Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens LinköpingDela
  1. Linköping är en växande stad. Vi
    måste öka våra vattenverks kapacitet-

  2. -för framtidens kapacitetsbehov.

  3. Jag ska berätta hur Linköpings
    framtida vattenförsörjning tryggas.

  4. Den resa vi har gjort
    från idé till färdigt projekt.

  5. Hoppas ni hänger med. Linköping
    är Sveriges femte största kommun.

  6. Vi har 155 000 invånare.

  7. Som många andra kommuner
    är vi en växande kommun.

  8. Vår stad
    har präglats av flygindustri-

  9. -i den nordöstra delen.

  10. Och historiskt av militärt
    övningsområde, i den södra delen.

  11. Så staden har fått en något avlång
    utbredning. Men det har luckrats upp-

  12. -nu när staden förtätas.
    Vår dricksvattenförsörjning...

  13. Vi får vårt dricksvatten
    från två stycken ytvattenverk.

  14. Råberga vattenverk,
    där vi tar råvatten från Stångån-

  15. -som rinner upp genom Östergötland
    från Småland. Den rinner norrut.

  16. Vi har också Berggårdens vattenverk
    i den nordvästra delen-

  17. -som är vårt huvudvattenverk.
    Där får vi vatten från Motala ström.

  18. I mitten ser vi också vattentornet
    som en röd prick.

  19. Båda vattenverken försörjer staden
    via ett gemensamt ledningsnät.

  20. Råberga vattenverk
    är vårt äldsta vattenverk.

  21. Ett gammalt vattenverk byggt 1917.

  22. Efter det har man gjort utbyggnader.

  23. 1948 och 1949
    byggde man bl.a. kemfällning-

  24. -och snabbfiltersal,
    och man utvidgade långsamfilterytan.

  25. Men Linköping expanderade
    väldigt kraftigt på 60- och 70-talen.

  26. Då beslutade man... Där har vi
    en bild från Råberga från 2010.

  27. Då beslutade man på 60- och 70-talen
    att bygga Berggårdens vattenverk-

  28. -som togs i drift 1968.

  29. I och med det fick man en trygg
    dricksvattenförsörjning i Linköping.

  30. Två separata vattenverk
    och två separata ytvattentäkter.

  31. Det har fungerat bra
    fram tills i dag.

  32. Lite om processerna, såsom de såg ut
    innan våra ombyggnationer.

  33. Berggårdens vattenverk
    är huvudvattenverket.

  34. Kapacitetsmässigt har det legat
    runt 32 000 kubikmeter per dygn.

  35. Det är ungefär
    vad vi har producerat på verket.

  36. Råvattnet tas från Motala ström via
    en 14 kilometer lång råvattenledning.

  37. Råvattnet håller en fin kvalitet.

  38. Det är Vätternvatten. Det som vållar
    lite bekymmer är alger och silt.

  39. Vi löste det med hjälp av mikrosilar
    som inledande reningssteg.

  40. Sen har vattnet
    snabbfiltrerats, långsamfiltrerats-

  41. -klorerats och alkaliserats, och
    därefter pumpats ut på ledningsnätet.

  42. Råberga vattenverk-

  43. -har kapacitetsmässigt legat
    något under Berggårdens vattenverk.

  44. Men man har bara producerat
    runt 10 000 kubikmeter per dygn.

  45. Det är vad som har krävts.

  46. Det är av produktionsekonomiska skäl
    som det har fungerat så.

  47. Nåt annat speciellt med verket är-

  48. -att vi tidigare har haft
    endast dagdrift där.

  49. Det har inneburit problem, då vi
    har haft vissa insvängningsproblem.

  50. Det blir bekymmer när man
    tar en process i och ur drift.

  51. Råvattnet togs och tas fortfarande
    från Stångån.

  52. Det är ett sämre råvatten
    än vattnet i Motala ström.

  53. Därmed är också, eller var,
    reningen...

  54. ...på Råberga vattenverk
    mer omfattande.

  55. Som första steg
    hade vi en kemisk fällning.

  56. Fällningsslammet därifrån
    släpptes direkt ut i Stångån.

  57. Därefter så var processen
    väldigt snarlik Berggårdens process.

  58. Två mikrobiologiska barriärer
    på Berggården-

  59. -och tre på Råberga.

  60. Som dricksvattenproducent
    är man väldigt intresserad av-

  61. -att trygga
    den framtida vattenförsörjningen-

  62. -där man jobbar och har ansvar.
    Flera olika faktorer spelade in här.

  63. Råberga vattenverk var väldigt
    gammalt och slitet, byggt 1917.

  64. Det uppfyllde inte de krav
    som ställs på ett modernt vattenverk.

  65. Vi hade kvalitetsproblem
    från Råberga vattenverk-

  66. -som hängde samman med dagdriften.

  67. Linköping växer. Vi måste öka
    kapaciteten på våra vattenverk-

  68. -för det kapacitetsbehov
    som finns i framtiden.

  69. Dessutom saknade råvattentäkten
    Stångån ett formellt vattenskydd.

  70. Alla faktorerna gjorde
    att vi ville ta ett helhetsgrepp-

  71. -kring Linköpings framtida vatten-
    försörjning, namnet på den förstudie-

  72. -som ledde fram till de ombyggnads-
    projekt som genomförts i Linköping.

  73. Våra mål. Hög driftsäkerhet och hög
    tillgänglighet är viktiga aspekter.

  74. Alternativt råvatten, redundans, är
    viktiga aspekter som kommer in också.

  75. Vi ville säkra kapaciteten
    både nu och för framtiden.

  76. Vår ansats
    var att ta höjd för det tillfälle-

  77. -då vi når 200 000 invånare
    i Linköping.

  78. Då vill vi att vår vattenproduktion
    ska klara ett medeldygn.

  79. Dricksvattenkvaliteten
    var också central.

  80. Vi hade kvalitetsproblem
    kopplat till Råberga vattenverk.

  81. Vi såg behov av att förstärka våra
    mikrobiologiska barriärer på verken.

  82. Produktionen måste vara flexibel,
    både på kort och längre sikt.

  83. Och det finns en rimlighet i vad våra
    kunder får betala för dricksvattnet.

  84. En fråga som blev tidigt
    väldigt central i vårt projekt var:

  85. Hur ska vi göra
    med Råberga vattenverk?

  86. Verket hade
    ett väldigt stort behov av åtgärder.

  87. Ett första alternativ
    var att lägga ner Råberga vattenverk-

  88. -som ni ser till höger i bild här-

  89. -och bygga oss ett nytt vattenverk,
    uppströms Råberga vattenverk.

  90. Söder om det gamla vattenverket,
    i de södra delarna av stan.

  91. Det visade sig att det blev
    ett väldigt kostsamt alternativ.

  92. Genomförandetiden skulle bli lång.

  93. Fördelarna hade varit redundans, och
    vi hade sluppit dagvattenpåverkan-

  94. -som vi i dag ser
    i vårt råvatten till Råberga.

  95. Ett annat alternativ
    var att också lägga ner Råberga-

  96. -men att bygga ett nytt,
    redundant verk på Berggården.

  97. Vi skulle kunna nyttja ett vattendrag
    som heter Svartån som råvattentäkt.

  98. Tyvärr var Svartåns kvalitet dålig,
    så det förslaget fick vi förkasta.

  99. Det sista alternativet
    var att renovera Råberga.

  100. Antingen med samma processlösning
    eller se oss om efter nya lösningar.

  101. Vi beslutade oss för att ta vara på
    de förutsättningar vi har-

  102. -med två separata verk
    och två separata vattentäkter.

  103. Genom att göra insatser
    på båda vattenverk-

  104. -kunde vi ta höjd för den framtida
    kapacitetsökningen som vi önskade.

  105. När det gäller kapacitet då...

  106. Vi ville ta höjd-

  107. -för det tillfälle
    då Linköping når 200 000 invånare.

  108. Medeldygnsförbrukningen då. Genom
    beräkningsmodeller räknade vi ut-

  109. -att varje verk behöver kunna
    producera 45 000 kubikmeter/dygn.

  110. Hur vet man var man ska göra
    insatserna i verken?

  111. För att ta reda på det
    genomförde vi belastningstester.

  112. Vi högbelastade våra processer.

  113. Var hade vi flaskhalsar eller
    trånga sektioner i vår produktion?

  114. Det gav oss väldigt bra insikter i-

  115. -var vi ville lägga våra insatser för
    att nå det önskade kapacitetsbehovet-

  116. -på 45 000 kubikmeter/dygn
    på båda verken.

  117. Hur skulle vi då veta
    vilka tekniker vi skulle välja?

  118. När det gäller teknikval så finns det
    väldigt många olika alternativ.

  119. Man kan tänka
    kvalitet, säkerhet, flexibilitet...

  120. Kostnader
    är också en jätteviktig faktor.

  121. Vi har gjort mängder av utredningar
    och många pilotförsök på egen hand.

  122. Vi har också anlitat konsulter
    för ekonomiska bedömningar.

  123. Det har varit bra att behålla
    och få kunskap inom vår verksamhet.

  124. Vi har besökt
    andra dricksvattenproducenter-

  125. -för att se hur andra kommuner
    har löst sin vattenförsörjning.

  126. Tidigt anordnade vi
    ett riskseminarium.

  127. En konsult, som var specialiserad
    på riskbedömningar, ledde det.

  128. Vi tittade på möjliga risker
    från råvatten till kund-

  129. -och distributionsnät
    genom hela beredningskedjan.

  130. Vi fick en åtgärdslista
    som vi kunde beta av.

  131. Vi anordnade två seminarier-

  132. -i syfte att få "second opinions"
    på våra tankar och idéer.

  133. Det tyckte vi var värdefullt. Vi bjöd
    in personer från konsultbranschen-

  134. -och personer som har lång erfarenhet
    inom dricksvattenbranschen i Sverige.

  135. Det tyckte vi var väldigt givande.

  136. En annan fråga
    som också blev väldigt central-

  137. -var hur man ska säkra
    sin dricksvattenproduktion-

  138. -när man har
    en pågående ombyggnation av verken.

  139. Vi tänkte så att vi bygger ut
    Berggårdens vattenverk först-

  140. -så att det ensamt kan klara
    kapaciteten då Råberga byggs om.

  141. Första delen av NYVA-projektet,
    som det fick heta-

  142. -skedde på Berggårdens vattenverk
    2012-2014.

  143. Nästa etapp
    skedde på Råberga 2013-2016.

  144. Totalt hade vi en budget
    på 200 miljoner kronor för projektet.

  145. Ekonomiska medel som vi hade fonderat
    specifikt för ändamålet.

  146. Vad hände då på vattenverken?

  147. På Berggårdens vattenverk
    bytte vi våra mikrosilar-

  148. -till skivfilter
    med högre kapacitet än tidigare.

  149. Vi byggde ut våra snabbfilter-

  150. -och kom upp i 45 000 kubikmeter/dygn
    kapacitetsmässigt.

  151. Vi installerade UV-ljus
    i befintlig långsamfilterkulvert-

  152. -och ökade våra mikrobiologiska
    barriärer från två till tre stycken.

  153. På Råberga vattenverk
    tittade vi på nytt teknikval.

  154. Vi installerade kontinuerliga
    kontaktfilter i en ny byggnad.

  155. Väldigt yteffektiva och flexibla
    ur produktionssynpunkt.

  156. Det gav oss flexibilitet på Råberga.

  157. Vi bytte sanden i våra snabbfilter
    till kol.

  158. Vi fick
    en bättre lukt- och smakreduktion.

  159. Vi installerade även UV-aggregat
    i en ny långsamfilterkulvert-

  160. -och ökade därmed på
    våra mikrobiologiska barriärer.

  161. En annan förändring på Råberga var-

  162. -att gå från dagdrift
    till dygnet runt-drift.

  163. Vattenkvalitetsmässigt gav det
    väldigt stora fördelar för oss.

  164. Om man ska summera lite då...

  165. Med facit i hand fick vi
    den kapacitetsökning vi önskade.

  166. Vi fick en bättre vattenkvalitet.

  167. Vi höll vår budget
    på 200 miljoner kronor.

  168. Vi fick mycket för pengarna. Både
    lite tur och skicklighet, kanske.

  169. En positiv sak som har skett är-

  170. -att vi har fått besked om att vi får
    ett vattenskyddsområde för Stångån-

  171. -från och med 1 juli 2017.

  172. Efter fyra års handläggandetid.

  173. Det är ett föredrag i sig kring
    vattenskyddsområdesprocessen.

  174. -Det var det jag tänkte säga. Tack.
    -Tack, Helena. Spännande projekt.

  175. Det känns väldigt väl genomarbetat.

  176. Jag funderade på risker och så.

  177. Ni hade riskseminarium. Att ni gick
    igenom risker låter väldigt klokt.

  178. Era mål var
    tillgänglighet, kapacitet, kvalitet.

  179. Kvalitet kan man koppla
    till hälsomässiga risker.

  180. Gjorde ni några såna
    hälsomässiga riskanalyser?

  181. Ja, vi tittade på
    god desinfektionspraxis och MRA.

  182. De metoder som finns för att bedöma
    de riskerna. Så det har vi gjort.

  183. Det var endast en liten del av
    riskbedömningarna jag berättade om.

  184. Vi gör riskbedömningar inom verk-
    samheten när vi förändrar processer.

  185. -På många olika sätt.
    -Spännande.

  186. Hur stort kan Linköping bli
    innan ni behöver en ny utredning-

  187. -för ytterligare verk
    eller kapacitetshöjning?

  188. Vi tittade på ett scenario
    där vi har 200 000 invånare.

  189. Då räknar vi med 15-20 år framöver.

  190. Nu har vi två redundanta verk
    som kan täcka upp för varandra.

  191. Men då hamnar vi i samma läge igen
    att kanske titta på möjligheterna-

  192. -om man vill ha två redundanta verk.
    Tack.

  193. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss