Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Att säkra Gävles vattenförsörjningDela
  1. Ända sen vi började utnyttja den här
    vattentäkten, alltså sen 90-talet-

  2. -har vi haft
    sjunkande grundvattennivåer.

  3. I Gävle vill vi säkra
    vattenförsörjningen.

  4. Det betyder att vi vill säkra
    att vi har en utmärkt kvalitet-

  5. -en tillräcklig kvantitet,
    och en långsiktig hållbarhet.

  6. Vilka är "vi"? Gästrike Vatten är ett
    kommunalt bolag som bildades 2008.

  7. Vi ansvarar för VA-verksamheten
    i fyra kommuner, snart fem.

  8. Det är Gävle kommun,
    Hofors, Ockelbo och Älvkarleby-

  9. -och snart även Östhammars kommun.

  10. Vi är ca 100 anställda.

  11. Vi ansvarar för drift och utveckling
    av vatten- och avloppstjänster.

  12. Jag ska fokusera på Gävle.

  13. I Gävle tar vi vårt dricksvatten från
    grundvattentäkten Gävle-Valboåsen.

  14. Den sträcker sig genom Gävle stad.

  15. På den nedre bilden
    markerar det blåa åsen.

  16. Pilarna visar flödesriktningen.
    Störst flöde kommer söderifrån-

  17. -men ett litet flöde kommer
    norrifrån. Vi har två vattenverk.

  18. Sätraverket är det största, och det
    distribuerar till det röda området.

  19. Valbo vattenverk
    förser det gröna området.

  20. De här två vattenverken kan inte
    ersätta varandra fullt ut-

  21. -även om de har en koppling
    på distributionsnätet.

  22. Det är viktigt att känna till att
    det här är Gävles enda vattentäkt.

  23. Så om nånting skulle hända,
    och vattentäkten slås ut-

  24. -står Gävle utan
    dricksvattenförsörjning.

  25. Gävle-Valboåsens geologi är speciell.
    Det är ett öppet grundvattenmagasin.

  26. Det betyder att det inte
    är överlagrat med tätare markskikt-

  27. -utan en förorening
    har stor möjlighet-

  28. -att gå ner till grundvattnet. Det är
    mycket grovt material i åskärnan-

  29. -vilket ger
    snabba transporthastigheter.

  30. Sen har det skett omlagring
    vid flera tillfällen-

  31. -där lagerföljderna har kastats om.

  32. Det gör att det är svårt
    att göra utredningar.

  33. Det behöver inte vara likadant på två
    ställen precis bredvid varandra.

  34. Som sagt, åsen sträcker sig
    genom bebyggt område.

  35. Det betyder
    att vi har väldigt många risker.

  36. Om vi börjar söderifrån
    så har vi Rörbergs flygplats.

  37. Det är främst ett övningsområde
    som används av räddningstjänsten.

  38. Dock inte med brandsläckarskum.

  39. Flera vägar passerar längsmed åsen.

  40. Vi har E16 som går längsmed åsen.

  41. E4 korsar den.

  42. Vi har större järnvägar.

  43. Det betyder att vi har mycket trafik
    i närheten. Vi har trafikplatser.

  44. På järnvägen
    transporteras farligt gods.

  45. Till exempel landas flygbränsle
    till Arlanda i Gävle hamn-

  46. -och transporteras på järnvägen
    över åsen, ner till Arlanda.

  47. Det finns industriområden på åsen.
    Några stycken är utpekade här.

  48. Det är blandade verksamheter,
    t.ex. träimpregneringsföretag.

  49. Det finns bensinstationer.

  50. Utöver de här sakerna
    är också exploateringstrycket hårt.

  51. Man vill fortsätta bygga
    där man har byggt.

  52. Utöver de här
    ständigt pågående sakerna-

  53. -har vi också hela tiden risken
    för olyckor, när det händer saker.

  54. Eftersom geologin är speciell-

  55. -och risken för föroreningar
    är överhängande-

  56. -så arbetar Gästrike Vatten tätt
    tillsammans med räddningstjänsten.

  57. Vi har ett väldigt bra samarbete.

  58. En kärndel är sårbarhetskartorna
    som vi har tagit fram.

  59. Det är en sammanvägning av
    hur jordlagerföljderna ser ut-

  60. -och vilket flöde det är
    i grundvattenmagasinet under.

  61. Det blir olika riskklassning
    beroende på hur det ser ut.

  62. I den mörkröda zonen,
    som kan vara lite svår att se-

  63. -har vi vissa rutiner. Ifall det sker
    en olycka med ett större utsläpp-

  64. -så är rutinen att räddningstjänsten
    ringer direkt till Gästrike Vatten.

  65. Vi åker ut
    och bistår räddningstjänsten-

  66. -och hjälper till med riskbedömning
    på plats.

  67. Det här är ett samarbete
    som vi har testat många gånger.

  68. Det hjälper oss att vara snabba,
    för snabbhet krävs när nåt händer.

  69. Exempel på några händelser
    de senaste åren...

  70. På kvällen
    söndagen den 14 september 2014...

  71. Det var den dagen
    som vi hade riksdagsval.

  72. Då gick en transportbil
    med vindkraftsutrustning av vägen.

  73. Det skedde 400 meter
    från våra huvuduttagsbrunnar.

  74. Lastbilen var nytankad,
    och tanken var hel-

  75. -men locket till tanken på den här
    typen av lastbil sitter inte fast.

  76. När lastbilen la sig ner
    ramlade locket av-

  77. -och tusen liter diesel rann ut
    på vägen och ner i diket.

  78. Vi var snabbt på plats, och såg
    att man var tvungen att göra nåt.

  79. Vi började gräva
    för att försöka få bort föroreningen.

  80. Grävningen startades inom två timmar
    efter att lastbilen hade kört av.

  81. Tiden som följde...

  82. Hela veckan efter arbetade vi
    med flera olika åtgärder-

  83. -för att förhindra att föroreningen
    skulle nå uttagsbrunnarna.

  84. Vi installerade rör för att kunna se
    om föroreningen nått grundvattnet.

  85. Vi grävde en schaktbrunn som skulle
    dra till sig en eventuell förorening.

  86. Vi installerade tre övervaknings-
    brunnar närmare uttagsbrunnarna.

  87. Intaget på dem sitter på samma nivå i
    vattenmagasinet som uttagsbrunnarna.

  88. Det var för att kunna provta, men
    också ha möjlighet att spärrpumpa.

  89. Vi provtog givetvis-

  90. -och provtagningen fick fortgå
    i ungefär 1 1/2 år efter olyckan.

  91. Vi kunde se att vi hade en förorening
    som nådde grundvattnet-

  92. -trots de snabba åtgärderna i början.

  93. Vi såg en spridning i vattenmagasinet
    i riktning mot uttagsbrunnarna.

  94. Framför allt vid större nederbörd
    såg vi att föroreningen rörde på sig.

  95. Den kom dock aldrig hela vägen-

  96. -så efter 1 1/2 år avskrev vi risken.

  97. Framgångsfaktorerna här...

  98. Det gick bra dels för att det hände
    på det ställe där det hände.

  99. Det var norr om vårt uttagsområde.

  100. Hade det varit söder om det, hade det
    varit en helt annan historia.

  101. Sen hade vi hjälp. Vi kunde snabbt få
    geohydrologisk expertkompetenshjälp-

  102. -genom konsulter
    som hjälpte oss direkt.

  103. Vi hade också stöd och mandat
    från kommunen-

  104. -att göra det som krävdes.

  105. Det här var...

  106. Vi hade också, inom vår organisation-

  107. -en väl inarbetad krisorganisation.

  108. Det gjorde att de flesta kände sig
    trygga, och vi kunde jobba effektivt.

  109. Ungefär ett år senare
    var det dags igen.

  110. Då började det brinna
    i en garagelänga-

  111. -där motorentusiaster höll till.

  112. Det här var bara 60 meter
    från vår största uttagsbrunn.

  113. De omedelbara åtgärderna var att...

  114. När vi kom dit sa vi till räddnings-
    tjänsten att det var känsligt.

  115. Då begränsade räddningstjänsten
    släckvattenmängden.

  116. De fokuserade inte på släckning, utan
    på att branden inte skulle spridas.

  117. Vi stängde givetvis den här brunnen
    och fördelade om vårt uttag.

  118. Det vi lärde oss var att...

  119. De första proverna som vi tog
    i en uttagsbrunn ca 300 meter bort-

  120. -togs efter 12 timmar.
    Det skulle bli ett referensprov-

  121. -så att vi sen kunde se
    förhöjda halter.

  122. Men det var inget referensprov.

  123. Vi hade förhöjda halter. Dock var det
    inga mängder som var skadliga-

  124. -men vi såg en påverkan efter bara
    12 timmar. Det är extremt snabbt.

  125. Den här typen av händelse visar också
    en annan typ av svårighet.

  126. Först är skedet akut. En förorening
    är på väg ner i grundvattnet.

  127. Sen tar man prover
    för att se hur farligt det är.

  128. Men sen har vi en brandskadad byggnad
    med saker kvar i.

  129. Det finns en risk kvar.
    Om det inte regnar är det ingen fara-

  130. -men det är en risk
    som behöver tas om hand.

  131. Problemet är att processen är
    långsam. Många är inblandade.

  132. Polisen, fastighetsägare,
    försäkringsbolag, miljökontor-

  133. -byggavdelningen för rivningslov,
    och så vidare.

  134. Det är en väldigt långsam process.

  135. Samtidigt står vi här med vatten-
    täkten och känner: "Ta bort det."

  136. Det Gästrike Vatten försökte göra här
    var att samordna-

  137. -och försöka få allt att gå smidigt.

  138. Jag tror att det tog ungefär
    tre veckor tills området var sanerat.

  139. Det var tre veckor utan nederbörd.

  140. Den andra stora frågan
    som vi brottas med är vattenbrist.

  141. Det är ett väldigt hett ämne
    i resten av Sverige också.

  142. Ända sen vi började utnyttja den här
    vattentäkten så som vi gör i dag-

  143. -vilket var i början på 90-talet, har
    vi haft sjunkande grundvattennivåer.

  144. Det är det ni kan ana
    på den översta grafen.

  145. De här sjunkande nivåerna beror på
    att vi har en minskad...

  146. Vi har en tät kontakt
    med Gavleån och åsen-

  147. -så det har varit en stor inströmning
    av vatten från Gavleån in i åsen-

  148. -men inströmningen har minskat.

  149. Men vi har även exploateringstrycket.
    Vi hårdgör mer ytor-

  150. -och därigenom minskar man
    den naturliga grundvattenbildningen.

  151. Vi har varit medvetna om det här
    ett tag-

  152. -och vi gör flera åtgärder för att
    fortsätta ha tillräckligt med vatten.

  153. En av dem är
    en membranfilteranläggning-

  154. -som vi har byggt och arbetat med
    sen 2012.

  155. Den tar upp vatten från Gavleån,
    renar det genom membranfiltrering-

  156. -och sen infiltrerar vi vattnet
    för att öka grundvattennivåerna-

  157. -så att vi kan fortsätta utnyttja
    vattentäkten.

  158. Anledningen till att vi renar
    ytvattnet innan vi infiltrerar det-

  159. -det är för att den naturliga
    infiltrationen från Gavleån-

  160. -skapar kvalitetsproblem i magasinet.

  161. Vi har höga... Det kan bli
    höga halter organiskt material-

  162. -men också problem med andra
    kemiska processer, t.ex. mangan.

  163. För att inte spä på det här, valde vi
    att det skulle ske kontrollerat-

  164. -och utan att riskera grundvatten-
    magasinets kvalitet långsiktigt.

  165. I samband med det här arbetet-

  166. -har vi även ett stort provtagnings-
    och kontrollprogram för åsen.

  167. Vi tar prover i grundvattenrör
    längsmed hela åsen.

  168. Det här är för att kunna se
    förändringar och vad som händer-

  169. -dels när vi infiltrerar
    renat vatten-

  170. -men också när vi tillfälligtvis
    har infiltrerat orenat membranvatten.

  171. Faktum är
    att man ser effekter ganska tydligt.

  172. Det här är en åtgärd vi arbetar med-

  173. -för att Gävle ska fortsätta ha
    en tillräcklig kvantitet...

  174. ...vatten att göra dricksvatten av.

  175. Ensam kommer den dock inte att hjälpa
    till, eftersom Gävle växer-

  176. -så vi arbetar också
    med kompletterande vattentäkter.

  177. Den här kartan kommer
    från vår vattenförsörjningsplan-

  178. -där vi har tittat på var,
    omkring Gävle, det är möjligt-

  179. -att ta ut större mängder vatten.

  180. Det finns inte så många ställen-

  181. -om man tittar på närhet
    och tillräcklig kvalitet.

  182. Vi har Storsjön, som ni ser i kanten-

  183. -men det är en övergödd sjö
    med tveksam kvalitet.

  184. Vi har havet, så klart, men...

  185. Vi kanske hamnar där så småningom.

  186. Den som är identifierad
    som mest intressant är...

  187. ...Uppsalaåsen.
    Den nordligaste delen.

  188. Det är det som är blåmarkerat längst
    bort. Där går åsen längsmed Dalälven-

  189. -vilket gör att det finns möjlighet
    att kunna göra stora uttag-

  190. -och även komplettera med konstgjord
    grundvattenbildning.

  191. Vi tittar på om det kan vara
    en kompletterande vattentäkt-

  192. -men det här är i Älvkarleby kommun,
    så här krävs samverkan.

  193. Vi driver det här som en utredning
    med gemensam vattenförsörjning.

  194. Det andra...
    problemet med att Gävle växer-

  195. -det är att dricksvattenförsörjningen
    och exploateringen måste samexistera.

  196. Många exploateringar
    och infrastruktursatsningar planeras-

  197. -på vår ås.

  198. Det här är en bit av åsen. Det är
    ett urval av olika planer som finns.

  199. Det röda området som ligger underst
    är själva grundvattenmagasinet.

  200. Det här är detaljplaner för förändrad
    verksamhet eller bostadsbyggande.

  201. Det är de gula områdena.

  202. Den streckade är en planering
    av ny järnvägssträckning.

  203. Om man tittar på en av de här
    kanske det inte är nåt problem-

  204. -när man konstaterar:

  205. "Vi kanske minskar grundvatten-
    bildningen i området med 5 %."

  206. Men när man lägger ut allihop,
    så är det inte bara 5 % längre.

  207. Det här är en ganska komplex bild
    att få ihop.

  208. Det kan kännas okej.
    "Det är ju så lite med bara den här."

  209. Vi måste se helheten. Det är inte
    bara den här, utan många olika.

  210. Det är en väldigt komplex fråga. Ska
    man säga nej i varje enskilt fall?

  211. Det behövs en övergripande strategi.

  212. Gävle kommun och Gästrike Vatten
    arbetar gemensamt på en strategi-

  213. -för hur man skulle kunna hantera
    de här frågorna.

  214. Den går ut på att man klassificerar
    olika områden på åsen-

  215. -utifrån geologi och hur betydande
    grundvattenmagasinet är-

  216. -och därigenom får stöd i
    vilka verksamheter man kan tänka sig-

  217. -och vad som måste göras
    i de olika områdena.

  218. Då har vi t.ex. kärnområdet.
    Där är själva huvudmagasinet.

  219. 100 % av nederbörden här kommer
    grundvattenmagasinet till godo.

  220. Här kanske det är så
    att man borde säga nej till allting-

  221. -om man vill att vi fortsatt ska ha
    en bra kvantitet.

  222. Det är inte realistiskt fullt ut, men
    det är samhällsviktiga verksamheter.

  223. Och det är dem som man kanske måste
    väga mot varandra.

  224. De gråa områdena kan man klassificera
    som utredningsområden.

  225. Här är tillrinningen stor.
    Vi vet inte exakt var gränsen går.

  226. Om man ska göra nåt måste man utreda,
    för att se vilken påverkan det blir.

  227. Det här är ett exempel på ett verktyg
    som vi tror skulle kunna hjälpa till.

  228. Det kan låta
    som om Gävle har mycket utmaningar-

  229. -men vi tror att många av er
    som sitter här känner igen er-

  230. -i många delar.

  231. De här utmaningarna är generella för
    dricksvattenförsörjningen i Sverige.

  232. Tack så mycket!

  233. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

En ny syn på tid

Erin Moore är UX-designer på Twitter. Hon menar att vi måste utforma produkter som får människor att må bra och inte enbart känna sig effektiva. Tidens tempo förändras hela tiden beroende på hur vi mår. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss