Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Riskbaserat beslutsstödDela
  1. Om det är patogener i dricksvattnet,
    hur många blir sjuka-

  2. -och vad blir effekten på samhället?

  3. Vi hörde nyss Elisabeth prata om
    vattenburna sjukdomsutbrott.

  4. Ni vet att det kan vara kostsamt
    för samhället när det inträffar.

  5. Krishantering, människor kommer
    att behöva uppsöka sjukvård-

  6. -och kanske vistas på sjukhus
    en kortare period.

  7. Många av er arbetar med att förhindra
    att sånt händer.

  8. Det kan i många fall vara nödvändigt
    att införa säkerhetshöjande åtgärder.

  9. Utbrott är kostsamt för samhället-

  10. -men det kostar också
    att införa åtgärder.

  11. Det jag arbetar med i min forskning
    som jag kommer att presentera-

  12. -är ett sätt att jämföra åtgärder-

  13. -och se om de är samhällsekonomiskt
    lönsamma eller inte.

  14. Det forskningsprojektet heter RiBS.

  15. Vi har tagit fram en beslutsmodell
    som jag ska berätta om-

  16. -och exemplifiera med fallstudier
    vid Vombsjön och Vombverket.

  17. Vi börjar med dricksvattensystemet.
    Ni känner det till det ganska väl.

  18. Vi har ett avrinningsområde, vatten-
    beredning och ett distributionsnät.

  19. I själva avrinningsområdet-

  20. -finns det ett antal fekala källor
    som kan ge en mikrobiell risk-

  21. -som vi jämför åtgärder
    för att minska.

  22. Det kan vara avloppsvatten från
    enskilda avlopp, avloppsreningsverk-

  23. -men också vilda djur,
    tamboskap som betar-

  24. -eller att man sprider gödsel för att
    tillföra näringsämnen till åkrar.

  25. Risken ligger
    i det som Elisabeth pratade om.

  26. Om vi har individer
    som är infekterade-

  27. -så finns det virus, bakterier eller
    andra patogener i deras avföring-

  28. -som i sin tur kan spridas
    genom dricksvattensystemet-

  29. -till dricksvattenkonsumenten.

  30. Också andra faktorer påverkar risken.

  31. Dricksvattenverket har ett antal
    beredningssteg och barriärer.

  32. Distributionssystemet i sig
    kan vara utsatt för risker.

  33. Projektet som vi pratar om, RiBS-

  34. -heter "Riskbaserat beslutsstöd
    för säkrare dricksvatten".

  35. Vi tittar på dricksvattensystemet
    som helhet-

  36. -från råvatten till tappkranen.

  37. Vi försöker integrera alla delar-

  38. -för att få en holistisk syn med alla
    komponenter i vår riskbedöming-

  39. -när vi skapar ett beslutsstöd för
    att jämföra riskreducerande åtgärder.

  40. En stor del av syftet är att utveckla
    ett riskbaserat beslutsstöd-

  41. -för att hantera mikrobiella risker
    i dricksvattensystem.

  42. Vi vill kombinera riskbedömning
    med en kostnad-nytta-analys-

  43. -som återkopplar till
    samhällsekonomisk nytta.

  44. För varje åtgärd har vi nyttor och
    kostnader att vägas mot varandra-

  45. -för att se om åtgärderna
    är samhällsekonomiskt lönsamma.

  46. Samtidigt har vi möjlighet
    att jämföra åtgärder med varandra.

  47. Beslutsmodellen är uppbyggd
    av ett antal metoder och steg.

  48. Källkaraktärisering, transportmodell-
    ering och mikrobiell riskbedömning-

  49. -är själva riskbedömningen.

  50. Vi tittar på källorna
    och kvantifierar dem.

  51. Hur ofta är människor sjuka?
    Hur många patogener finns i avföring?

  52. Sen tar vi med oss det
    till transportmodelleringen-

  53. -och tittar på risken att de tar sig
    till dricksvattenverket.

  54. I den mikrobiella riskbedömningen
    tittar vi på vattenverket-

  55. -och hur väl beredningsstegen
    tar bort patogenerna-

  56. -och om det är patogener i vattnet,
    hur många skulle bli sjuka-

  57. -och vad blir effekten på samhället?

  58. Så vi kan uppskatta nån typ av
    risknivå i dricksvattensystemet.

  59. Men vi kan också jämföra
    åtgärdsalternativen.

  60. Om vi inför en åtgärd i systemet
    så sänker vi sannolikt risken-

  61. -och färre människor
    skulle bli sjuka av kranvattnet.

  62. Hälsovinsten plockar vi med oss som
    en nytta i kostnad-nytta-analysen-

  63. -och kärnan i beslutsmodellen-

  64. -där vi jämför kostnader och nyttor
    för respektive alternativ och åtgärd-

  65. -där vi ser om det är
    samhällsekonomiskt lönsamt.

  66. Det är egentligen bara
    kostnader och nyttor vi använder.

  67. Ni behöver inte tänka på ekvationen.
    Fokusera på det gröna och det röda.

  68. Men många av åtgärderna implementeras
    under en lång period, 50-100 år.

  69. Då vill vi ta hänsyn till att när man
    får kostnader och nyttor längre fram-

  70. -så vill man diskontera tillbaka dem
    till ett nettonuvärde.

  71. Det gör vi med en diskonteringsränta.

  72. Framtida kostnader och nyttor tar vi
    tillbaka till ett nettonuvärde-

  73. -när vi jämför alternativen.

  74. I slutändan har vi beslutsstödet
    som består av kostnad-nytta-analysen-

  75. -men vi har också övriga nyttor
    som vi kanske inte kunnat värdera.

  76. Men de påverkar också beslutet
    och är viktiga för beslutsstödet.

  77. Fördelningen är viktig. Vem får
    betala och vem tar del av nyttorna?

  78. Ofta gör man en känslighetsanalys för
    att se vilka variabler som påverkar.

  79. Det kan också finnas lagstiftning
    att förhålla sig till-

  80. -eller andra kriterier inom
    organisationen som kan påverka valet.

  81. Vi kastar oss ner
    till Vombsjön och fallstudien.

  82. Avrinningsområdet har ett antal
    mikrobiella källor.

  83. Det finns åkermark,
    betesmark där djur betar-

  84. -och ett stort antal enskilda avlopp
    som påverkar sjön.

  85. Vombsjön förser en stor del av Malmö
    och Lund med dricksvatten-

  86. -och ett stort antal konsumenter,
    strax över 300 000.

  87. Om vi tittar på dricksvattensystemet
    har vi ett avrinningsområde-

  88. -en vattenkälla där man pumpar upp
    vattnet till infiltrationsdammar-

  89. -som infiltrerar
    och förstärker grundvattnet-

  90. -där det också sker en viss rening.

  91. I vattenverket
    görs konstgjord infiltration-

  92. -men också snabbfiltrering och
    klorering innan det skickas ut.

  93. Om vi tittar på alternativ för att
    minska mikrobiella risker i Vombsjön-

  94. -så finns referensalternativet,
    att låta det vara som det är-

  95. -och alternativ kopplade
    till de enskilda avloppen.

  96. Vad händer om man ansluter ett antal?

  97. Vi har tittat på olika proportioner:
    25, 50 och 75 procent.

  98. Ett sista alternativ har varit-

  99. -att installera ytterligare
    ett reningssteg i vattenverket.

  100. Vilka kostnader och nyttor
    har vi plockat in i nettonuvärdet?

  101. För alternativ 1-3
    är det dels hälsonyttorna.

  102. Människor blir sannolikt
    mindre sjuka.

  103. Vi har också tagit med miljönyttor.

  104. Om vi ansluter enskilda avlopp
    till ett avloppsreningsverk-

  105. -får vi en ökad rening
    av kväve och fosfor.

  106. Vi behöver inte heller återinvestera
    i de enskilda avloppen.

  107. Efter 15-20 år är de uttjänta,
    och då behövs en återinvestering.

  108. Det är också en nytta.

  109. Kostnaderna är dra ledningar till
    fastigheterna, betala för pumpar-

  110. -och öka kapaciteten i reningsverket.

  111. Givetvis måste vi också underhålla
    och ha utrustningen i drift.

  112. För det fjärde alternativet
    är det främst hälsonyttor-

  113. -som dricksvattenkonsumenterna får.

  114. Kostnaden är installation, underhåll
    och drift av UV-anläggningen.

  115. Resultaten om man jämför nyttor
    och kostnader, själva nettonuvärdet-

  116. -redovisas i det här diagrammet.

  117. Staplarna visar att vi i modellen
    tar hänsyn till osäkerheter.

  118. Varje alternativ har tre staplar som
    visar spridningen av osäkerheterna.

  119. Här syns inte jättemycket osäkerhet,
    men beslutsmodellen tar höjd för det.

  120. Vi kan se att alla alternativ
    resulterar i negativa värden.

  121. Det låter tråkigt att det inte
    ska vara samhällsekonomiskt lönsamt-

  122. -men det är ett stöd för att jämföra
    alternativen med varandra.

  123. Det kanske finns kriterier
    som man vill uppnå-

  124. -och då kan man rangordna
    nettonuvärdet.

  125. Vi ser att alternativ 1, att ansluta
    enskilda avlopp till ett reningsverk-

  126. -är minst icke-lönsamt för samhället.

  127. De övriga nyttorna
    måste man också ta hänsyn till.

  128. Det man kan fråga sig
    är vilka nyttor vi har.

  129. Exempelvis får vi
    högre vattenkvalitet i Vombsjön.

  130. Människor och djur som vistas där
    får ett mer hälsosamt vatten.

  131. De som äger enskilda avlopp-

  132. -blir inte längre ansvariga
    för att rena sitt avloppsvatten.

  133. Det kan vara skönt att släppa det
    oket, vilket kan ses som en nytta.

  134. Fastigheten ökar också sannolikt
    i värde när man är ansluten.

  135. Det finns också nyttor
    kopplade till transport.

  136. När vi ska slamtömma de 2 800
    enskilda avloppen i området-

  137. -om vi då minskar transporterna får
    vi ett minskat utsläpp av koldioxid-

  138. -och en minskad risk
    för olyckor med tung trafik.

  139. Det man ska fundera över är,
    om man tittar på de övriga nyttorna-

  140. -vad måste de vara värda för att vi
    ska vilja implementera alternativen?

  141. Vi har tittat på vad dricksvatten-
    konsumenten skulle behöva betala-

  142. -för alternativ ett till tre.

  143. Alternativen ligger mellan 4 och 13
    kronor per konsument och år.

  144. Om man slår ut det
    per dagskonsumtion-

  145. -så kanske det inte handlar om så
    mycket som nyttorna måste bidra med.

  146. Slutligen ska vi kolla
    på fördelningsanalysen-

  147. -och vem som får betala
    och ta del av nyttorna.

  148. För alternativ 1-3
    är det dels hälsonyttorna-

  149. -dels nyttor för boende och besökare-

  150. -som får ett renare avrinningsområde.

  151. Kostnaderna får ägarna av avloppen ta
    i form av en anslutningsavgift.

  152. I alternativ fyra får konsumenterna
    både nyttorna och kostnaderna.

  153. En sån här analys kan enkelt
    illustrera en rättviseaspekt.

  154. För att sammanfatta: När man tittar
    på samhällsekonomisk lönsamhet-

  155. -så är det viktigt att ha med
    riskbedömningen. Når vi våra mål?

  156. Finns det alternativ-

  157. -som inte resulterar i
    ett tillräckligt säkert system?

  158. Vi jämför också
    alternativens nettonuvärde.

  159. Vi får inte glömma övriga nyttor
    och fördelningsanalys-

  160. -som är en stor del i beslutsstödet
    för riskreducerande alternativ.

  161. I RiBS-projektet har vi kommit en bit
    men vi kommer att arbeta vidare.

  162. Dels med att utveckla
    hälsovärderingen.

  163. Det är svårt att sätta pengar
    på en ökad hälsa hos befolkningen-

  164. -men det finns olika metoder
    som vi tittar på.

  165. Vi vill gå vidare
    med ytterligare exempel-

  166. -och visa hur dricksvattenproducenter
    kan göra-

  167. -så att det blir tillgängligt
    och mer lättanvänt.

  168. Tack för mig. Har ni frågor kanske vi
    hinner med det nu eller under fikat.

  169. Tack.

  170. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Riskbaserat beslutsstöd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Kemi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi, Sjukskrivningar, Vattenföroreningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nanobioteknik

Ett samtal om nanobioteknik. Medverkande: Christer Sturmark; Helene Andersson Svahn, professor i nanobioteknik; Mattias Uhlén, professor i mikrobioteknik; Lisa Furberg, doktor i praktisk filosofi. Inspelat 9 juni 2014 på Hagströmerbiblioteket i Solna. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss