Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017: Reviderade dricksvattenföreskrifterDela
  1. Blyhalter ska ligga
    så lågt som det bara är möjligt-

  2. -när det gäller dricksvatten.

  3. Livsmedelsverket är en central
    myndighet för dricksvattenfrågor-

  4. -och jobbar med föreskrifter för-

  5. -hur dricksvattnet
    ska vara i Sverige.

  6. Det är jag och mina kollegor Christer
    Johansson och Sandra Strandh-

  7. -som sitter där uppe, som
    tillsammans med en av våra jurister-

  8. -har jobbat med den här
    revideringen av föreskrifterna-

  9. -under en ganska lång tid.

  10. När vi inte gör det så jobbar vi
    med stöd till kontrollmyndigheter-

  11. -men även till VA-sidan och sånt.

  12. Stöd när det gäller tillämpningen
    av de här föreskrifterna.

  13. När det gäller
    dricksvattenföreskrifterna-

  14. -så styrs det av vad som kommer ut
    från EU-kommissionen.

  15. I det här fallet
    dricksvattendirektivet.

  16. Det är skillnad
    på direktiv och förordningar.

  17. En EU-förordning
    gäller i alla medlemsstater-

  18. -precis som den är.

  19. Ett direktiv är en uppmaning
    från EU-kommissionen-

  20. -att medlemsstaterna ska införliva
    detta i sin nationella lagstiftning.

  21. Det är så dricksvattendirektivet
    fungerar. Det är ett EU-direktiv.

  22. Det är ett minimidirektiv som säger:
    "De här reglerna ska ni ha."

  23. "Ni får ha strängare regler,
    men ni får inte ha snällare regler."

  24. 2015 kom ett ändringsdirektiv
    till dricksvattendirektivet-

  25. -där man ändrade bilaga två och tre.

  26. EU-kommissionen har nu
    påbörjat ett arbete-

  27. -med att revidera
    bilaga ett av direktivet-

  28. -och den övriga direktivstexten.

  29. Så vad det lider
    så kommer ytterligare en ändring.

  30. Men nu var det alltså
    bilaga två och tre som reviderades.

  31. Och här ser vi de huvudsakliga
    förändringarna i direktivstexten.

  32. Små ändringar av parametrar och
    frekvenser i undersökningsprogrammen.

  33. Däremot när det gäller
    kriterier för ändringar-

  34. -av undersökningsprogrammen
    som varje dricksvattenproducent-

  35. -och tillhandahållare av dricksvatten
    ska ha, så ändrade man kriterierna-

  36. -för den här flexibiliteten
    som finns där.

  37. När det gäller provtagningsmetoder så
    har man en specifikt angiven metod-

  38. -för bland annat
    koppar, bly och nickel.

  39. Tidigare har det stått
    att analysresultaten-

  40. -ska bedömas
    utifrån konsumenternas veckointag-

  41. -och det har aldrig kommit några
    direktiv om hur det ska tolkas.

  42. Nu har man löst det genom ändringar
    av provtagningsmetoden.

  43. När det gäller provtagning
    av mikrobiologiska parametrar-

  44. -så har man i direktivet
    fastställt en metod för det.

  45. Den metoden tog vi in i våra
    dricksvattenföreskrifter tidigare-

  46. -så den har vi redan. Sen är det
    lite ändringar av analysmetoder.

  47. Jag ska berätta mer i detalj om hur
    vi har valt att implementera-

  48. -i dricksvattenföreskrifterna.

  49. Eller det förslaget som ni nu
    kommer att få lämna synpunkter på.

  50. När det gäller de föreskrivna
    regelbundna undersökningsprogrammen-

  51. -som man tar
    i kranen hos konsumenten-

  52. -och även nationellt
    på utgående vatten från vattenverk...

  53. Där är det ganska små förändringar
    i minimifrekvenserna-

  54. -för den normala
    och utvidgade undersökningen.

  55. När det gäller frekvenserna
    för den normala undersökningen-

  56. -så har vi gjort en förändring
    där vi har haft-

  57. -egna nationella
    frekvensberäkningsunderlag-

  58. -men där kommer vi nu att följa det
    som står i dricksvattendirektivet.

  59. Så för de allra största
    blir det krav på ett färre antal-

  60. -normalundersökningar
    i kranen på användaren.

  61. Nytt är ett krav
    på att undersökningsprogrammen-

  62. -ska ses över vart femte år.

  63. Programmen ska fastställas
    hos kontrollmyndigheten-

  64. -så det blir lite merarbete
    både för VA-producenter-

  65. -och för kontrollmyndigheter.
    I många fall kanske det räcker med-

  66. -att man tittar igenom programmen
    och konstaterar att det är bra.

  67. "Vi följer det här vidare."
    Då räcker det.

  68. Men ibland kan man behöva ändra dem.

  69. Det kan bero på nya ämnen
    som har dykt upp, nya kunskaper.

  70. Saker har förändrat sig
    under årens lopp.

  71. Det kan ju hända, som bekant.

  72. Kriterierna för ändringarna
    i undersökningsprogrammet-

  73. -tänkte jag prata lite längre om,
    för här har vi den stora skillnaden.

  74. I bilaga tre av föreskrifterna
    har vi haft-

  75. -korta kriterier
    för hur man får göra-

  76. -för att minska frekvenserna
    på de normala undersökningarna-

  77. -eller för att ta bort parametrar
    ur en utvidgad undersökning.

  78. Nu ska man även
    kunna ta bort undersökningar-

  79. -ur den normala undersökningen och
    förändra frekvensen på den utvidgade.

  80. Det låter lite rörigt,
    men det här får ni läsa noggrant-

  81. -och fundera över.

  82. Det kommer som vi ser det, och vi
    tror och hoppas att det blir så-

  83. -möjligheter till större flexibilitet
    i de här undersökningsprogrammen-

  84. -och vi vill ju lika mycket som ni-

  85. -att man inte håller på
    och analyserar ämnen i onödan-

  86. -utan att man fokuserar
    på det man behöver analysera.

  87. De här kriterierna...
    Det kommer att vara så att...

  88. ...man fokuserar på
    att man har en riskbedömning-

  89. -som ska ligga till grund
    för en minskning av frekvenser-

  90. -eller borttagning av analyser.

  91. Vi har valt att koppla det till
    faroanalysen som man i dag gör-

  92. -enligt HACCP-principerna.

  93. Där har vi tidigare sagt att
    HACCP-principerna ska användas-

  94. -när så är nödvändigt,
    men nu kommer princip ett i HACCP:n-

  95. -som gäller faroanalysen,
    att bli obligatorisk.

  96. Så en faroanalys ska göras-

  97. -och sen ska den ligga till grund
    om man vill utnyttja möjligheten-

  98. -till flexibilitet i
    undersökningsprogrammen.

  99. Faroanalysen ska också, om man
    utnyttjar den här flexibiliteten-

  100. -godkännas
    av den behöriga myndigheten.

  101. De övriga kriterierna för att
    till exempel ta bort parametrar är...

  102. Tidigare ska man ha analyserat
    parametern två år i följd.

  103. Nu blir det tre år i följd.

  104. Tidigare har det stått
    att det ska vara en tydlig minskning-

  105. -men nu finns kriterier för hur långt
    under gränsvärdet man ska ligga-

  106. -för att få ta bort parametern. Det
    blir lättare att tolka kriterierna.

  107. Tror och hoppas vi.

  108. Vi tror att det skapar möjligheter
    till en större flexibilitet.

  109. Vi får ett förtydligande
    angående metodkriterierna.

  110. Det här har vi fått frågor om.
    Hur hanterar vi mätosäkerheten?

  111. Kan man lägga på den,
    så att man får en lite mer...

  112. Så att man kan överskrida
    gränsvärdena med mätosäkerheten.

  113. Men i ändringsdirektivet står det
    tydligt att man inte kan göra det.

  114. Sen kommer vi att sänka...

  115. Vi har
    några nationella ändringsförslag.

  116. En sänkning av gränsvärdet på bly
    från 10 till 1,5 mikrogram per liter-

  117. -och en sänkning av gränsvärdet
    för kadmium från 5 till 3 mikrogram.

  118. Och utöka
    tjänlighetsintervallet för pH.

  119. Där har vi haft ett nationellt krav
    på 7,5 - vi kommer att öka på det.

  120. PH-tjänlighetsintervallet handlar
    egentligen om korrosion-

  121. -och det viktiga är att man inte
    har ett korrosivt vatten.

  122. Det kan man ha
    även om man ligger under 7,5.

  123. Det viktiga budskapet är att vattnet
    inte ska vara korrosivt.

  124. När det gäller kadmium
    så är det flera länder i EU...

  125. Det är Tyskland och Slovakien
    som redan har sänkt till 3.

  126. När det gäller bly så går vi
    lite före här, vill jag säga.

  127. Den samlade
    toxikologiska bedömningen i världen-

  128. -är att blyhalter-

  129. -ska ligga så lågt som det bara är
    möjligt när det gäller dricksvatten.

  130. WHO kom med en ändring
    av sina "guidelines" i februari-

  131. -där man poängterar
    att deras riktvärde på 10 mikrogram-

  132. -inte är
    ett hälsomässigt baserat riktvärde.

  133. Det är bara ett riktvärde.

  134. De säger också att blyhalterna
    bör vara så låga som möjligt.

  135. Det finns alltså inget tröskelvärde
    för bly, under vilket bly-

  136. -inte ställer till hälsoproblem.

  137. Det är framför allt barn
    som kan få ganska obehagliga...

  138. Det handlar
    om en neurologisk påverkan.

  139. Så här vill vi försöka få till
    en sänkning av blygränsvärdet.

  140. Förslaget gick ut på remiss
    i måndags-

  141. -och remisstiden är till den 19 juni.

  142. För er som inte
    har fått ut förslaget på remiss-

  143. -så finns den att hämta
    på vår hemsida.

  144. Implementeringen ska vara klar
    den 27 oktober i år-

  145. -så det har varit
    ganska ont om tid för oss-

  146. -och det är
    lite ont om tid för er också-

  147. -men det finns
    en rimlig remisstid på det här.

  148. Vi hoppas få det klart i tid-

  149. -och våra nationella gränsvärdes-
    sänkningar på bly och kadmium-

  150. -måste meddelas EU, och där ska
    övriga medlemsstater få säga sitt-

  151. -och det kan bli en...

  152. Det är inte säkert att det blir klart
    till den 27 oktober.

  153. Ja, det var vad jag tänkte säga
    om förslaget-

  154. -till förändringar av
    dricksvattenföreskrifterna.

  155. Det finns redaktionella ändringar,
    men det här var de stora ändringarna.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnesord:
Drickvatten, Kemi, Livsmedelsverket, Naturvetenskap, Oorganisk kemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Fråga oss