Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Skellefteås framtida dricksvattenförsörjningDela
  1. Hur vi har tänkt jämföra projektet-

  2. -i ganska stora jordbruksområden
    där vi ska dra fram ledningar-

  3. -den kommunikationen
    kan man inte prata för lite om.

  4. Som många kommuner har Skellefteå en
    vision. Vi ska vara 80 000 år 2030.

  5. Vi marknadsför oss som en av Sveriges
    snabbast växande turistregioner.

  6. Skellefteå ligger i norra Sverige,
    till och med i norra Västerbotten-

  7. -på gränsen till Norrbotten.
    Nästa kommun uppåt är Piteå kommun.

  8. Det som är roligt den här årstiden-

  9. –är att vi snart går ifrån er
    med ljuset.

  10. Nu är det ljust i princip dygnet
    runt, och ännu ljusare ska det bli.

  11. Den här bilden är ganska bra och
    snygg. Ni längtar till Västerbotten.

  12. Den visar Skellefteå centralort
    och Skellefte älv.

  13. Den är tagen i helikopterperspektiv.

  14. 18 km nedströms i djupets riktning
    når man Bottenviken.

  15. Där är Skellefteå. Mitt föredrag
    kommer att handla om 15 km uppströms.

  16. Bilden tog jag med för att visa
    var vi har dagens vattenverk.

  17. Abborren, där vi nyttjar
    Skellefte älv som råvattenkälla.

  18. Men med tanke på vad Karolina
    var inne på om exploatering-

  19. -så är det ingen jättebra placering-

  20. -av kommunens största vattenverk.

  21. Av många olika skäl.

  22. Vi är på väg att exploatera mycket
    i Skellefteå också och förtäta.

  23. Om vi ska nå de 80 000 är vi tvungna.

  24. Bilden på Kulturhuset tog jag med för
    att visa hur Skellefteå konkurrerar-

  25. -om att vara Sveriges trästad nr 1.

  26. Skog har vi mycket av,
    och många framgångsrika företag.

  27. Det här huset är inte byggt, men det
    är en investering på en halv miljard.

  28. Det ska byggas i stort sett i trä.

  29. Vi har jobbat
    med bra dagvattenlösningar.

  30. Men i den här kontexten ska man se
    vad vår nämndsordförande har sagt-

  31. -att vi satsar hållbart i Skellefteå
    och vill säkra en bra framtid.

  32. För vi vill bli 80 000 år 2030.
    Vi är drygt 72 000 i dag.

  33. Det här är själva inramningen.

  34. Ett vattenprojekt
    är naturligtvis mycket teknik-

  35. -men det är lika viktigt
    för samhällets utveckling.

  36. Det här är en variant på samma bild
    som jag visade, fast 15 km uppströms.

  37. Det är det här området vi ska vara i.
    Åsformationen är den mörka linjen.

  38. Vi har haft sån tur att den
    bara är 15 km från centralorten.

  39. Sen har vi en älv
    som rinner rakt igenom.

  40. För att gå tillbaka till Karolina
    så gör vi det som ni är ute efter.

  41. Vi nyttjar i Medle och Klutmark
    där det är inducerat grundvatten.

  42. Längst till vänster i bilden
    lyfter vi vatten från Skellefte älv-

  43. -upp i åsformationen och tar upp det
    vid Selsforsens uttagsområde.

  44. Vi förstärker grundvattenbildningen.

  45. Sen har vi faktiskt ett befintligt
    vattenverk som heter Slind-

  46. -som försörjer
    västra delen av staden.

  47. Vi kommer att ha fyra uttagsområden
    som inte körs torrt nåt av dem.

  48. Vi har reservdriften ständigt i gång.
    Så är tanken.

  49. Om nån var med redan på 90-talet, så
    var det då det började i Skellefteå.

  50. Det här är Knikengropen som vi har
    döpt om till Medle uttagsområde.

  51. Då började provpumpningarna.

  52. Man lämnade in...
    Själv började jag 2004.

  53. I december 1998, 28 december 1998.

  54. Ni som minns vad som hände 1 januari
    1999 kan förstå varför.

  55. Då inträdde miljöbalken. Man var lite
    orolig för vad den skulle innebära.

  56. Det var kostnader och osäkerhet-

  57. -så man skyndade sig
    att lämna in en ansökan.

  58. Den gjordes om och kompletterades.
    Uttagsområden kom till och togs bort.

  59. Som vår jurist sa blev den till slut
    "juridiskt osmaklig".

  60. "Det är ingen idé
    att ni fortsätter med den där."

  61. Här har jag kommit med i bilden,
    hösten-vintern 2005-06.

  62. Då gör vi en rad utredningar och ber
    vår tekniska nämnd om tillåtelse-

  63. -att återkalla den ansökan som ligger
    inne och få lämna in en ny.

  64. Så blev också besluten.

  65. Vi arbetade vidare med de besluten
    och lämnade in en ny ansökan-

  66. -under tiden efter, 2008-2009.

  67. Den överprövades, men det meddelades
    aldrig prövningstillstånd.

  68. 2011 på hösten är vår vattendom klar.

  69. Vi förbereder och upphandlar konsult,
    och Ramböll anlitas.

  70. Det är ett stort jobb. Jag skrev
    "Ramböll Sverige" och det är sant.

  71. Det är många olika orter inblandade
    i det här arbetet.

  72. Från och med januari 2013
    arbetade Ramböll med oss-

  73. -i den första fasen, systemval.

  74. Nu kommer nåt intressant. De började
    ifrågasätta allt som var gjort innan-

  75. -och hittade en del bra frågor
    och funderingar.

  76. Hänsyn till klimatförändringar,
    halten organiskt innehåll i älven.

  77. Hur ska återinfiltrationen fungera?

  78. Det var meningen att vi skulle ta upp
    vatten ur åsen och återinfiltrera.

  79. Vattenverket vi hade skissat på var
    mycket enklare än det som ska byggas.

  80. Konsulten hade väldigt bra synpunkter
    som fick oss att tänka efter.

  81. Vi gav ett annat konsultföretag
    uppdraget att titta på det här.

  82. Men vi valde än en gång att göra om.

  83. 2011 hade vi och Östersund
    en tid innan-

  84. -överlevt fem månader
    av Cryptosporidium.

  85. Trycket på tjänstemän och politiker
    var stort. Vi hade fått en vattendom.

  86. Våra ekonomiska medel var beviljade.

  87. Vi hade en konsult och höll på
    att upphandla entreprenören.

  88. Jag hade anmält ärendet
    till tekniska nämnden.

  89. Då rev vi än en gång upp alltihop.

  90. Då får man inte bara ett uppdrag
    att titta på nån liten del.

  91. Då kommer hela det politiska trycket-

  92. -att titta på ursprungligt förslag,
    ett modifierat förslag-

  93. -och ytvatten kom upp igen
    som alternativ.

  94. Vi tittade på andra åsar.
    Nu började ifrågasättandet på allvar.

  95. "Vet ni överhuvudtaget
    vad ni håller på med?"

  96. Efter att ha genomlevt
    Cryptosporidium 2011-

  97. -var det ur askan i elden.

  98. Rönnskärsverken
    som är ett stort guldsmältverk-

  99. -tar 50 liter per sekund ungefär
    av kanske 200 liter.

  100. De är stora.

  101. Med Ramböll gjorde vi en risk-
    inventering och värderade risker.

  102. Kvarvarande risker utgjorde därefter
    input till en jämförelseanalys.

  103. Ni behöver inte läsa, men ju mörkare
    blått, desto bättre är alternativet.

  104. Av en ren slump har vi valt
    ett sånt alternativ, där i mitten.

  105. "Medle-alternativet" som det kallas.

  106. Medle-alternativet
    var illustrationen ni fick se.

  107. Det bygger på vattendomen.

  108. Men vi har utökat
    infiltrationsområdena-

  109. -och tagit bort återinfiltrationen-

  110. -och vi har
    ett mer avancerat vattenverk-

  111. -som tar höjd för klimatförändringar,
    brunifiering-

  112. -och järn- och manganhalter på helt
    andra nivåer än vad vi hade tänkt.

  113. Nästa kapitel: upphandling. Vi har
    delat in projektet i fyra faser.

  114. Systemval, detaljprojektering,
    genomförande och idrifttagning.

  115. Vi har valt att... Nu pratar jag
    mest om entreprenörsupphandlingen.

  116. Konsultupphandlingen
    var en variant på det här.

  117. Samarbetsformen är att arbeta i
    utökad samverkan eller partnering.

  118. Entreprenadformen är klassisk
    utförandeentreprenad utifrån AB 04.

  119. Ersättningsformen är löpande räkning,
    men de fick ange en fast del-

  120. -för sin tjänstemannaorganisation
    och vinst.

  121. Man räknade på en översiktlig ram-
    beskrivning utan färdiga handlingar.

  122. Varför då? Vi ville utse konsult
    och entreprenör tidigt-

  123. -för att få varje parts kunnande
    i utformningen.

  124. Konsulten är duktig
    på processkunnandet-

  125. -och entreprenören
    på projektgenomförandet.

  126. Produktionsanpassningar,
    smarta lösningar.

  127. De fick räkna
    på en övergripande systemhandling-

  128. -men de fick ange vissa skarpa delar.

  129. I fas 1 och fas 2 anlitade vi
    entreprenören som konsult på timtid.

  130. Sen kom en annan intressant bit.

  131. Vi hade ganska långa och många
    intervjuer med varje entreprenör.

  132. Det var nästan
    som när man rekryterar medarbetare.

  133. De fick beskriva organisation,
    samverkansförmåga, planering.

  134. Här har jag egentligen
    hittat på siffrorna.

  135. Jag visste att den skulle visas.

  136. Men den har en klar släktskap
    med verkligheten.

  137. Men inte exakt,
    och vi ska inte gå igenom den.

  138. Men om ni tycker
    att det var en flummig upphandling...

  139. I dag är vår budget 610 miljoner.
    Hur gick det i ett så tidigt skede?

  140. "Anbudslämnare B" får bästa
    utvärderingssumman.

  141. 40 miljoner.
    Det skulle vi kontraktera fast.

  142. De visste redan vad de skulle ha
    för sin tjänstemannaorganisation-

  143. -och för vinsten.
    Andra summor kontrakteras också.

  144. De tre raderna i slutet, mervärdet,
    är fiktiva avdragspris-

  145. -beroende på hur väl de beskrivit hur
    de vill genomföra arbetet.

  146. Några ord om vattenskyddsområde.

  147. Det Karolina sa om risksättningar-

  148. -är en variant på hur man bygger upp
    ett vattenskyddsområde.

  149. Om ni ser skalstocken,
    så är den en mil.

  150. Det blir så
    när det gäller rinnande vatten.

  151. Vi är till och med
    in i Norsjö kommun.

  152. Man kan ju inte ha
    ett vattenskyddsområde för...

  153. Först tänkte vi kalla det Skellefteå
    vattenförsörjningsvattenskyddsområde.

  154. Men när vi började arbeta
    insåg vi att hela Boliden kom med.

  155. Renström också. Det är två
    gruvsamhällen i Skellefteå kommun.

  156. Därför blev det Skelleftedalens
    vattenskyddsområde.

  157. Det här kan man prata länge om. Här
    har vi gjort ett riktigt bra jobb-

  158. -enligt alla hydrologiska principer-

  159. -och verkligen analyserat primära,
    sekundära och tertiära zoner-

  160. -och lyssnat in vid samrådsmöten.
    Måste det dras just så?

  161. Då har vi kanske kompletterat
    med provrör för att se rörelsen.

  162. Den lämnades in till Länsstyrelsen i
    Västerbotten strax efter årsskiftet.

  163. Vi får se vad som händer.

  164. Det blev inte aktuellt
    med några nya enskilda avlopp.

  165. Det inringade området
    hade enskilda avlopp.

  166. Inventeringen visade dåliga resultat.
    De uppfyllde inte miljökraven.

  167. På norra sidan av älven
    var det redan kommunalt VA.

  168. Det blev som ett paragraf 6-område.

  169. Vi fick kommunfullmäktige
    att inrätta ett VA-verksamhetsområde-

  170. -för dricksvatten och spillvatten.

  171. De mörka områdena har vår tekniska
    nämnd fått delegation att besluta om-

  172. -när så behövs.

  173. I allt vi har gjort
    som jag har redovisat-

  174. -både i omtag och när det gäller
    vattenskyddsområden-

  175. -och VA-verksamhetsområde,
    hur vi har tänkt genomföra projektet-

  176. -så är det stora jordbruksområden
    där vi ska dra fram ledningar.

  177. Den kommunikationen
    kan man inte prata för lite om.

  178. Ni som är kommunikatörer, sträck på
    er, för ni har en viktig uppgift.

  179. Med jämna mellanrum flera nämnder i
    rad anmälde jag en informationspunkt-

  180. -för att upplysa nämnden vad vi
    skulle lägga ut på vår hemsida-

  181. -märkt med "tjänstemannaförslag"
    för att inte kortsluta politikerna.

  182. Det är nästa risk,
    att säga att det är beslutat.

  183. Vi har kommunicerat så att de som
    berörs har kunnat läsa om förslag-

  184. -till vattenskyddsområde
    och VA-verksamhetsområde.

  185. Och jag måste säga-

  186. -att det har gjort
    att misstroendet som kan finnas-

  187. -mellan kommun och medborgare,
    det har inte varit stort.

  188. Det var nog större
    i början av projektet-

  189. -när vi inte var riktigt lika tydliga
    med vad vi ville-

  190. -och i vilken ordning
    vi skulle genomföra projektet.

  191. Här syns det inte,
    men det finns rubriker.

  192. Det här är ett utdrag från vår
    kommunala hemsida: politiska beslut,

  193. -dricksvatten och spillvatten
    i Klutmark, tidplan och händelser.

  194. Den här illustrationen finns med och
    mycket mer. Det var bara sidan ett.

  195. Jag sa till Gisela
    när jag planerade föredraget-

  196. -vilka inriktningar jag skulle välja,
    men det finns mycket mer att berätta.

  197. Man kunde ha ett parallellt föredrag
    med de här rubrikerna.

  198. Det var det jag menade. Jag hade
    kunnat välja "processutformning".

  199. Många här är intresserade av det-

  200. -men jag tog bort den enda bild
    jag hade med processchemat.

  201. Lite för säkerhet och sekretess.

  202. Men man kan behöva andra beslut.

  203. Hur blir det med min onyttigblivna
    spill- och dricksvattenanläggning?

  204. Ska de ersättas eller inte? Vilka
    regler ska gälla? Och så vidare.

  205. Vi har tittat
    på hur övriga Sverige har gjort.

  206. Man har politiskt ibland valt
    att göra det lite bättre.

  207. Man har inte valt avskrivningstid
    10 år, utan 15 år.

  208. Man har inte gått ner till 0 procent
    utan stannat på 25 procent.

  209. Rätt eller fel? Men nånstans ska du
    kunna genomföra projektet också.

  210. Man ska välja sina strider.

  211. För vi bökar
    i ett stort geografiskt område.

  212. Markförhandlingar, lednings-
    förrättningar har jag pratat om.

  213. Det finns mycket man kan prata mer
    om, men det får bli en annan gång.

  214. Jag nämnde 610 miljoner. Vi har
    en tanke om att sommaren 2019-

  215. -ska vi vara färdiga.
    Vi är i full gång.

  216. Avslutningsvis har jag några bilder
    som visar hur det ser ut.

  217. Just nu, kan man nästan säga.

  218. Ni som har så gröna gräsmattor,
    jag har värre bilder.

  219. Det här visar överföringsledningar.

  220. Vi är 15 km uppströms, och det ska gå
    dubbla ledningar till centralorten.

  221. Där splittras dem
    ner mot vattenverket Abborren.

  222. Det är hjärtat.
    Den andra går till en högreservoar.

  223. Vi är inte färdiga, men efter nästa
    vinter är ledningen nog färdig.

  224. Själva bygget
    gjuts och byggs för fullt.

  225. Det är 50-60 meter gånger 90 meter.

  226. Så det är en rejäl byggkloss
    som det arbetas med.

  227. Jag pratade om klimatförändringar.

  228. Vi märker av dem, vi också.

  229. Vintern kommer senare
    och är inte lika hård som förut.

  230. Det kan man tycka var gynnsamt-

  231. -för vi har inte haft mycket stopp
    vid kyla eller våldsamma stormar.

  232. Bygget har fått pågå på ett bra sätt.

  233. Men de var väl försedda
    för att ta sig genom isen.

  234. Det här skulle vara intressant att
    prata mer om: Det gäller att sponta.

  235. En råvattenpumpstation
    ska nästan vara nere i älven.

  236. Så det är en byggteknisk utmaning
    att få det där bra.

  237. Så här är det tänkt att det ska bli.

  238. Det är det bästa jag har i dag,
    en tredimensionell bild.

  239. Som sagt var, vi ger idéerna plats.
    Vi har plats för fler.

  240. Om ni nu känner för att bli en av dem
    som bidrar till 80 000.

  241. Tack ska ni ha.

  242. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Hur vi ska förstå data

Sarah M Watson forskar kring hur vi förstår data och algoritmer. Hon menar att vi måste ha ett nyfiket men betydligt mer kritiskt förhållningssätt till teknologi och de sajter och appar vi använder varje dag. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss