Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Norovirus i vatten - vad vet vi?Dela
  1. Vi kallar den gärna
    "vinterkräksjukan".

  2. Den sprids från person till person,
    men också via kontaminerat vatten.

  3. I dag ska jag prata
    om norovirus i vatten.

  4. Vad vet vi,
    och hur ska vi använda kunskapen?

  5. Jag ska ta avstamp
    i genomförda projekt-

  6. -som andra har genomfört,
    och försöka sammanfatta.

  7. Behovet har Folkhälsomyndigheten
    och Svenskt Vatten kommit fram till.

  8. Jag ska först prata om bakgrund,
    vad är utbrott? Vad är norovirus?

  9. Hur ska vi använda det här? Om
    projektet, resultat och slutsatser.

  10. Vi kastar oss in i statistiken
    om dricksvattenburna sjukdomsutbrott.

  11. Folkhälsomyndigheten
    har gjort en sammanställning-

  12. -över åren 1992-2011.

  13. Vi gjorde en nordisk genomgång, men
    jag presenterar Sveriges resultat.

  14. Vi kollade i våra loggar och kontakt-
    ade kommuner och andra myndigheter-

  15. -för att se
    vad de har för rapporter om utbrott.

  16. Vi har 78 stycken sammanlagt
    under den här tidsperioden-

  17. -och det varierar från år till år.

  18. Vi tittade också på hur många som
    varit sjuka under den här perioden.

  19. Jag vill uppmärksamma
    att skalan på y-axeln-

  20. -inte är linjär.

  21. Man kan ha många utbrott men inte
    så många insjuknade under samma år.

  22. Det beror på hur stora utbrotten är.

  23. Totalt under tidsperioden
    var ungefär 72 000 smittade.

  24. De höga staplarna under 2010 och 2011
    beror till stor del-

  25. -på cryptosporidiumutbrotten
    i Skellefteå och Östersund.

  26. Om vi i stället tittar på agens,
    anledningen till utbrotten-

  27. -oftast mikroorganismer
    i det här fallet-

  28. -ser vi
    att det i de flesta fall är okänt.

  29. Man vet inte vad som orsakat
    utbrottet. Man kan inte påvisa det.

  30. Sen kommer calicivirus
    och campylobacter.

  31. Man kan också titta på det här
    på ett annat sätt-

  32. -genom ett cirkeldiagram.

  33. Det här är den okända delen.
    Det är över hälften av alla utbrott.

  34. Sen kommer calicivirus på 20 %
    följt av campylobacter på 8 %.

  35. Först på senare år har vi fått metod-
    er för att påvisa virus i vatten.

  36. De har kommit starkt på senare tid.
    Först nu kan vi påvisa dem.

  37. En hel del
    av det vi ser i "okända"-stapeln-

  38. -är virus från tidigare år som vi
    inte hade metoder för att påvisa.

  39. Hur många sjukdomsfall har varje
    agens eller mikroorganism orsakat?

  40. Återigen vill jag uppmärksamma er
    på att skalan inte är linjär.

  41. Cryptosporidium
    är den som sticker ut.

  42. Det beror främst på cryptosporidium-
    utbrotten i Skellefteå och Östersund.

  43. 80 % av fallen är därifrån.

  44. Sen har vi "okänt", följt av
    calicivirus och campylobakter.

  45. Det jag skulle vilja nämna här är
    Livsmedelsverkets studie "Ale H2O".

  46. Man har rekryterat personer från Ale
    kommun för att delta i en sms-studie.

  47. De har fått svara på
    hur mycket vatten de druckit-

  48. -och om de haft
    några magsjukesymptom.

  49. Utifrån det har man gjort beräkningar
    och uppskattningar.

  50. Som mest skulle 175 000 fall-

  51. -av svår gastroenterit per år
    i Sverige bero på dricksvattnet.

  52. Vid svår gastroenterit har man
    fem eller fler diarréer per dygn.

  53. Det motsvarar att en person blir sjuk
    vart fyrtionde år av dricksvattnet.

  54. Man kan jämföra det med de 72 000
    som var sjuka under 1992-2011-

  55. -i konstaterade utbrott.

  56. Man måste väga siffrorna och
    vara försiktig med vad de betyder.

  57. Det ena var konstaterade utbrott. Här
    ser man vad som bubblar under ytan.

  58. Vi går över och tittar på norovirus,
    eller calicivirus som vi kallat det.

  59. Norovirus är en del av den familjen.

  60. De här små rackarna,
    de vita, stjärnformade partiklarna-

  61. -är norovirus, som orsakar det
    man kallar för vinterkräksjukan.

  62. Man får nytta av hinken
    under själva sjukdomstillfället-

  63. -och även under saneringen.

  64. Det är en väldigt vanlig orsak
    till magsjuka världen över.

  65. Vi kallar den gärna
    "vinterkräksjukan".

  66. Den sprids från person till person,
    men också via kontaminerat vatten-

  67. -eller att man har bevattnat grödor
    med vatten som inte är helt rent.

  68. Sen äter vi grödan
    utan att skölja den ordentligt.

  69. Folkhälsomyndigheten,
    dåvarande Smittskyddsinstitutet-

  70. -har utrett flera vattenburna utbrott
    med norovirus-

  71. -där vi kunnat påvisa virus
    både hos patienten och i vattnet.

  72. Det har vi också gjort på sommaren.
    Det sker inte bara på vinter.

  73. Det som är klurigt
    är att viruset inte går att odla.

  74. Om man kunde odla det kunde man
    utföra kontrollerade försök.

  75. Man skulle kunna ta reda på: den här
    viruspartikeln vi hittar, lever den?

  76. Kan den orsaka sjukdom?
    Det kan vi i dagsläget inte säga.

  77. Vi kan bara säga
    om den finns eller inte.

  78. Det står högt på många
    vattenproducenters önskelista-

  79. -att det skulle finnas metoder
    för att kunna påvisa norovirus-

  80. -eller virus generellt i vatten.

  81. Flera forskargrupper arbetar
    med att ta fram metoder för det här.

  82. Från den frågeställningen
    tar projektet jag jobbar med avstamp.

  83. Det är att sammanställa de projekt
    som genomförts i Sverige och Norden-

  84. -som handlar just
    om påvisning av virus i vatten.

  85. Hur har man gått till väga?
    Vilka metoder har man satt upp?

  86. Hur har man använt resultaten sen?

  87. Vad vet vi,
    och vad vet vi fortfarande inte?

  88. Jag tänkte gå igenom några
    av de projekt vi har inkluderat:

  89. "FOOD-VIRUS. Reducing the risk-

  90. -from food-borne viruses
    in the Nordic countries."

  91. Projektet finansierades av Nordiskt
    kontaktorgan för jordbruksforskning.

  92. "NORVID - Humanpatogena virus
    i svenska vattentäkter."

  93. Det delfinansierades
    av Svensk vatten Utveckling.

  94. "VISK - Virus i vatten - Skandinavisk
    kunskapsbank", ett stort EU-projekt-

  95. -finansierat av Interreg IV.

  96. "Viroclime - Impact of climate change
    on the transport, fate"-

  97. -"and risk management of viral
    pathogens in water", ett EU-projekt-

  98. -finansierat av sjunde ramprogrammet.

  99. Inom Viroclime har det varit
    flera deltagande länder i världen-

  100. -men jag har fokuserat
    på resultaten från Umeå.

  101. VISK var ett jätteprojekt med
    över arton involverade intressenter.

  102. De har en hemsida
    och flera rapporter-

  103. -och vetenskapliga publikationer
    man kan ta del av.

  104. Tyvärr är rapporten som handlar om
    själva metoden inte tillgänglig än-

  105. -men däremot finns det
    vetenskapliga publikationer.

  106. På så sätt har jag tagit del
    av den informationen.

  107. Andra publikationer jag använt mycket
    är Schultz et al-

  108. -Maunula et al, Gröndahl-Rosado
    et al och Petterson et al.

  109. De två sista är från VISK-arbetet.

  110. Hur går det då till
    när man ska påvisa virus i vatten?

  111. Metoderna varierar.
    Ingen gör likadant.

  112. Man kan börja med förfiltrering
    för att ta bort stora partiklar-

  113. -eller så måste man göra nåt
    med vattnet för att göra nästa steg.

  114. I vissa fall gör man flockulering
    med torrmjölk eller magnesiumklorid.

  115. De två första stegen
    är det inte alla som genomför-

  116. -men alla måste ju nånstans
    koncentrera sitt virus.

  117. Det kan man göra på olika sätt.

  118. En variant här
    är att man har ett litet filter.

  119. En tratt, helt enkelt,
    och ett membran som ligger här.

  120. Man tar ett stickprov vatten, filt-
    rerar mycket vatten genom tratten-

  121. -och då får man sina viruspartiklar
    på filtret.

  122. Då har man viruspartiklarna där.

  123. Sen måste vi få loss partiklarna från
    filtret för att undersöka dem vidare.

  124. Då måste man eluera.
    Då brukar man ha på nån vätska.

  125. Sen skakar man, och tänker att alla
    viruspartiklar kommer att lossna.

  126. Sen får man loss partiklarna
    i en mindre volym vatten-

  127. -men fortfarande för stor
    för att kunna analysera.

  128. Jag gör då en sekundär koncentrering.
    Man kan använda ett filter-

  129. -eller så försöker man få partiklarna
    att hamna längst ner i röret.

  130. Då har jag mina viruspartiklar
    i en väldigt liten volym-

  131. -men jag vill titta på nukleinsyran.

  132. Jag måste kunna extrahera ut den.

  133. När jag fått ut det genetiska materi-
    alet vill jag visa vad jag fick.

  134. Då gör man det
    genom realtids-PCR eller PCR.

  135. Det här är det generella flödet
    för hur metoderna går till.

  136. De är varierade i varje steg beroende
    på vem som utvecklat metoden.

  137. Vad jag kan säga när vi gått igenom
    vilka metoder som används-

  138. -är att de varierar.
    En del flockulerar.

  139. Man kanske filtrerar.

  140. Vilka PCR:er använder man?
    Vilka buffertar använder man?

  141. Man har inte 50 olika, men man kanske
    har tre, fyra, fem man väljer mellan.

  142. Varje grupp väljer olika varianter.

  143. Det varierar i vilka virus man an-
    vänder för att kontrollera processen.

  144. Man måste ju se hur metoden fungerar.

  145. Man stoppar in ett virus från början,
    och ser hur mycket man har på slutet-

  146. -och så räknar man på
    hur effektiv processen var.

  147. Sen gör man olika
    när man utvärderar sin metod.

  148. En del räknar på
    hur många procent som är kvar.

  149. En del räknar på
    lägsta nivå man kan detektera.

  150. Beroende på metod väljer man
    att redovisa det som genomkopior-

  151. -eller som PCR-units.

  152. Det gör att det är svårt
    att jämföra metoderna mellan varann.

  153. Det är lågt utbyte, generellt sett,
    i metoderna.

  154. Det kan vara en halv procent, ibland
    3-4, ibland 20 eller 40 procent.

  155. Det varierar också inom samma metod
    väldigt mycket.

  156. Ena dagen med ett visst vatten har du
    kanske ett utbyte på två procent-

  157. -och nästa gång har du på 20.

  158. Om du tar en vattenmassa, koncentr-
    erar den för att få viruset samlat-

  159. -då får du också med saker som
    kan påverka metoden i senare steg.

  160. Man får en hämning i PCR-steget. Det
    påverkar hur väl vi kan påvisa virus.

  161. Vi har sett
    att vattenkvalitén spelar roll.

  162. Den interagerar också
    med olika reagenser och metoder-

  163. -hur viruset beter sig
    och vilka andra ämnen som finns där.

  164. Intressant är att valet
    av kontrollvirus påverkar utbyte.

  165. Man vill gärna arbeta
    med ett enkelt virus-

  166. -som man kan odla
    och som är lätt att kontrollera.

  167. Man sätter upp sin metod, och
    optimerar den för den här virustypen.

  168. När man gör sina försök ser man
    att det inte blir samma variationer-

  169. -när man kollar på norovirus,
    sapovirus eller vad man vill.

  170. Man har satt upp en metod som är bra
    på att detektera ens kontrollvirus-

  171. -men inte det
    man egentligen var intresserad av.

  172. Då får vi ett svar som säger
    att så här mycket virus finns det-

  173. -men vi vet inte
    om det viruset kan orsaka sjukdom.

  174. Det är viktigt att veta.

  175. Om man mäter mycket av nåt
    så hittar man det-

  176. -men vad betyder det?
    Hur farligt är det?

  177. Det vet vi inte gällande norovirus.

  178. Barriärverkan har man tittat på
    inom NORVID och i VISK.

  179. Inom NORVID har man satt upp
    ett fiktivt vattenverk.

  180. Inom VISK
    har man tittat på två befintliga.

  181. Man har utgått från halterna av noro-
    virus som man påvisade i ytvattnet.

  182. I VISK har man även räknat på om man
    skulle utgå från indikatororganismer-

  183. -och räknat att de skulle komma från
    avloppsvatten som innehåller virus:

  184. Vilken barriäreffekt har vi då?

  185. Lugnande är att under normala för-
    hållanden, när processerna fungerar-

  186. -så har beräkningarna visat
    att man har en god effekt där.

  187. Däremot:
    säg att man skulle få en bräddning-

  188. -eller en ökning av tillskott
    av avloppspåverkan på vattnet-

  189. -och man också har
    suboptimala förhållanden.

  190. Man har inte nog lång kontakttid,
    eller nåt steg fungerar inte.

  191. Då riskerar man att leverera dricks-
    vatten som inte håller hög kvalité.

  192. Sammanfattningsvis: det finns stora
    processförluster inom metoderna.

  193. De varierar beroende på vatten,
    virus och från gång till gång.

  194. Man har sett, när man tittar
    på virusförekomster i ytvatten-

  195. -att man ska räkna med att det finns
    norovirus i ytvattentäkten.

  196. Det man inte vet
    är om det är viabelt eller inte.

  197. Använd nåt slags beräkningsstöd-

  198. -för att beräkna barriäreffekter
    och se vad du har för risker.

  199. Man måste inte börja
    på svåraste nivån-

  200. -men fundera, och tänk också
    på avvikande scenarier.

  201. Framför allt: lär känna ditt vatten.

  202. Vet hur det brukar se ut och bete
    sig. Vad brukar man ha för värden?

  203. Då vet man att man har en process
    som dessutom fungerar.

  204. När man märker att nåt är på gång,
    nåt har hänt, nåt uppströms händer-

  205. -det är då
    processerna kanske inte räcker till.

  206. Jag vill tacka Svenskt Vatten
    Utveckling som finansierat projektet-

  207. -och kollegerna Caroline Schönning
    och Sara Byfors för diskussionsstöd.

  208. Tack.

  209. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Kemi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi, Virus
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Rum för vatten

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss