Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017: Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjningDela
  1. I USA har USEPA satt ett värde på-

  2. -att årligen
    får högst en konsument per 10 000-

  3. -bli infekterad av dricksvatten.

  4. Vi har hört mycket i dag
    om risker och riskanalyser.

  5. Vi hörde från Livsmedelsverkets sida-

  6. -att det blir mer fokus på risk-
    analyser, faroanalyser och så vidare.

  7. I dag ska jag prata
    om mikrobiell riskanalys-

  8. -eller riskbedömning
    av drickvattenförsörjningen.

  9. QMRA - Quantitative microbial
    risk assessment-

  10. -som vi använder oss av.

  11. Jag ska prata om ett verktyg
    som har funnits ett tag-

  12. -som vi har uppdaterat och som nu
    finns tillgängligt för alla er här.

  13. Jag kommer till det.

  14. Inom DRICKS, som är forskningscenter
    här på Chalmers-

  15. -och jobbar
    med dricksvattenforskning-

  16. -finansierat av Svenskt Vatten,
    bland annat - en viktig finansiär...

  17. Vi har jobbat med det här
    under lång tid.

  18. Vi pratar om och jobbar med
    alla typer av risker.

  19. Det kan handla om vattenbrist,
    alltså kvantitativa risker-

  20. -kemiska risker, kemiska utsläpp
    i vattentäkter och så vidare...

  21. I ledningsnät också.

  22. Det jag fokuserar på i min present-
    ation är mikrobiologiska utsläpp.

  23. Hur kan vi kvantifiera
    de här kvalitetsriskerna?

  24. Vilka hälsomässiga risker
    är inblandade här?

  25. "QMRA-analys" står det här i rött.

  26. Det är en kvantifiering av hälso-
    risken. Sen finns det andra verktyg:

  27. MBA - mikrobiell barriäranalys,
    som är lite mer kvalitativ-

  28. -där man tittar på
    mikrobiologisk barriärhöjd.

  29. Men jag ska fokusera på QMRA
    och beskriva lite vad det är-

  30. -hur man kan använda det och
    hur ni kan komma åt detta verktyg-

  31. -på ett smidigt sätt.

  32. På den här bilden ser vi
    två vattenförsörjningssystem.

  33. Vi har ett ytvattensystem
    och ett grundvattensystem.

  34. Risker eller faror
    finns ju precis överallt.

  35. Från källan till tappkranen
    till konsumenten-

  36. -i ett grundvattensystem
    likväl som i ett ytvattensystem.

  37. Verktyget jag ska visa i dag
    fokuserar på ytvattensystemen.

  38. Man har ett ytvatten som kan
    bli förorenat av patogener, främst-

  39. -som kan orsaka en infektion.

  40. Ni mäter ju alltid E. coli, och
    koliforma bakterier är indikatorer-

  41. -på vilken risknivå
    det kan röra sig om.

  42. Att det finns E. coli betyder inte
    att det finns patogener-

  43. -men risken för patogener är högre
    vid hög halt av fekala indikatorer.

  44. Patogenerna är det vi fokuserar på.

  45. De patogener som oftast nämns
    i dricksvattensammanhang är dessa.

  46. Jag har en lite större förstoring
    på norovirus än vi såg tidigare.

  47. Det är bilder jag hittat på nätet.

  48. Det här är de vi främst diskuterar-

  49. -och jobbar med i QMRA-sammanhang.

  50. Om vi då tittar på principerna här.

  51. Hur jobbar man med QMRA?

  52. Som vi nämnde måste man ha patogener
    som kommer in i systemet.

  53. Det här är
    ett ytvattenbaserat verktyg.

  54. Då handlar det om att patogenerna
    kommer ut i råvattentäkten.

  55. Vi har hört i dag
    om olika sätt de kan komma ut på.

  56. Man tar reda på
    vilken halt vi har i vår vattentäkt.

  57. Det är ju inte så lätt
    att ta reda på.

  58. Många gånger när man vill veta:
    har vi nåt cryptosporidium?

  59. Då är det noll eller inte detekter-
    bart, ofta tack vare låga halter.

  60. Så det är svårt att få en bild av
    vilka halter man har i vattentäkten.

  61. Då får man många gånger
    göra uppskattningar-

  62. -eller använda gamla data eller data
    från annat håll där man mätt mycket.

  63. I Göta älv
    har det mätts väldigt mycket.

  64. De värden som ligger till grund
    för det här programmet-

  65. -är baserat på
    mätningarna i Göta älv.

  66. Patogenförekomsten ska man ange i det
    här verktyget. Jag visar det mer sen.

  67. Det ni ser här är en gammal modell-

  68. -som användes
    när vi tog fram det här verktyget.

  69. Det har kommit en nyare
    som jag ska visa strax.

  70. När det finns i råvattnet, hur mycket
    avskiljs i respektive beredningssteg?

  71. Man får lägga in sina olika
    beredningssteg i den här modellen.

  72. Man klickar på en knapp som säger
    "Ja, jag har det här processteget".

  73. Sen gör man olika val
    och räknar fram en avklingning-

  74. -eller en reduktion av patogenhalten-

  75. -som man räknar i log 10-reduktion.

  76. När man har matat in detta,
    så kommer man till nästa steg:

  77. Hur mycket vatten konsumerar
    våra dricksvattenkonsumenter?

  78. Hur mycket får vi i oss per dag?
    Om man vet det kan man mata in detta.

  79. Annars får man ta några studier
    och använda sig av dem.

  80. Det finns i verktyget,
    som man kan välja.

  81. Slutligen kommer vi
    till ett dos-responssamband-

  82. -där den aktuella patogenhalten
    i det renade vattnet-

  83. -som är väldigt låg,
    kopplad till en modell-

  84. -med halter och infektionsrisk,
    kan man säga...

  85. Man räknar fram en infektionsnivå,
    alltså andel infekterade konsumenter-

  86. -i sitt system.

  87. Man får en andel här.
    Det är principen.

  88. Och det här QMRA-verktyget, då.

  89. Det första, som jag visade en bild
    på, togs fram och lanserades 2009.

  90. Det var i ett
    Svenskt Vatten-utvecklingsprojekt.

  91. Det uppdaterades sen, för det fanns
    en del fel, men det blev inte så bra.

  92. Det blev aldrig publikt,
    så 2009 års modell har funnits länge.

  93. Många av er som har kört QMRA
    i era verk eller via konsulter-

  94. -har säkerligen använt
    just den här från 2009.

  95. 2013 kände Svenskt Vatten
    att vi måste göra nåt åt detta.

  96. Vi hade en konsult på andra sidan
    jorden som var väldigt duktig-

  97. -men tidsskillnaden gjorde det svårt
    att jobba aktivt med verktyget.

  98. Då fick vi inom DRICKS uppdraget
    att både förvalta verktyget-

  99. -och också vidareutveckla
    och fixa det som inte fungerar bra-

  100. -och även ta fram exempel och inform-
    ation om hur man kan använda detta.

  101. 2014 bildade vi en användargrupp-

  102. -som består av forskare, konsulter
    och vattenproducenter-

  103. -som jobbar aktivt
    med QMRA-verktyget-

  104. -för att ta fram en grund för vad
    vi behöver jobba med och förbättra.

  105. Den första fasen
    av det här projektet-

  106. -med att vidareutveckla verktyget
    blev klar förra året.

  107. Sen har vi jobbat med en rapport.

  108. Den är helt färdig,
    och den lanserar vi faktiskt i dag.

  109. Man kan gå in på DRICKS hemsida...
    Jag kommer tillbaks till det.

  110. Ni kan titta på alltihop
    och även ladda ner verktyget.

  111. Rapporten ser ut så här, och finns
    snart på Svenskt Vattens hemsida.

  112. Om vi går till DRICKS hemsida
    så ser det ut så här.

  113. Längst ner i rullistan står det QMRA.

  114. Om ni klickar på den
    kommer ni till den här sidan-

  115. -som heter "QMRA-verktyget".

  116. Där finns en liten beskrivning-

  117. -och sen ser man
    att det finns verktyg-

  118. -i lite olika former.

  119. De finns som nedladdningsbar fil,
    som man kan ladda ner.

  120. Man får installera en programvara
    som heter Analytica.

  121. Det är bara att ladda ner, installera
    och sen öppnar man filen här.

  122. Nästa steg här är QMRA-verktyget-

  123. -via Analytica Cloud Player.

  124. Den finns online, uppstartad och klar
    när man kommer dit.

  125. Man behöver inte installera nåt.

  126. Man kan från vilken plattform
    som helst klicka där-

  127. -och komma
    till den här player-versionen.

  128. Då matar man in informationen
    jag nämnde tidigare, på samma sätt.

  129. Det är den smidigare delen.

  130. På nästa
    står det "orienterande text".

  131. Det är en beskrivning av QMRA-

  132. -och hur man ska använda det,
    alltså vad principen med det är.

  133. Man får en förståelse
    för hur man kan använda verktyget.

  134. Nästa är en PDF-fil
    - ett handledande exempel.

  135. Det här exemplet
    är gjort som en tutorial.

  136. Man kör steg för steg
    och matar in som exemplet visar.

  137. Man får en uppfattning
    om hur man kan använda verktyget.

  138. Sen mot slutet räknar man fram
    vilken infektionsgrad-

  139. -eller risk för infektion
    det är för våra konsumenter.

  140. Längst ner
    finns den här SVU-rapporten också.

  141. Den kan ni också ladda ner.

  142. Tanken är att vi tillhandahåller
    ett verktyg på DRICKS hemsida.

  143. Vi ska se till att det fungerar
    så bra som möjligt.

  144. Det kan alltid bli fel i programm-
    eringar, så det kan finnas buggar.

  145. Då vill vi väldigt gärna att ni
    rapporterar det till oss på DRICKS.

  146. Det finns en mejladress:
    qmra@chalmers.se.

  147. Den kan ändras något,
    men den kommer att finnas där.

  148. Gå in och klicka, så kommer
    synpunkterna eller frågorna till oss.

  149. Då tar vi hand om dem på bästa sätt.

  150. Jag tänkte visa lite mer
    från QMRA-verktyget-

  151. -och främst då den här webbversionen
    som finns tillgänglig.

  152. Om man klickar på den här länken
    kommer man till den sidan-

  153. -som Analytica, det här verktyget,
    eller plattformen, tillhandahåller.

  154. Det ni ser här är verktyget.

  155. Om man tittar på de olika flikarna
    på vänstersidan...

  156. Det första som kommer upp
    är startsidan-

  157. -och råvattenkvalitetsdata
    som ska matas in.

  158. Vilka patogenförekomster
    har vi i vår vattentäkt?

  159. Vad tror vi att vi har,
    eller vad antar vi att vi har?

  160. Verktyget är bra
    för att man kan använda sig av-

  161. -de troliga data
    man har för sin råvattentäkt-

  162. -funktionen av sina beredningssteg-

  163. -och räkna ut
    vilken årlig infektionsrisk man har.

  164. Det är bra att veta,
    men det är osäkerhet i indatan.

  165. Man får inte lita på att det stämmer.

  166. Vi föreslår
    att man tänker ett steg till:

  167. Vad kan hända?
    Vilka scenarier kan vi spela upp?

  168. Har vi nån stor avloppsledning
    som går nånstans?

  169. Finns det nåt stort bräddavlopp?
    Finns andra fekala påverkansrisker-

  170. -i vår vattentäkt? Vad skulle hända
    om det värsta händer?

  171. Vilka halter kan vi få? Hur länge
    kan halterna finnas i råvattnet?

  172. Om vi inte kan växla till en annan
    vattentäkt måste vi använda vattnet.

  173. Då kan man spela upp scenarier
    och räkna ut risken.

  174. Jag kommer till detta strax.

  175. Här matar man in sina patogenhalter
    som man vill studera.

  176. Det finns många att välja på,
    och man väljer de man vill studera.

  177. Annars sätter man "noll".

  178. Nästa steg är att klicka sig
    lite längre ner i flikarna här.

  179. Då kommer man
    till beredningsprocesserna.

  180. Det är alla de
    som är inramade i den röda ramen.

  181. Det finns olika processer
    som är de vanligaste.

  182. Det finns extra
    som man kan lägga till också-

  183. -som ni ser här:
    Additional treatment barriers.

  184. Där kan man mata in, om man har
    nån speciell som inte är så vanlig.

  185. Man matar in
    den avskiljningseffektivitet man har-

  186. -eller inaktiveringsgrad man har
    för desinfektionen.

  187. Inaktivering räknar man fram.

  188. Man går igenom alla de här
    processerna man har i sitt verk.

  189. Man kan följa exemplet som finns på
    hemsidan om man vill se hur man gör.

  190. Nästa är
    det här med vattenkonsumtionen.

  191. Det är svårt
    att ha en exakt uppfattning-

  192. -om hur mycket
    våra konsumenter dricker dagligen.

  193. Det finns en del studier på det,
    men inte så väldigt färska.

  194. Den som finns tillgänglig här
    är från 2006. Den är defaultvärdet.

  195. Har man bättre information lägger man
    in det man har för sitt eget system.

  196. Det var exponeringsdelen här.

  197. Nästa är riskkarakteriseringen
    eller infektionsrisken.

  198. Där kan man, som ni ser här,
    klicka på lite olika knappar.

  199. De som är lite lila-aktiga.

  200. De nedersta här,
    den längst till vänster-

  201. -räknar ut
    vilken infektionsrisk vi har per dag-

  202. -givet de inmatade värdena. Alltså
    vad är infektionsrisken per dag?

  203. På nästa knapp, i mitten där, kan man
    räkna ut den årliga infektionsrisken.

  204. Alltså hur stor del av befolkningen
    kan bli infekterad av patogenerna?

  205. Det finns ju inga såna lagstadgade
    värden för infektionsrisk.

  206. Vad är en acceptabel risk?

  207. Det finns inget i lag,
    i Sverige i alla fall, angivet där.

  208. I USA har USEPA satt ett värde på-

  209. -att årligen
    får högst en konsument per 10 000-

  210. -bli infekterad av dricksvatten.

  211. Där har man sagt
    att så mycket är okej, men inte mer.

  212. Om upp till en per 10 000
    blir infekterad så är det okej.

  213. Det kan man jämföra här
    när man har matat in sina data-

  214. -och klickar på den här
    "annual infection"-knappen i mitten.

  215. Då får man ett värde
    på hur stor risk man har...

  216. ...för sitt system.

  217. Man kan också klicka på den vänstra
    för den dagliga...

  218. Men det är inga självklarheter
    vilka värden man ska använda.

  219. Det finns förslag på det, som ni
    kan läsa mer om senare i exemplen.

  220. Det kommer att komma mer.

  221. Så här långt har vi jobbat,
    men det pågår mer arbete inom detta.

  222. Det här var ytvattenverk,
    som det här verktyget visar-

  223. -men vi jobbar med mer än så.

  224. Även konstgjord infiltration som
    är en modul vi kan använda oss av-

  225. -som håller på att tas fram. Den är
    inte långt borta. Den syns snart där.

  226. Enskilda dricksvattenbrunnar
    i koppling till enskilda avlopp-

  227. -har vi tagit fram.
    Den är i princip klar.

  228. Den kommer också
    att finnas tillgänglig på hemsidan-

  229. -mycket till för miljö- och
    hälsoskyddsmyndigheterna lokalt.

  230. Den har testats i flera kommuner
    med gott resultat.

  231. Den kommer att bli tillgänglig.

  232. En råvattenkvalitetsmodul är under
    arbete, och kommer vad det lider-

  233. -där man får mer information
    om de mätningar som gjorts i Sverige.

  234. Anonymiserat, men med exempel på de
    halter vi kan tänka oss att mata in.

  235. På distributionssidan håller vi på
    i ett doktorandprojekt-

  236. -att ta fram en modul som nog kommer
    att bli tillgänglig inom ett par år-

  237. -där man kan titta separat på sitt
    distributionssystem när nåt sker:

  238. Inträngning av markvatten
    och så vidare.

  239. Man kan räkna ut
    vilka risker det finns med det.

  240. Reservoarer, händelser i dem,
    och så vidare.

  241. Vi tar också fram en användarmanual
    som är mer tydlig än de här exemplen-

  242. -där man går igenom processerna,
    och också fler handledande exempel.

  243. Om vi summerar ihop detta
    kan vi säga-

  244. -att det här verktyget
    som togs fram 2009-

  245. -är uppdaterat och finns tillgängligt
    för er - ytvattenmodellen.

  246. Den finns tillgänglig
    på vår webbsida som ni ser där.

  247. Den ska finnas tillgänglig som PDF.
    Ni kan gå in och titta där.

  248. Vi tar fram fler moduler, användar-
    manual och handledande exempel.

  249. Om ni har frågor
    är vi väldigt nyfikna på dem. Tack.

  250. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Dricksvatten, Kemi, Mikrobiologi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss