Titta

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Föreläsningar och samtal från den nationella dricksvattenkonferensen 2017. Frågor som tas upp är bland annat vattenbrist, vattenförsörjning samt kemiska och mikrobiologiska risker. Inspelat den 26-27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Till första programmet

UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017 : Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätetDela
  1. Huvudhypotesen i studien var:

  2. Påverkar händelser på ledningsnätet
    risken för magsjuka?

  3. Jag kan säga att det gör det.

  4. Jag heter Melle Säve-Söderbergh
    och jobbar på Livsmedelsverket.

  5. Jag är också ansluten
    till Karolinska institutet.

  6. Jag ska presentera våra resultat
    från ett tvåårigt projekt.

  7. Vi har tittat på risken
    för att drabbas av magsjuka-

  8. -i samband med händelser
    på ledningsnätet.

  9. Studien är inte publicerad än.

  10. Rapporten är ute på granskning,
    men den publiceras inom kort.

  11. För er som intresserade av detaljer
    rekommenderar jag rapporten.

  12. Jag presenterar resultaten
    väldigt övergripande.

  13. Vi börjar med lite bakgrund och den
    internationella kunskap som finns-

  14. -om mikrobiologiska risker
    vid händelser på ledningsnätet.

  15. Vi börjar med dricksvatten generellt.

  16. Internationellt har studier visat-

  17. -att dricksvatten signifikant
    kan öka risken för att bli magsjuk.

  18. Det gäller inte bara de utbrotts-
    situationer som Elisabeth pratade om.

  19. Det finns också andra fall
    av magsjuka-

  20. -som inte är kopplade till ett
    utbrott kopplat till dricksvatten.

  21. Som Elisabeth sa gjordes det nyligen
    en studie - Ale H2O.

  22. Rapporten ser ut så där.

  23. Den indikerar att ungefär 6 %
    av alla sporadiska fall av magsjuka-

  24. -kan bero på dricksvatten.

  25. Vad gäller ledningsnätet finns det
    ganska stora kunskapsluckor.

  26. Det är bra om man forskar vidare
    och får bättre kunskap om det.

  27. Kunskapsläget i dag:
    Jag har nämnt några studier här.

  28. Det finns fler, men det är ett område
    man forskat väldigt lite på.

  29. Vi vet att längden på ledningsnätet
    kan påverka risken för magsjuka.

  30. Studier har visat både på förhöjd
    och reducerad risk.

  31. Studier har visat att arbeten
    på ledningsnätet kan ge förhöjd risk-

  32. -men det finns också studier som inte
    visar något samband med förhöjd risk.

  33. I samband med arbeten
    på ledningsnätet-

  34. -har man sett att de
    riskreducerande åtgärder man vidtar-

  35. -både kan ge en förhöjd risk
    och en minskad risk.

  36. Tidigare sa en dricksvattenproducent
    till mig:

  37. "Man kan inte visa att
    mekanisk rengöring ger förhöjd risk."

  38. Men det här är resultat
    från en studie.

  39. Vid epidemiologiska studier
    behöver man flera studier-

  40. -för att kunna visa på ett samband.

  41. Med en studie kan man inte säga:
    "Det här är sanningen."

  42. Det behövs flera studier
    för att visa att så är fallet.

  43. Det är viktigt att ni kommer ihåg det
    när ni tittar på resultaten.

  44. Det här är indikationer -
    inte nödvändigtvis sanningen.

  45. Var kommer då de sjukdomsframkallande
    mikroorganismerna in?

  46. Det är inte riktigt klarlagt,
    men de indikationer som finns-

  47. -visar att rörgraven och lednings-
    nätets omgivning och anordningar-

  48. -är en väg där det kan tränga in
    sjukdomsframkallande mikroorganismer.

  49. Felkopplingar och korskopplingar
    kan också orsaka utbrott-

  50. -och att man inte har backventiler
    eller luftavbrott-

  51. -gör att det kan tränga in vatten
    som är obehandlat.

  52. Det är också en ingång för
    sjukdomsframkallande mikroorganismer.

  53. Det finns även teorier om
    att det i själva ledningsnätet-

  54. -redan finns källor för
    sjukdomsframkallande mikroorganismer-

  55. -t.ex. biofilmen eller sediment
    som ackumuleras kan vara en källa.

  56. Det har vi också dålig kunskap om,
    men det forskas lite nu.

  57. Förhoppningsvis får vi
    lite bättre kunskap.

  58. För er som inte
    tagit till er det här-

  59. -med att tänka barriärverkan
    på ledningsnätet också-

  60. -så hoppas jag att ni gör det nu.

  61. Man pratar om barriärverkan
    vid dricksvattenberedningen-

  62. -men som ni ser så är det här en...

  63. Jag tycker att det är viktigt att
    man ser ledningsnätet som en barriär.

  64. Efter den här presentationen hoppas
    jag att ni tänker i de banorna.

  65. 2014 till 2015
    utförde vi en epidemiologisk studie-

  66. -i ett antal kommuner i Sverige.

  67. Det är en del av ett större projekt-

  68. -där vi tittar på mikrobiologiska
    risker kopplat till dricksvatten.

  69. Studien följer samma design som
    en norsk studie från för 10 år sen.

  70. Vi hoppas kunna se om vi får liknande
    resultat som i den norska studien.

  71. Jag kommer tillbaka till den-

  72. -och jämför våra resultat
    med den norska studiens.

  73. Hur gick då studien till?

  74. Vi hade fem kommuner som deltog.

  75. Vi frågade fler, men av olika skäl
    ville bara fem stycken delta.

  76. 69 händelser följdes upp.

  77. En händelse är ett rörbrott-

  78. -en tryckfallssituation
    av annan anledning-

  79. -eller annat som ger en
    avvikande dricksvattendistribution.

  80. Det kan vara ett planerat arbete
    på ledningsnätet.

  81. Det var väldigt få sådana händelser.
    De flesta i studien var rörbrott.

  82. De ledde till tryckfall.

  83. Vi intervjuade ungefär 3 200 hushåll-

  84. -vilket innebär att ungefär 7 400
    personer ingick i analysmaterialet.

  85. I praktiken innebär det-

  86. -att när en händelse inträffade
    på distributionsanläggningen-

  87. -informerade kommunerna oss om det
    via ett digitalt formulär.

  88. Vi bestämde om händelserna uppfyllde
    våra kriterier och skulle följas upp.

  89. Om de följdes upp så gjordes
    intervjuer i det påverkade området-

  90. -och ett närliggande referensområde
    som valdes ut för respektive område.

  91. Det var så nära som möjligt-

  92. -när det gällde demografisk
    uppsättning av dem som bodde där.

  93. Vi går över till resultat.

  94. Huvudhypotesen i studien var:

  95. Påverkar händelser på ledningsnätet
    risken för magsjuka?

  96. Jag kan säga att det gör det.

  97. Vi såg att händelser
    på ledningsnätet-

  98. -ökar risken för AGI -
    en strikt definition av magsjuka.

  99. Det är kräkningar och/eller diarré
    under 24 timmar.

  100. Vi såg också att beroende på hur
    man tittar på symtombeskrivningen-

  101. -påverkas resultaten.

  102. För en allmän definition av magsjuka-

  103. -höjdes också risken,
    men inte signifikant.

  104. Det är viktigt för dem som jobbar
    med utbrottsutredningar och liknande-

  105. -att komma ihåg att symtom-
    beskrivningen kan påverka resultaten.

  106. Vi såg skillnader i åldersgrupper
    för risken att insjukna.

  107. Det var framför allt 2-5-åringar
    som insjuknade mest.

  108. Man såg en väldigt tydlig ökning
    av risken att insjukna i magsjuka.

  109. Utöver huvudhypotesen tittade vi
    på eventuella påverkande faktorer.

  110. Det är viktigt att det här inte
    är huvudhypotesen, utan indikationer-

  111. -på vad som eventuellt
    kan påverka risken för magsjuka.

  112. Vi tittade på omständigheter
    i områdena och vid händelser-

  113. -och riskreducerande åtgärder.

  114. Jag ska lyfta två resultat.
    Ett är omständigheter vid händelser.

  115. När spillvattenledningar och
    vattenledningar ligger på samma nivå-

  116. -fick vi en väldigt tydlig förhöjning
    av risken för magsjuka.

  117. Det går tillbaka till barriärverkan
    och externa föroreningar.

  118. Det indikerar att det troligtvis
    är en väldigt viktig faktor.

  119. Externa föroreningar som ligger
    runt dricksvattenledningsnäten.

  120. Vad gäller riskreducerande åtgärder
    lyfter jag spolning av ledningar.

  121. Som jag sa tidigare
    såg vi en sänkt risk.

  122. Den här studien
    visade på en förhöjd risk.

  123. Det här är som sagt bara en studie,
    och många faktorer kan påverka.

  124. Vår slutsats när det gäller det är-

  125. -att troligtvis sänker spolning
    risken för magsjuka-

  126. -det reducerar patogener -
    men inte alla patogener.

  127. Det är en arbetshypotes-

  128. -men det är vad vi tror
    om våra resultat.

  129. När vi pratade med dem som gjorde den
    norska studien fick vi ett önskemål-

  130. -om att titta på
    om den förhöjda risken för magsjuka-

  131. -kan förklaras
    med hjälp av avsaknad av vatten.

  132. Man kan inte gå på toaletten,
    tvätta händerna och så vidare.

  133. De hade diskuterat det-

  134. -men inte tittat på resultat eller
    presenterat det i sina publikationer.

  135. I studien vi gjorde nu-

  136. -såg vi ingen signifikant höjd risk
    på grund av avsaknad av vatten.

  137. Det här kan inte förklara varför
    vi fick en förhöjning i magsjuka.

  138. Sen kommer vi till det
    som ni kanske ser som intressant.

  139. Det kan även vara intressant när
    det gäller om man ska vara orolig.

  140. Hur många blev sjuka?

  141. I den norska studien räknade de ut
    att årligen i hela Norge-

  142. -skulle ungefär 20 000 personer-

  143. -få en förhöjd risk
    för kräkningar eller diarré.

  144. Vi fick
    ett betydligt mindre resultat.

  145. Det beror dels på hur man räknar, men
    också på att vi fick färre magsjuka-

  146. -och en betydligt lägre riskökning
    än i den norska studien.

  147. Varför är svårt att veta.

  148. Beror det på studiedesign,
    att fler blir magsjuka i Norge-

  149. -eller Norges ledningsnät?
    Vi vet inte.

  150. Men lägger man det i proportion-

  151. -och tänker att 3 300 i hela Sverige
    blir magsjuka i samband med det här-

  152. -så är det ju ganska lite
    i proportion till mycket annat.

  153. Det här handlar bara om de händelser
    som vi specifikt tittat på.

  154. Det finns andra situationer
    som vi inte har räknat med-

  155. -som utbrott och andra händelser
    på ledningsnätet som kan öka risken.

  156. Det är en väldigt begränsad siffra.

  157. Slutsats och rekommendationer.

  158. Ni dricksvattenproducenter bör veta-

  159. -att händelser på ledningsnät
    kan öka risken för magsjuka.

  160. Indikationerna är bland annat
    att spillvattenledningar-

  161. -på samma nivå som vattenledningarna
    i rörgraven-

  162. -visar på ganska tydliga indikationer
    för en förhöjd risk.

  163. Spolningar kan fungera bra
    som riskreducerande åtgärder.

  164. Det här är från de internationella
    studierna, men vår indikerar-

  165. -att spolningar troligtvis inte
    reducerar all risk.

  166. Det är som sagt bara en studie,
    så det är ingen sanning.

  167. Det är bara indikationer.

  168. För forskare och utredare är det
    viktigt hur magsjuka definieras-

  169. -och att komma ihåg att de yngsta
    har störst risk att bli magsjuka.

  170. Tack.

  171. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Bakterier, Drickvatten, Kemi, Naturvetenskap, Oorganisk kemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Om Svenskt Vatten

Vad har spagetti med vattenrening att göra, och hur många varv runt jordklotet räcker ledningarna i det svenska vattennätet? Henrik Kant från Kretslopp och vatten i Göteborgs stad och Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten berättar. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen på lång sikt

Vad krävs för att säkra dricksvattenförsörjningen? Magnus Montelius från branschorganisationen Svenskt Vatten svarar på frågan genom att titta på statistik och analyser utifrån hållbarhetsindex. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra Gävles vattenförsörjning

Vilka utmaningar står man för i Gävle när det gäller att säkra vattenförsörjningen? Karolina Stenroth från Gästrike Vatten berättar om detta arbete, där man titt som tätt stöter på patrull i form av allt från dieselläckage till sjunkande grundvattennivåer. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Skellefteås framtida dricksvattenförsörjning

Står vattenförsörjning i vägen för kommuners strävan att växa? I Skellefteå vill man växa från 72000 till 80000 invånare till år 2030. Stefan Johansson, avdelningschef vid Vatten & Avfall i Skellefteå kommun, redogör för arbetet med att säkra dricksvattnet för dessa människor och regionens framtid. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Vad gör Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofsgruppen?

Hur övar man inför en vattenkris? Christina Nordenstam från Livsmedelsverket berättar om vilka åtgärder och planer Livsmedelsverket och Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) genomför för att förbereda kommuner på eventuella vattenkriser. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Kommunikation om vattenbrist

Hur kommunicerar man när människor måste spara på vatten? Tillgången till vatten är något som de flesta i Sverige tar för givet. Jenny Holmgren från Kalmar Vatten berättar om det arbete man gjorde när vattenbristen på Öland var akut 2016. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?

Vem bär ansvaret när alla skyller på varandra? Johanna Alkan Olsson, lektor i miljövetenskap vid Lunds universitet, har tittat närmare på miljögiftskandalen i Ronneby. Hur många år medborgarna i Ronneby druckit förorenat vatten håller man fortfarande på att undersöka. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Norovirus i vatten - vad vet vi?

Elisabeth Hallin från Folkhälsomyndigheten berättar om hur det forskas för fullt för att ta fram sätt att kontrollera virus i vårt dricksvatten. Norovirus är viruset som orsakar det vi kallar vinterkräksjukan. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Reviderade dricksvattenföreskrifter

Agneta Tollin från Livsmedelsverket går grundligt igenom det förslag på revidering av dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket lägger fram våren 2017. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man bedöma vad som blir mest samhällsekonomiskt: kostnader för sjukskrivningar eller säkerhetshöjande åtgärder för vårt dricksvatten? Viktor Bergion från Chalmers berättar om ett forskningsprojekt för att ta fram ett beslutsstöd för denna fråga. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Risken för magsjuka vid problem med ledningsnätet

Kan man bli magsjuk av dricksvatten? Melle Säve Söderbergh från Livsmedelsverket presenterar resultat från en färsk studie om hur störningar på våra ledningsnät påverkar mikrobakteriella förekomster i dricksvattnet. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fantastiska membran - och hur man använder dem

Vad kan moderna membran filtrera bort ur vårt dricksvatten? Angelica Lidén från Lunds tekniska högskola och Sydvatten AB berättar om det senaste inom membrantekniken. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Fällning över ultrafibermembran

Alexander Keucken från Vatten & Miljö i Väst AB berättar hur de stora vattenburna sjukdomsutbrotten i norra Sverige gav oväntad hjälp när ett forskarlag skulle kommunicera acceptabel risk inom dricksvattenförsörjning. Han förklarar hur ett ultrafibermembran är konstruerat och hur man har gått från ett forskningsprojekt till en fullskalig vattenreningsanläggning med ultrafibermembran. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

En smartare verklighet

Teknologentusiasten Nell Watson menar att maskiner snart kommer att ersätta människan på alla nivåer i samhället. Amir Rubin visar hur spel och appar kommer att integreras med verkligheten. Dessa två spaningar följs av en frågestund. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 20 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss