Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017: Kommunikation om vattenbristDela
  1. Skulle vi bara jobba med
    änden av röret som tar in mer vatten-

  2. -eller skulle vi titta lite
    på andra änden också?

  3. Ska vi titta på förbrukningen och
    försöka påverka för att spara vatten?

  4. Jenny Holmgren heter jag,
    och kommer från Kalmar Vatten.

  5. Jag tänkte vara lite personlig.

  6. Det är det vi är när vi
    försöker påverka människors vanor.

  7. När vi tassar in och gläntar
    på dörren till folks badrum och kök-

  8. -och försöker ändra på deras vanor.

  9. När jag kom till Kalmar i början på
    90-talet för att läsa livsmedelskemi-

  10. -var det dags att få första
    räkningen. En helt vanlig elräkning.

  11. Jag blev väldigt imponerad.

  12. Förutom summan jag skulle betala
    och postgironumret-

  13. -fanns det också med ett spartips.

  14. Det hade jag inte räknat med att få
    från ett vinstdrivande bolag.

  15. Efter utbildningen började jag
    på Kalmar Vatten, på labbet.

  16. Jag har också jobbat
    med miljö- och kvalitetsledning.

  17. Nu jobbar jag bara
    med kommunikation och information.

  18. Jag är med i Svenskt Vattens nyaste
    kommitté, kommunikationskommittén.

  19. Under åren har jag tänkt
    på den där räkningen, och frågat:

  20. Ska vi också kommunicera med
    våra kunder om att spara på vatten?

  21. Men, nej. "Vatten har vi gott om.
    Det finns viktigare arbete att göra."

  22. "Det finns andra hållbarhetsfrågor
    som vi bör satsa på i stället."

  23. Sen kom 2016.

  24. Det hade knappt regnat eller fallit
    snö, hösten, vintern eller våren.

  25. Vi hade
    historiskt låga grundvattennivåer.

  26. Bilden är från april. Ni ser att
    det är alldeles rött över vårt län.

  27. Det var krisläge på Öland.

  28. Från Mörbylånga kom det en förfrågan
    till Borgholm och Kalmar-

  29. -om att hjälpa till med vattenför-
    sörjningen, och vi ville hjälpa till.

  30. Vi har också en politisk uppgörelse
    om att hjälpa varann i vårt län.

  31. Men skulle vattnet räcka
    till både Kalmar och Öland?

  32. Vi satte i gång, letade efter vatten,
    kopplade in nya brunnar...

  33. Vi byggde ledningar, bland annat
    en jätteledning över Kalmarsund-

  34. -men skulle vi bara jobba med
    änden av röret som tar in mer vatten-

  35. -eller skulle vi titta lite
    på andra änden också?

  36. Ska vi titta på förbrukningen och
    försöka påverka för att spara vatten?

  37. Vi enades om att gå ut
    med ett budskap om att spara vatten-

  38. -men det blir skevt om vi bara
    gör det mot Kalmars abonnenter-

  39. -och samtidigt levererar vatten
    till våra grannkommuner.

  40. Vi tyckte det var bäst
    att få till ett regionalt samarbete.

  41. Vi samlade de kommuner som skulle
    ha vatten, och även länsstyrelsen-

  42. -för att diskutera
    hur vi skulle gå vidare.

  43. På Öland var det Mörbylånga.

  44. Borgholm hade redan kommit i gång
    med ett informationsarbete-

  45. -men de tyckte ändå det var bra att
    vi skulle ha ett gemensamt arbete.

  46. Det var knappt om tid.
    Vi var framme i april.

  47. Till sommaren
    skulle alla turister komma.

  48. Vi bestämde att vårt ledord
    skulle vara "solidaritet".

  49. Vi hade olika förutsättningar,
    men ändå måste vi ju hjälpa varandra.

  50. Borgholm hade tagit fram ett bra
    upprop vi kunde använda gemensamt.

  51. Det skrevs under av kommunstyrelse-
    ordförandena och landshövdingen.

  52. Det var fint att ha det bakom oss.

  53. Det kunde vi använda i utskick till
    pressen och ha på våra webbsidor.

  54. Vi gjorde också såna här broschyrer
    till kommuninvånare och kunder.

  55. En sån här broschyr
    blir ganska snabbt bortglömd.

  56. Vi ville också satsa på
    en gemensam kampanj.

  57. Några av oss fick i uppdrag
    att ta fram en kampanj.

  58. Kraven vi ställde var att den skulle
    nå bofasta, tillfälliga besökare-

  59. -och sommargäster som stannar längre.

  60. Den skulle bygga på konkreta exempel:

  61. Vad man kan göra för att spara vatten
    och vad varje insats ger.

  62. Ingen skrämselpropaganda,
    utan den skulle vara positiv.

  63. "Din insats gör skillnad",
    skulle budskapet vara.

  64. Vi valde en kampanj
    som stack ut lite mer.

  65. Den byggde på
    det byrån kallar "snäll humor".

  66. Vi vet att humor berör,
    och det behövde vi göra.

  67. Det var en krissituation.
    Vi behövde verkligen spara vatten.

  68. Den lyfte fram spartipsen
    på ett väldigt tydligt sätt.

  69. Den byggde på delaktighet i sociala
    medier, och lite tävlingar också.

  70. Den hade en tydlig budskapsbärare.

  71. Några av er kanske känner igen
    Törsten, vår kaxiga kamel.

  72. Basen i själva kampanjen
    var tio konkreta spartips:

  73. Så här kan du göra,
    så här många liter sparar du.

  74. Det fanns också material
    på tre språk.

  75. Det var kravet för att vi skulle
    få bidrag från regionförbundet.

  76. Våra kommuner gick själva in
    med en ekonomisk insats i det här-

  77. -och sen
    kom även regionförbundet till.

  78. Ett annat krav regionförbundet
    ställde var-

  79. -att alla kommuner i vårt län
    skulle få använda kampanjen.

  80. Det visade sig senare på säsongen
    att det var väldigt välbehövligt.

  81. De kanaler vi använde
    för att sprida kampanjen-

  82. -var både gratiskanaler
    och betalda kanaler.

  83. Gratis var våra webbplatser och Face-
    book, som var den viktigaste kanalen.

  84. Den bygger ju på delaktighet. Då
    sprids den vidare mellan människor.

  85. Pressinformation
    skickade vi ut själva.

  86. Vi fanns också tillgängliga
    när media kontaktade oss.

  87. Och så hade vi
    en del tävlingar och event.

  88. Det köpta utrymmet
    var traditionella tidningsannonser.

  89. En del digital annonsering
    hade vi också.

  90. Radioreklam, affischer, skyltar
    och andra trycksaker.

  91. Och så jobbade vi med samarbeten,
    bland annat namntävlingen-

  92. -som satte skjuts på fantasin.

  93. "Törsten", det är så
    man uttalar "Torsten" på öländska.

  94. Här är några exempel från Facebook.

  95. Borgholm Energi hade huvudansvaret-

  96. -men fler
    kunde lägga ut information där.

  97. Vi lade ut ett eller två spartips
    i veckan, eller en informationsfilm.

  98. Vi kunde också berätta, som ni ser
    högst upp, vad vi själva gjorde-

  99. -för att komma till rätta
    med problemet med vattenbrist.

  100. Att vi byggde ut och förbättrade.

  101. Vi gav också återkoppling på
    att det gick åt mindre vatten.

  102. Det kom också in många kommentarer,
    och frågor vi kunde svara på.

  103. Om Borgholm kunde svara
    så gjorde de det.

  104. Annars skickade de vidare,
    så svaret kom från rätt person.

  105. Vi var synliga så mycket vi kunde.
    Vi var på event med vår kamel.

  106. Påminna, påminna, hela tiden.

  107. Det räcker inte att ha antingen
    en kampanj eller en broschyr.

  108. Det är de sammantagna insatserna
    som gör skillnad och påverkar.

  109. En del har bara sett broschyren. En
    del har upptäckt oss på annat håll.

  110. Man måste gå ut på bred front.

  111. Jag vill visa några exempel
    från Mörbylånga kommun.

  112. De hade en vattenvecka, så de
    var runt i skolorna och informerade.

  113. De stod på ett köpcentrum
    och berättade om vattenbristen.

  114. De delade också ut timglas
    på fyra minuter.

  115. Man ska klara av
    att duscha på fyra minuter.

  116. Den här sommaren pratade alla vatten,
    på affären och överallt.

  117. Det var det stora samtalsämnet.

  118. Om vi tittar vad besparingen innebär
    i liter har jag gjort några exempel.

  119. Det gick som mest
    36 tankbilar per dygn över bron.

  120. En tankbil rymmer 40 kubikmeter,
    alltså 40 000 liter.

  121. Om man duschar fem minuter extra
    kan det dra så mycket som 60 liter-

  122. -i alla fall med en gammal dusch.

  123. Om vi får 700 personer
    att korta ner de där fem minuterna-

  124. -så blir det faktiskt 40 kubik.

  125. Den här sommaren
    hade vi alla bevattningsförbud-

  126. -men det gäller också
    att få folk att följa förbudet.

  127. Bevattning
    drar väldigt mycket vatten.

  128. Om man vattnar en timme med
    fullt blås så kan det bli 400 liter.

  129. Om vi får 100 villor att inte
    göra det så sparar man en tankbil.

  130. Det vi menar med "vattensmart" är
    att använda vattnet till rätt saker.

  131. Hur gick det, då?
    Jo, vattnet räckte hela sommaren.

  132. Det var många som sparade.

  133. Vi hade mer än 1 400 följare
    på Facebook. Det är inget mål i sig-

  134. -men det säger en del om engage-
    manget. Många ville hjälpa till.

  135. Själva besparingen
    är lite svår att utvärdera.

  136. Det skiljer sig varje år,
    hur stor vattenförbrukningen är.

  137. Det är många faktorer som påverkar,
    bland annat vädret.

  138. Vi kunde ändå se
    att det blev besparing.

  139. Mest var det i Mörbylånga kommun.
    De drabbades av den värsta torkan.

  140. 15-20 procent,
    och det är väldigt bra.

  141. Några slutsatser och lärdomar. Några
    här står inför liknande problem i år.

  142. Det man går ut med ska vara
    väl förankrat i organisationen-

  143. -annars kan det bli väldigt hattigt.

  144. Det är tufft när man har tidsbrist.

  145. Ibland måste man vara modig och ändå
    köra på med det material man har.

  146. Påminn i olika kanaler,
    om och om igen, så alla nås.

  147. Hellre motivera positivt och visa
    på resultat, än skrämma och hota.

  148. En beteendeförändring tar tid.
    Man får ha tålamod med det här.

  149. Det var en styrka för oss
    att gå ut enade med ett budskap.

  150. Man vet ju att media gärna ställer
    olika organisationer mot varandra.

  151. Det fick ett bra genomslag
    när vi alla sa samma sak.

  152. Just samarbetet med media
    fungerade väldigt bra.

  153. De tog sitt ansvar och hjälpte till
    att informera om det här.

  154. Det var färre dagar när det inte stod
    nåt om vatten än när det stod.

  155. Också lokalradion sände mycket
    om det här.

  156. Så det är viktigt
    att ta sig tid att medverka, också.

  157. Glöm inte
    att tacka alla som har hjälpt till.

  158. Den här annonsen
    hade Mörbylånga inne på nyårsafton.

  159. Några lärdomar... Sätt in
    kommunikationsplaneringen tidigt.

  160. Man brukar säga att ungefär 90 %
    av en kris är kommunikation.

  161. Avsätt resurser till det också.

  162. Det vanliga arbetet ska funka
    parallellt. Det här drar extra tid.

  163. Man får inte glömma den interna
    kommunikationen och samordningen-

  164. -så att det funkar
    och alla vet vad man ska göra.

  165. Det är ju en styrka
    att gå ut enade i ett budskap-

  166. -men allt var inte riktigt samma
    med reglerna i kommunerna.

  167. Bland annat gällde det bevattnings-
    förbudet, vad som gällde för det-

  168. -och vad som gällde
    för att fylla poolerna.

  169. Här hade vi mest frågor
    och mest diskussioner.

  170. Vi var inte beredda
    på sånt rabalder kring det.

  171. Länsstyrelsen har
    en samordnande funktion i det här.

  172. De frågade kommunerna i mars i år
    vad det finns för behov-

  173. -både kring stöd i vattenförsörjning
    och kring kommunikation.

  174. Nästan alla kommuner tycker det är
    bra att vi gör det här tillsammans.

  175. Så de samordnar kommunikationen,
    och det bli en kampanj i år också.

  176. Sen måste ju varje kommun stärka upp
    och sköta sin information.

  177. Vad ska vi tro om framtiden? Den här
    bilden är från SGU:s hemsida.

  178. Vi ser att det är en stor påverkan
    i stora delar av landet.

  179. I framtiden
    blir det nog inte mindre problem.

  180. Jag instämmer i kören:
    våra kommuner behöver samverka mer-

  181. -både kring vattenförsörjningen
    och kring kommunikationen.

  182. Svenskt Vatten har både utbildningar
    och nätverk att erbjuda.

  183. Jag vill sluta med en utmaning.

  184. I Sverige använder vi ungefär
    140 liter per dygn och person.

  185. I Köpenhamn
    är man faktiskt nere på 95 liter.

  186. Ska vi kanske ändra våra vattenvanor
    i Sverige också-

  187. -och försöka dra ner
    på förbrukningen?

  188. Rent vatten är ingen självklarhet.
    Var rädd om det.

  189. Tack så mycket.

  190. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kommunikation om vattenbrist

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss