Titta

NO-land

NO-land

Om NO-land

Vi lär oss grundläggande begrepp inom kemi och biologi. För högstadieelever på skolor som använder teckenspråk. Programledaren Tommy Rangsjö ställer frågor om olika ämnen och Gabriella Della Morte Pålstam svarar på frågorna och förklarar begreppen.

Till första programmet

NO-land: CellandningMaterialDela
  1. För att kunna leva
    behöver vi...vadå?

  2. Jo, att äta och att andas.

  3. Och det vi får i oss
    går sen ut i kroppen.

  4. Men betyder det
    att cellerna också andas?

  5. När vi andas får vi i oss syre
    som cellerna sen tar upp.

  6. Det vi har ätit bryts ner
    via matspjälkningen.

  7. Kolhydraterna bryts ner
    till druvsocker-

  8. -som tas upp
    av cellerna ute i kroppen.

  9. Cellerna gör sig av med koldioxid
    och andra avfallsämnen.

  10. Den här processen, att cellerna tar upp
    ämnen och gör sig av med andra-

  11. -heter cellandning.

  12. Men vad händer inne i cellen egentligen?

  13. Det här är cellens mitokondrie,
    som är en viktig del i cellandningen.

  14. Syre och druvsocker, som är lagrad
    energi, tas upp av mitokondrien-

  15. -och omvandlas
    till koldioxid, vatten och energi.

  16. Energin som har varit bunden
    i sockret frisätts-

  17. -och omvandlas till energi
    som kan användas i kroppen.

  18. På så sätt får cellerna energi.

  19. Oj!

  20. Många säger att det är svårt
    att träna utan syre. Jag ska testa.

  21. "Cellandning" betyder alltså inte
    att cellerna andas som vi gör-

  22. -utan att cellerna tar åt sig
    syre och näring-

  23. -och ger ifrån sig andra saker.
    Det är det som är cellandning.

  24. Djurceller har cellandning-

  25. -det vill säga att de omvandlar
    druvsocker till energi.

  26. Växtceller har fotosyntes-

  27. -vilket innebär att de omvandlar energi
    till druvsocker.

  28. Man kan säga
    att cellandning är som fotosyntes-

  29. -fast den omvända reaktionen.

  30. För fotosyntes skrivs så här.

  31. Men hur formulerar man cellandning?

  32. Så här.

  33. så här skriver man cellandning.

  34. Cellandningen pågår hela tiden.

  35. När vi andas och får i oss syre
    så är det en del av cellandningen.

  36. Om man inte skulle andas
    så skulle cellerna inte få nåt syre.

  37. Då skulle cellandningen stoppas
    och cellerna skulle dö.

  38. Därför kan vi inte sluta andas.

  39. Cellandningen finns alltså
    för att vi ska få energi.

  40. Textning: Jenny Gregory
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Cellandning

Avsnitt 19 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Celler tar upp syre och näring och gör sig av med koldioxid och andra avfallsämnen. Den processen kallas för cellandning. Men hur fungerar den och varför är den viktig? Hur ser formeln för cellandning ut?

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Kemi > Kemiska processer i kroppen, Kemi > Kemiska processer i naturen, Teckenspråk
Ämnesord:
Anatomi, Biologi, Celler, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i NO-land

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Grundämnen

Avsnitt 1 av 20

Vi förklarar vad grundämnen är för något och hur det periodiska systemet är uppbyggt. Vad är det som är speciellt med grundämnen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Periodiska systemet

Avsnitt 2 av 20

De flesta grundämnen är metaller, men vad finns det mer för grundämnen? Vad är en valenselektron? Hur är periodiska systemet uppbyggt?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Atomer

Avsnitt 3 av 20

Allt runt omkring oss är atomer. Men vad består en atom av? Vi förklarar vad elektroner, protoner, neutroner och valenselektroner är för något. Hur är en atom uppbyggd och hur många atomer finns i ett sandkorn? Niels Bohr var den person som kom på modellen för hur en atom ser ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kol

Avsnitt 4 av 20

Kol finns i olika former men är ändå samma grundämne. Hur kommer det sig? Blyertspennor och diamant är två sorters kol. Varför kan kolets uppbyggnad bli så olika?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolväte

Avsnitt 5 av 20

Vad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Molekyler

Avsnitt 6 av 20

En molekyl är när två eller flera atomer är bundna till varandra. Molekyler kan vara olika stora. Dna är en makromolekyl, men vad betyder det egentligen? Om en molekyl bara har en sorts atom så är det ett grundämne. De molekyler som innehåller olika atomslag kallas för kemiska föreningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Joner

Avsnitt 7 av 20

Vad är en jon? Vad innebär det att en atom eller molekyl är laddad? Gabriella förklarar hur en kloratom blir en kloridjon. Hur påverkar valenselektronerna joner och vad är en jonförening?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Salter

Avsnitt 8 av 20

Vad är ett salt? Salter är fasta ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. Jonbindningar är väldigt starka och består av positiva och negativa joner som attraherar varandra. Vad är natriumklorid för något? Och hur ser salter ut om man kollar på dem i mikroskop?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 1

Avsnitt 9 av 20

Vad utmärker syror och baser? Gemensamt för alla syror är att de smakar surt, har ett lågt pH-värde och ofta är frätande. Gemensamt för alla baser är att de känns hala, har ett högt pH-värde och ofta är frätande. Men vad innebär det att syror har ett lågt pH-värde och baser har ett högt pH-värde?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 2

Avsnitt 10 av 20

Vad är det man mäter på en pH-skala och hur avläser man resultatet? De sura egenskaperna beror på en enda sak, vätejonen. Ju högre koncentration av vätejoner desto surare är en lösning. Basiska egenskaper beror på hydroxidjonen. Är syror och baser farliga? Vad finns det i vår omgivning som är surt och basiskt och vad händer om man blandar en syra och en bas?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolhydrater

Avsnitt 11 av 20

Kolhydrat är samlingsnamnet på olika sockerarter och är en viktig energikälla. Kolhydrater finns till exempel i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. I kroppen omvandlas glukos till energi som vi behöver för att kunna röra oss, tänka och hålla värmen. Hur ser en glukosmolekyl ut? Och varifrån kommer alla kolhydrater som finns i grönsaker och frukt? Kolhydrater tillverkas i en kemisk process i växtcellerna som kallas fotosyntes.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Proteiner

Avsnitt 12 av 20

Vad är ett protein? Proteiner finns i kött, ägg, fisk och mjölkprodukter och vi behöver dem för att bygga upp våra kroppar. De behövs till våra celler, vävnader och organ som till stor del består av proteiner. Proteiner är uppbyggda av något som kallas aminosyror. Tillverkningen av proteiner styrs av vårt dna som bestämmer vilket protein som ska tillverkas och när det ska tillverkas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Fetter

Avsnitt 13 av 20

Vad är fetter? Fetter kan vara flytande eller fasta. Fasta fetter brukar kallas för fett. De flytande fetterna brukar kallas för oljor. Vilka livsmedel innehåller fett? Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram i jämförelse med kolhydrater. Vad är fetter bra till?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 1

Avsnitt 14 av 20

Vad händer med maten vi stoppar i munnen? Vart tar allt vägen? Matspjälkningen, eller sönderdelningen av maten, börjar i munnen och slutar i ändtarmen. Det är ett långt system i våra kroppar. Faktiskt hela 7 meter långt. I matspjälkningssystemet ingår munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tolvfingertarmen och tjocktarmen. Våra kroppar får också hjälp att bryta ned maten av spottkörtlar, lever och bukspottkörteln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 2

Avsnitt 15 av 20

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna

Vad kostar det att inte sova?

Programledaren Stephan testar att under en period minimera sin sömn till bara fem timmar per dygn. Puran och Linda testar sin reaktionsförmåga, sitt minne och sin IQ, efter att ha hållit sig vakna under ett helt dygn. Forskaren Jonathan Cedernaes berättar vad sömnbrist innebär för hälsan. Vi besöker Dreamhack i Jönköping där deltagarna i stort sett är vakna nätterna igenom.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHångla

Penga Per

Rapparen Penga Per berättar hur det var att vara den enda hiphopparen på sin högstadieskola och om blygheten inför tjejer han var intresserad av. Sexualupplysaren Manne Forssberg svarar på frågor.

Fråga oss