Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Om Svenskt VattenDela
  1. Filter som är så här stora -
    det är som små spaghettistrån.

  2. Det är en inte bara en viktig infra-
    struktur, utan en väldigt stor sådan-

  3. -som är ganska mycket dold
    för gemene man.

  4. Varmt välkomna till Nationella
    Dricksvattenkonferensen 2017.

  5. Jag heter Gisela Holm, och arbetar
    med dricksvatten på Svenskt Vatten.

  6. En branschförening för allt kommunalt
    vatten och avlopp i Sverige.

  7. Våra medlemmar har hand om
    vattenverken, avloppsreningsverken-

  8. -och ledningsnätet, och alla
    Sveriges kommuner är våra medlemmar.

  9. Vår inledningstalare är Henrik Kant-

  10. -och han är direktör för kretslopp
    och vatten i Göteborgs stad.

  11. Han är ansvarig för den kommunala
    vatten- och avloppsförsörjningen-

  12. -och avfallshanteringen.

  13. Henrik är också medlem
    av styrelsen för Svenskt Vatten.

  14. Välkomna till Göteborg-

  15. -en hållbar stad, öppen för världen -
    det är vår vision.

  16. Vi jobbar hårt för att det ska vara
    en hållbar stad, öppen för världen-

  17. -och för att den ska bli hållbar
    även på lång sikt.

  18. Branschorganisationen
    Svenskt Vattens vision-

  19. -är att vi ska ha friskt dricksvatten
    och rena sjöar och hav.

  20. Människor ska ha tillgång till
    långsiktigt hållbara vattentjänster.

  21. Det låter ju självklart.

  22. Dricksvattenfrågorna har upp-
    märksammats allt mer de senaste åren.

  23. Det har varit allt ifrån
    vattenburna sjukdomsutbrott-

  24. -till parasiter och virus.

  25. Vi har haft PAH:er från bland annat
    brandskum i våra dricksvattentäkter.

  26. Och vi har också eskalerat
    avseende vattenbrist.

  27. Så även om det är
    nåt självklart för oss-

  28. -så är det en mänsklig rättighet
    som vi måste jobba med långsiktigt-

  29. -för att kunna bibehålla.

  30. Ser man på medborgarna
    och hur de ser på vår verksamhet-

  31. -så är de faktiskt mest nöjda
    med vatten- och avloppstjänsterna-

  32. -av de tjänster
    som kommunerna levererar.

  33. Det kan göra att man slappnar av-

  34. -men jag tycker att vi ska jobba hårt
    för att upprätthålla detta-

  35. -så att vi hela tiden kan få de här
    resultaten även i framtiden-

  36. -och ha det här förtroendet
    för vår verksamhet.

  37. I dricksvattenutredningen
    som kom ganska nyss-

  38. -så kom de fram till
    tio olika förslag.

  39. Jag ska inte gå igenom allihop nu,
    utan jag tänkte lyfta några av dem.

  40. Att kunna skydda
    vattenförekomster och -täkter.

  41. Många av vattentäkterna vi har i dag
    har ett skydd-

  42. -men många har ett undermåligt skydd
    eller inget skydd alls.

  43. Det måste vi jobba för att
    kunna få till i hela Sverige.

  44. Där vi har skydd måste vi kunna hävda
    dricksvattenförsörjningsintresset-

  45. -mot andra samhällsintressen. Det är
    en grundläggande samhällsfunktion-

  46. -att ha ett skydd
    av det dricksvatten som vi har.

  47. Jag vill även lyfta fram
    förbättrad samordning och styrning.

  48. Det gäller både oss kommuner-

  49. -som jobbar med dricksvatten-
    försörjning, att kunna samordna oss-

  50. -så att vi delar med oss
    av vår kompetens-

  51. -och samverkar för att kunna
    försörja våra medborgare ihop.

  52. Det är viktigt att staten samordnar
    sig, så att dricksvattenfrågorna-

  53. -kopplas till
    färre statliga myndigheter.

  54. Där kommer Livsmedelsverket att få
    lite fler uppdrag inom dessa frågor.

  55. Kostnader och finansiering
    lyftes också fram-

  56. -och många anläggningar byggs ut med
    statliga medel. Vi ökar förnyelsen-

  57. -och vi behöver satsa
    på våra vattentäkter.

  58. Allt det här kostar pengar, och vi
    är självfinansierade via våra taxor.

  59. Vi behöver bra verktyg för att kunna
    ha en långsiktigt hållbar ekonomi.

  60. Lagen om allmänna vattentjänster
    har funnits i tio år nu-

  61. -och vi har gjort en översyn
    ihop med våra medlemmar-

  62. -och sett att det finns
    en hel del som är väldigt bra-

  63. -men också en del
    som vi har lite synpunkter på.

  64. En fråga rör utbyggnad
    av vatten och avlopp-

  65. -i områden
    utan allmän VA-försörjning.

  66. Där har vi en utmaning i
    att få ekonomin att gå ihop-

  67. -och hur man ska hantera det här
    samhällsekonomiskt är en stor fråga.

  68. Jag ska inte gå in på dagvatten - det
    kan man nog också ha en konferens om.

  69. Det är en väldigt aktuell fråga.

  70. Finansieringsfrågan är nånting
    som vi också behöver lyfta fram.

  71. Vi kan i dag fondera för
    investeringar som vi har framför oss-

  72. -som är till nytta
    för hela VA-kollektivet.

  73. Vi skulle även behöva
    kunna fondera för förnyelse-

  74. -och andra utmaningar,
    för en jämnare taktutveckling.

  75. Om det är en jämn taktutveckling
    som är målet.

  76. Här på Chalmers så har vi ett fint
    ramprogram för dricksvattenforskning.

  77. Det heter just "DRICKS".

  78. Det här programmet hanterar allt
    från råvatten till tappkran.

  79. Vi har forskare som jobbar
    med noder runt om i Sverige-

  80. -och flera branschorganisationer
    är medlemmar i DRICKS.

  81. DRICKS startades 2003,
    så det är väletablerat-

  82. -och det är det ledande forsknings-
    centret avseende dricksvatten i dag.

  83. Kretslopp och vatten
    har jobbat mycket ihop med DRICKS-

  84. -för att utveckla
    våra dricksvattenanläggningar.

  85. Med dem har vi kommit fram till hur
    vi ska minska våra största risker-

  86. -som har varit att minska risken
    för sjukdom via vatten.

  87. Vattenburna sjukdomsutbrott,
    som är en av våra största risker.

  88. Vi undersökte olika tekniker,
    och kom fram till-

  89. -att vi ville använda ultrafilter för
    att filtrera bort de här parasiterna.

  90. I dag har vi faktiskt
    ultrafilteranläggningar-

  91. -med filter som är så här stora.

  92. Det är som små spaghettistrån
    som vi filtrerar vattnet igenom-

  93. -med hål på 20 nanometer, som gör
    att parasiter och virus fastnar där-

  94. -och inte når distributionsnätet.

  95. Systemet är i drift på Lackarebäcks-
    verket, som flera av er ska besöka.

  96. Det är ungefär 70 meter
    sån här spaghettitråd-

  97. -per invånare i distributionsområdet.

  98. På vårt andra vattenverk har vi UV
    som skydd, som en mellanlösning-

  99. -men vi
    ska installera ultrafilter där med.

  100. Totalt sett är investeringarna
    samhällsekonomiskt lönsamma-

  101. -för det kostar mycket för samhället
    med vattenburna sjukdomsutbrott.

  102. Vi har kunnat göra de beräkningarna
    och kunnat få en effektiv hantering.

  103. På såna här konferenser
    dricker vi självklart kranvatten.

  104. I dag dricker ni
    kranvatten från Göteborg.

  105. I Göteborg
    har vi faktiskt tagit fram-

  106. -en kranmärkning,
    som nu också har blivit nationell.

  107. Man kan kranmärka events. Man kan
    också kranmärka en organisation.

  108. Om ni inte kranmärkta redan,
    och dricker ert eget kranvatten-

  109. -så tycker jag att ni ska göra det.

  110. Det ni dricker i dag är
    kranvatten från Göteborg, så klart.

  111. Och jag hoppas med detta-

  112. -att ni får en bra konferens
    i Göteborg i dag-

  113. -och jag tackar så mycket
    för uppmärksamheten. Tack.

  114. Tack så mycket, Henrik. Nu ska vi
    lyssna till Magnus Montelius-

  115. -som ska berätta lite
    om Svenskt Vatten.

  116. Jag jobbar med managementfrågor
    på Svensk Vatten-

  117. -och jag ska berätta helt kort
    om vilka Svenskt Vatten är-

  118. -som ordnar den här konferensen.

  119. En branschorganisation för Sveriges
    viktigaste livsmedelsproducenter.

  120. De som producerar det dricksvatten
    som levereras av kommunerna-

  121. -och de viktigaste
    miljövårdsföretagen-

  122. -som tar hand om
    avloppsvattnet från hushållen.

  123. Det vill säga VA-organisationerna
    i Sveriges 290 kommuner.

  124. På Svenskt Vatten jobbar vi med
    alla aspekter av vatten och avlopp.

  125. Dricksvatten, avloppsnät, rörnät-

  126. -organisationsfrågor, juridik.
    Vi jobbar också med forskning-

  127. -dels genom att vi finansierar
    med våra egna medel-

  128. -närmare nitton miljoner per år-

  129. -men också i dialog
    med statliga myndigheter verkar för-

  130. -att det finansieras bra forskning
    som leder till utveckling.

  131. Vi arbetar också med utbildning,
    genom att anordna många olika typer-

  132. -av utbildningar inom branschen,
    inom allt från rörnät till juridik-

  133. -ledningsfrågor och så vidare.

  134. Vi arbetar också med kommunikation.

  135. Dels genom att kommunicera
    det som är viktigt i vår bransch-

  136. -och dels genom att hjälpa
    våra medlemmar att kommunicera.

  137. Lite fakta om branschen.

  138. Våra medlemmar förser 8,5 miljoner
    invånare med dricksvatten.

  139. Det vill säga
    närmare 90 % av befolkningen.

  140. Det innebär att de förses med i snitt
    140 liter per person och dygn.

  141. Det finns 1 750 vattenverk-

  142. -varav flera kommer att nämnas ömsint
    vid namn under dessa två dagar.

  143. Och 1 700 avloppsverk.

  144. Ledningarna räcker ungefär
    fyra varv runt jorden.

  145. Så det här är inte bara
    en väldigt viktig infrastruktur-

  146. -utan också
    en väldigt stor infrastruktur-

  147. -som är ganska mycket dold
    för gemene man.

  148. Men icke desto mindre som gemene man
    har glädje av varje dag.

  149. Vad är det vi arbetar för?
    Dels representerar våra medlemmar-

  150. -och verkar för att det fattas bra
    politiska beslut på nationell nivå.

  151. Vi ser till att våra medlemmars
    kunskaper kommer till nytta-

  152. -när man ska fatta dessa beslut.

  153. Det är också viktigt att vi
    lyfter fram våra medlemmars roll-

  154. -i den hållbara utvecklingen och
    visar på hur viktiga dessa frågor är-

  155. -och vilka utmaningar man står inför
    för att få det hållbart på lång sikt.

  156. Vi visar på värdet av vatten och vik-
    ten av att vårda det för framtiden.

  157. Vi arbetar utifrån
    nio olika effektmål-

  158. -och det mest relevanta av dessa mål
    för det vi ska prata om i dag-

  159. -är säkert dricksvatten
    av god kvalitet-

  160. -som levereras dygnet runt. Det
    återkommer vi till under konferensen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om Svenskt Vatten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Svenskt vatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning, Vattenrening
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Hästar, ridsport och ny teknik

Maria Sundin, astrofysiker, forskar kring teknik som kan underlätta för hästar och deras skötare. Här berättar hon bland annat om smarta textilier och tyglar och om hur man kan diagnostisera problem med hovar med hjälp av värmeledning. Inspelat 25 april 2014 i Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss