Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?Dela
  1. Totalt sett är det ungefär
    30 organisationer och myndigheter-

  2. -som är inblandade
    på ett eller annat sätt i detta.

  3. Jag är lektor i miljövetenskap
    på Lunds universitet.

  4. Jag har under två år forskat kring
    hur den här PFAS-skandalen uppkom-

  5. -och förstår lite bättre varför.

  6. PFAS är alltså en grupp av ämnen.
    Det är inte ETT ämne.

  7. Det är en grupp
    av högfluorerande ämnen.

  8. Det finns långa
    och mindre långa kolkedjor.

  9. De här ämnena finns i impregnerings-
    medel som används i kläder.

  10. De finns i impregneringsmedel för
    papper, och de används i brandskum.

  11. I fallet i Ronneby är det PFAS
    från brandskum som vi pratar om.

  12. Det här är den senaste händelsen
    i den här härvan.

  13. Det är ett citat från P1 eller P4.
    Samma sak har sänts i båda kanalerna.

  14. Man citerar
    en av dem som är målsägande-

  15. -i en stämningsansökan
    som har skett nyligen.

  16. "Alla skyller på alla efter
    miljögiftskandalen - kommunen stäms."

  17. Jag tänker reflektera kring
    hur detta kunde komma sig-

  18. -och varför vi har hamnat
    i den här situationen.

  19. Jag har kartlagt vad som har hänt
    i det här fallet i Ronneby.

  20. Det har jag gjort genom att titta
    på dokument som finns-

  21. -men också
    genom att genomföra intervjuer.

  22. Detta har jag gjort både på lokal,
    regional och nationell nivå.

  23. Jag har följt systemet uppåt
    och tittat, och även nedåt.

  24. Jag har vandrat i systemet som ska
    hantera att det inte blir så här.

  25. Jag har intervjuat folk
    och läst dokument.

  26. Totalt sett är det ungefär
    30 organisationer och myndigheter-

  27. -som är inblandade
    på ett eller annat sätt i detta.

  28. De här myndigheterna har
    till sitt förfogande-

  29. -fyra typer av lagstiftningar-

  30. -som ska skydda
    mot den här typen av föroreningar.

  31. Kemikalielagstiftningen finns både
    på nationell och internationell nivå.

  32. Det finns lagstiftning kring
    miljöfarlig verksamhet, kring hälsa-

  33. -och också kring miljön
    och de organismer som lever i miljön.

  34. I det här fallet
    har ämnet runnit igenom nätverket-

  35. -som de här lagstiftningarna
    bygger upp-

  36. -och vi har fått en PFAS-förorening-

  37. -i dricksvattnet i Ronneby.

  38. Nu ska jag berätta
    hur man upptäckte detta.

  39. Hösten 2013 var det en tjänsteman
    på Länsstyrelsen i Blekinge-

  40. -som åkte på ett möte med personer
    från nationella myndigheter-

  41. -och andra länsstyrelser.
    De pratade om den nya screeningen-

  42. -alltså miljöövervakning kring PFAS
    och liknande ämnen.

  43. Då började han fundera på det.
    När han kom hem upptäckte han-

  44. -att han hade budget över
    för miljöövervakning.

  45. Då valde han att använda de pengarna-

  46. -för att undersöka
    om det fanns PFAS i Blekinge.

  47. Han förde diskussioner om var
    han skulle göra mätningarna-

  48. -och han valde att göra mätningar
    i Bredåkra-deltat-

  49. -som är det område
    där Ronneby tar sitt vatten.

  50. Detta gjorde han i samråd med
    vattenproducenten och med kommunen.

  51. Man mätte, och efter några dagar
    fick man resultatet.

  52. Det var väldigt höga halter av PFAS.
    Det samlades till möten.

  53. Miljöteknik, vattenproducenten,
    Ronneby kommun, Livsmedelsverket-

  54. -och Arbets- och miljömedicin.
    Livsmedelsverket gjorde en analys-

  55. -och omedelbart efter den
    stängdes vattnet av i Ronneby.

  56. Sen har den här händelsen pågått.

  57. Dricksvattenfrågan löstes
    genom att dra nya ledningar.

  58. Man har skapat ett samarbete
    mellan kommunen och försvaret.

  59. Försvaret hade orsakat läckaget
    av PFAS från sina brandövningar-

  60. -på flygflottiljen
    som de har i Ronneby.

  61. Om vi tittar bakåt,
    vad som har hänt tidigare...

  62. Det här var när det upptäcktes.

  63. Upptäckten gjordes 2013,
    men om vi tittar ett steg tillbaka-

  64. -så redan 2010-2011-

  65. -hade man upptäckt PFAS i blodserum
    hos förstföderskor i Uppsala.

  66. Och lite tidigare hade man upptäckt
    PFAS i dricksvatten i Mälaren.

  67. Även tidigare
    hade det här diskuterats.

  68. Redan 1995
    hade Räddningsverket utfärdat en...

  69. De gjorde en rapport kring
    skumvätskors effekter på miljön.

  70. Det är ganska intressant läsning.

  71. Trots att det fanns en del kunskap
    både internationellt och i Sverige-

  72. -så var det inte riktigt...

  73. Det hade börjat hända saker,
    men det var inte förrän 2013-

  74. -som det började hända många saker.

  75. Mycket började hända på många nivåer.

  76. Vad var det som började hända?

  77. Jo, man satte i gång utredningar på
    väldigt många nationella myndigheter.

  78. Det finns i dag
    ett antal rapporter och utredningar-

  79. -från de flesta
    av de här 30 myndigheterna.

  80. Mycket papper har producerats.

  81. Man har skapat nätverk
    mellan myndigheter-

  82. -och också
    med andra relevanta aktörer.

  83. Man har skapat nya direktiv och
    nya uppdrag till olika myndigheter.

  84. Man har också genomfört
    en haveriutredning.

  85. Och man har skapat nya riktlinjer-

  86. -för den här typen av ämnen
    i vatten och i miljön.

  87. Man har också påbörjat förändringar
    i lagstiftningen. Mycket har hänt.

  88. Men om vi tittar bakåt,
    hur kom det sig att detta hände?

  89. Vad var det som inte fungerade?
    Om vi tittar på det, kan vi se att...

  90. Det första problemet är att det finns
    otydligheter vad gäller ansvar.

  91. Ett av huvudproblemen, både på
    kommunnivå och uppåt i systemet, är-

  92. -att en primär otydlighet handlar om
    ansvaret för grundvattnet.

  93. Två myndigheter handskas med vattnet:
    SGI och Havs- och vattenmyndigheten.

  94. En jobbar med ytvatten, och en
    med grundvatten. Men vatten rinner.

  95. Och här har vi ett problem.

  96. Vi har också problem vad gäller
    övervakningen av vårt vatten.

  97. Det är sammankopplat med
    att vi har två myndigheter.

  98. Vi har också brist på kommunikation.

  99. Vi har ett stuprörstänkande
    i vår miljöförvaltning.

  100. Miljölagstiftningen ska vara
    ett nätverk.

  101. Det blir svårt då förvaltningen
    av miljöproblemen är i stuprör-

  102. -och lagstiftningen försöker brygga
    detta. Det är upplagt för problem.

  103. Ingen säger att det är lätt, men här
    ställde det till stora problem.

  104. Det har funnits brist på kunskap,
    och det finns väl fortfarande.

  105. Det är en svårighet när vi får in
    nya typer av kemikalier på marknaden.

  106. Hur beter de sig? Vilka effekter
    har de? Har vi mätutrustning för dem?

  107. Vi har också brist på procedurer
    för kunskapsförmedling.

  108. Ett exempel som jag kan ta handlar om
    en nationell myndighet som säger:

  109. "Vi har informationen
    på vår hemsida."

  110. De menar att det är lättillgängligt
    för kommunerna.

  111. På kommunen säger de: "Vi kan inte
    hålla reda på alla nya rapporter."

  112. "Jag trycker ibland ut
    några exemplar."

  113. Då säger myndigheten:
    "Vi trycker ju nya hela tiden."

  114. Problemet är att man inte vet hur man
    ska kommunicera informationen-

  115. -så att rätt person har rätt kunskap
    vid rätt tillfälle.

  116. Ett annat problem är att det är olika
    discipliner på olika myndigheter.

  117. Det försvårar kommunikationen mellan
    nationella och lokala myndigheter.

  118. Vi har en svag kemikalielagstiftning.

  119. Vi har väldigt mycket nya kemikalier
    som dyker upp.

  120. Det är svårt för lagstiftningen-

  121. -och för de myndigheter som sysslar
    med detta, att hantera mängden.

  122. Vad har fungerat?

  123. På internationell nivå har vi börjat
    jobba med de här sakerna.

  124. 2002 tog OECD upp de här ämnena
    i sin kemikaliekommitté.

  125. På nationell nivå har vi genomfört
    en screening av PFAS i Sverige.

  126. Den genomfördes generellt i miljön,
    utan fokus på speciella områden.

  127. Det var problem,
    men den genomfördes ändå.

  128. Vi har skapat flera
    nationella nätverk-

  129. -vilket har ökat kommunikationen
    mellan myndigheterna.

  130. På den lokala nivån kan man se ett
    gott samarbete mellan lokala aktörer-

  131. -och personer på myndigheter,
    både i Ronneby och nationellt.

  132. De har talat med varandra intensivt,
    suttit i möten-

  133. -i början av processen
    kanske en gång om dagen-

  134. -och senare kanske en gång i veckan
    eller en gång i månaden.

  135. Ronneby har haft en väldigt tydligt
    strukturerad riskkommunikation.

  136. De har haft en idé om hur det
    ska ske, och alla har kommunicerat...

  137. ...tydligt.
    Det har varit väldigt viktigt.

  138. Vad kan vi lära av det här?
    Jag fokuserar på den lokala nivån.

  139. Det finns mycket att diskutera kring
    det nationella, men det blir långt.

  140. Vi kan lära att ha ett väl fungerande
    interkommunalt samarbete.

  141. Det är oerhört viktigt
    i denna situation.

  142. Man behöver ha en riskkommunikations-
    plan för långlivade föroreningar.

  143. Det finns en skillnad mellan akuta...
    Magsjuka vet man går över-

  144. -men långlivade föroreningar har en
    helt annan psykologisk effekt på oss.

  145. Det är viktigt att tänka på det.

  146. Man ska ha god kontakt
    med myndigheter-

  147. -och man ska veta
    vem man ska kontakta när nåt händer.

  148. Man ska ha strukturer för lärande.

  149. När man har varit med om
    en situation-

  150. -så sätter man sig ner i kommunen
    eller i organisationen och funderar:

  151. "Vad lärde vi oss av detta?
    Hur kan vi förbättra situationen?"

  152. Våga be om hjälp. Vet man inte vad
    man ska göra, så våga be om hjälp.

  153. Det är viktigt.
    Det framfördes i Ronnebysituationen.

  154. De tror att det inte blev ett total-
    haveri där för att de bad om hjälp...

  155. ...åt alla håll, av varandra,
    men också uppåt i systemet.

  156. Vad fortsätter vi med här nu, då?

  157. Jag tittar på riskkommunikationen-

  158. -i andra kommuner,
    som potentiellt är drabbade av PFAS.

  159. Vi utvärderar underlag för
    faroanalyser för dricksvattentäkter.

  160. Det är nåt med dem
    som inte är helt okej.

  161. Vi gör också fördjupade studier
    i Ronneby.

  162. Hur kom det sig
    att vi ändå har en stämningsansökan?

  163. Jag tror
    att det här är en svår fråga.

  164. Människor har i tjugo år druckit
    vatten, vi vet inte exakt...

  165. I många år
    har folk druckit förorenat vatten.

  166. Vi vet inte vad effekterna blir.

  167. Det finns antydningar
    till cancer och hormonförändringar-

  168. -men ingenting speciellt exakt.
    Det skapar oro.

  169. Miljölagstiftningen ska hjälpa till-

  170. -och tydliggöra
    vem som är ansvarig för vad.

  171. Man kan se den här stämningsansökan
    som ett sätt att tydliggöra detta-

  172. -och lyfta upp diskussionen.

  173. Vatten är ju väldigt viktigt för oss-

  174. -och det väcker känslor
    när nånting blir förorenat-

  175. -och speciellt under så lång tid
    som här.

  176. Jag hoppas
    att det kan undvikas i framtiden.

  177. Tack så mycket!

  178. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Föroreningsfrågor, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Vattenföroreningar, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framsteg inom forskning 2013

Presentation av framstegen inom svensk forskning 2013. Björn O. Nilsson pratar om de senaste rönen, visar hur stora mängder data kan presenteras genom visualisering samt samtalar med Anders Ynnerman. Från IVA:s högtidssammankomst den 25 oktober 2013. Arrangör: IVA.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss