Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?Dela
  1. Det är ofta första gången som många
    aktörer har fått hantera en kris-

  2. -där man inte har vatten eller inte
    vet om vattnet går att använda.

  3. Nu blir det fokus på att säkerställa
    dricksvattenförsörjningen-

  4. -utifrån ett förberedande
    och krishanterande perspektiv.

  5. Jag ska berätta om en klimathandbok
    som Livsmedelsverket nu arbetar med.

  6. Den handboken är vi klara med 2018.
    Den får ni hålla utkik efter.

  7. Den kommer i början av 2018.

  8. Det är ett samarbetsprojekt
    som finansieras av MSB.

  9. Handbokens syfte är att bidra till
    en säker dricksvattenförsörjning-

  10. -som kan hantera
    klimatförändringarnas konsekvenser.

  11. I handboken kommer det
    att finnas en arbetsmetodik-

  12. -och kunskapsunderlag för att klimat-
    anpassa sin dricksvattenförsörjning.

  13. Dricksvattenproducenter är målgrupp
    för den här handboken.

  14. Syftet med handboken
    är att förenkla ert arbete-

  15. -så den är så kortfattad som möjligt
    och ger stöd för ert arbete.

  16. Handboken vill också öka förståelsen
    för klimatförändringarnas risker.

  17. Det finns etablerade metoder, och vi
    vill visa hur man kan använda dem.

  18. Vi hjälper er
    ta fram det stöd ni behöver-

  19. -för att klimatanpassa er dricks-
    vattenförsörjning med goda exempel.

  20. Metodstödet är hur ni stegvis ska gå
    till väga utmed dricksvattenkedjan-

  21. -från källa till kran.

  22. 2017. Vi är nästan klara
    och har ett bra material redan-

  23. -och vi ska genomföra
    ett par testlän i år.

  24. Vi har överenskommit med två län
    att ett antal kommuner i länet-

  25. -kommer med lämpligt underlag och
    jobbar i två dagar med handboken.

  26. Under testdagarna
    har vi med experter-

  27. -från till exempel SMHI och HaV.
    Så det finns stöd under arbetet.

  28. Min kollega Pär Aleljung
    som är projektledare för handboken-

  29. -hälsar att om nån är intresserad
    av att vara med i ett test-

  30. -så föreslår vi att ni kontakt med er
    länsstyrelse som får prata med Pär-

  31. -om ni kan vara ett testlän
    under vårterminen 2018.

  32. Det är en möjlighet för er att
    testa det här med stöd av experter.

  33. Sen hälsar Pär Aleljung också
    att om ni behöver tips och råd-

  34. -när det gäller klimatanpassning
    så kan ni ringa eller mejla oss.

  35. Och genom att ni jobbar er igenom
    den här arbetsmetodiken-

  36. -så får ni som dricksvattenproducent
    på köpet ett detaljerat underlag-

  37. -och en god bild av alla era risker
    och sårbarheter i övrigt.

  38. Det blir som en bonus på arbetet.

  39. Torka kommer det här att handla om.

  40. I april skulle SGU släppa en ny
    prognos för grundvattennivåer-

  41. -via SKL, och vi blev tillfrågade
    att komma med rekommendationer.

  42. Så vi satte ihop rekommendationerna
    delvis baserade på handboken.

  43. Det här är ett kortformat.

  44. Rekommendationen kan vi
    tillhandahålla Svenskt vatten-

  45. -och lägga med i materialet
    från den här konferensen.

  46. Det första
    är att snabbutbilda sin personal.

  47. De är ambassadörer
    ut mot befolkningen-

  48. -i fall ni behöver gå ut med råd
    om att spara på dricksvatten.

  49. Det andra är att kolla nivåer, flöden
    och kvalitet i era vattentäkter.

  50. Även om man har en grundvattentäkt
    med infiltration-

  51. -så bör ni hålla koll på era ytvatten
    som ni använder till infiltrationen.

  52. De här systemen hänger ofta ihop,
    så det är lämpligt att göra det.

  53. Prognoser.
    Fundera över vad som händer framåt-

  54. -och hur länge ert vatten kan räcka
    om ni är i en riskzon.

  55. Fundera vad "worst case" är för er
    kommun. Räcker uttagsrätterna till?

  56. Inventera förekomster
    både lokalt och regionalt.

  57. Prata med grannkommuner och grannlän
    och fundera på vad som kan användas-

  58. -i en skarp situation. När det gäller
    råd om att spara på vatten-

  59. -så rekommenderar vi att ta fram
    strategier för att kommunicera det.

  60. Och ta ställning till när och hur ni
    ska stödja privata brunnsägare.

  61. De finns ju också, och deras vatten
    kanske tar slut före kommunens.

  62. Det är bra
    att göra likadant i hela länet-

  63. -så att alla kommuner har samma
    strategi mot privata brunnsägare.

  64. Sen tycker vi att man ska titta
    på samhällsviktiga verksamheter.

  65. Hur drabbas de om era nivåer
    blir lägre? Ta fram en nödplan.

  66. Att samverka och samarbeta är oerhört
    viktigt i den här situationen.

  67. Det finns bra exempel från 2016 på
    samarbeten, som Öland och Kalmar-

  68. -där Kalmar stöttade Öland
    i sin dricksvattenförsörjning.

  69. Det här är ett projekt som vi
    har avslutat, men det är viktigt-

  70. -och har betydelse för det vi gjort
    efter, så det är med i alla fall.

  71. Vi har genomfört
    "Nödvattenövning stor stad".

  72. Vi har genomfört 30 övningar
    med större städer.

  73. En lärande övning med återbesök.
    Vi har då övat i hela kommunen.

  74. Alla användare med kritiskt behov
    av dricksvatten har varit med.

  75. Det har varit landsting,
    kriminalvård, kökspersonal i storkök-

  76. -vård och omsorg, socialtjänst
    och förstås dricksvattenproducenter.

  77. Det har ofta varit första gången
    aktörerna har fått planera för-

  78. -att hantera att inte ha vatten eller
    inte veta om vattnet går att använda.

  79. De har också fått ta fram egna
    förslag på alternativa åtgärder-

  80. -och fundera på om de ska
    upprätthålla verksamheten i en kris.

  81. Övningsserien
    har vi sammanfattat i en rapport.

  82. Den lägger jag upp till
    i morgon bitti på ett av våra bord.

  83. Vi har sammanfattat övningen
    och goda råd och erfarenheter-

  84. -från återbesöken,
    avidentifierade förstås.

  85. Utom där vi har tillstånd
    att ta med de goda exemplen.

  86. Några intressanta slutsatser
    är att det finns krisplaner-

  87. -och nödvattenplaner,
    men kanske inte alltid optimala.

  88. Det har varit svårt
    att dra i gång krisledningen.

  89. Med en tjock krisplan där checklistan
    för krisledning finns på sidan 48-

  90. -då blir det svårt. Nödvattenplaner
    har också testats under övningarna-

  91. -och man har räknat
    på tider och logistik.

  92. I flera fall tar det minst 2-3 dagar
    innan sista tanken är utställd.

  93. Ja, i en krissituation är det svårt
    att besluta vad man gör sina prylar.

  94. Därför måste man redan ha fattat
    strategiska beslut.

  95. Ska friska vuxna ha den första tanken
    eller är det vård och omsorg?

  96. Då är svaret egentligen rätt lätt.

  97. En annan slutsats från övningarna
    är att många av de andra aktörerna-

  98. -med beroende verksamhet,
    de är inte mentalt förberedda.

  99. Det finns privat
    samhällsviktig verksamhet.

  100. De kan lätt glömmas bort
    när man tänker nödvatten.

  101. Det här projektet
    är också finansierat av MSB.

  102. Vi vill gärna att det ska bli en
    övningsserie som kan fortsätta leva.

  103. Vi har hört att fler städer vill öva.

  104. De har hört hur bra det har varit,
    men tyvärr går det inte att upprepa-

  105. -för man ger inte pengar
    till nåt som redan är genomfört.

  106. Då måste hjulet rulla på egen maskin.
    Det kan man diskutera lösningar på.

  107. Utifrån "Nödvattenövning stor stad"
    dök det upp många svåra frågor.

  108. Vi började fundera
    över lagstiftningen.

  109. Får man prioritera dricksvatten
    mellan användare?

  110. Är det nånting
    som säger ja eller nej?

  111. Vi funderade över styrel.
    Känner ni till styrel? Ja, några.

  112. Vi har en lagstiftning som säger
    att vid effektbrist i landet-

  113. -så kan man koppla ifrån delar
    utan samhällsviktiga användare-

  114. -medan andra delar får ström.
    Då funderade vi.

  115. Går det att använda en prioriterings-
    princip för "styrvatten"?

  116. Vi bad att få starta ett projekt
    med stöd av MSB.

  117. Vi har haft ett stort antal
    externa aktörer i vår styrgrupp-

  118. -så det har rullat bra.
    Projektet är klart i september.

  119. I guiden för planering av nödvatten
    har vi tittat på lagstiftning-

  120. -och styrel, och vi har intervjuat
    olika typer av vattenanvändare.

  121. Vi har pratat med flygplatser,
    ridstall, kriminalvård och så vidare.

  122. Även mer osannolika för att få reda
    på vad man behöver i en situation-

  123. -med inget vatten i kranen.

  124. Vi har tagit fram en metodik
    för nödvattenplanering-

  125. -där det ingår stödmaterial,
    exempel och fördjupningar.

  126. I arbetet har vi landat
    i att det behövs ett helhetsgrepp.

  127. Det handlar om geografiskt ansvar. En
    kommun är ansvarig för sitt område.

  128. Kommunen är ansvarig för att
    samhället ska rulla på oavsett kris.

  129. Prioriteringen kan inte
    dricksvattenproducenten göra själv.

  130. Det måste till ett samarbete
    mellan nån ansvarig på kommunen-

  131. -och dricksvattenproducenten.

  132. Därför lyfter vi i guiden bland annat
    upp att den som gör planeringen-

  133. -måste ha ett mandat från ledningen
    att jobba med det.

  134. För när man jobbar med frågorna
    ställs det på sin spets-

  135. -att det behövs strategiska beslut.

  136. Man måste i förväg ha bestämt
    var de första tankarna ställs ut.

  137. I guiden finns det intervjustöd
    för att jobba vidare med det här.

  138. Jag tror att jag snabbar på lite.

  139. Det här är de platser
    som vi kommer att köra guiden på-

  140. -och berätta om den under hösten.
    De första tre datumen har ändrats.

  141. 22, 23, 24 november gäller där.

  142. Länsstyrelserna har nåt kul på gång
    för er som finns i Norrland.

  143. Det här kan ni titta närmare på sen.
    Nu ska jag berätta om Vaka.

  144. Vaka består av 25 personer i landet,
    allt från dricksvattenproducenter-

  145. -miljökontor, räddningstjänst och
    beredskaps- och säkerhetsfunktioner.

  146. Vi har ett larmnummer
    som nås dygnet runt.

  147. Det ska vara en akut kris.
    Det ska vara förankrat hos chefen.

  148. Vi tar aldrig några beslut i Vaka.
    Det gör man själv.

  149. Vi kan stödja
    flera funktioner samtidigt.

  150. Vi har hanterat 163 larm
    så här långt, fram till 2016.

  151. Vi får ungefär 20-30 per år.
    I år har vi redan fått 12.

  152. Förra året hade vi
    under tio dagar i augusti sju larm.

  153. Tre kom under loppet av en timme.
    Så ni förstår att det kan bli tajt.

  154. Vi ger expertstöd, rådgivning
    och coaching på olika sätt.

  155. Vi åker på plats om det behövs. Vi
    har varit på plats vid 30 tillfällen.

  156. Vi förmedlar också kontakter.

  157. Var har det hänt? Jag roade mig
    med att sätta samman lite statistik.

  158. Det grå är distributionssystemet
    inklusive vattentorn och reservoarer.

  159. Det blå är i en vattentäkt,
    det bruna i ett vattenverk.

  160. För "okänt" har vi inte fått kläm på
    vad som var orsaken till olägenheten.

  161. Vi har heller inte grävt i det.

  162. Vad har hänt?

  163. Det har varit mycket mikroorganismer
    och vattenburna smittor, 46 procent.

  164. Petroleumprodukter
    innefattar farligt gods-olyckor-

  165. -diesel och hydraulolja
    i vattentäkter.

  166. Kemiska föroreningar
    är annat som har läckt in eller ut.

  167. "Hot" står det där, men det handlar
    om skadegörelse och sabotage-

  168. -direkta händelser
    mot vattenförsörjningen.

  169. När det gäller "brist och avbrott"
    så är åtta procent av det elavbrott.

  170. Det här är rätt läsligt, ser jag.

  171. Vi kan ge olika typer av stöd
    genom Vakas breda sammansättning.

  172. Informationshantering
    och krisledningsstöd.

  173. Rätt många behöver stöd
    till krisledningen.

  174. Analyser är också en hög stapel.
    Vilka analyser ska vi be om?

  175. Hur ska vi tolka våra provsvar?
    Hur ska vi provta?

  176. De bruna staplarna
    är att vi förmedlar kontakter-

  177. -och hjälper till med samarbeten
    med andra lokala aktörer.

  178. Vi har också myndighetskontakter
    att förmedla.

  179. När det gäller nödvattenförsörjning-

  180. -så kan man låna våra containrar med
    utrustning för nödvattenförsörjning.

  181. Vattnet får man fixa själv.

  182. De är utspridda över Sverige. Man ska
    inte behöva vänta mer än 4-6 timmar-

  183. -innan den första långtradaren
    kommer med tre containrar.

  184. Det är ett gratis stöd från Vaka.
    Vi kan också ge råd om hanteringen.

  185. Kommunen betalar bara transporten och
    det som går sönder eller försvinner-

  186. -och att ersätta de inliners
    som finns i de stora kombotankarna.

  187. Grejerna har varit ute 35 gånger
    sen vi skaffade dem för 10 år sen.

  188. Vid 20 tillfällen har vi haft dem
    standby. Man kan ha dem standby.

  189. En Norrlandskommun
    rätt långt från Luleå-

  190. -hade en stor läcka
    på en huvudledning.

  191. De förmodade att de skulle behöva
    använda utrustningen.

  192. I och med att det var så stort
    avstånd satte vi dem på långtradare.

  193. Men på halva vägen fick de vända,
    för det hade löst sig.

  194. Vaka i framtiden.

  195. Vaka kostar i drift
    3,7 miljoner årligen.

  196. Några timmar är mina arbetstimmar,
    men inte alla.

  197. Merparten är kostnaderna för
    medlemmarna, de 25 personer vi lånar.

  198. Det ingår utbildning, för det är
    en generationsväxling i Vaka-

  199. -och folk som inte har tid. Det här
    är nåt som ligger lite utanpå.

  200. Vi underhåller våra containrar också.

  201. De innerpåsar
    som finns i containrarna-

  202. -måste bytas ut
    med en viss regelbundenhet.

  203. 300 000-400 000 kronor årligen går åt
    för att byta plastpåsarna-

  204. -som har lite olika ålder.

  205. Förra året hade vi inga pengar.
    Livsmedelsverket tog på sin kredit.

  206. Regeringen har sagt
    att Vaka ska finnas-

  207. -och vi har fått i uppdrag
    att utreda finansieringen.

  208. Det uppdraget svarade vi på 30 mars.

  209. Livsmedelsverket säger
    att det finns tre möjligheter:

  210. Statlig finansiering.
    Det är det bästa.

  211. Frivillig avgift. Det blir ett
    märkligt sätt att ta betalt på.

  212. Man vet inte hur många som vill ingå.

  213. Om nån ringer som inte har betalat,
    hur hanterar man det?

  214. För en obligatorisk avgift kanske man
    behöver förändra lagstiftningen.

  215. Det kan också innebära ett hårt tryck
    med fler frågor till Vaka.

  216. Vi ligger nog på gränsen till vad vi
    förmår just nu med 25 personer.

  217. Vi fick 2,6 miljoner
    för det här året.

  218. Nu pågår diskussioner om framtiden.

  219. Jag vill avsluta med några citat
    från utvärderingar vi har fått-

  220. -från kommuner
    som har haft vårt stöd.

  221. "Ert stöd gjorde att det blev succé
    i stället för katastrof."

  222. "Vaka bidrog med trygghet
    inför våra beslut."

  223. "Informationen från Vaka hjälpte oss
    att fatta beslut snabbare."

  224. "Personlig coaching är värdefullt. En
    liten kommun får ingen andra chans."

  225. Ni förstår var det ligger.
    Det handlar om expertkunskap-

  226. -bra coaching, rådgivning
    och nån att ringa och prata med-

  227. -dygnet runt i princip. Tack för mig.

  228. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Katastrofberedskap, Livsmedelsverket, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musikbranschens senaste trender

Ett samtal om nya trender. Medverkande: Ted Persson, kreativ chef på Great Work; Per Sundin, vd Universal music, och journalisten Fred Bronson. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss