sjukdomen tio år senare.

  184. Vi kan inte sätta någon diagnos,
    men grupperna skiljer sig åt.

  185. Sen kan man få svårt att hitta.

  186. När det ger svårigheter med dagliga
    aktiviteter och social förmåga-

  187. -kallar vi det demens.
    Så de här symtomen fortsätter...

  188. De börjar mycket tidigare.

  189. Den här bilden ska beskriva
    de patologiska processerna som sker.

  190. Den här ska man visa på konferenser.

  191. Man visar att man hänger med
    i utvecklingen.

  192. Teorin säger
    att det första som kanske sker-

  193. -är förändringar i ryggvätskeprov.

  194. Man gör en LP och ser lägre nivåer av
    beta-amyloid - det här äggviteämnet-

  195. -kanske femton, tjugo år
    innan man får demenssjukdomen.

  196. Sen får man förändringar
    i äggviteämnet i PET-undersökningar.

  197. Man gör avbildningar av amyloid
    i hjärnan.

  198. Sen ser man tau-proteinet,
    som har med nervnedbrytning att göra.

  199. Det kommer kanske tio år efter
    att man ser amyloidämnet i hjärnan.

  200. Här ser man förändringar
    med magnetkamera och liknande.

  201. Man ser förtvining av nervceller -
    atrofi.

  202. Sen börjar man få symtom-

  203. -kanske fem, tio år
    innan man kan säga att det är demens.

  204. De första förändringarna sker
    kanske 20-25 år innan man blir sjuk.

  205. Vi har tittat på det här
    i våra befolkningsundersökningar.

  206. Här har vi undersökt
    622 helt normala personer-

  207. -med cerebrospinalvätska -
    ryggvätskeprov.

  208. 27,5 % av dem som inte hade demens-

  209. -hade sjukliga förändringar i hjärnan
    - ungefär en fjärdedel.

  210. Vi fick ungefär samma siffra
    med 70-åringar.

  211. Lägger vi till saker som ämnet tau-

  212. -har uppåt 40 % av normala 70-åringar
    sjukliga förändringar.

  213. De flesta får aldrig demens.

  214. Det här är en av de stora grejorna:
    Vad gör att en del får demens?

  215. Det här har börjat hända
    med sjukdomar.

  216. När jag började som läkare för 30-35
    år sen var man sjuk när man var sjuk.

  217. I dag sätter man ofta
    så tidiga diagnoser-

  218. -att folk inte påverkas av sjukdomen,
    men man kan säga att de har den.

  219. I dag är man inte alltid sjuk
    när man har en sjukdom. Så är det.

  220. Här är kvinnoundersökningen.
    1998 gjorde vi ryggvätskeprov-

  221. -och sen följde vi folk
    fram till 2010.

  222. Vi kunde se hur det såg ut.

  223. Det här beta-amyloid 1-42 var lägre-

  224. -ända upp till arton år
    innan man fick sin demens.

  225. Det här ämnet tau,
    som har med nervnedbrytning att göra-

  226. -var bara stört
    ungefär åtta år innan.

  227. Man ser förändringar uppåt arton år
    innan man får demens.

  228. Vi såg också... De var ungefär 70 år
    när studien började.

  229. Här är nedre hälften.
    De röda prickarna är alzheimer.

  230. Nästan ingen som hade höga värden,
    som här-

  231. -fick alzheimer
    mellan sjuttio och nittio års ålder.

  232. Något verkar vara skyddande
    med höga värden.

  233. Några fick vaskulär demens
    efter femton år.

  234. Man kunde nästan säga:
    "Följ inte reglerna."

  235. "Ni kan röka, supa och äta fet mat
    utan att få alzheimer."

  236. Man dör i hjärtinfarkt i stället,
    men det är en annan sak.

  237. Kan man då förebygga demens?

  238. Kan man stoppa den tidiga processen
    med livsstilsförändringar?

  239. Vilka riskfaktorer finns?
    Det är som tvålen i badkaret.

  240. Så fort vi lär oss något har folk
    ändrats så att nya studier behövs.

  241. Jag säger i alla fall så
    när jag vill ha mer pengar i anslag.

  242. Kan då alzheimer förebyggas? De sista
    20 åren har vi lärt oss rätt mycket-

  243. -om olika riskfaktorer
    för Alzheimers sjukdom.

  244. En sak är att kärlsjukdomar
    verkar öka risken för alzheimer.

  245. För 20 år sen trodde man inte det.
    I dag är nog de flesta eniga.

  246. Först att upptäckas
    var högt blodtryck 1996.

  247. Vi i H70-studierna var först.

  248. Vi tittade på folk som blev dementa
    vid mellan 79 och 85 år.

  249. När de var dementa
    hade de lägre tryck-

  250. -men vi kunde gå tillbaka
    till när de var 70 år.

  251. Då hade personer med alzheimer
    högre blodtryck.

  252. Men åren innan sjönk blodtrycket,
    och det visades sen i flera studier.

  253. Ofta när någon upptäcker något tittar
    andra på det och kan bekräfta det.

  254. I kvinnoundersökningen låg
    de med demens något högre i tryck.

  255. Inte jättemycket, men under livet
    blir den sammanlagda effekten stor.

  256. Sen sjönk blodtrycket
    innan man fick demens.

  257. Är det farligt
    att behandla högt blodtryck?

  258. När jag var medicinstudent
    och ung läkare sa man-

  259. -att man ska vara försiktig med att
    behandla gamla med högt blodtryck.

  260. "Utan högt blodtryck
    kan man få demens."

  261. "Sänker man det
    får hjärnan för lite blod."

  262. Men i princip
    stöder inga studier det här.

  263. Man kan se att folk som är
    behandlade för sitt höga blodtryck-

  264. -har minskad, eller i alla fall inte
    ökad, risk för demens.

  265. Medelålders kvinnor med
    högt blodtryck som inte behandlades-

  266. -hade demens som äldre -
    inte de som behandlades.

  267. Man hittade en liknande sak i en
    studie på Hawaii - precis samma sak.

  268. Behandling skyddade
    mot att få demens sen.

  269. Högt blodtryck ökar risken
    för slaganfall, vitsubstansskador-

  270. -och demens över huvud taget.

  271. I kvinnoundersökningen såg vi
    att hade man slaganfall-

  272. -så hade man en ökad risk för demens.

  273. Man hade en ökad risk för demens
    i upp till 15 år efteråt.

  274. Vi såg också en ökad risk för demens
    även innan slaganfallet.

  275. En stroke eller ett slaganfall-

  276. -är ett tecken
    på kärlsjukdom i hjärnan.

  277. Demensrisken var nog ökad
    före slaganfall-

  278. -eftersom man hade byggt upp
    så mycket kärlsjukdom i hjärnan.

  279. Sen har vi vitsubstansskada,
    eller småkärlssjuka.

  280. När man ser på en hjärna
    när någon har dött...

  281. Det mörka är myelin - vit substans-

  282. -och det ljusa är tecken
    på kärlsjukdom som har förstört den.

  283. Den vita substansen
    binder in nervcellerna-

  284. -och gör att ledningarna funkar.
    Det är som med elektricitet.

  285. Har in ingen ledning runt
    så går det långsammare.

  286. Det andra man ser i hjärnan hos folk
    med det här är kärlförändringar.

  287. Man har hyalinos -
    en förändring i de små kärlen-

  288. -som går från hjärnhinnan
    ner till de här områdena i hjärnan.

  289. Det anses orsaka högt blodtryck,
    och det är den stora riskfaktorn.

  290. På datortomografi
    syns det som mörka områden-

  291. -och på magnetkamera
    är det ljusa områden.

  292. Det här är jättevanligt.

  293. Det ses på 50-100 % med magnetkamera,
    beroende på var man sätter gränsen-

  294. -och på 55-70 % av alla äldre
    som gör datortomografi.

  295. Det är väldigt vanligt.
    Ofta hör man att det är ett bifynd.

  296. Vitsubstansskador
    är inte särskilt kul.

  297. Man har en ökad risk för demens,
    depression, mild kognitiv svikt-

  298. -funktions- och gångstörningar,
    urininkontinens-

  299. -att hjärnan förtvinar
    och slaganfall.

  300. Det är en markör
    för ganska dåliga grejor.

  301. Ändå jobbar ingen på behandlingar.
    Vi vet inte vad vi ska göra.

  302. I H70-studierna följde vi folk
    med vitsubstansskador i tio år.

  303. De hade en fyra gånger ökad risk
    för depression och demenssjukdom.

  304. Det här bör man titta närmare på.

  305. Man har sett att högt kolesterol
    ökar risken för demens.

  306. Diabetes mellitus. Det forskas mycket
    om diabetes och alzheimer.

  307. Åderförkalkning i allmänhet är
    kopplat till det här, och övervikt.

  308. Det här är ovanligt i Sverige.
    Bilderna är från USA-

  309. -där de har väldigt tjocka människor.
    De har stort intresse för det här.

  310. Övervikt är ett BMI
    på över 25 kg per m2.

  311. Vet ni hur många kvadratmeter ni är?

  312. Ingen?

  313. Har ni aldrig varit på krogen
    och fått den frågan?

  314. Ta reda på det. Själv är jag 3,097.

  315. Fetma är mer än 30,
    och 25 är övervikt.

  316. Jag har i dag 26,6 i BMI,
    så ser ni ungefär vad det innebär.

  317. Mer än 50 % av alla vuxna i Europa
    har övervikt.

  318. Vi hittade i H70-studierna
    att övervikt, eller BMI...

  319. För varje ökning med 1 kg/m2-

  320. -så ökade risken för att få demens
    och framför allt alzheimer-

  321. -mellan 79 och 88 års ålder.
    Vi var först med att hitta det.

  322. Jag befann mig i USA
    och slog på tv:n.

  323. Förstanyheten på CNN
    var en studie från Göteborg.

  324. "Oj!"

  325. Intresset är stort i USA för
    övervikt, så det var en jättenyhet.

  326. Annat skyddar:
    fysisk träning och bra lungfunktion.

  327. I kvinnoundersökningen var
    uppmätt lungfunktion 1974 och 1982...

  328. Ju sämre lungfunktion man hade-

  329. -ju större risk hade man
    för demens och alzheimer.

  330. Ju bättre lungfunktion,
    ju mindre risk.

  331. I en studie tittade vi på
    arbetskapacitet med ergometercykel.

  332. Jämför vi med dem med medel:
    De som hade hög arbetskapacitet-

  333. -hade 90 % mindre risk för demens
    tjugo, trettio år senare.

  334. Det var tre gånger ökad risk
    för dem i den nedre tredjedelen.

  335. Intellektuell aktivitet.

  336. Vi har sett att både intellektuell
    och fysisk aktivitet-

  337. -minskar risken för demens
    med ungefär 50 %.

  338. Alzheimer minskade främst
    av intellektuell aktivitet-

  339. -och för vaskulär var fysisk
    aktivitet viktigt - som förväntat.

  340. För alzheimer var det framför allt
    kulturell aktivitet som slog in.

  341. Läser ni böcker och går på opera
    eller sjunger i kör så är det bra.

  342. Eller om ni är på en föreläsning.

  343. Er risk för demens minskar med 0,01 %
    efter den här föreläsningen.

  344. B12- och homocysteinvärden
    är kopplade till demens-

  345. -men vi mätte det här 1968.

  346. Sen tar det 22 år
    innan man ser någon effekt.

  347. Man måste följa upp väldigt länge
    för att se sådant.

  348. Ni kan ju tänka er en studie
    för att se om saker har effekt.

  349. Man måste göra studierna i 20-25 år
    för att kunna se något.

  350. Vi har sett
    att stress påverkar demensrisken.

  351. Här är medelålders kvinnor
    i kvinnoundersökningen.

  352. Man fick frågan om man var stressad
    i samband med arbete, familj och så.

  353. Vi kunde se
    att 1968, 1974 och 1980...

  354. De som var stressade i samband med
    det här hade ökad risk för demens.

  355. Man hade ungefär två gånger ökad risk
    om man hade det vid alla tillfällen.

  356. Stress verkar öka risken för demens
    tjugo, trettio år senare.

  357. Antagligen för att kortisonnivåerna
    i blodet ökar.

  358. Kanske inte jättemycket,
    men det kan påverka hjärnan.

  359. Vi såg på negativa livshändelser,
    som att förlora föräldrar före 16 år-

  360. -skilja sig
    och olika negativa händelser.

  361. För folk som blev dementa
    mellan sjuttio och sjuttionio-

  362. -var den starkaste effekten händelser
    under de första 15 åren i livet.

  363. Hur vi tar hand om våra barn
    har en väldigt stor betydelse.

  364. Sen har vi tittat
    på neurotisk personlighet.

  365. Det är en tendens att uppleva
    negativa emotionella tillstånd.

  366. Ångest, ilska, avundsjuka, skuld,
    nedstämdhet.

  367. Man har svårt att hantera stress och
    ser vanliga situationer som jobbiga.

  368. Det de hade svarat...

  369. Vi gjorde den skala.
    Den är från 0 till 40.

  370. För varje poäng
    ökade risken för alzheimer med 4 %.

  371. Vi undersökte 1968
    och tittade på demens fram till 2005.

  372. Sådant här kan hända
    när man är forskare:

  373. Vi publicerade det här i USA,
    och Time Magazine ringde mig.

  374. De sa: "Är det sant att svartsjuka
    ökar risken för demens?"

  375. Jag tänkte: "Har vi hittat det?"

  376. Man vill ju gärna vara med i Time,
    så jag höll god min.

  377. Jag tittade på saker
    och undrade varifrån de fått det.

  378. Vi hade inget om svartsjuka,
    men på Wikipedia stod det-

  379. -att folk med neuroticism
    ofta är svartsjuka.

  380. Tidskriften hade kollat på Wikipedia
    och gick ut med det där:

  381. "Enligt forskare
    ökar svartsjuka demensrisken."

  382. Det här blev en världsnyhet,
    och ni kan ju tänka er.

  383. Ni har varit otrogna,
    och er partner kommer på er.

  384. Då kan man svara:
    "Sluta! Du kan få alzheimer!"

  385. Det var väldigt häftigt.
    Det är nog inte så, men ändå.

  386. Sen har vi en ny grej på engelska.
    Vi såg i kvinnoundersökningen-

  387. -att depression under livet
    tycks öka risken för demens.

  388. Framför allt om man fått den
    innan man var 20 år.

  389. Det är alltså femtio, sextio år
    innan man får sjukdomen.

  390. Sent i livet ser vi också
    en ökad risk kopplad till...

  391. Depression ökar risken
    även efter 70 år.

  392. Det kan vara ett tidigt symtom.

  393. Den stora grejen är:

  394. Är depressionen en del av demensen
    eller är den orsaken?

  395. Det här ger stöd
    till någon sorts orsakssamband.

  396. Diet är viktigt.
    Jag återkommer till det.

  397. Man har sett
    att rödvin ska vara skyddande.

  398. Stor alkoholförbrukning är farligt.

  399. Vi såg i kvinnoundersökningen
    att vin...

  400. Drack man vin så skyddade det
    mot demens senare i livet-

  401. -medan starksprit ökade risken.

  402. Fynd i olika studier när det gäller
    demens och hjärt-kärlsjukdom-

  403. -och att det är något med rödvin...

  404. Det är nog ganska starka fynd.
    Det kommer i så många olika kulturer.

  405. Hade det varit morötter-

  406. -så hade Läkarförbundet sagt
    att man ska äta mer morötter.

  407. Det är lite svårt med vin - att
    dricka för mycket kan vara farligt.

  408. Men något ligger det nog där.

  409. Jag går över till tvålen i badkaret.

  410. När vi tror att vi har lärt oss något
    om en befolkning-

  411. -har den förändrats så mycket
    att vi måste börja om.

  412. Men samtidigt: Ser man förändringar
    mellan 1971 och 2000-

  413. -så visar det att man kan förändra
    något - allt är inte satt i sten.

  414. Nya riskfaktorer kan dyka upp.

  415. Vi vet inte vad mobiltelefoner,
    datorer och datorspel betyder.

  416. Därför behöver vi hela tiden lära oss
    vad som har betydelse.

  417. Vi har funderat mycket.

  418. I H70-studien kan vi jämföra
    hur olika generationer påverkas.

  419. Här kan vi se att
    de som är födda 1901 i våra studier-

  420. -hade en helt annan livsbana
    än dem som är födda 1944.

  421. De som föddes 1901
    föddes i ett jordbrukarsamhälle-

  422. -i ett av Europas fattigare länder.

  423. Vi hade svält och bröduppror
    i Göteborg 1915.

  424. En europeisk rapport tog upp områdena
    som hade sämst livsomständigheter.

  425. Istanbul, Göteborg och Stockholm
    var värst i Europa.

  426. Vi hade slum.
    Vasastan var ett slumområde-

  427. -där det var ungefär som i en favela
    i Brasilien.

  428. Det har förstås påverkat. De flesta
    hade bara gått sex års grundskola.

  429. De flesta började jobba i
    14-årsåldern. Man hade tyngre jobb.

  430. Första semesterveckan kom 1938
    - vi fick två veckors semester.

  431. De hade jobbat åtta timmar
    sex dagar i veckan.

  432. Lediga lördagar
    kom i slutet av 60-talet.

  433. I början av 50-talet
    fick vi halva lördagen ledig.

  434. De första vi undersökte-

  435. -har i princip levt liv som
    i utvecklingsländer jämfört med 1944.

  436. Det är många andra saker. Penicillin
    började användas på 40-talet.

  437. Man fick inte behandling
    för sina infektioner.

  438. Högt blodtryck -
    det lägre, diastoliska blodtrycket-

  439. -började behandlas på 60-talet.

  440. På 90-talet började man behandla
    systoliskt blodtryck - det övre.

  441. Jag har en svensk lärobok i medicin
    från 1992.

  442. De säger: "Systoliskt blodtryck ska
    bara behandlas om det är över 220."

  443. Det var 1992.

  444. Kolesterolbehandling kom på 90-talet.
    Det här har förstås påverkat.

  445. Olika generationer har levt
    i princip helt olika liv.

  446. Den första gruppen, född 1901,
    var i 25-årsåldern när radion kom.

  447. De som föddes 1930 var i 25-årsåldern
    när tv:n blev populär.

  448. Det är hisnande att titta
    på de historiska förändringarna.

  449. Föda och diet har förändrats.
    Arbetsförhållanden.

  450. Mödravård och barnavård infördes
    i mitten av 20-talet i Göteborg.

  451. Allt det har haft betydelse
    under hela livet.

  452. Nu har rock'n'roll-generationen
    blivit gammal.

  453. Tittar vi på H70-studierna
    så ska jag prata om förändringarna-

  454. -hos äldre i dag jämfört med förut.

  455. Tidstrender visar
    möjligheten att förändra.

  456. En dramatisk sak
    är förändringen av utbildning.

  457. Ungefär 16 % av män och kvinnor
    födda 1901 - 70-åringar 1971-

  458. -hade mer än sex års grundskola.

  459. Av dem som föddes 1944-

  460. -har 80-90 %
    mer än nio års grundskola.

  461. Ökningen av dem på universitet
    är enorm.

  462. Det har betydelse för demens,
    eftersom utbildningsnivå påverkar.

  463. Vi pratar om att 70 är det nya 50
    och att 70 är det nya 20.

  464. "70 är det nya 50" handlar om-

  465. -att en 70-åring i dag
    är som en 50-åring fysiskt - minst.

  466. I den senaste gruppen
    kommer vi ner mot fyrtiofem.

  467. Andelen 70-åringar som kände sig
    friska var två tredjedelar 1971.

  468. Nu känner sig 90 % friska.

  469. Ser vi på
    psykologiska testresultat...

  470. Vi använder tester från 70-talet, så
    de är bättre för dem som föddes 1901.

  471. Man är nu bättre på i princip allt.

  472. På vissa tester
    är de som är födda 1930 50 % bättre.

  473. På dagliga aktiviteter kan vi se-

  474. -att 40 % hade behov av hjälp med
    instrumentella, dagliga aktiviteter.

  475. Det är nere i 17 %
    2005 bland 75-åringar.

  476. ADL-beroendet har gått ner
    från ungefär var femte till 4 %.

  477. En rejäl förändring på kort tid.

  478. Lungfunktionen har ökat ungefär
    20 % hos män och 10 % hos kvinnor.

  479. Den har betydelse
    för demensutveckling.

  480. Andelen med mycket låg fysisk
    fritidsaktivitet har gått ner enormt.

  481. Folk är mer fysiskt aktiva i dag.

  482. Jämför vi fysisk aktivitet
    mellan 2000 och 2014...

  483. Att gå uppför en pall
    var män rätt bra på förut.

  484. Nu har det ökat från 40 till 90 %
    hos kvinnor på bara femton år.

  485. Kvinnor och män närmar sig varandra
    för rätt många förmågor.

  486. Träning mer än tre timmar per vecka-

  487. -har ökat från 4 till 42 % hos män
    och från 2 till 30 % hos kvinnor.

  488. Man tränar mycket mer, och
    fysisk fritidsaktivitet är nyttigt.

  489. Men var inte
    de hårda jobben förr bra?

  490. Då håller man på åtta timmar
    om dagen, och då bryts man ner.

  491. Fritidsaktiviteter håller ofta
    på i någon timme, och inte varje dag.

  492. Åldrandet är inte jämlikt.

  493. Långsam gånghastighet
    är ett tecken på åldrande.

  494. Alla grupper blir bättre,
    utom kvinnor med låg utbildning.

  495. Åldrandet är inte rättvist.

  496. Är man låg...

  497. Med dålig ekonomi och låg utbildning
    får man ett sämre åldrande.

  498. Som rik och välutbildad får man ett
    bättre åldrande med lägre demensrisk.

  499. Skillnaderna ökar med åldern.

  500. Det är en stor grej när man pratar
    om pensionsålderns betydelse.

  501. Förändringar i vaskulära sjukdomar
    och riskfaktorer-

  502. -är viktigt för demens.

  503. Någon hjärt-kärlsjukdom har minskat
    hos både män och kvinnor-

  504. -men på 70-talet var
    hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor-

  505. -vanligare än hos äldre män.

  506. I medelåldern var det vanligare
    hos män, i äldre grupper hos kvinnor.

  507. Nu är det vanligare hos äldre män.

  508. Man kan se att minskningen har
    varit större hos kvinnor än hos män.

  509. Andelen som har haft slaganfall
    har ökat.

  510. De som har insjuknat i stroke
    och slaganfall har minskat.

  511. Däremot överlever många fler
    tack vare bättre behandling-

  512. -och att man är lite mer robust.

  513. Sjukdomar som diabetes, övervikt
    och fetma-

  514. -ökar hos både medelålders grupper
    och äldre.

  515. Högt blodtryck
    och kolesterol minskar.

  516. Det här syns i hela västvärlden,
    även bland medelålders personer.

  517. Men se på medelblodtrycket.

  518. Jag pratade om hur farligt
    högt blodtryck är.

  519. På 70-talet hade män
    i genomsnitt 160 över 95-

  520. -och kvinnor 173 över 88
    i medelblodtryck.

  521. Det var riktigt högt. Nu är det
    140 över 80 hos både män och kvinnor.

  522. Nedgången är så stor att vi ofta inte
    får ner blodtrycket vid behandling.

  523. Det förklaras inte bara av läkemedel,
    utan också livsstilsförändringar-

  524. -som annan mat och mer motion.

  525. Det visar hur livsstilen
    kan påverka något väldigt stort.

  526. Jag sa att 70 är det nya 20.
    Bakgrunden till det är ett feltryck.

  527. Jag skulle föreläsa i Almedalen
    om "70 är det nya 50".

  528. På väg dit upptäckte jag
    att rubriken var "70 är det nya 20".

  529. Jag fick ju hitta på något,
    så att det stämde.

  530. Jag började tänka, och
    det stämmer faktiskt med våra fynd.

  531. En 70-åring på 70-talet-

  532. -var glad över en bra pension
    och en hyfsad bostad.

  533. I dag ska man hinna med allt
    som man inte hann med förut.

  534. Ungefär som en 20-åring ska hinna med
    allt innan man skaffar familj-

  535. -ska en 65-70-åring hinna allt
    innan man blir för gammal.

  536. Man ska resa, klättra i Himalaya, åka
    buss i Afrika, gå på universitet...

  537. Allt det man inte hunnit med innan.

  538. Men vi inte förändras inte så mycket.

  539. Jag gillar den här bilden
    på Paul McCartney.

  540. Där är han 20 år
    och spelar i Stockholm.

  541. Här är han drygt 70 år
    och spelar i Stockholm.

  542. Han ser lite äldre ut,
    men det är samma uttryck.

  543. Vi förändras inte så mycket.
    Vi tappar inte intressen.

  544. Jag läste i Amelia eller Tara
    om de nya 65-åringarna.

  545. "De går till och med
    och ser Bruce Springsteen."

  546. Det är inte så konstigt.
    Springsteen är 67 eller 68 år.

  547. Det är mer konstigt att mina barn
    följer med än att jag går på det.

  548. Det finns någon bild av
    att äldre bara gillar 30-talsmusik-

  549. -och har kläder från 30-talet.

  550. Oavsett när man är född så byter man
    kläder och smak när man blir gammal.

  551. Men så är det ju inte.
    Vi behåller vår smak.

  552. "Utlandsresa senaste året."

  553. Ungefär 20 % av 70-åringarna
    på 70-talet hade åkt utomlands.

  554. Då var det ofta Stenabåten
    till Danmark.

  555. Här har 70 % åkt utomlands
    senaste året.

  556. 25 % var utomlands i mer än en månad.

  557. Och då är det inte Danmark.

  558. Det är minst Europa,
    eller till andra kontinenter.

  559. Det stöder det jag sa.

  560. 70-åringarna som kör bil
    har ökat enormt.

  561. Det var 26 och 3 % här.
    Här är det 86 och 63 %.

  562. Bilen är viktig när vi blir gamla,
    för att vi ska komma ut.

  563. Personligheten är förändrad.
    75-åringar nu är mer utåtriktade.

  564. Man är mer tävlingsinriktad.
    Kvinnor närmar sig män.

  565. Man har större behov
    av nära relationer.

  566. Man är mindre ordningsam.
    Några dammkorn i hörnen gör inget.

  567. När såg ni en mattpiska senast?
    När jag var liten fanns de överallt.

  568. Man hörde folk piska mattor.
    Det har jag inte gjort på 15-20 år.

  569. Det här är intressant.

  570. Kvinnor 2005 hade mindre skuldkänslor
    och mer aggressiv framtoning än 1975.

  571. Inför en presskonferens
    sa vår medierådgivare:

  572. "Vad du än gör,
    kommentera inte det där."

  573. "Aggressiv" innebär
    att man tar för sig lite mer.

  574. På testerna är män
    fortfarande mer aggressiva-

  575. -men kvinnor närmar sig.
    Man tar för sig lite mer.

  576. Män och kvinnor blir mer lika.
    Det här var 75-åringar.

  577. Men hos 70-åringar -
    jag nämnde ju neuroticism-

  578. -är både män och kvinnor mindre
    neurotiska - kvinnorna mycket mindre.

  579. Har ni märkt det,
    ni som har varit med ett tag?

  580. Depression är vanligt - 10 %. Det är
    vanligare än demens efter sextiofem.

  581. Ungefär 66 % av alla kvinnor har
    depression någon gång under livet.

  582. Hos 70-åringar är äldre personer
    faktiskt mindre deprimerade än förr.

  583. Sen 1992 har vi sett förekomsten
    gå ner hos kvinnor och män.

  584. Det beror på vår undersökning.

  585. Man hör att folk är mer deprimerade,
    men då gör man registerstudier.

  586. De säger bara att vi är
    mer uppmärksamma på depression i dag.

  587. När jag började var läkare inte så
    uppmärksamma på psykiska sjukdomar.

  588. I dag är det mycket mer, och det är
    inte för att jag började med medicin.

  589. Alkoholvanorna. Riskdrickandet
    har ökat enormt bland äldre.

  590. En halv procent av kvinnorna
    på 70-talet riskdrack.

  591. I dag är det 24 %.

  592. 20 % av männen, 45 % av kvinnorna.

  593. Riskdrickande är att dricka
    mer än 100 gram alkohol i veckan-

  594. -vilket motsvarar 100 cl vin.

  595. Vi vet inte vad risken är,
    men vi tittar på det nu.

  596. Rökning har minskat hos män men ökat
    rejält hos kvinnor sett över livet.

  597. Det ser vi på lungcancer,
    som ökar hos kvinnor.

  598. Sen... Nu ska vi se.

  599. Vi har blivit mindre känsliga
    för olika sjukdomar.

  600. Man tittade på ett sårbarhetsindex.
    Forskare i Kanada såg på 70 grejor-

  601. -från sociala faktorer
    till olika sjukdomar.

  602. De slog ihop allt, delade det på 70
    och fick ett index.

  603. Man kunde se på överlevnad
    under 25 år.

  604. Till och med överlevnaden
    mellan nittio och nittiofem-

  605. -kunde prediceras av ens index.

  606. Det här visar på vikten
    av en helhetsbedömning av patienter.

  607. Det räcker inte med hjärtinfarkter.
    Man måste titta på social omgivning.

  608. Hos folk födda 1930 hade det
    en effekt, men inte alls lika mycket.

  609. Med samma sårbarhetsindex
    hade man ungefär samma dödlighet.

  610. Betyder ökad överlevnad
    en friskare befolkning-

  611. -eller överlever fler
    med sjukdomar och riskfaktorer?

  612. Blir vi friskare eller sjukare?

  613. Svaret är ja.

  614. Vi blir friskare med sjukdomarna.
    Vi har fler, för vi överlever.

  615. Vi är friskare med dem,
    för vi är mer robusta i dag.

  616. Det finns också bättre behandlingar.

  617. Vad händer då med
    demenssjukdomarna?

  618. Här har vi en kognitiv reserv.

  619. Med högre utbildning
    kan vi ha en större reserv.

  620. Man får en större och bättre hjärna
    av bättre näringstillförsel.

  621. Man kan ha mer bindningar mellan
    nervtrådar på grund av utbildning-

  622. -och man har större reserver,
    så om man får alzheimer...

  623. Många har ju förändringar
    av alzheimertyp och är helt friska.

  624. En orsak kan vara en reserv som gör-

  625. -att det krävs mer förändringar och
    större hjärnskador för att ge symtom.

  626. Vi såg att man har blivit bättre
    på olika tester.

  627. Vi såg på psykologiska testresultat
    för 70-åringar födda 1901...

  628. Vi följde dem under fem år och såg
    att om man hade lägre värden-

  629. -på de här intellektuella testerna-

  630. -var demensrisken större
    fem år senare.

  631. Men när vi tittade på 70-åringar
    födda 1930 kunde vi inte se det.

  632. En förklaring kan vara
    att man hade en större reserv.

  633. Sen tittade vi på 85-åringar
    födda 1901 och 1923 och 1924.

  634. Andelen som hade hög utbildning
    hade ökat betydligt.

  635. Förekomsten av demens gick ner
    från 30 till 24 %.

  636. Det här ser man i hela västvärlden.

  637. Det verkar som om
    den åldersspecifika demensen minskar.

  638. Bland 85-åringar...

  639. Vid 70 år har ungefär 1 % demens.
    Vid åttiofem är det kanske 25-30 %.

  640. Efter nittio är det 50 %.

  641. När vi tittar på åldern
    så minskar det.

  642. Trots minskningen
    kommer vi få fler med demens.

  643. Kanske mindre än vi trott,
    eftersom det här minskar.

  644. Men eftersom folk lever till högre
    ålder får vi högre demensförekomst.

  645. Den lägre förekomsten
    berodde delvis på högre utbildning.

  646. Höjd utbildningsnivå kan vara det
    bästa för att förebygga sjukdomar.

  647. Man ser på både demens och hjärt-
    kärlsjukdomar att det har betydelse.

  648. Hade förekomsten av stroke minskat?
    Den var faktiskt fördubblad.

  649. Man överlever mer
    och har bättre behandlingar.

  650. Vi hittade att oddsen
    för att få demens vid stroke-

  651. -hade minskat från 4,3 till 1,8.
    Det var också en orsak till-

  652. -att man hade mindre demenssjukdomar
    i den senare gruppen.

  653. Det beror antagligen på behandling,
    men också på större motståndskraft.

  654. Äldre grupper har fått
    en större kognitiv och fysisk reserv.

  655. Man har högre utbildning
    och är mindre sårbar för olika saker.

  656. Det är hälsoparadoxen: Man har fler
    sjukdomar men är friskare med dem.

  657. Så här stora förändringar visar vad
    vi kan göra vad gäller förebyggande.

  658. Hur ska vi förebygga demens?

  659. Det som är bra för hjärtat
    är bra för hjärnan.

  660. Man ska sluta röka,
    upptäcka och behandla högt blodtryck-

  661. -kolesterol, diabetes
    och hjärtflimmer.

  662. Hur många av er har
    kollat blodtrycket det senaste året?

  663. Ungefär två tredjedelar.
    Jag räcker inte upp handen.

  664. Jag har ändå anställda sköterskor
    som undersöker folk.

  665. Så svårt det är att få folk
    att göra det. Ni var ovanligt bra.

  666. Annars brukar sjukvårdspersonal
    vara väldigt mycket sämre.

  667. Hur många har kollat sitt kolesterol?

  668. Det var ungefär en tredjedel.

  669. Här har vi en
    som ser väldigt entusiastisk ut.

  670. Problemet är att få folk
    att göra det. Vi vet att det är så.

  671. Diet, motionera, god lungfunktion.
    Undvik övervikt.

  672. Behandla sjukdomar tidigt.
    Håll huvudet aktivt.

  673. Minska stress. Se till att sova bra.
    Ät rätt.

  674. Man ska äta grönsaker. Fisk.

  675. Man brukar prata om fet fisk -
    lax, tonfisk eller kallvattenfisk.

  676. Gröna bladgrönsaker är viktiga.
    Saker som innehåller omega-3.

  677. Undvik socker och fet mat.
    De gamla vanliga råden.

  678. Bra fritidsaktiviteter,
    att stimulera sin hjärna-

  679. -socialt nätverk, medelhavsdiet,
    rödvin...

  680. Vi hade fynd på hög
    sexuell aktivitet, men det höll inte.

  681. Jag har kvar det,
    för folk blir så glada.

  682. De tre sista kan ju bli att
    man skriver ut en resa till Mallorca.

  683. Vi ska kolla på det.

  684. Det här är hur man förebygger demens,
    och det är vad doktorer jämt säger.

  685. Det är samma saker för alzheimer,
    hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

  686. Men när ska man börja förebygga
    om det börjar 25 år innan symtomen?

  687. En del av de förebyggande sakerna
    kanske sätter fart på-

  688. -eller minskar farten
    på olika riskfaktorer.

  689. En del kanske minskar farten
    på processen och en del sätter fart.

  690. För att stoppa det hela
    måste man vara i gång tidigt-

  691. -men när vi tittar på förebyggande-

  692. -så brukar det ha effekt
    när man än sätter i gång.

  693. Det är aldrig för sent
    att börja göra saker.

  694. Är blodtryck relaterat
    till alzheimer i medelåldern?

  695. Man tittade på folk som hade dött
    i hjärtinfarkt, och en tredjedel-

  696. -hade tecken på Alzheimers sju...
    Hade alzheimerförändringar.

  697. Folk med alzheimer hade 34
    förändringar per kvadratmillimeter-

  698. -men det fanns även fler förändringar
    hos folk med högt blodtryck.

  699. Det kan börja väldigt tidigt.

  700. Tidiga kärlsjukdomar
    kan ha betydelse.

  701. Det kan bero på dåligt blodflöde,
    vilket ökar produktionen av amyloid.

  702. Skador i blod-hjärnbarriären
    kan göra att det kommer in gifter.

  703. Det senaste man diskuterar är dåligt
    utflöde av farliga ämnen i hjärnan.

  704. Det kan förklara varför
    hjärt-kärlsjukdomar har betydelse.

  705. Man tror att vi under sömnen
    blir av med en del av det här.

  706. Det kan vara lite förklaringar.

  707. Om man ska ta lite slutsatser...

  708. Det kanske är lite svårt
    att komma i håg allt.

  709. Det finns många orsaker till
    alzheimer, som alla stora sjukdomar.

  710. Riskfaktorerna uppträder under hela
    livet - också före 15 års ålder.

  711. Riskfaktorer i dag
    kanske inte är det i morgon.

  712. Vi kanske har tagit bort dem,
    men det kan dyka upp nya saker.

  713. Det här kan variera
    mellan geografiska områden.

  714. Vaskulära riskfaktorer är viktiga
    vid både alzheimer och demens.

  715. Det jag tycker vi ser i dag är att
    behandling och prevention är möjligt.

  716. Orsaken till att vi ser
    den här åldersspecifika minskningen-

  717. -är omgivningsfaktorer.
    Gener är överskattade.

  718. Även om vi har
    en genetisk riskfaktor, som ApoE4-

  719. -så kan vi påverka risken.

  720. Fler studier visar
    att man kan påverka sin egen risk-

  721. -genom att motionera
    och göra nyttiga saker.

  722. Generna är överskattade, och
    det finns många skyddande faktorer.

  723. Det är svårt att göra en studie
    på det här.

  724. Man ska börja i medelåldern
    och följa 10 000 personer i 40 år.

  725. Det funkar inte praktiskt
    och blir dyrt.

  726. Man får lita på det vi hittar-

  727. -men befolkningsundersökningar
    och epidemiologiska studier-

  728. -brukar faktiskt få rätt.

  729. Det var epidemiologin som upptäckte
    rökningens skadliga effekter.

  730. På 40-talet tyckte vissa läkare
    att rökning var bra för lungsjuka.

  731. Man hostade upp allt.

  732. Sen upptäckte sir Richard Doll,
    som aldrig fick Nobelpriset-

  733. -att rökning var farligt-

  734. -kanske den viktigaste medicinska
    saken vi hittade under 1900-talet.

  735. Förebyggande och prevention tar
    fyrtio, femtio år för att slå igenom.

  736. Rökningens inverkan
    upptäcktes på 50-talet-

  737. -men först på 90-talet
    förbjöd man rökning på restauranger.

  738. Man fick röka på Sahlgrenska fram
    till 1992, även inne hos patienten.

  739. Det känns helt omöjligt i dag.

  740. Det tar lång tid, och därför
    har förebyggande dåligt rykte.

  741. Man får inte igenom sådant här
    på fem år - det tar lång tid.

  742. Sjukdomsprocessen börjar 20-30 år
    före symtomdebuten.

  743. Vi måste lära oss mer,
    och det forskar man om nu.

  744. Vad händer innan vi får sjukdomen?

  745. Prevention måste starta tidigt,
    men det är aldrig för sent.

  746. Populationsstudier med
    lång uppföljning hjälper oss en bit.

  747. Vi behöver alltid nya studier,
    eftersom allt förändras.

  748. Men det stora budskapet: Vi kan
    göra något åt det och förebygga.

  749. Här är en bild på några
    i min forskargrupp-

  750. -och här är namn på hela gänget.

  751. En del är faktiskt här.

  752. Det var vad jag skulle säga.
    Tack för att ni orkade lyssna.

  753. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kan vi förebygga demens?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Demens, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demensdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningen

Carl-Gerhard Gottfries är en viktig person inom svensk demensforskning. Här berättar han sin historia från 1960-talet till idag, om hur han började forska, om sina upptäckter, kollegorna och om andra intressanta personer inom demensforskningen. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

En demensstrategi för Sverige

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om tröst och demens

Vad är egentligen tröst? Hör det hemma inom demensvården? Tröstar vi andra som vi själva vill bli tröstade? Christèl Åberg har undersökt dessa frågor i sin magisteruppsats "Aldrig nånsin kan jag vara färdig", en intervjustudie med legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Här presenterar hon uppsatsen, frågeställningarna och slutsatserna. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Kan vi förebygga demens?

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.

Fråga oss