Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång siktDela
  1. Vi ställer inte frågan
    "klarar ni att leverera i dag?"

  2. "Klarar ni att leverera om 15-20 år?"

  3. Vi ställer frågan: "Vad krävs för
    att säkra dricksvattenförsörjningen?"

  4. Verktyget för att besvara frågan
    är Svenskt Vattens statistik.

  5. Vi ska titta på två undersökningar.

  6. Den ena heter hållbarhetsindex,
    den andra är VASS Vattenverk.

  7. Hållbarhetsindex är en årlig under-
    sökning med frågor på kommunnivå.

  8. Man gör en värdering.
    Grönt - bra. Gult - behöver ses över.

  9. Rött - måste åtgärdas. En mängd
    frågor analyseras på parameternivå.

  10. Jag beskriver det lite närmare.
    Vi gjorde den för tredje gången 2016.

  11. Närmare hälften
    av Sveriges kommuner deltog.

  12. I VASS Vattenverk
    tittar man specifikt på vattenverken.

  13. De verk som producerar dricksvatten.
    Några frågor är på kommunnivå också.

  14. Resultaten är som vanlig statistik.

  15. De redovisas rakt upp och ner
    utan att systemet gör en värdering.

  16. Första gången för den
    var till förra året, 2016.

  17. En fjärdedel av Sveriges vattenverk
    deltog. Ni förstår vad jag menar.

  18. Hållbarhetsindex är inte främst
    ett verktyg för nationell statistik-

  19. -utan ett verktyg för våra medlemmar
    att kunna fatta beslut-

  20. -och kommunicera mellan verksam-
    hetsledning och beslutsfattarna.

  21. Men vi får bra nationell statistik.
    Det bygger på en värdering-

  22. -där grönt är "bra", gult "bör ses
    över" och rött "måste åtgärdas".

  23. Vi utgår från hållbarhetsbegreppet,
    men vi tittar specifikt på branschen.

  24. Social hållbarhet är att fokusera på
    hållbara tjänster för våra kunder.

  25. Får man säkert vatten?
    Finns det en nödvattenplan?

  26. Finns det bra verktyg för
    att kommunicera om nånting händer?

  27. Vi tittar också på
    den miljömässiga hållbarheten-

  28. -där avlopp och energi finns med.

  29. Vad gäller hållbar ekonomi
    i vår bransch-

  30. -så ligger den mesta ekonomin samlad
    i vattenverk, mark och personal.

  31. Vi talar därför om hållbara resurser.

  32. Kan anläggningen
    bibehålla sin status långsiktigt?

  33. Och har vi personal
    som kan sköta det?

  34. Alla som deltar får fjorton
    parametrar som värderas så här.

  35. Under varje parameter
    ligger ett antal frågor.

  36. Man kan titta varför man har blivit
    röd och göra en egen analys.

  37. När jag visar nationell statistik
    för de 141 kommuner som deltog-

  38. -använder jag samma metod.
    Jag går ner på frågenivå-

  39. -för att hitta frågor
    som mest anknyter till hållbarhet-

  40. -för att kunna leverera dricksvatten
    säkert i framtiden.

  41. Det övergripande resultatet
    ser ut så här:

  42. Den procentuella fördelningen av
    antalet kommuner för varje parameter.

  43. Det ser ju väldigt rött ut-

  44. -i en tjänst som är bland de mest
    populära en kommun kan leverera.

  45. Det beror på tre saker. Vi
    ställer väldigt höga krav generellt.

  46. Vi vill att det är
    ett framåtsyftande verktyg.

  47. Det är också
    många långsiktiga aspekter.

  48. "Klarar ni att leverera om 15-20 år?"

  49. "Var vill ni vara om 15-20 år?"
    ligger också i värderingen.

  50. Vad gäller dricksvatten är inte bara
    frågan om man har ett bra vattenverk-

  51. -utan får alla leveranser från
    ett långsiktigt säkert vattenverk.

  52. Det är väldigt tuffa krav
    som ligger i grunden.

  53. Jag visar några pajdiagram som grund
    för den nationella analysen av-

  54. -om dricksvattnet är säkert i fram-
    tiden. Vi tittar på antalet kommuner-

  55. -utan att titta på dess storlek. Hur
    många hamnar i grönt, gult och rött?

  56. Det är det enkla underlaget.

  57. "Hur ser status ut i dag
    för säkert dricksvatten?"

  58. Och leverans av säkert dricksvatten.

  59. Vi tittar på en kombination av
    två frågor om otjänliga vattenprover.

  60. "Hur många otjänliga vattenprov
    har ni?"

  61. "Hur många kan förklaras genom ett
    analysfel eller fel i fastigheten?"

  62. Det ser väldigt grönt ut. Det
    levereras i dag säkert dricksvatten.

  63. I extremt hög utsträckning.

  64. När vi tittar på leveransavbrott
    är även det nästan helt grönt.

  65. Leveransavbrott
    är ett väldigt litet problem.

  66. Det förekommer
    leveransavbrott och enstaka problem-

  67. -men vi ser
    ingen tendens till ökning.

  68. När man ser de här två pajerna
    fattar man-

  69. -att tjänsten är populär
    i Sveriges kommuner.

  70. Det är säkert dricksvatten
    som levereras.

  71. Är allt perfekt?
    Finns inga utmaningar?

  72. Om vi tittar på ett antal frågor
    som inte rör status i dag-

  73. -utan vilken beredskap vi har
    att säkra-

  74. -så det är lika bra om 10, 15, 20 år.

  75. Då finns en fråga som handlar om
    att veta att vi har-

  76. -rätt antal skyddsbarriärer
    vid alla vattenverk i kommunen.

  77. Rätt antal reningssteg.
    Att man har koll på det-

  78. -och har sett till
    att skyddsbarriärerna finns.

  79. Det handlar inte om dagens kvalitet.

  80. Du kan ha ett utmärkt dricksvatten,
    men ändå hamna i rött här.

  81. Man kanske inte har koll på läget
    i var och en av dem.

  82. Här ser det betydligt rödare ut.

  83. Den ovanför handlar om status i dag,
    den undre om beredskap för framtiden.

  84. Vi har en fråga om
    nyttjandegrad på vattenverk.

  85. Om man nått taket för
    leverans av dricksvatten...

  86. Om man har små marginaler
    för kapaciteten på vattenverket-

  87. -kan man hamna i rött.

  88. Även här ser man ett betydligt större
    inslag av utmaningar.

  89. En fråga handlar om
    investeringsbehov.

  90. Många investeringar
    måste göras i kommunerna.

  91. Rött betyder mycket stora,
    gult betyder relativt stora.

  92. Man kan ha säker leverans.
    Kan vi leverera dricksvatten i dag?

  93. Där det står leveransavbrott ser vi
    att det inte är nåt stort problem.

  94. Men finns det tillräcklig
    beredskap om nåt händer?

  95. Frågan är om man har gjort
    en nödvattenplanering.

  96. Bara en tredjedel kommer upp i grönt
    och närmare hälften i gult.

  97. En mindre del hamnar i rött.
    Det är ingen vanligt problem-

  98. -men man kan behöva arbeta
    med beredskapen, om nånting händer.

  99. Regional vattenförsörjningsplan
    saknar ungefär hälften.

  100. Drygt hälften har det.

  101. Det handlar om att långsiktigt säkra
    dricksvattenförsörjningen.

  102. Vi tittar på en fråga där resultatet
    statistiskt inte är lika entydigt.

  103. Är vår vattentillgång tillfredsställ-
    ande för att leverera dricksvatten?

  104. Den övervägande delen svarar ja,
    en mindre del svarar nej.

  105. 27 % säger: "I dag är det inga
    problem, men kan bli det på sikt".

  106. Jag tittade på om vi ser
    några tendenser till ökningar.

  107. De är inte så stora.

  108. Men sättet att ställa frågan
    får en viss eftersläpning.

  109. Man konstaterar i efterhand
    att det är ett problem.

  110. Vi får se vad som händer. Det kan
    finnas en eftersläpning på 2-3 år.

  111. Men det återstår att se.

  112. Om vi går in på VASS Vattenverk-

  113. -kan vi titta specifikt
    vilka undersökningar man har gjort.

  114. HACCP, då man ser på säkerhet i olika
    punkter i dricksvattenförsörjningen-

  115. -är det något fler som har gjort
    än mikrobiologisk barriäranalys-

  116. -som handlar om "har vi rätt antal
    skyddsbarriärer för att leverera?"

  117. De svarar inte på samma fråga. Många
    vattenverk har gjort nåt av det-

  118. -men det är befogat
    att göra både och.

  119. Flera föredrag kommer att handla om
    det de kommande dagarna.

  120. Det finns vattenverk som har slagit
    i taket vad gäller utnyttjandegrad.

  121. Av de vattenverk som var med i
    VASS Vattenverk är det ungefär 25 %-

  122. -som har en utnyttjandegrad
    över 90 % avseende produktion.

  123. Gränsen för att börja slå i taket.
    Mindre vad gäller råvattentillgång.

  124. 10 % har en utnyttjandegrad över 90 %
    vad gäller råvattentillgång.

  125. Kan man säga nåt om storleken på de
    vattenverk som har kapacitetsproblem?

  126. Fenomenet ser vi både i små,
    mellanstora och stora vattenverk.

  127. Vi kan behöva investeringar där man
    får lägga upp det på ett annat sätt.

  128. "Behöver vi
    färre större vattenverk i framtiden?"

  129. Vi kan inte dra slutsats av
    statistiken, men vi kan fundera lite.

  130. Många frågor som jag har visat på
    handlar om behovet av-

  131. -att planera och investera
    för framtiden.

  132. "Har vi kapaciteten
    för att genomföra det här?"

  133. Pengar är en sak,
    men det ska också göras.

  134. Planer kräver resurser. Att vara god
    kommunal beställare av tjänsterna.

  135. Utreda, detaljprojektera, projektleda
    och så vidare.

  136. Det kräver också mycket resurser.

  137. När vi tittar på frågor
    som handlar om drift...

  138. Vi har delat in frågorna i drift,
    planering och beställarfunktion.

  139. Att hantera driftstörningar
    är nästan helt grönt-

  140. -lite som dagens drift
    vad gäller dricksvatten.

  141. Om vi tittar mer på specialiserade
    funktioner, vad gäller dagens drift-

  142. -som processteknik för vatten-

  143. -så ser vi att det är något mer gult
    och rött, men övervägande grönt.

  144. Men om vi ser inför framtiden-

  145. -hur kapaciteten för att utreda
    och projektera för vattenverk är-

  146. -är det en tredjedel
    som klarar grönt.

  147. En stor del är gult. Kompetens
    finns, men inte nog med folk.

  148. Vi ser att man måste öka
    investeringstakten väldigt mycket.

  149. De har svarat
    utifrån dagens investeringsnivå.

  150. Men vad händer om investeringstakten
    fördubblas? En något ledande fråga.

  151. Upphandling. Det är
    en offentlig monopolverksamhet.

  152. Det kräver en särskild kompetens.

  153. "Kompetens finns,
    men våra resurser räcker inte till."

  154. Projektledning är viktigt oavsett hur
    man hanterar investeringsprojekten.

  155. Vad det gäller den dagliga
    driften så klarar man sig bra-

  156. -men har dåliga personalresurser
    vad gäller beställarfunktionen.

  157. Slutsatsen vi drar är att...
    Nu tog jag dricksvattenexempel.

  158. Vi landade i samma slutsats
    vid rörnätskonferensen-

  159. -och vilken VA-verksamhet
    vi än tittar på.

  160. Vatten- och avloppstjänsterna
    har god status-

  161. -men långsiktiga åtgärder krävs
    för att trygga dem för framtiden.

  162. Jag hade inte många bilder-

  163. -men det finns
    två andra intressanta slutsatser.

  164. Ni får ladda ner rapporten.

  165. Små kommuner generellt står inför
    större utmaningar än stora kommuner.

  166. Naturgivna förutsättningar: Större
    avstånd, mer ledningar per betalande.

  167. Men också organisatorisk kapacitet.

  168. Små kommuner
    kan inte ha lika stor organisation.

  169. Det leder till slutsatsen-

  170. -att samverkan ökar VA- verksamhetens
    långsiktiga hållbarhet.

  171. Det ser vi tydligt när vi
    tittar i hållbarhetsindex-rapporten-

  172. -som finns nedladdningsbar
    på vår hemsida.

  173. Där finns tre rapporter. En beskriver
    hur hållbarhetsindex fungerar.

  174. Tämligen utförligt.

  175. Sen årets resultatrapport, där ni
    får mer kött på benen generellt.

  176. Och rapporten kring VASS Vattenverk.

  177. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Rum för vatten

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss